Coop Hållbarhetsredovisning 2008

• 450 miljoner kronor gick tillbaka till medlemmarna • Alla butiker Kravmärkta • Ny policy för en god affär • 21 miljoner kronor till bistånd • Sveriges största ekologiska och miljömärkta sortiment blev ännu större

Coop Sverige AB Englundavägen 4 171 88 Solna Telefon 08-743 10 00 www.coop.se Organisationsnummer 556030-5921

”Konsumentkooperationen ska skapa ekonomisk nytta och samtidigt göra det möjligt för medlemmarna att i sin konsumtion bidra till en hållbar utveckling för människor och miljö.”

Hållbarhetsredovisning 2008

• Bästa resultatet på 10 år

Hållbarhetsredovisning 2008

Hållbara höjdpunkter 2008

Innehåll Det självklara valet

2

Ekonomi Samtal med vd Coop – en del av KF Butiker och kedjor 3 miljoner medlemmar

4 6 8 9

Miljö Samtal med SNF Coop – störst på ekologiskt Mat och klimat Coop Änglamark Hjälp att välja Alla butiker Kravmärkta Energi Transporter Återvinning och avfall

10 12 14 15 16 16 18 22 22

Socialt ansvar Samtal med FTC Coop – med omtanke om människor Produktkvalitet Långsiktiga leverantörsrelationer Hälsa och matglädje Medarbetare Samhällsansvar

24 26 26 28 30 34 38

En god affär Coops butiker är inte som andra butiker. Konsumentkooperationen ägs av medlemmarna och det är medlemmarnas intresse som styr. För Coop är hållbarhetsfrågorna en del av verksamhetsidén och en del av den dagliga verksamheten. Med hållbar utveckling menar vi det långsiktiga finansiella, sociala och miljömässiga resultatet av hur vi omsätter vår verksamhetsidé och våra värderingar i affärsverksamhet. Vår hållbara historia är lång. Vi har i över hundra år arbetat för att skapa ekonomisk nytta åt medlemmarna. I över femtio år har vi arbetat med bistånd och vi har drivit utvecklingen av ekologisk försäljning under tjugofem år.

Coops mål Coop ska, som konsumentkooperativt företag, skapa ekonomisk nytta och samtidigt göra det möjligt för medlemmarna att i sin konsumtion bidra till en hållbar utveckling för människor och miljö. Därför arbetar vi aktivt för en långsiktigt hållbar konsumtion. Det innebär att vi värnar om människors och djurs hälsa och inte i onödan tär på naturens resurser. Vi har ett mångårigt arbete bakom oss som resulterat i Sveriges största sortiment av ekologiska och miljömärkta produkter.

Uppföljning av resultat Coop blev åter ett helägt dotterbolag i KF-koncernen 2007. I samband med det tog KF-koncernen fram en ny plan för uppföljning och redovisning av hållbarhetsarbetet. Samtidigt antog KF också en hållbarhetspolicy och fastställde mål för hela koncernens hållbarhetsarbete. 2008 är det första året resultat rapporteras utifrån dessa. 2008 är också basåret som kommande åtgärder och förbättringar ska jämföras emot. I Coops hållbarhetsredovisning redovisas Coop Sveriges samt inköps- och logistikbolaget Cilabs resultat. I vissa fall inkluderas även de Coop-butiker som ägs och drivs direkt av konsumentföreningar (så kallade detaljhandelsdrivande föreningar, DDF). Där det är möjligt redovisas en historik över utvecklingen de senaste åren.

Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I En god affär

Det självklara valet Med KFs hållbarhetspolicy som utgångspunkt har Coop under 2008 antagit en ny policy för handel och leverantörsrelationer, miljö, hälsa och välbefinnande samt samhällsutveckling kallad ”Coops policy för en god affär”. Vår vision är att Coop ska vara det självklara valet för miljömedvetna, för kunder som bryr sig om hur varor och tjänster produceras och för kunder som eftersträvar sunda vanor. Vi vill vara bäst på marknaden när det gäller att bidra till en hållbar utveckling för människor och natur. Arbete pågår nu med att förverkliga den nya policyn i hela verksamheten. Varje år ska resultat utifrån målen i policyn rapporteras till Coop Sveriges styrelse.

Våra värderingar Vi är en levande kooperation och har en stark till­ tro till den särart det medför att vara en medlems­ ägd verksamhet. Inflytande Vi låter medlemmarnas inflytande, medarbetar­ nas synpunkter och en aktiv dialog med omvärl­ den medverka till att forma verksamheten.

Omtanke Vi visar omtanke om människor, djur och miljö och arbetar för en hållbar samhällsutveckling. Ärlighet Vi håller vad vi lovar. Konsumenter, anställda och andra intressenter ska känna sig trygga i sin rela­ tion med oss. Nytänkande Vi ska dra nytta av ny kunskap och teknik och driva utvecklingen.

En aktiv dialog med omvärlden Coop är en lärande organisation som växer genom att lyssna och diskutera. Nedan presenteras våra viktigaste intressenter, som vi för en löpande dialog med för en hållbar utveckling Medlemmar och kunder

Myndigheter och politiker

Medarbetare

Leverantörer

Ideella organisationer

Kundmötet i butik Coops medlemspanel Butiks- och medlemsråd Motioner Coops kundkontakt Kundundersökningar www.coop.se

Löpande dialog

Löpande dialog Personalmöten Medarbetarundersökningar Medarbetarsamtal Intranät Personaltidningen Mitt Coop

Löpande dialog Leverantörsbesök Leverantörsträffar Enkät

Löpande dialog

Resultat från medarbetarundersökningen på sidan 34.

Leverantörsbesök och revisioner i Fjärran Östern på sidan 28.

Svante Axelsson från Svenska Naturskyddsföreningen träffar Coops miljöchef på sidan 10.

Dialog

Läs mer Vd Karl Wistrand träffar Louise Ungerth från Konsumentföreningen Stockholm. Läs om deras möte på sidan 4.

2

Henrik Lindholm från Fair Trade Center diskuterar rättvis handel med Coops kvalitetschef, läs mer på sidan 24.

En hållbar historia 1899 Kooperativa Förbundet bildas för att gagna medlemmarnas konsumentintressen. 1958 Eldsjälar inom den svenska kooperationen startar insamlingen ”Utan Gränser”. Det första årets insamling uppgår till 1 miljon kronor och går till utbildning av kooperatörer i Asien. 1982 Vi-skogen bildas för att skapa ett grönt bälte kring Victoriasjön i Afrika och bättre levnadsförhållanden för småbrukare i regionen. 1984 På medlemmarnas initiativ startar arbetet för att ta in ekologiska produkter i sortimentet. 1987 Verksamhetens första hållbarhetsrapport om arbetet med miljö och samhällsansvar. 1991 Änglamark, Coops varumärke för miljön, lanseras för miljöanpassade och ekologiskt producerade varor. 1995 Butikernas totala miljöpåverkan analyseras i ”Sila kamelerna”. 2002 Änglamarkspriset, ett årligt miljöpris, instiftas av Coop Sverige. En miljöpolicy för dagligvaruhandeln antas på nordisk nivå. 2006 Medlemspanelen skapas för att bättre tillvarata medlemmarnas åsikter. 2007 Coop och KF ställer sig bakom FN-initiativet om ansvarsfullt företagande, Global Compact samt Näringslivets klimatupprop. KF antar en koncernövergripande policy om hållbar utveckling. 2008 Coop Sverige antar sin nya hållbarhetspolicy: ”Coops policy för en god affär”.

Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Intressentdialogen – Samtal med Konsumentföreningen Stockholm

God ekonomi och hållbar utveckling går hand i hand God ekonomi och lönsamhet är en förutsättning för att investera i arbetet med hållbar utveckling och skapa nytta för medlemmarna. Under 2008 lyckades Coop vända trenden och visade positivt resultat. Louise Ungerth från Konsumentföreningen Stockholm tar pulsen på Karl Wistrand, vd för Coop.

Louise Ungerth Konsumentföreningen Stockholm

4

Karl Wistrand Vd Coop Sverige

Hur har 2008 sett ut ekonomiskt för Coop?

Ligger det någon konflikt mellan lönsamheten och arbetet med hållbarhet?

Året startade starkt. Under första halv­ året hade vi en mycket god försäljnings­ utveckling och tog in på våra konkur­ renter. Under hösten var utvecklingen något sämre, trots att de flesta hade oförändrad disponibel inkomst. Kon­ junkturen har inte så stor påverkan på oss som säljer mat och dagligvaror, men förändringen i attityd och beteende var ändå märkbar. Över helåret gick vi ändå med vinst för första gången på flera år vilket är ett viktigt trendbrott.

Nej, tvärtom. En god ekonomisk utveckling är en förutsättning för att kunna arbeta långsiktigt med hållbar utveckling. Ekonomi innebär att hus­ hålla med begränsade resurser. Vi måste alla se till att bidra till en hållbar utveckling för att resurserna på vår jord ska räcka till för oss och kommande generationer. Hållbarhetsfrågorna är också en viktig del i vår profil och vi ska vara föregångare inom det området. Det finns mycket vi kan göra för att minska våra kostnader som går hand i hand med en hållbar utveckling. Vi har till exempel ett nytt avtal med Green Cargo om tågtransporter som gör att vi mins­ kar våra kostnader samtidigt som vi minskar vår klimatpåverkan.

Hur använder ni vinsten? Har ni någon ambition att börja lämna återbäring till medlemmarna?

Mitt uppdrag går ut på att skapa ett lönsamt Coop. Hur vinsten fördelas är en fråga för stämman. Men en koopera­ tion som inte lämnar återbäring i det långa perspektivet är inte någon riktig kooperation. Nu måste vi dock fortsätta investera i förbättringar. Återbäring kan bli aktuellt när vi har haft vinst under några år.

Vad får de neddragningar och personalminskningar ni gör för konsekvenser?

Det vi gör är att vi sänker vår kostnads­ nivå till samma nivå som konkurrenter­ nas. Är vi inte lönsamma kan vi varken överleva eller fortsätta våra satsningar på hållbarhet. Det är den krassa verklighe­

”

Är vi inte lönsamma kan vi varken överleva eller fortsätta våra satsningar på hållbarhet.

ten. Vi måste hitta nya tekniker så att vår butikspersonal kan ägna sig mer åt försäljning och service. Kundbemötan­ det kommer att bli allt viktigare i fram­ tiden, när alla aktörer kommer att ha bra butiker och snarlika varor. Vad skiljer Coop som konsumentkooperativ från annan dagligvaruhandel?

Vi står på tre ben där vårt uppdrag är att skapa affärsnytta, medlemsnytta och samhällsnytta. Att arbeta med hållbar­ hetsfrågor är en del av vår verksamhets­ idé, vår företagskultur och ett naturligt tankesätt för oss. Vi har också varit pionjärer på det området. En av koope­ rationens fördelar är just att medlem­ marna är våra enda intressenter, att ägarnytta och medlemsnytta är ett. En nackdel kan vara att styrningen blir trö­ gare med en spridd ägarbild. Hushållen slänger mycket mat, men butikerna slänger också mycket mat. Vad gör ni åt resursslöseriet?

Svinnet är en viktig fråga som vi måste sätta ännu mer fokus på. Vi arbetar exempelvis med ett automatiskt order­ system som är ett prognosverktyg för

försäljning och beställning. Kontroll på in­ och utflödet av varor i butikerna är det bästa sättet att hålla nere svinnet. När konjunkturen nu vänder ner, kommer ni att öka profileringen inom hållbarhetsområdet trots att priset hamnar mer i fokus för många kunder?

Vi kommer inte att tona ner hållbar­ hetsarbetet. Samtidigt måste vi ha klart för oss att det är plånboken som styr för många människor och erbjuda alterna­ tiv. Det finns en risk att den ekologiska försäljningen går ner under lågkonjunk­ turen. Men vi kommer att satsa på att arbeta ihop med leverantörerna för att hålla nere priserna på det ekologiska sortimentet. Kan ni tänka er att helt välja bort varor som inte är miljöanpassade eller hälsosamma ur ert sortiment?

alternativ och har mål för försäljnings­ utvecklingen för dessa varor. Tillit och trygghet är viktigt för oss konsumenter. Kan man lita på Coop?

Vi ser ofta i våra undersökningar att kunderna uppfattar oss som tråkiga men pålitliga. Det kanske inte är så roligt, men det känns som en trygg grund att stå på. Det ska finnas valfri­ het i butikerna och vad man än köper ska det vara ett prisvärt val för männis­ kor, djur och natur. Vilken är den största utmaningen 2009?

Den största utmaningen är att fortsätta investera i butiksutveckling och medar­ betare samtidigt som vi gör neddrag­ ningar för att nå rätt kostnadsnivå. Det handlar om att gasa och bromsa och fortsätta på den inslagna vägen som gav oss trendbrottet 2008.

Det skulle innebära att vi väljer bort kunder som vill ha dessa varor och det tror jag inte är en bra lösning. Däremot skulle vi kunna försöka påverka lagstift­ ningen på olika sätt. Vi arbetar också med att göra det lättare för kunderna att välja hälsosamma och miljövänliga

5

Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Ekonomi

Coop – en del av KF Coop Sverige driver dagligvaruhandel och svarar tillsammans med de detaljhandelsdrivande föreningarna för 21,4 procent av den svenska dagligvarumarknaden. Cilab ansvarar för inköp till Coop Sverige och de detaljhandelsdrivande föreningarna. Coop Sverige är ett helägt dotterbolag som svarar för runt 80 procent av verksamheten i KF-koncernen.

2008 vände resultatet Coop Sverige-koncernen har under 2008 lyckats vända en förlust till vinst och nå ett rörelseresultat på 153 miljo­ ner kronor, det bästa resultatet på tio år. Arbetet för långsiktig lönsamhet går vidare. Coop har satt som mål att öka marknadsandelarna och uppnå 3 pro­ cent rörelsemarginal. Resultatet har kunnat förbättras tack vare att Coop lyckats minska kostna­ derna för personal och inköp. Effektiviseringen av verksamheten fortsätter. För att öka takten i processen har ett omfattande förbättringsprogram inletts. Programmet innebär både kost­ nadsneddragningar och offensiva sats­ ningar. Kostnaderna ska minska med 1 500 miljoner kronor till 2010. Bland annat kommer antalet medarbetare att reduceras och under 2008 varslades 1 000 personer om uppsägning. Genom neddragningar och en effektivare perso­ nalorganisation sparas 500 miljoner kronor.

De sex ledande aktörerna i svensk dagligvaruhandel 2008 (2007) ICA 50% (−0,3)

Kooperationen 21,4% (0,0) Netto 1,9% (+0,4)

Axfood 16,1% (+0,2)

6

Bergendahl inkl Vi-butikerna 7,8% (−0,5)

Lidl 2,8% (+0,2)

Samtidigt sker stora investeringar i butiksdriften. Under 2008 har 835 mil­ joner kronor investerats i butiker och stormarknader. 18 nya butiker och stor­ marknader öppnats och ett femtiotal befintliga enheter har genomgått omfat­ tande renoveringar. Satsningen på nyetablering och ombyggnad går vidare under 2009 och 2010. Coop satsar också på medarbetarna. Under 2008 investerades 100 miljoner kronor i projekt för att förbättra ledarskapet, sänka sjukfrånvaron samt i Jät­ telyftet med inspirations- och informa­ tionsträffar som samlade all personal.

Utveckling på marknaden Ökade råvarupriser skapade en kraftig prisökning på matvaror under 2008. Men trots de generellt sett högre pri­ serna på mat var kunderna beredda att betala lite till för att få ekologiska varor. Coop Sveriges ekologiska försäljning ökade med hela 37 procent. Flera andra aktörer tog också fasta på den ökade efterfrågan och lanserade egna ekolo­ giska varumärken. Under andra halvan av 2008 slog låg­ konjunkturen till med full kraft. Den gav marknaden en förskjutning mot låg­ pris. Vi ser nu tendenser till att kun­ derna handlar en annan mix av varor och väljer billigare alternativ.

Konsumentkooperationens verksamhetsidé

”

Konsumentkooperationen ska skapa ekonomisk nytta och samtidigt göra det möjligt för medlemmarna att i sin konsumtion bidra till en hållbar utveckling för människor och miljö.

Organisationsschema

MEDLEMMAR/ÄGARE (Drygt 3 miljoner medlemmar i 48 konsumentföreningar)

STÄMMA OCH STYRELSE

KOOPERATIVA FÖRBUNDET KF-KONCERNEN

Dagligvarugruppen

Coop Sverige – Coop Konsum – Coop Nära – Coop Extra – Coop Forum – Coop Bygg Daglivs Mataffären.se Cilab

Fastigheter och Finans

KF Fastigheter MedMera Bank KF Invest KF Sparkassa

Mediegruppen

Övriga bolag

Norstedts Förlagsgrupp Akademibokhandeln Bokus PAN Vision Tidningen Vi

Vår Gård Saltsjöbaden KF Gymnasiet Läckeby Water Group Löplabbet KF Shared Services KF Revision

Coop Sverige-koncernen Styrelse: Ordförande Lars Idermark, Håkan Ahlqvist, Eivor Andersson, Johnny Capor, Knut Faremo, Mats Lundquist, Jan Sundling, Elisabeth Andersson (facklig representant), Frank Hjort (facklig representant), Rose-Marie Johansson (facklig representant), Lennart Wallkulle (facklig representant) Vd: Karl Wistrand Rörelseresultat: 153 mkr (110 mkr) Medelantal anställda: 7 318

Försäljning Coop Sverige AB Mkr

2008

2007

Coop Supermarket

11 624

10 852

Coop Stormarknader

10 115

10 316

Butiker och kedjor Det finns 767 Coop-butiker. Coop Sverige står för 377 av dessa. De övriga ägs och drivs av detaljhandelsdrivande föreningar. Coop-butikerna finns i fem kedjor: Coop Konsum Prisvärda varor, färskvaror av högsta kvalitet och dessutom Sveriges bredaste sortiment av ekologiska alternativ är en del av allt det som gör Coop Konsum till en sund affär. Dessutom bjuder vi alltid på matinspiration i form av nyckelhålsmärkta och närings­ beräknade recept. 401 butiker

Coop Extra Coop Extra har som mål att vara ortens bästa matbutik. Här ska det vara enkelt och smidigt att handla ur ett mycket bra sortiment och till mycket bra priser. 66 butiker

Coop Nära Coop Nära innebär snabbhet, bekvämlighet och enkelhet. Det är närbutiker med generösa öppettider och ett bra utbud. 191 butiker

Coop Forum Hos Coop Forum ska allt finnas under ett och samma tak. Stormarknaderna som erbjuder ett brett sortiment med fokus på livsmedel återfinns ofta i anslutning till större handelsplatser. 64 butiker

Coop Bygg Coop Bygg erbjuder ett brett sortiment av varor för renovering i hemmet samt trädgårdsskötsel. Butikerna är välsorterade och håller låga priser. 45 butiker

8

En plats för idéer och smarta affärer

3 miljoner medlemmar Var tredje svensk är med Konsumentkooperationen har över 3 miljoner medlemmar. Medlemmarna får både ekonomiska fördelar och kan göra sina röster hörda för att påverka verksamheten. Medlemmarna får poäng på sina inköp och poängen ger premie­ checkar. Under 2008 betalades 450 mil­ joner kronor ut i premiecheckar. Utöver det får medlemmarna extra förmåner i butiker och stormarknader. Förening­ arna har också egna medlemsförmåner, till exempel erbjudanden om kultureve­ nemang, resor, seminarier och kurser.

Inflytande och påverkan Medlemmarna har på olika sätt möjlig­ het att påverka Coops verksamhet. Äga­ rinflytandet sker i demokratiska former genom insyn och möjlighet att påverka föreningarnas verksamhet (gå på stäm­ mor, väljas till förtroendeuppdrag, skriva motioner etc). Alla föreningar har i sin tur ägarinflytande i KF. Coops medlemspanel är ett modernt komple­ ment till ägarinflytandet via förening­ arna. Under året har fem medlemspane­ ler genomförts på coop.se och fått sammanlagt 45 000 svar. Panelerna har som syfte att ta reda på medlemmarnas åsikter i vissa specifika frågor på temat: klimat, ekologi och rättvisemärkt samt sunda vanor. Medlemmarnas svar är ett underlag för utvecklingen av sortiment, butiker och koncept som ständigt pågår inom Coop. Påverkan sker också direkt i butiken, via butiksråd där medlemmarna för dia­ log om verksamheten med butikschefen.

Många medlemmar och kunder vänder sig till Coops kundkontakt med frågor och synpunkter. Under 2008 mottog och besvarade Coops kundkon­ takt 54 517 e-postmeddelanden och telefonsamtal i frågor som berör hela verksamheten. Ett aktuellt ämne som engagerar många är tillståndet i havet. För att svara på medlemmarnas oro inledde Coop under sommaren en över­ syn av fisksortimentet och arbetade fram en strategi för ett levande hav.

Egna varumärken Coops egna varumärken ger medlem­ mar och kunder ekonomiska fördelar. De egna varorna utvecklas och köps in av Coop Trading som ägs gemensamt av kooperationen i Sverige, Norge, Dan­ mark och Finland. De stora volymerna ger lägre inköpspriser som kommer kunderna till del i form av lägre priser på varorna. Att utveckla egna varumärken och ställa egna krav är ett sätt att påverka marknaden. För att samma vara ska kunna säljas i alla fyra länder följer Coop lagstiftningen i det land som har de strängaste reglerna. Det har till exempel lett till att Coop tidigt mins­ kade den tillåtna halten av transfetter i våra egna varor. Vi följde den danska lagstiftningen som är strängare än den svenska. Coop väljer nu att gå ännu längre och har som målsättning att alla varor som utvecklas ska ha någon fördel när det gäller miljö och hälsa jämfört med motsvarande varor på marknaden.

Tjäna på att vara medlem Ett exempel: En familj som köper mat och andra varor hos Coop för cirka 75 000 kr på ett år får 15 premiecheckar. Om familjen storhandlar en gång i månaden (för cirka 3 000 kr) med premiechecken kan de spara runt 2 000 kr per år. Genom att utnyttja medlemspriser och andra medlemsrabatter kan de spara ytterligare 2 000–4 000 kr per år. Har de dessutom MedMera Visa som ger en poäng för varje krona och gäller överallt där Visa accepteras kan de få ännu fler premiecheckar. Genom att utnyttja premiecheckar hos övriga partners, till exempel Expert eller Coop Hotellpremie kan ytterligare tusenlappar sparas.

Egna varumärken inom livsmedel Coop Änglamark erbjuder ett brett sortiment av ekologiska, rättvisemärkta eller miljö- och allergianpassade varor. Varumärket Coop är produkter med hög kvalitet till ett bra pris. X-tra är Coops lågprisvarumärke med bra produkter till ett riktigt lågt pris.

9

Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Intressentdialogen – Samtal med SNF

Målet är att få kunderna att välja det hållbara alternativet Coop har länge strävat efter att vara en föregångare inom miljö­ området. Men arbetet bjuder också på flera utmaningar. Svante ­A xelsson, generalsekreterare för Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) och Coops miljöchef Mikael Robertsson diskuterar.

Svante Axelsson Generalsekreterare Svenska Naturskyddsföreningen (SNF)

10

Mikael Robertsson Miljöchef Coop

SNF Coop har ett starkt varumärke och ett stort förtroendekapital inom miljöområdet. Utmaningen är att inte slappna av utan att bibehålla tätpositio­ nen även framåt.

Coop Förutsättningen för att vi ska kunna fortsätta att utveckla det ekolo­ giska och miljöanpassade sortimentet är att konsumenterna fortsätter att köpa det. Klimatfrågan är en annan priorite­ rad fråga och vi arbetar med att klimat­ anpassa transporter och butiker. Vår vision är att bli helt oberoende av fossila bränslen och att alla livsmedel vi säljer ska vara producerade utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. Det är en resa, men vi har påbörjat den. SNF Det kan kännas tabubelagt att styra kunders värderingar och efterfrå­ gan. Men Coop kan fungera som en mötesplats där man får lära mer om var­ för man ska köpa Krav-märkta ägg och varför vissa kemikalier är skadliga. Hur tänker ni där?

Coop Vi har dragit igång en internut­ bildning för att öka kunskapen hos våra medarbetare så att de blir bättre guider till det miljömärkta sortimentet. Vårt mål är att få kunderna att flytta handen till de produkter som är bättre ur miljö­ synpunkt. Kundens aktiva val är en motor i vårt förändringsarbete. SNF När det gäller torsken finns en kvot som är ok att äta, i teorin. Dess­ värre går det inte att lita på att den torsk som finns i butikerna kommer från de tillåtna kvoterna. Det behövs en Kraveller MSC-certifiering för att garantera spårbarheten så att kunderna kan känna sig trygga.

Coop Den torsk vi säljer i våra butiker ska vara fullt spårbar. Vi kommer inte att acceptera torsk som fångats med botten­ trålning utan den ska vara fångad med av oss godkända fångstmetoder och med fullständig kontroll. Om torsken har börjat återhämta sig är det en positiv sig­ nal och det är viktigt att vi gör rätt.

”

Vi håller nere prisskillnaden mellan det ekologiska sortimentet och det övriga.

SNF En annan kontroversiell fråga är den om miljömärkning av till exempel jätteräkor och palmolja. Den miljö­ märkta produktionen påverkar mangro­ veträsken och regnskogen även om påverkan inte är lika stor som vid kon­ ventionell produktion. Det finns en fara med att miljömärkningen upplevs som att det är fritt fram att konsumera de här produkterna.

Coop De miljömärkta alternativen är ett steg i rätt riktning, även om produk­ tionen går att förbättra ytterligare. Jag håller med om att den ekologiska odlingen idag inte är perfekt i alla delar, men genom att ta in produkterna i vårt sortiment visar vi att det finns bättre och sämre alternativ.

SNF Exponeringen av miljöanpassade produkter är viktig men priset är avgö­ rande för många konsumenter. Kan ni tänka er att differentiera marginaler så att det blir billigare för konsumenterna att göra rätt val?

Coop Vi jobbar redan med differentie­ ring eftersom vi använder kronpåslag i stället för procentuella påslag. Eftersom den ekologiska produktionen är dyrare skulle dessa produkter missgynnas annars. Det kostar ju inte mer att trans­ portera eller plocka upp ekologiska pro­ dukter i butiken. På så vis håller vi nere prisskillnaden mellan det ekologiska sortimentet och det övriga, vilket speg­ lar våra värderingar. SNF Vi har idag märkningarna Krav och EU­ekologiskt där Krav har krite­ rier för hälsa, ekologi och djuromsorg medan EU­ekologiskt endast har krav inom ekologi. Kan Coop tänka sig att gynna Krav och till exempel bara ta in EU­ekologiska produkter där inte Krav har alternativ?

SNF Många konsumenter ser mat som en upplevelse, vilket skulle kunna tränga undan resandet och bidra till ett mer klimatsmart beteende. Är Coop rustat för en mer mångfacetterad handel med lokala varumärken och smaker som ger konsumenterna upplevelser hemma i köket i stället för på Thailandsresan?

Coop Ja, vi vill bidra till att skapa lokala arbetstillfällen och göra det möj­ ligt för mindre producenter att sälja sina varor i våra butiker. Vi ställer samma höga krav på alla varor och har lokala produktchefer som träffar lokala produ­ center och ser till att de produkter som köps in är spårbara och kvalitetssäk­ rade.

Coop I stället för att ställa de här två goda märkningarna mot den konventio­ nella produktionen finns en risk att de ställs mot varandra. Idag är alla våra Änglamark­produkter godkända enligt Krav och som en betydande aktör kan vi använda ett känt varumärke som Änglamark för driva på i frågan.

11

Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Miljö

Coop – störst på ekologiskt I december 2008 antog Coop Sveri­ ges styrelse ”Coops policy för en god affär” med mål och riktlinjer på miljöområdet. Den ersätter den policy som tidigare funnits inom Coop Norden. Huvuddragen i Coops nya miljöpolicy är att: Coop ska minska klimat- och miljöbelastningen dels av vår egen verksamhet, dels av de varor och tjänster vi säljer. Vi ska främja en långsiktigt hållbar pro­ duktion inom odling, djuruppfödning, fiske med mera. Vi ska även under­ lätta miljövänligare vanor hos våra kunder och beakta miljökonsekven­ ser vid alla beslut om investeringar.

Avfallet från verksamheten ska också minskas och återvinningen av olika material öka. Under 2009 startar arbe­ tet med att förverkliga den nya policyn.

Produktionen påverkar miljön mest Grunden för Coops miljöarbete finns i den analys av butikernas totala miljöpå­ verkan som gjordes redan för fjorton år sedan. Principerna i miljöanalysen ”Sila kamelerna” är fortfarande aktuella för Coops försäljning av livsmedel som står för runt 85 procent av omsättningen. Analysen stäms kontinuerligt av när nya fakta tillkommer om produkter eller produkters livscykel.

Sila kamelerna En analys av butikernas miljöpåverkan. Analysen utgår från en ekologisk värderingsgrund. 4 kameler – vår största och viktigaste miljöpåverkan • Jordbruket bidrar till övergödning, utarmning av biologisk mångfald, utsläpp av växthus­ gaser och spridning av giftiga ämnen. • Energibalansen. Livsmedelshanteringen kräver tio gånger mer energi än vad livsmedlen faktiskt innehåller. Cirka 35–45 procent av den totala användningen av fossil energi i livs­ medelsframställning går till att producera konstgödsel, till jordbruksmaskiner och foder­ produktion. • Förpackningarna. Framställningen av förpackningar är ofta energikrävande och har stor resursförbrukning. Därför ska uttjänta förpackningar samlas in. • Det organiska avfallet. Näringsämnen recirkuleras inte tillbaka till åkern utan förs ut i sjöar och hav med övergödning som följd.

12

Analysen visar att det är produktionen av varorna, det vill säga jordbruket, som har den största påverkan på miljön. Ekologisk odling och djuruppfödning är mindre energikrävande genom att ingen konstgödsel används. Den biolo­ giska mångfalden gynnas. Krav har också regler om att djuren ska få utlopp för sitt naturliga beteende. Att ge kun­ derna möjlighet att välja ekologiskt ser vi därför som vår viktigaste insats för klimatet och miljön och vi har idag den svenska dagligvaruhandelns största sortiment av ekologiska och miljö­ märkta artiklar.

Ny havsstrategi och översyn av fisksortimentet Torsken har blivit en symbol för den pågående utfiskningen av haven. I början av 2008 hörde många medlemmar och kunder av sig och ville att Coop skulle sluta sälja torsk. Men frågan om fisket är komplex och det finns inga enkla svar. Coop har därför valt att göra en analys av vilken påverkan hela vår försäljning av fisk och andra produkter från havet har på miljön. I arbetet har miljöorgani­ sationer, forskare och myndigheter bidragit med sina kunskaper. Analysen av Coops försäljning har visat på en mängd intressanta och omskakande fakta. Under 2007 sålde Coop 16 000 ton fisk. Vid fisket följde 1 000 ton fisk med som bifångst och kasta­ des tillbaka i havet. Det mesta av fisken som kas­ tas tillbaka dör. Ytterligare 19 000 ton fisk togs upp som foder till den odlade fisk Coop säljer. Dessutom påverkades 5 000 km2 bottenyta av trål­ ning. Den här bilden är inte på något sätt unik för Coop utan visar hur fisket ser ut idag. Utifrån analysen har Coop antagit en ny strategi för ett levande hav. Strategin innebär att vi ska:

1. Ta vara på de goda alternativen 2. Stoppa de dåliga 3. Sprida kunskap 4. Bidra till att hejda indirekt påver­ kan från övergödning, klimatför­ ändring och miljögifter

5 procent av fisken som såldes på Coop 2007 var rödlistad, det vill säga den kom från utrotningsho­ tade bestånd eller var fiskad med metoder som är skadliga för miljön. Coops mål är att ta bort all fisk från hotade bestånd ur sortimentet och därför har vi som ett första steg beslutat att sluta sälja ål. Sedan tidigare har Coop också som princip att endast sälja ekologiskt odlade tigerräkor och gynna producenter som valt en hållbar produktion.

Grön lista

För att gynna de goda alternativen ställer vi krav på kontrollerat fiske med full spårbarhet och håll­ bara fångstmetoder. Coop har med hjälp av exper­ ter på fiske och havsfrågor tagit fram ”Coops gröna fisklista”. Den är en sammanvägning av fisk­ guider från WWF, Miljöstyrningsrådet, MCS (Marine Conservation Society) och Incofish. ”Coops gröna fisklista” bygger på principen att fisket ska vara spårbart, fiskat med rätt redskap, på rätt bestånd samt att kvoterna ska vara vetenskapligt godkända. Coop uppmuntrar också leverantörerna att utveckla en mer hållbar fiskodling. 2007 var ande­ len miljömärkt fisk 2 procent av Coops totala fisk­ försäljning. Målet är att andelen ska öka. Under 2008 tog vi ytterligare ett steg i den riktningen och lanserade Coop Änglamark kravmärkt torsk. Tor­ sken är vildfångad i Barents hav och fiskas med lina och krok för att skona havsbotten. På förpack­ ningen anges vilken båt som fiskat, i vilken fångst­ zon och vilket datum torsken är fiskad. 2009 års Änglamarkspris har temat levande hav och ska uppmuntra personer som bidrar till att minska påverkan på världshaven och utveckla odlingen av fisk och skaldjur.

13

Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Miljö

Mat och klimat Utsläpp av växthusgaser är ett miljöhot som är avgörande för vår framtid. Många är oroade över klimatutveck­ lingen. I en av Coops medlemspaneler ställde vi frågor till medlemmarna om klimatet. 70 procent av dem som sva­ rade sa sig vara oroade över utveck­ lingen. Nästan alla tyckte det var vik­ tigt att själva göra något som att sopsortera, äta upp mat och kasta min­ dre rester. Många medlemmar tycker att producenter och butiker ska bidra genom att satsa på miljövänligare trans­ porter och förpackningar samt att spara energi.

Fossilfri vision Coops mål är att minska verksamhetens utsläpp av koldioxid med minst 30 pro­ cent till 2020 jämfört med 2008. Visio­ nen är att på sikt bli helt fossilfria. Coop minskar klimatpåverkan från de varor vi säljer framförallt genom att öka andelen ekologisk försäljning. Som ett underlag för det fortsatta samarbetet har leveran­

törerna ombetts berätta hur de arbetar med miljö och socialt ansvar samt redo­ visa sitt klimatarbete. Detta arbete kom­ mer att vidareutvecklas under 2009. Coop har sedan tidigare produkter från lokala ekologiska odlare i sortimentet. Under 2008 utökades satsningen på lokalproducerad mat i samarbete med LRF. De nya varorna börjar säljas i buti­ kerna under 2009. Att minska klimatpåverkan från den egna verksamheten handlar framförallt om att se över energianvändning och transporter. För att minska koldioxidutsläppen från transporter inledde Coop i decem­ ber 2008 ett samarbete med Green Cargo. Avsikten är att lägga över lång­ väga transporter från lastbil till tåg. Vi vill även påverka konsumenter och samhälle och har under året tagit fram en Mat och klimat-broschyr med infor­ mation om hur man kan äta klimatvän­ ligt. Broschyren har delats ut gratis i 70 000 exemplar i butiker och även i skolor.

Kraftigt ökad ekologisk försäljning Coop har som mål att vara ledande inom försäljningen av ekologiska och miljömärkta varor. Coop har branschens högsta andel ekologisk försäljning och under 2008 ökade Coop Sveriges ekolo­ giska försäljning med 37 procent mätt i kronor. Lågkonjunkturen ökar fokus på pris vilket kan påverka den ekologiska för­ säljningen framöver. För Coop består utmaningen i att fortsätta erbjuda goda alternativ. Det som främst sätter gränser för antalet nya ekologiska produkter är tillgången på råvaror. Fler aktörer inom detaljhandeln har det senaste året valt att satsa mer på ekologiskt vilket ökar efterfrågan på råvaror ytterligare. I konkurrensen om råvaror har Coop nytta av de långvariga relationer vi har byggt upp med ekologiska producenter. 2008 ökade Coops ekologiska sortiment med 419 nya produkter. Vi kan nu erbjuda kunderna 1 736 ekologiska alternativ. Vårt mål är att kunden alltid ska kunna flytta handen i hyllan och

Antal produkter med miljökod1) i Coops sortiment 1)



Ekologisk andel av totalförsäljning, % Försäljningsutveckling i kronor, %

Reko kasse För kunder som tar med sig en egen kasse har Coop lanserat en tygkasse i ekologisk och rättvisemärkt bomull. Kassen tillverkas av ett kooperativ i Indien.

14

3 216 st

Miljöanpassad vara, Krav, Bra miljöval, EU-blomman, Svanen, FSC, TCO-märkt och EU-ekologisk vara.

Coop Sverige

Coop totalt

6,2

4,9

37,1

—

Coop Änglamark är ett nordiskt varu­ märke. Under några år har arbetet med varumärket koncentrerats på en lansering av produkterna i Norge och Danmark. 2008 tog produktutvecklingen för den svenska marknaden åter igen fart och 44 nya produkter intro­ducerades. 2008 gjorde varumärksesbyrån Differ en undersökning bland svenska konsu­ menter. När konsumenterna spontant fick ange det grönaste varumärket vann Änglamark.

välja ett ekologiskt eller miljömärkt alternativ inom varje varugrupp.

Coop Änglamark – ett hållbart varumärke Coop Änglamark är Coops eget miljö­ varumärke. Sortimentet består av 224 produkter. Varorna finns inom tre kate­ gorier: Ekologi: Produkter märkta med både Krav och EUs ekologiska märkning. Miljö: Miljö­ och allergianpassade produkter för användning inom tvätt och rengöring. Dessa produkter är märkta med Svanen/Bra miljöval samt, där så är möjligt Astma­ och Allergiför­ bundets symbol. Sensibel: Miljö­ och allergianpassade hygienprodukter märkta med Svanen/ Bra miljöval och Astma­ och Allergiför­ bundets symbol.

--------------------------KVITTO Ekoförsäljning Coop totalt år 2008: 54 362 ton ekolivsmed el

------

---------------------------

------

SÅ HÄR MÅNGA DJU R LEVER EKOLOGISK T Fåglar: 210 000 st Kor: 8 200 st Lamm: 1 200 st Grisar: 10 000 st

Änglamarkspriset med tema mat och klimat Sedan sju år tillbaka delas Änglamarks­ priset ut i syfte att ge välförtjänt upp­ märksamhet och uppmuntran till perso­ ner som gör insatser för miljön. Priset instiftades av Coop tillsammans med

MINSKAD ANVÄNDN ING AV BEKÄMPNINGSMEDE L

33 ton

MINSKAD ANVÄNDN ING AV HANDELSGÖDSEL

2 500 ton

Ekologisk försäljning, ton 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0

84

85

86

87

88

89

90

91

92

93

94

95

96

97

98

99

00

01

02

03

04

05

06

07

08

DDF = 6 200 ton (2007) och 9 000 ton (2008)

Diagrammet visar Coop Sveriges totala ekologiska försäljning sedan 1984. Försäljningen har ökat kontinuerligt förutom under 2004–2006. Tappet de åren beror på att våra leverantö­ rer då inte längre bakade ekologiskt bröd. Samma år blev också skörden av ekologiska grönsaker mindre än normalt.

För 2007 redovisas även den ekologiska försäljningen för 47 procent av de Coop­butiker som inte ägs av Coop Sverige, utan drivs direkt av detaljhandelsdrivande föreningar, så kal­ lade DDF. För 2008 redovisas försäljningen för 68 procent DDF­butikerna.

15

Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Miljö

Hans Alfredson, Märta-Stina Daniels­ son och Sven-Bertil Taube, för att upp­ muntra och lyfta fram goda initiativ inom miljö och ekologi. Änglamarkspriset 2008 delades ut till personer som enskilt eller inom en orga­ nisation eller ett företag gjort en bety­ delsefull miljöinsats inom matområdet som också gynnar en för vårt globala klimat bättre produktion. De fyra vinnarna var: • Christel Cederberg, forskare • Sven-Erik Johansson, lantbrukare • Åke Persson, Borlänge kommun • Johan Ununger, vd Saltå Kvarn Christel Cederberg fick Änglamarksprisets stipendium på 100 000 kronor.

Hjälp att välja För en hållbar utveckling måste det fin­ nas möjligheter att göra aktiva val i sin konsumtion. Kunderna ska enkelt, genom att flytta handen i hyllan, kunna välja en vara som är producerad på ett rättvist sätt, som är bättre för den egna hälsan eller bättre för miljön. Då är det

viktigt att produktmärkningen är till­ förlitlig. Märkningarna längre ner på sidan vill vi lyfta fram som trovärdiga tredjepartsmärkningar. Märkningarna hjälper kunderna att göra ett aktivt val. Ibland upplever kun­ derna att det är svårt att veta vad de olika märkningarna står för och vilka märkningar man bör prioritera. Vi tycker att kunden ska välja god och mil­ jömässigt bra mat. Gärna ekologisk och allra helst Kravmärkt som innebär att högre krav ställts när det gäller djurhåll­ ning. Om maten kommer från fattigare delar av världen bör den även vara Rätt­ visemärkt. Det finns önskemål om en klimat­ märkning av mat. En sådan märkning är mycket svår att göra på ett bra sätt. Coop ser helst en märkning där produ­ centerna på förpackningen talar om hur de bidragit till att minska använd­ ningen av fossila bränslen i sin produk­ tion. I väntan på en bra klimatmärk­ ning rekommenderar vi kunderna att handla ekologiskt då man i ekologisk

Gröna hyllkantsetiketter I Coops medlemspaneler har många medlemmar svarat att de vill att det ska bli enklare att hitta miljömärkta och ekologiska varor i butikerna. Därför markerar vi dessa varor med gröna hyll­ kantsetiketter.

Alla butiker Kravmärkta Samtliga Coop-butiker har blivit Kravcertifierade. För certifieringen krävs att butikerna har ett brett sortiment av Kravmärkta produkter och att persona­ len har goda kunskaper om Krav och ekologisk produktion.

Tre extra gröna butiker Under året öppnade Sveriges grönaste stormarknad: Coop Forum Häggvik i Stockholm. Här finns Sveriges största ekologiska och miljömärkta sortiment och varorna exponeras så att det ska vara enklare att hitta det ekologiska

Ekologiskt jordbruk. Märket får användas av producenter vars system och produkter uppfyller bestämmelserna i EUs ekologiska förordning. Märket garanterar bland annat att minst 95 procent av varans ingredienser är ekologiskt producerade.

Bra Miljöval. Naturskyddsföreningens märke som tagits fram i samarbete med handeln för att underlätta för konsumenterna att handla miljövänligt. Framförallt är det produkter som kan ha stor miljöpåverkan som märks till exempel hushållskemikalier.

KRAV. Kontrollförening för ekologisk odling. Reglerna omfattar odling och produktion. Ställer högre krav än de baskrav som ”Ekologiskt jordbruk” innebär, främst inom djurhållningen.

FSC (Forest Stewardship Council). Är en miljöcertifiering av ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart skogs­ bruk.

EU-blomman är EUs gemensamma symbol för miljömärk­ ning. Blomman är EUs motsvarighet till den nordiska Svanen. Svanen. Officiellt nordiskt miljömärke. Används på kemiska varor, hygienartiklar, maskiner med mera.

16

odling slipper den energikrävande fram­ ställningen av konstgödsel.

MSC (Marine Stewardship Council). Ett miljömärke för fiske från världshaven. Det visar att fisket skett med godkända metoder och på fiskbestånd som tål fiske. Rättvisemärkt/Fairtrade. Produktmärkning som bidrar till förbättrade arbets- och levnadsvillkor för odlare och anställda i utvecklingsländer.

Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Miljö

Symboler visar vägen Coops treklöver är en signal som ska tala om för våra kunder hur de kan handla ekologiskt. I alla våra recept mar­ keras de ingredienser som finns som ekologiska alternativ med en treklöver. På kassakvittot är de ekologiska varorna utmärkta med samma treklöver. Där visas också hur stor del av summan som är ekologisk och miljömärkt.

alternativet. Coop Forum Häggvik har tre miljömästare som har utbildats under ett år och all övrig personal har fått en grundkurs i ekologi- och miljö­ frågor. Erfarenhet från miljöarbetet i Coop Forum Häggvik kommer att användas i hela kedjan. I Göteborg har Coop Konsum Ave­ nyn byggts om och öppnat en ekobutik med ett ekocafé. Sortimentet i ekobuti­ ken består av cirka 300 ekologiska artiklar. Maten som lagas i butiken och caféet är så långt det går tillagad av eko­ logiska råvaror. Butiken har väckt stor uppmärksamhet och belönats med det Stora Dagligvarupriset som instiftats av tidningen Fri Köpenskap och Movement. Även Coop Konsum Zinkensdamm i Stockholm har byggts om under året och fått ett ökat fokus på ekologi med ett stort säljtorg för ekologiska varor i säsong och ett stort nytt ekologiskt sortiment.

Pris och marknadsföring

Skönhet kommer inifrån Coops reklamkampanj för frukt och grön­ saker har av svenska folket utsetts till Sveriges bästa reklam i en underökning som gjordes av Dagens Media och YouGoy Zapera.

Antal Krav-märkta butiker, Coop totalt

18

2007

2008

262

722

Priset är en viktig fråga när konsumen­ terna väljer varor. Produktionsmeto­ derna gör ekologiska produkter dyrare än konventionella. De ekologiska varorna är därmed dyrare i inköp och missgynnas av marginalpåslag i procent. Därför har Coop som princip att, istäl­ let för att lägga på en viss procent på de ekologiska varorna, göra samma påslag i antal kronor och ören som på motsva­ rande konventionella produkter. Ett annat sätt att få ner priserna på varorna är att effektivisera hanteringen

och minska antalet mellanled. Varje vecka lyfter Coop fram en eko­ vara i direktreklam och kampanjmate­ rial. Det finns också återkommande temaveckor om ekologi i butikerna.

Varukrav styr inköpen Coops strategi är att erbjuda och gynna hållbara alternativ och göra det möjligt för konsumenterna att göra goda val i butiken. Men konsumenterna ska också kunna lita på att samtliga varor från Coop har en hög lägsta nivå. Därför regleras inköpen av varukrav gällande etik, miljö och kvalitet. Vi tillämpar försiktighetsprincipen och väljer av mil­ jöskäl till exempel bort förpackningar som innehåller PVC. Vi väljer också bort genmodifierade produkter, Klorin och vitt kalvkött. När det är marknads­ mässigt möjligt lägger vi ribban högre och erbjuder bara hållbara alternativ. Coop har till exempel beslutat att alla trädgårdsmöbler ska vara tillverkade av FSC-märkt trä. Utifrån säsong och till­ gång tar vi bort de konventionella alter­ nativen och säljer bara ekologiska tor­ kade gula ärtor, ekologiska färska rödbetor samt på Coop Nära och Coop Konsum bara ekologiska bananer.

Energi En stor miljöpåverkan från Coops verk­ samhet kommer från energianvändning i butiker, lager och kontor. Främst från uppvärmning, kylning och belysning. KF har som mål att minska utsläppet av koldioxid per kvadratmeter från elektri­

De nya frysdiskarna som installeras är utrustade med lock vilket spar mycket energi.

citet och uppvärmning med minst 10 procent till 2010 jämfört med 2008. Coop har stora möjligheter att bidra till att detta mål uppfylls genom energi­ effektiviseringar i vardagen. Under 2008 fick Coop och KF Fast­ igheter i uppdrag att ta fram ett förslag till strategi för minskad energiförbruk­ ning och klimatpåverkan från Coops butiker. Förslaget kommer att ligga till grund för de kommande årens arbete inom området.

Byggnader med låg energi­förbrukning Belysning samt kyl och frys står för 75 procent av energikonsumtionen i butikerna. På Coop Forum Marieberg i Örebro har taket försetts med ett dags­ ljusinsläpp som ska spara 40 procent av belysningsenergin. Ljusinsläppet mins­ kar även kylbehovet sommartid tack vare minskad värme från belysningen. Kyl- och fryselementen i butikerna är en viktig del i energieffektivisering. Coop Konsum har under året investerat i nya kylar och frysar, samt i kylgardi­ ner som används för frysarna nattetid. Coop Extra i Västerås är en av daglig­ varuhandelns mest energieffektiva bygg­ nader och är i princip helt självförsör­ jande på värme. Enligt Boverkets byggregler får förbrukningen i en bygg­ nad avsedd för livsmedelshandel vara max 115 kWh/m 2 och år. EUs Green Building-certifikat ligger på 75 kWh/m2 och år. I Coop Extra i Västerås har för­ brukningen minskat till 46 kWh/m 2 per år, vilket ger en besparing på cirka 150 000 kronor om året.

Effektiv energijakt

Utsläpp av växthusgaser

En ”Energijakt” har genomförts med syfte att höja kompetensen och skapa engagemang kring energieffektivise­ ringar hos samtliga medarbetare. Med­ arbetarna i butiker och stormarknader har utbildats i energibesparing gällande bland annat kyldiskar, frysrum och uppvärmning. På servicekontoret Coop Center har man minskat energikonsum­ tionen genom att exempelvis släcka lam­ por och stänga av datorer. Detta har inneburit energibesparingar på 12 pro­ cent. I kombination med att göra en insats för miljön, har ”Energijakten” drivit fram tydliga symbolhandlingar, engagerat medarbetare samt visat på enkla praktiska lösningar som alla kan bidra till. Sammanlagt har runt 3 600 medarbetare utbildats i energibesparings­a ktiviteter. Energieffektiviseringar har stor poten­ tial i kombination med att de skapar engagemang och leder till snabba och konkreta resultat. Det finns mycket att göra inom detta område inom de närmsta åren, inte minst när det gäller kylar och frysar. De står för en stor del av energiförbrukningen och i äldre modeller används kraftiga växthusgaser som kylmedia. Under 2008 påbörjades en inventering som kommer att fortsätta under 2009, för att tydligare prioritera effektivisering samt planlägga en konti­ nuerlig utfasning av äldre kylar och ­frysar.

Coop Sverige

Ton CO2

Andel, %

Godstransporter

23 739

29,8

Tjänsteresor

1 900

2,4

Elförbrukning

35 500

44,6

Köldmedia

18 532

23,3

Totalt

79 671

100

Energianvändning Coop Sverige

kWh

kWh/m2

Butik

321 728 339

357

Lager

32 065 401

125

Totalt

353 793 740

305

21

Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Miljö

Avfall, ton

Transporter

Coop Sverige

KFs mål är att utsläppet av koldioxid från transporter i förhållande till ekono­ misk omsättning ska minska med minst 10 procent 2010 jämfört med 2008. Coop bidrar till att uppfylla detta mål genom flytta över fler transporter av varor till järnväg samt genom att minska utsläppen från lastbilstranspor­ terna.

Återvunnet

34 790

Använt för uppvärmning

6 313

Biologisk behandling

5 628

Farligt avfall

77*

Deponerat avfall

70*

Totalt

46 878

*Endast från terminalerna. Siffror från butikerna saknas.

Tjänsteresor fördelade på transportsätt Tjänsteresor 2008

Bil

Coop Sverige, km

CO2 -ekvivalenter (ton)

4 986 439

997

Tåg

930 010

0

Flyg

5 157 576

903

11 074 025

1 900

Totalt

Varutransporter till terminalen läggs på järnväg Coop har fattat beslut om att flytta en stor del av varutransporterna från lastbil till järnväg. Framförallt transporter som går inom Sverige från leverantörerna till Coops terminaler. Under 2009 börjar Coop-tåg som kör lastbilstrailers rulla på sträckorna Helsingborg – Stockholm – Umeå. Resultatet blir 120 färre lastbi­ lar på vägen varje arbetsdag vilket mins­ kar utsläppet av koldioxid med cirka 8 000 ton per år.

Sparsammare körning Från terminalerna till butikerna körs varorna med lastbil. För att minska utsläppen från dessa transporter har Coops egna chaufförer utbildats i spar­ samt körsätt. Det har resulterat i en minskad bränsleförbrukning med 9 pro­ cent. Engagemanget för att köra energi­ effektivt ökas genom att chaufförerna får del av den ekonomiska besparing som den minskade bränsleförbrukningen resulterar i. Samtliga Coops lastbilar tankas med APC diesel med 5 procents

22

inblandning av rapsmetylester. Coop byter kontinuerligt ut lastbilar och investerar i större bilar som rymmer mer varor, har renare motorer och lägre bränsleförbrukning. Under 2008 inves­ terade Coop i 14 nya lastbilar av senaste tekniken och 11 släp. De lastbilstransporter som köps in regleras av också miljökrav. Coops leve­ rantörer förbinder sig exempelvis att endast använda diesel av miljöklass 1, samt att inte använda däck som inne­ håller HA(högaromatiska)-oljor. Det ställs även krav på effektivisering av bränsleförbrukning samt säkerhet.

Återvinning och avfall Coops mål är att minska avfallet från verksamheten och öka återvinningen av olika material. Avfallet från butiker och terminaler består dels i förpackningsmaterial och dels i varor som inte blir sålda. Coop utnyttjar försäljningsstatistik för att göra bättre beställningar och därigenom minska andelen varor som slängs. Färskvaror som närmar sig sista för­ brukningsdag prissänks också som en sista åtgärd för att inte behöva kastas. I visa fall skänks till exempel kläder till biståndsorganisationer. I samband med att klädsortimentet på stormarknaderna förändrades fick Röda korsets katastrof­ förråd i Halmstad ta emot en stor sänd­ ning kläder och skor från Coop Forum. Inköpsvärdet för varorna var cirka 1 miljon kronor. Även reklamen ses över och ett arbete pågår för att minska utskicken av direktreklam till hushållen.

Förpackningar sorteras Avfall och förpackningsmaterial sorteras i fraktionerna: wellpapp, hård/mjuk­ plast, papper, träbränsle, övrigt bränn­ bart, organiskt avfall och farligt avfall. Det organiska avfallet går till biologisk behandling. Coop är sedan cirka 30 år tillbaka en av de största leverantörerna av returwellpapp till pappersbruken. Under de senare åren har mängderna minskat på grund av en ökad använd­ ning av Sverigebacken, en butiksför­ packning som återanvänds. Returmate­ rial, pallar, rullburar och plastbackar hämtas av ordinarie varutransporter

som annars skulle gå tomma tillbaka från butikerna. Pallar av trä tas till vara som bränsle och värmer upp Coops ter­ minal i Bro. I ett antal av Coop Konsums butiker i Stockholm har ett nytt sätt att hantera sopor genom användning av kärlpress för blötsopor införts. Detta sparar trans­ porter och minskar kostnaderna. I samarbete med Kretsloppskontoret i Göteborg har besökare på Coop Forum i Backa, Bäckebol och Sisjön samt Coop Konsum Avenyn erbjudits möjligheten att lämna in så kallat farligt avfall direkt i butik. I butikerna har en särskild insam­

lingsstation för bland annat elektronik­ avfall, batterier och glödlampor testats under 2008. Försöket har visat mycket gott resultat och fått stor uppskattning från kunderna, och Kretsloppskontoret kommer nu att utöka denna typ av insamlingsstationer på fler ställen. Totalt samlade man in 4,5 ton farligt avfall under första året.

Flaskor blir vagnar Det är av stor vikt att hitta användningsområ­ den för återvunnet material. Coop har tagit fram kundvagnar gjorda av återvunna pet-flas­ kor som introducerats i flera butiker och stor­ marknader. 250 pet-­flaskor går det åt för att tillverka en kundvagn. Coop har också lanserat en miljökasse. Målet är att den på sikt helt ska ersätta de konven­ tionella plastkassarna. Kassen tillverkas av 60 procent plast och 40 procent majsstärkelse vilket minskar användningen av olja. Inled­ ningsvis fanns det kvalitetsproblem med vissa av kassarna som gjorde att de lätt gick sön­ der. Efter en kvalitetsförbättring är kassarna starkare även om de inte helt kan jämföras med konventionella plastkassar.

23

Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Intressentdialogen – Samtal med FTC

Coop vill påverka leverantörerna och förbättra sortimentet Coop har en lång tradition av enga­ gemang på det sociala området, inte minst genom Vi-skogen och Kooperation Utan Gränser. Många av medlemmarna tycker att frå­ gorna är viktiga. Henrik Lindholm, verksamhetsansvarig på Fair Trade Center och Per Rosengren, kvali­ tetschef på Coop, diskuterar utma­ ningar för Coop och aktuella frågor inom området.

Henrik Lindholm Verksamhetsansvarig Fair Trade Center

Per Rosengren Kvalitetschef Coop

Fair Trade Center är en ideell förening som bevakar svenska företags handel med utveck­ lingsländer.

24

FTC Coop har varit en föregångare när det gäller utvecklingen av det ekolo­ giska och Rättvisemärkta sortimentet. En utmaning jag ser att Coop har är att säkra goda förhållanden hos era leveran­ törer när det gäller det övriga sortimen­ tet som utgör 95 procent. Det är här man kan göra störst skillnad i det långa loppet. Coop Vi får mycket uppskattning för vårt arbete med det miljömärkta och Rättvisemärkta sortimentet. Men vi gör kontinuerliga förbättringar inom det breda sortimentet och det är en utma­ ning för oss att få våra kunder att upp­ märksamma dessa. Vi ser också en stor potential i att ytterligare integrera arbe­ tet med sociala frågor med affärsverk­ samheten.

FTC Vi gjorde en undersökning 2004 om leksaker där vi besökte nio fabriker i Kina. Av de svenska importörerna hade Coop bäst rutiner för kontroller och det gick snabbt att få information från inköpsorganisationen. Men vid inter­ vjuerna kom det fram att åtta av de nio fabrikerna bröt mot kinesisk lag och systematiskt fuskade vid revisionerna framför allt när det gäller arbetstider och övertidsersättning. Hur har ni utvecklat ert arbetssätt mot leverantö­ rerna? Coop Våra inköp sker genom Inter­ coop som finns på plats i regionen och vi kan se en positiv trend när det gäller antalet revisioner och utvecklingen hos våra leverantörer. Som delägare i Inter­ coop vill vi också veta att de sköter frå­ gorna och gör ett bra jobb. Därför har vi gjort en tredjepartsrevision av Inter­ coops ledningssystem inom området som föll väl ut.

”

Vi vill att våra inköpare drabbas av verkligheten genom att själva besöka leverantörerna i riskländerna.

FTC Inom många företag kan vi se att det finns en brist på kommunikation mellan dem som arbetar med etiska frå­ gor och inköpare. Hur arbetar ni för att integrera områdena så att det finns inci­ tament för att koppla etikarbetet tydli­ gare till inköpsarbetet? Coop Det tar tid att få både inköpare och organisation att värdera andra para­ metrar än pengar i inköpsarbetet. Inkö­ parens roll är att förhandla om priset, men med policydokument vill vi addera andra värden och kriterier. Vi vill också att våra inköpare drabbas av verklighe­ ten genom att själva besöka leverantörer i riskländerna och ser vilka villkor arbe­ tarna har.

FTC För ett år sedan gjorde vi en undersökning hos producenter av kon­ serverad tonfisk i Thailand. Vid vissa fabriker fick vi starka tecken om miss­ förhållanden, såsom olaglig övertid, lönediskriminering mellan burmeser och thailändare och till och med fall av misshandel. Efter kraftfull uppföljning kunde fabriken visa tydliga förbätt­ ringar, men problemen har kommit till­ baka. Hur kan ni försäkra er om att era inköpare har den lokalkännedom som krävs för att upptäcka sådana problem? Coop Intercoop har lokalkontor på de flesta av våra marknader i regionen och många av de anställda är infödda och kan förstå kulturen. Vi har aktivt rekry­ terat personer från dessa länder. Vi arbe­ tar också kontinuerligt med att sätta frågorna på agendan, med att utbilda och informera våra inköpare och med att utveckla vår systematik. Vi tar också extern hjälp när det gäller att granska oss själva när det gäller hur våra system, utbildningar och introduktionsprogram ser ut.

FTC Det märktes tydligt när Coop sat­ sade inom det rättvisemärkta sortimen­ tet. Vi fick tillgång till produkter som inte fanns tidigare på marknaden. Men vad händer inom frukt? Det pågår en diskussion om att införa etiska krav inom Global Gap* som certifierar näs­ tan all frukt på marknaden. Är Coop pådrivande inom det arbetet? Coop Vi har varit med och utvecklat kriterierna inom Global Gap och har ambitionen att fortsätta vara med och påverka. 95 procent av den frukt vi säl­ jer är Global Gap­certifierad och infö­ randet av etiska kriterier kan göra stor skillnad. Vår största leverantör, Ever­ fresh, är väldigt duktiga på produktsä­ kerhet och de har också börjat engagera sig mer inom det sociala området.

* Global Gap är ett globalt samarbete för kvalitetssäkring av frukt och grönt.

25

Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Socialt ansvar

Coop – med omtanke om människor All Coops verksamhet utgår från och stödjer FNs deklaration om mänskliga rättigheter. Vi arbetar kontinuerligt med att säkerställa och förbättra villkoren i vår egen verksamhet och i hela vår leverantörskedja. Coop strävar efter att skapa långsiktiga relationer med leverantörerna men samtidigt ställa krav. Det är en viktig strategi för att driva på utvecklingen både när det gäller sociala frågor och miljöfrågor.

Produktkvalitet På Coops egna matvaror och en lång rad andra varor inom våra egna varumärken står det ”kvalitetssäkrat av Coop”. Det betyder att vi har ställt särskilda varu- och kvalitetskrav på produkterna och garanterar att de uppfylls. Vi har bedömt produkten, godkänt innehåll och sammansättning samt testat produkten genom bland annat smaktest. Leverantörer som producerar varan för Coop ska också godkännas. Det innebär att vi värderar om leverantörens kvalitetsstyrningssystem säkerställer att både lagkrav och Coops särskilda varu- och kvalitetskrav när det gäller livsmedelssäkerhet, kvalitet, miljö och etik uppfylls. Coops krav är ofta mer långtgående än vad lagstiftningen kräver till exempel när det gäller ingredienser och innehållsdeklarationer. Kontrollen av de egna varorna sker genom stickprov på varor och inspektion av leverantören. Kontrollerna anpassas efter typ av produkt, leverantör och om det är lagstiftade krav på livsmedelssäkerhet eller Coops egna kvalitetskrav som undersöks.

Utvecklad egenkontroll I arbetet med produktkvalitet följer Coop BRC (British Retail Consortium) Global standard – livsmedel, en internationell standard för effektiv styrning av hygien och kvalitet i livsmedelsföretag. Coops egenkontroll bygger på HACCPs (Hazard Analysis and Critical Control

26

Points) arbetssätt för att ta reda på, bedöma och kontrollera alla faror och hot mot livsmedelssäkerheten. Coop har etablerat ett ledningssystem för kontroll och redlighet. Systemet ger riktlinjer för egenkontrollen i butik, på terminal och kontor. Som en följd av den nya livsmedelslagstiftningen har butikerna själva fått ansvar för sin egenkontroll. Personal från samtliga butiker har därför utbildats i egenkontroll. Butikerna har både som uppgift att genomföra förbättringsåtgärder och kontrollera till exempel temperaturer i kyldiskar. Data från mätningarna matas in i ett webbaserat system för uppföljning som övervakas centralt. Under året har Coop förstärkt avdelningen för kvalitetskontroll med ytterligare en medarbetare och etablerat en intern arbetsgrupp för egenkontroll.

Larmet går Coop har cirka 50 000 varor i sortimentet. Under 2008 återkallades 75 av dessa produkter från butikerna. 22 återkallelser gällde varor inom Coops egna varumärken. De vanligaste orsakerna till att produkterna drogs tillbaka var felaktig märkning av datum eller innehåll eller att varorna inte levde upp till ställda kvalitetskrav. När en vara återkallas går ett larm på Coops intranät. Genom att butikerna kvitterar på intranätet när de tagit bort varorna från hyllan erhålls en god uppföljning av att åtgärderna genomförs överallt.

Kriterier för Rättvisemärkning av rosor På grund av produktionsstrukturen inom snittblomsindustrin finns idag endast kriterier för anställd arbetskraft, det vill säga plantage/farmer, och inte för enskilda odlare. Kriterierna för rosor följer FLO:s (Fairtrade Labelling Organizations International) generella kriterier, men har även produktspecifika kriterier som bland annat innehåller: • Uttryckliga regler för kemikaliehantering, inklusive hälsofrämjande åtgärder • Regler för långsiktiga handelsrelationer; volymer och blomstersort specificeras i ett handelskontrakt som sträcker sig över minst 6 månader • Angivelser för kontraktspris; ett avtal mellan köpare och säljare som motsvarar minimipriset när prisnivåerna inte regleras på världsmarknaden • En premie på 12 procent av försäljningen som används till social och ekonomisk utveckling i lokalsamhället. På några av blomsterfarmerna i Kenya har premien bland annat använts till: byggnation av lokaler för vuxenutbildning, borrning av brunnshål för vattenförsörjning, inköp av utrustning till blomsterfarmens daghem för de anställdas barn, inköp av böcker, bänkar och stolar till lokala skolor. Källa: Rättvisemärkt

27

Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Socialt ansvar

Långsiktiga leverantörsrelationer Coop utvecklar långsiktiga och hållbara relationer med leverantörerna och bidrar på så sätt till en etisk handel. Alla leverantörer måste skriva under Coops uppförandekod. Uppförandekoden bygger på de riktlinjer som FN och ILO (International Labour Organization) har tagit fram. Den innehåller till exempel förbud mot barnarbete och kräver att fabrikerna följer lokala lagar om minimilöner, övertid samt att arbetarna får lön enligt överenskommelse. Coop ställer också krav på att leverantörerna ska gå igenom uppförandekoden med sina leverantörer.

Rosodlare från Kenya på besök i butiken Zipporah jobbar på en plantage i Kenya där man odlar Rättvisemärkta rosor. Under året besökte hon och tre av hennes kolleger Coop Konsum i Kallhäll. I butiken mötte de kunder och medlemmar och berättade om hur Rättvisemärkt har förbättrat deras och deras arbetskamraters liv och ekonomi. Tack vare att plantagen där de arbetar är Rättvisemärkt-certifierad får de bättre betalt. De har rätt att organisera sig fackligt och får 16 veckors föräldraledighet med full lön. Arbetsmiljön är bättre och de får också en premie för att utveckla samhället. Hur premien ska användas beslutar de själva.

28

Många av Coops varor tillverkas i Asien, framförallt i Kina. Mycket kraft läggs på att säkra att produktionen uppfyller Coops etiska och miljömässiga krav. Intercoop är en inköpsverksamhet i Fjärran Östern. Den ägs gemensamt av konsumentkooperationerna i de nordiska länderna, Italien och Spanien. Intercoop arbetar med att kontrollera producenterna innan de kan bli leverantörer till Coop. Det ger konsumenterna en säkerhet om att de varor de handlar hos Coop är producerade under anständiga förhållanden och att grundläggande arbetstagarrättigheter uppfylls. Intercoop är medlemmar i BSCI (Busi-

ness Social Compliance Initiative), en fristående tredjepartsorganisation som samordnar kontroller av verksamheter i Fjärran Östern. Under 2008 började BSCI successivt att ta över Intercoops egna kontroller av leverantörerna. Att anlita externa internationella revisorer som BSCI ger större kraft i kraven på leverantörerna. Det är också ett sätt att förenkla för leverantörerna som genom att bli godkända av BSCI får tillgång till en stor kundbas. Coop har som strategi att inte lämna leverantörer som inte omedelbart kan leva upp till våra krav. En leverantör som vid en granskning inte uppfyller

våra krav uppmanas att återkomma till oss med förbättringsplaner. Har leverantören goda intentioner och kan visa på kontinuerliga förbättringar uppnås bättre resultat genom en långsiktig relation där Coop fortsätter att ställa krav på utveckling. Under 2008 genomförde Intercoop och BSCI 143 kontroller av leverantörer som levererar varor till Sverige. Av dessa har 83 godkänts medan 60 måste kunna visa upp olika förbättringar för att bli helt godkända. De största problemen i Kina, som är det land i Asien Coop importerar mest varor från, är att mängden övertids­ timmar är för hög, kompensationen för övertidsarbete är för låg och att leverantörer betalar ut en månadslön som är lägre än lagstadgad minimilön. Intercoop påverkar lokalsamhället. Genom fonden ”Children education fund” doneras pengar till uppbyggnad av skolor i de områden där Intercoop har sin verksamhet.

Kontroll av svenska leverantörer Coop är noga med att ställa krav på de sociala förhållandena hos leverantörer i fjärran Östern. Men det har blivit tydligt att vi även måste granska arbetsförhållanden och ställa krav på svenska leverantörer. Under 2008 fick Coop uppgifter om att svart arbetskraft anlitades och stora brister i arbetsmiljö och arbetsförhållanden rådde hos en av våra leverantörer i Sverige. Coop slutade att handla från leverantören och gjorde en

grundlig undersökning av bland annat ekonomi och arbetsförhållanden hos företaget. När såväl Coop som Livsmedelsarbetareförbundet och arbetsgivarorganisationen LI såg goda möjligheter för företaget att utvecklas och förbättra arbetsvillkoren valde Coop att ge företaget en chans att förändra det som inte varit bra och åter anlita dem som leverantörer. På samma sätt har Coop efter larm om dåliga arbetsförhållanden inom städbranschen gått igenom avtal och upphandling av städning för butiker och stormarknader. Detta arbete har skett för att säkerställa att de företag som anlitas är seriösa och behandlar och betalar sina anställda på ett sätt som följer både kollektivavtal och svenska lagar och regler. Coop har också beslutat att kontrollera att leverantörerna har kollektivavtal vid all ny kontraktering.

Rättvisemärkt försäljning Antal Rättvisemärkta produkter

99

Coop Sverige

Coop totalt

Försäljningsökning, %

5,7

—

Andel av total livsmedelsförsäljning, %

0,3

0,2

Intercoops och BSCIs revisioner av leverantörer av varor till Coop Sverige 2008 Villkorligt godkända med krav på förbättGodkända ringar

Indien

Antal revisioner

7

5

12

Indonesien

12

11

23

Kina

95

55*

40

Pakistan

1

0

1

Vietnam

8

4

12

Summa

83

60

143

*22 av dessa revisioner har gjorts av ICTI (International Council of Toy Industries).

Rättvist sortiment Genom att välja Rättvisemärkta produkter bidrar konsumenterna till förbättrade arbets- och levnadsvillkor för odlare och anställda i utvecklingsländer. Coop har som mål att kunna erbjuda Rättvisemärkta varor inom alla varugrupper där sådana finns tillgängliga. Under 2008 ökade sortimentet med 30 produkter. Coop kan nu erbjuda konsumenterna 99 Rättvisemärkta varor. Under hösten arrangerade Coop en särskild kampanjvecka då de Rättvisemärkta varorna lyftes fram extra tydligt i butiker och marknadsföring.

29

Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Socialt ansvar

Hälsa och matglädje

Färre tillsatser

Coop ska erbjuda konsumenterna varor som är hälsosamma och som de kan känna sig trygga med. Genom bra produkter och information om hälsa vill vi underlätta för kunderna att göra medvetna val för ett sundare liv. I Coops medlemspanel bad vi medlemmarna svara på frågor om hur de ser på hälsa. Frisk luft, vila/sömn och sund mat tyckte de flesta som svarade var hälsa likväl som promenader, umgänge med familj och vänner, träning och motion. Nästan alla svarade att färska grönsaker och färsk frukt var sund mat. Mat med mycket fibrer, mindre socker, fett och konserveringsmedel upplevdes också som sunda. Närmare 40 procent av de svarande ansåg att de äter hälsosamt, samtidigt som många vill äta mer hälsosamt. Lägre pris på nyttig mat, tydligare märkning och mer inspiration i butiker är några av de saker som panelens medlemmar nämnde som skulle bidra till mer hälsosamma matvanor.

Coop strävar efter att våra egna varumärken ska vara bland de bästa i fråga om hälsa och säkerhet. De egna varumärkena tas fram gemensamt för de nordiska länderna och följer lagstiftningen i det land som har de strängaste reglerna. Det har gjort att Coop var mycket tidiga med att minska och ta bort transfetter ur de egna varumärkesprodukterna. Coop arbetar också med att ta bort onödiga tillsatser som glutamat både inom egna varumärken och andra varor. Till julen var till exempel alla julskinkor som såldes på Coop fria från glutamat. På samma sätt pågår arbete för att minska salthalten i produkterna och Coop har exempelvis tagit fram en japansk soja som innehåller 35 procent mindre salt.

Inspiration till sund och god mat Nyckelhålsmärkta livsmedel är magrare och innehåller mindre socker och salt men mer fibrer än andra livsmedel av samma typ. Under 2008 ökade den

Nyckelhålsmärkta försäljningen med 13 procent. Coop lyfter fram de hälsosamma varorna i butik och genom information. På coop.se finns det 300 Nyckelhålsmärkta recept att välja mellan. Under 2007/2008 erbjöd några stormarknader personlig hälsoshopping med hälsocoacher som medverkade vid köprundan, gav råd och svarade på frågor. Under hösten 2008 flyttades erfarenheterna från projektet över på webben där medlemmar och kunder nu kan få information och svar på 100 frågor om mat och hälsa. Coop vill visa att hälsosam mat är god. Coops matinspiratör Sara Begner lyfter i recept, broschyrer och medlemstidningen Mersmak fram mat som gör både kroppen och själen glad. Konsumentföreningarna bidrar med inspiration om mat och hälsa på seminarier, mässor och aktiviteter i butikerna runt om i landet.

Nyckelhålsmärkt försäljning Antal Nyckelhålsmärkta produkter i Coops sortiment 3 900

30

Inte så salt

Försäljningsökning, %

Coops japanska soja innehåller 35 procent mindre salt.

Andel av total livsmedelsförsäljning, %

Coop Sverige

Coop totalt

3,7

—

23,9

21,4

100 kundfrågor om mat och hälsa finns besvarade på coop.se Tre exempel: Hur nyttigt är ris? Ris är ett bra livsmedel generellt sett. Men även här finns det många sorter att välja mellan. Det nyttigaste är det som inte är raffinerat, råris. Det har lite längre koktid, men med lagerblad, buljong och en skvätt vin blir det underbart gott. Prova också gryn, bulgur, matvete och dinkel.

Vilket godis ska jag välja till barnen? Välj godis som innehåller minst tillsatser och som är så naturligt som möjligt. Som choklad, nötter eller torkad frukt. De innehåller inte bara energi, utan också en del näringsämnen. Köp inte heller mer än vad barnen verkligen vill ha, eller du tycker att de ska få. Tänk på att ofta är det mer saken i sig att köpa godis, snarare än mängden, som är det viktiga, Det finns också ekologiska alternativ som inte innehåller några tillsatser.

Innehåller frukt och grönsaker kostfiber? Ja, det gör de, vissa mer och andra mindre. Exempel på fiberrika frukter är päron, passionsfrukt, kiwi, hjortron och svarta vinbär. Fiberrika grönsaker och rotfrukter är palsternacka, morot, sockerärtor haricots verts, majs och brysselkål. Men all frukt och grönsaker är sunda. Ät så mycket du orkar.

Matinspiratör Coops matinspiratör Sara Begner tipsar om mat som gör både kroppen och själen glad. På coop. se, i tidningen Mersmak och broschyrer finns hennes recept och smarta vardagstips.

Matskola för barn Under 2008 deltog Coop i arrangemangen kring Barnens Egen Matskola som är Sveriges största matlagningstävling för barn. Projektet syftar till att väcka matlust och på ett enkelt och lekfullt sätt uppmuntra barns intresse för svenska råvaror och matlagning.

Allergi och överkänslighet Många är överkänsliga mot vissa livsmedel. För att underlätta för dem har Coop anpassat cirka 350 av recepten i receptbanken på coop.se. I recepten anges hur man lätt kan byta ut ingredienser för att helt undvika ägg, gluten,

mjölk eller minska laktoshalten. Sortimentet Coop Änglamark Sensibel har under året utökats med fem produkter och omfattar nu 26 produkter märkta med Astma- och Allergiförbundets symbol.

Lättare att sluta röka Under året blev det tillåtet att sälja nikotinläkemedel och Coop tog in produkterna i sortimentet i samtliga butiker. Därmed ökade tillgängligheten för dessa produkter för alla kunder som vill sluta röka. Coop avvaktar nu tillstånd för att utöka sortimentet med läkemedel inom områdena värk, allergi, förkylning etc.

Vår Ruset – motion för många Coop sponsrade Vår Ruset, ett motionslopp för kvinnor. Loppet hölls på 17 platser i landet och 148 000 kvinnor deltog. Vår Ruset har nu antagit målet att inom några år vara ett av världens mest miljövänliga och mest ekologiska motionslopp. Loppet ska ses över ur ett miljöperspektiv och redan i år kommer muggar, tallrikar, bestick och påsar att vara tillverkade av komposterbart engångsmaterial. Det kommer också att finnas miljöstationer för sopsortering vid loppen.

Sköna joggingfester över hela landet Under maj och juni arrangeras lopp i 17 städer från Malmö i söder till Luleå i norr. Det handlar om att springa, jogga, lunka eller promenera 5 km i sin egen takt. Vår Ruset är inte en tävling, utan en fest för kvinnor och tjejer i alla åldrar.

33

Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Socialt ansvar

Medarbetare Coop Sverige ska utveckla och stärka affärsverksamheten och företagets konkurrenskraft genom att attrahera, utveckla och behålla marknadens bästa kompetens. Coop vill skapa stolta och kompetenta medarbetare och stärka arbetsgivarvarumärket för att bli branschens mest attraktiva arbetsgivare. Coop ska erbjuda möjligheter till ut-veckling och karriär samt visa omtanke och bry sig om medarbetare och chefer. Under 2009 prioriteras tre övergripande områden: kompetens, ledarskap och utveckling av företagskulturen genom att stärka Coops värderingar.

Tuffa besparingar För att nå långsiktig lönsamhet har Coop startat ett förbättringsprogram. En del i programmet handlar om att minska personalkostnaderna med 500 miljoner kronor. Det innebär att personalstyrkan minskas med motsvarande 1 000 heltidstjänster. Alla som slutar erbjuds att gå in i ett omställningsprogram för att få stöd och kunna söka nytt jobb under trygga former.

Medarbetarnas synpunkter Under 2008 genomfördes en medarbetarundersökning i Coop Sverige för att mäta motivation, engagemang och nöjdhet. 62 procent av medarbetarna svarade på undersökningen om hur de ser på sina arbetsförhållanden. Undersökningen visade att 59 procent ser positivt på sin arbetssituation. Resultatet har analyserats och resulterat i handlingsplaner för utveckling av ledarskap, kultur och kompetens med åtgär-

34

der på varje arbetsplats inom företaget. Syftet är att nå målsättningen 70 procent nöjda medarbetare 2010.

Jättelyftet samlade alla Medarbetarna är företagets främsta ambassadörer och under förändringsprocesser är det extra viktigt att motivera och engagera medarbetarna samt skapa delaktighet. Under 2008 samlade Coop samtliga medarbetare i informations- och inspirationsaktiviteten Jättelyftet. Syftet var att ge en bild av den förändringsprocess Coop befinner sig i, stärka företagskulturen och berätta om de satsningar och åtgärder företaget vidtar för att nå lönsamhet.

Sjukfrånvaron sjunker Coop strävar efter att vara en hälsosam arbetsplats som verkar för att personalen är frisk och mår bra. I slutet av 2007 hade Coop en sjukfrånvaro som var högre än sjukfrånvaron hos övriga aktörer inom detaljhandeln. Under 2008 startades därför ett projekt med målet att bli det friskaste företaget i detaljhandeln. Sjukfrånvaron ska sänkas med 25 procent fram till och med 2010. Det första steget har varit att införa nya rutiner för sjuk- och friskanmälan, arbeta med tidig rehabilitering och på ett strukturerat sätt säkerställa utredning av långtidssjukskrivningar. Vid anmälan om sjukdom eller vård av barn erbjuds personalen rådgivning via företagshälsovården. Coop arbetar också med Hälsoeffekten, ett verktyg för att belysa kostnader för sjukfrånvaro och personalomsättning. Sedan projektet

startade har sjukfrånvaron minskat med cirka 10 procent. Fysisk träning är en väg att förebygga sjukdom och bidra till bättre hälsa. Därför är höjda subventioner för friskvård en viktig del i arbetet med att sänka sjukfrånvaron. Coop har under 2008 ökat friskvårdsbidraget till varje medarbetare från 500 kronor till 1 000 kronor eller subventionerat gymkort med upp till 50 procent. Under 2008 drog 971 medarbetare nytta av friskvårdsbidraget. Coop sponsrar Vår Ruset och erbjuder sina medarbetare att delta i loppet utan kostnad. Över 1 800 kvinnor från Coop deltog i Vår Ruset.

Utveckling av ledare Ett bra ledarskap är en viktig del för trivseln på arbetsplatsen. Coop har kartlagt de 600 högsta chefernas och nyckelpersonernas ledaregenskaper. Genomgången ska ligga till grund för hur arbetet med ledarskapsutveckling och ledarskapsförsörjning ska gå vidare inom Coop. Ett arbete med att ta fram aktiviteter för att täcka de kompetensgap kartläggningen påvisar har startats. För att säkra den framtida ledarförsörjningen finns Coops ledarprogram Bra Chefer. Under året har den femte omgången startat med 43 deltagare. Coop Extra driver ett kvinnligt nätverk som träffas regelbundet. Nätverket ska vara en språngbräda för att komma vidare i karriären och 75 procent av deltagarna har redan tagit ett första steg vidare och bytt jobb inom företaget.

Medarbetarindex

59%

59 procent ser positivt på sin arbetssituation. Coops mål är att nå upp till 70 procent inom två år.

Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Socialt ansvar

Medelantal anställda Coop Sverige AB

Cilab

Kvinnor

3 794

344

Män

1 886

1 223

Totalt

5 680

1 567

Andelen medarbetare med utomnordisk bakgrund Coop Sverige

2008

2007

11,4

11,7

Fördelning butikschefer* och platschefer Coop Sverige

Män

Kvinnor

73

42

Coop Forum

31

8

Coop Extra

30

8

Coop Nära

10

16

7

0

Coop Konsum

Terminal * Exklusive franchisebutiker

Fördelning i Coop Sveriges ledningsgrupp Män

6

Kvinnor

2

Sjukfrånvaro, % 2008

2007

Coop Sverige AB

5,5

6,5

Cilab

7,5

8,1

Antal rån mot Coop Sveriges butiker Rån

36

2008

2007

2006

2005

46

32

45

62

Kunskap som når många

Färre arbetsskador

Coops strategi för utbildning är att skapa en lärande organisation där medarbetare som utbildas i sin tur utbildar sina arbetskamrater i butik, stormarknad och på terminalerna. Det ger största möjliga effekt av utbildningsinsatser i ett stort och geografiskt spridd företag. Coop Forum-kedjan har under året fortsatt sin stora utbildningsinsats inom Bättre Affärer med syfte att införa rutiner som ger bättre lönsamhet i stormarknaderna. I samband med Kravmärkningen av butiker utbildades 200 medarbetare från olika butiker om ekologi och miljö. Coops medarbetare ges också möjlighet att utvecklas på sin fritid. Samtliga medarbetare har vid två tillfällen under året kunnat söka bidrag för personlig utveckling som inte är kopplad till deras arbetsuppgifter. 33 personer har fått bidrag till allt från thailändsk matlagning till att lära sig köra travhäst. KFs gymnasium med runt 300 elever är en viktig tillgång för att säkra framtida kompetens. Under året har ett lärlingsprogram startat där en stor del av utbildningen sker i Coops butiker.

Den största delen arbetssjukdomar i Sverige beror på belastningsskador och de kommer av ensidigt arbete och tunga lyft. Ensidigt arbete och tunga lyft förekommer mycket i butiksarbete. För att minska belastningsskador arbetar Coop med riskbedömningar, handlingsplaner och att utbilda personalen i ergonomi. Vi provar också ny teknik för att förbättra arbetsmiljön. I tjugo butiker har snabbkassor installerats där kunden själv läser in sina varor. Personalen fokuserar på service och rör sig mellan kunderna för att hjälpa till vilket minimerar det monotona arbetet i kassan. På en av lagerterminalerna finns också ny teknik som underlättar arbetet. Här används ett system med förarlösa truckar. Med de nya truckarna blir stressen mindre och expeditörerna slipper de många hoppen upp och ned från truckarna. Det går också att ställa in plockhöjden vilket skonar ryggen. Antalet arbetsskador har minskat från 256 till 207. Även antalet allvarliga tillbud/olyckor har minskat något. Coops vision är att inte ha några tillbud eller olyckor alls 2014.

Brott och säkerhet

Mångfald och jämställdhet

Samhällsansvar

Den nedåtgående trenden för antalet rån har brutits under året. 46 Coopbutiker rånades vilket är en betydande ökning jämfört med de 32 rån som inträffade året innan. Här följer Coop samma utveckling som resten av samhället. Men hos Coop är ökningen trots allt lägre än genomsnittet. Coop har under flera år arbetat med slutna betalningssystem och utbildning av personalen för att se till att rånarna inte får med sig några pengar från butikerna. Under året har slutna betalningssystem installerats i ytterligare 25 butiker och finns nu i 91 butiker. Coops strategi är att analysera vilka områden som är mest brottsutsatta och koncentrera installationen av slutna kassasystem dit. Coop leder också en branschgemensam grupp som tillsammans arbetar för att motarbeta rånen inom detaljhandeln. Samtidigt har den interna brottsligheten ökat. Coop har tagit fram en ny handlingsplan för att minska mängden brott och oegentligheter. Utbildning, information och förbättrade rutiner kompletteras med tekniska lösningar som gör att det blir enklare att upptäcka bedrägerier och fusk.

Coop ska vara en attraktiv arbetsgivare som verkar för jämställdhet och ser olikheter mellan människor som en tillgång. Mångfalds- och jämställdhetsperspektivet finns som ett naturligt inslag vid all rekrytering och kompetensutveckling. Coop eftersträvar blandade arbetsgrupper. Fördelningen mellan kvinnor och män på chefsbefattningar varierar mellan olika delar av företaget. Till exempel är andelen kvinnliga butikschefer högre i mindre butiker. Bland stormarknadschefer och platschefer på terminal dominerar männen. I stormarknadernas och terminalernas ledningsgrupper, ökar däremot andelen kvinnor. Andelen medarbetare med utomnordisk bakgrund (födda utanför Norden eller födda i Norden med bägge föräldrarna födda utanför Norden) är 11,4. Denna siffra kan jämföras med hur det ser ut i Sverige där andelen med utomnordisk bakgrund är 14,7 procent (yrkesverksamma i åldern 16–64 år den 31 dec 2007).

Coop ska bidra till en hållbar samhällsutveckling både i Sverige och runt om i världen. Det kan handla om att genom sortiment i butikerna bidra till ökad integration. Det kan också handla om att ge hjälp till självhjälp så att fattiga och hemlösa kan förbättra sin situation.

Världens mat för ett mångkulturellt samhälle Människor med rötter i en annan matkultur än den traditionellt svenska är en stor och viktig kundgrupp för Coop. För att möta dessa kunders önskemål har Coop ett mångkulturellt sortiment, Världens mat. Världens mat är uppbyggt av cirka 300 artiklar främst efterfrågade av kunder med bakgrund i Mellanöstern, Turkiet och Balkan. Det finns även ett polskt, ett finskt och ett nordafrikanskt sortiment. Världens mat består av både färskvaror som ost, bröd och grönsaker samt konserver och torra varor som bönor, linser och vissa frysta produkter, till exempel halal-slaktat kött. Den mångkulturella maten finns

Vinnande lösning Coops strategi att installera slutna betalningssystem i särskilt utsatta områden ledde till att Coop Nära-kedjan under 2008 tilldelades priset, Retail Awards 2008 i kategorin ”Årets säkerhetslösning”.

37

Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Socialt ansvar

hos samtliga Coop Forum och Coop Extra, i runt 100 Coop Konsum-butiker och i ett 30-tal Coop Nära-butiker. Kunderna ska inte bara känna igen maten i butikerna de ska helst också ha möjlighet att få tala med någon som kan deras språk. Därför lägger Coop i rekryteringen extra vikt vid att butikens personal speglar den etniska sammansättningen i området.

Nya möjligheter för hemlösa Coop sponsrar Situation Stockholm, Aluma och Faktum, tre tidningar som säljs av hemlösa i Stockholms- och Göteborgsområdet samt södra Sverige. Försäljningen av tidningar ger de hemlösa sysselsättning och inkomster. Till tidningarna är också en social verksamhet knuten som kan hjälpa hemlösa till utbildning och rehabilitering.

Chokladkakor för världens barn 2008 stöttade Coop Radiohjälpens insamling till Världens barn genom försäljning av chokladkakor i butikerna. Totalt bidrog konsumentkooperationen

med 1,5 miljoner kronor till insamlingen. Pengarna från insamlingen gick bland annat till Kooperation Utan Gränsers projekt för hivdrabbade familjer i Zimbabwe och Vi-skogens projekt i Rwanda där skolbarn lär sig bruka jorden.

En rättvis värld fri från fattigdom Miljontals människor runt om i världen är beroende av hjälp för att kunna leva ett drägligare liv. I femtio år har organisationen Kooperation Utan Gränser arbetat för att stärka fattiga människor enligt principen hjälp till självhjälp. KF och Coop bidrog under 2008 med tillsammans cirka 14 miljoner kronor till organisationen. Kooperation Utan Gränser är bland annat verksamma i Centralamerika. Kaffeodlare är en grupp som fått hjälp. Utbildning i ekonomi och jämställdhet ger dem bättre förutsättningar att driva ett lönsamt kooperativ. De får dessutom lära sig att diversifiera produktionen för att bli mindre känsliga för förändringar i pris och efterfrågan. Bönder som vill

gå över till ekologisk eller rättvisemärkt odling kan också få stöd vilket kan leda till högre inkomster och en bättre arbetsmiljö. I Latinamerika har även människor som bor i slumområden fått hjälp att bilda kooperativ. Organisationens utbildningsinsatser har gjort att medlemmarna själva kan bygga bostäder och när dessa står färdiga ägs de gemensamt av kooperativet. Under 2008 avslutade Kooperation Utan Gränser sin insats i Sri Lanka efter tsunamikatastrofen. Arbetet har bland annat inriktats på att bygga nya bostäder åt människor som förlorade sina hem och sin försörjning efter katastrofen. Coop bidrar med drygt 4 mkr bland annat genom att donera 3 öre från varje bärkasse till Vi-skogen och Kooperation Utan Gränser. Dessutom erbjuder Coop kanaler som gör det enkelt för kunder att skänka pengar, såsom Biståndsknappen vid pantapparaterna, Coop MedMerakortets ”Bistånd på köpet”-funktion och insamlingsbössor i butikerna. Kooperation Utan Gränser har kon-

Biståndsknappen Coop vill underlätta för kunder och medlemmar att skänka pengar till bistånd. Genom ett tryck på biståndsknappen skänks pantpengarna till Kooperation Utan Gränser och Vi-skogen, små gåvor som gör stor nytta.

38

Världens mat På Coops butikshyllor finns mat från många kulturer. Här hittar kunderna smaker från Nordafrika, Mellanöstern, Turkiet, Balkan, Polen och Finland.

Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Socialt ansvar

21,3

Miljoner kronor 21,3 miljoner kronor samlade konsumentkooperationen in till Kooperation Utan Gränser och Vi-skogen 2008

1 miljon Träd

Den miljon träd som konsumentkooperationen bidrog till under 2008 tar upp runt 100 000 ton koldioxid.

40

tor i de flesta länder där man driver projekt. Att pengarna kommer till nytta och att projekten drivs enligt plan utvärderas kontinuerligt av personalen på plats. Organisationen är även ansluten till stiftelsen för insamlingskontroll.

Plantering av träd ger många fördelar I länderna runt Victoriasjön i Afrika får småbrukande bönder hjälp med trädplantering av Vi-skogen. Målet är att öka böndernas produktion så att de kan förbättra sina levnadsförhållanden. Liksom Kooperation Utan Gränser stöds Vi-skogen av Coop och företagets kunder. Under 2008 samlades 7 miljoner kronor in vilket motsvarar cirka 1 miljon planterade träd. Planteringen av träden görs av bönderna själva med råd och bistånd från Vi-skogen. Träden planteras bland träd, buskar, fruktträd och andra grödor som redan finns på böndernas mark. Detta innebär många fördelar. Träden växer snabbt och bidrar till att göda marken vilket ger rikare skördar. De kan också användas till ved och timmer, samtidigt som de förhindrar erosion och hjälper till att hålla kvar vatten i jorden.

Fokus för Vi-skogens arbete ligger på att förbättra levnadsvillkoren för bönderna och deras familjer. Under 2008 har Vi-skogen bland annat bedrivit mikrofinansprojekt med stor framgång. Grupper av jordbrukare har gått samman och sparat kollektivt för att sedan kunna låna pengar till sin verksamhet. Förutom bättre levnadsvillkor leder planteringen till positiva miljöeffekter kopplade till klimatförändringarna. Träden binder koldioxid från atmosfären och bönderna får tillgång till virke och ved vilket skonar naturskogarna som tidigare nyttjades för dessa behov. Vi-skogen har också påbörjat ett certifieringsarbete som syftar till att göra det möjligt för bönder i Afrika att få betalt för sitt bidrag till att minska påverkan på klimatet. Vi-skogen har utvecklat system för att utvärdera projekten utifrån de mål som satts upp. Bland annat får bönderna svara på frågor om hur deras situation förändrats. Organisationen har också personal på plats som löpande följer upp hur pengarna används och vad trädplanteringen givit för resultat.

Innehåll och produktion: Coop Sverige Information i samarbete med Solbergs. Foto: Magnus Fond, Håkan Andersson, Roger Schederin samt bilder från Coops bildbank. Tryck EO Grafiska ISO-14001-certifierade. Papper: Arctic Volume White, FSC-certifierat

• 450 miljoner kronor gick tillbaka till medlemmarna • Alla butiker Kravmärkta • Ny policy för en god affär • 21 miljoner kronor till bistånd • Sveriges största ekologiska och miljömärkta sortiment blev ännu större

Coop Sverige AB Englundavägen 4 171 88 Solna Telefon 08-743 10 00 www.coop.se Organisationsnummer 556030-5921

”Konsumentkooperationen ska skapa ekonomisk nytta och samtidigt göra det möjligt för medlemmarna att i sin konsumtion bidra till en hållbar utveckling för människor och miljö.”

Hållbarhetsredovisning 2008

• Bästa resultatet på 10 år

Hållbarhetsredovisning 2008

Hållbara höjdpunkter 2008