Coop Norden 2005 En kort verksamhetsbeskrivning samt årsredovisning
Detta är Coop Norden
Innehåll Verksamhetsbeskrivning 2005 i korthet
1
Vd ord
2
Verksamhet och organisation
3
Butikskedjor
4
Varuförsörjning/EVM
5
Marknadsbeskrivning
6
Ekonomi i korthet
7
Etik och ekologi i korthet
8
Socialt i korthet
9
Coop Norden bedriver detaljhandel i Danmark, Norge och Sverige i 16 olika kedjekoncept. Tillsammans med de brugs foreninger/samvirkelag/konsumentföreningar som också driver detaljhandel har Coop Norden över 5,6 miljoner medlemmar och 11 miljoner kunder. Coop Norden bygger på kooperativa värden och principer. Tillsammans ska de nordiska konsumentkooperationerna skapa värden för medlemmar, andra kunder och medarbe tare. Coop Norden är ett svenskt aktiebolag med säte i Stockholm.
Årsredovisning Förvaltningsberättelse
10
Koncernens resultaträkningar
14
Koncernens balansräkningar
15
Förändringar i koncernens eget kapital
16
Kassaflödesanalyser för koncernen
18
Moderbolagets resultaträkningar
19
Moderbolagets balansräkningar
20
Förändringar i moderbolagets eget kapital
22
Kassaflödesanalyser för moderbolaget
23
Noter
24
Revisionsberättelse
64
Definitioner
65
Styrelsens ordförande har ordet
66
Om styrelsen
67
Styrelse
68
Koncernledning
69
Vision En bättre och tryggare vardag genom lönsamma, medlems ägda butiker.
Affärsidé Vi ska med motiverade och engagerade medarbetare erbjuda medlemmar och kunder ett brett sortiment varor så att effektivitet, pris, kvalitet, service och omtanke gör vårt erbjudande konkurrenskraftigt.
Läs mer Per den 31 december 2005 motsva rade 1 SEK 1,25 DKK och 1,17 NOK
Läs gärna vår fördjupade verksamhetsbeskrivning på www.coopnorden.com
2005 i korthet Under 2005 återinfördes operativa ledningsgrupper i
Ekologi och omtanke är fortfarande viktiga områden
Sverige och Danmark, och Coop Norden är därmed på
i Coop Norden. Under 2006 skapar Coop Norden ett
väg att finna den nödvändiga balansen mellan centra
tredje gemensamt varumärke inom food med namnet
lisering och nationell närhet till marknad och leveran
Coop Änglamark.
törer. Detta ger nya möjligheter för vidareutvecklingen av Coop Norden samt dotterbolagen Coop Danmark, Coop Norge och Coop Sverige. Stora effektiviseringar har genomförts både i Coop Sverige och i Coop Danmark under året. Ett stort pro jekt för ytterligare ökad effektivisering, ”Coop Norden 2007” har under det andra halvåret 2005 startat en mängd aktiviteter för att åstadkomma bättre lönsamhet inom de olika koncepten. Rörelsens intäkter ökade med 3,4 (0,5) procent jäm fört med 2004 till 89 491 (86 525) MSEK. Störst var ökningen i Norge. Den kooperativa detaljhandeln i Norge förbättrade sin position ytterligare 2005. Totalt sett var butiksförsäljningen i Coop Danmark oföränd rad. I Sverige var butiksförsäljningen lägre jämfört med
Lågpriskedjan Fakta i Danmark öppnade ytterligare 33 butiker. Stora förbättringar har skapats i SuperBrugsen och Kvickly. Irma redovisar sitt bästa resultat någonsin. 2005 inledde Coop Sverige sin offensiva satsning på att etablera nya butiker och stormarknader. Coop Sverige letar nya attraktiva lägen för samtliga koncept, men i första hand är det inom storbutikskedjan Coop Extra och stormarknadskedjan Coop Forum som de nya eta bleringarna ska ske. Coop i Norge stärkte under fjolåret sin ställning ytterli gare på den norska dagligvarumarknaden. Framgång arna kan framförallt hänföras till fortsatt goda effekter av det nordiska inköpssamarbetet, interna kostnads effektiviseringar samt en offensiv marknadsbearbetning.
föregående år, vilket medförde en reducerad marknads
Coop i Norge passerade för första gången en miljon
andel.
medlemmar.
Ekonomiska nyckeltal
2005
Rörelsens intäkter, MSEK
89 4911)
2004
2003 2)
86 525
86 054
11
205
713
Rörelseresultat, MSEK
1 325
175
457
Resultat efter finansiella poster, MSEK
1 274
–228
22
Resultat efter skatt, MSEK
1 113
–423
29
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare, MSEK
5 563
4 235
3 818
Riskbärande kapital, MSEK
5 589
4 247
4 718
Operativt kapital, MSEK
5 488
8 830
8 168
102
–4 617
–3 451
Rörelseresultat exklusive engångsposter, MSEK
Nettofordran/skuld, MSEK Rörelsekapital, MSEK
–217
–770
–2 636
–3 474
594
475
Avkastning på operativt kapital, %
18,5
2,11
4,71
Soliditet, %
27,3
20,1
20,4
Nettoskuldsättningsgrad, ggr
–0,02
1,09
0,73
Räntetäckningsgrad, ggr
11,72
3,69
3,61
Kassaflöde från löpande verksamhet, MSEK
1 271
–401
2 905
Antal butiker Coop Norden
1 091
1 081
1 074
Nettoinvesteringar inkl förvärv, MSEK
1) Rörelsens intäkter är reducerade med en reavinst om 2 167 MSEK från avvecklad verksamhet 2) Ej omräknad enligt IFRS. IFRS se Byte av redovisningsprincip sid 13.
Verksamhetsbeskrivning 2005 / Vd ord
Min tro på Coop Norden har förstärkts Det resultat vi levererade för året är långt ifrån tillfredsställande, men vi kan tydligt se att effekterna av samarbetet inom Coop Norden är goda och bidrar till en positiv utveckling som sprider sig i koncernen.
I Coop Norge kom vändningen först och där är utvecklingen fortsatt positiv. Coop Danmark gör ett mycket bra resultat 2005. Därmed har två av koncernens tre dotterbolag nu, genom den nordiska samverkan och ett gott arbete på den egna marknaden, skapat både kundnytta och lönsamhet. Våren 2005 återinförde vi de nationella dotterbolagen och vi är på väg mot att finna en nödvändig balans mellan centra lisering och nationell närhet till marknad och leverantörer. Det ger nya möjligheter för vidareutvecklingen av Coop Norden samt dotterbolagen Coop Danmark, Coop Norge och Coop Sverige. 2006 kommer ändå att bli ett omställningens år. Det gäller naturligtvis främst i Coop Sverige, där vändningen ännu återstår. I alla tre dotterbolagen handlar det om att förenkla, tydliggöra och effektivisera, samtidigt som det är viktigt att inte rasera sådant som redan idag fungerar väl. Förändringar i Sverige kommer också att påverka Danmark och Norge, det gäller framförallt inom varuförsörjningen. Tidigt i höstas startade det stora omställningsprojektet ”Coop Norden 2007”. Det är ett samlande namn för många genomgripande och strategiska insatser på både kort och lång sikt. I vissa fall har det handlat om omedelbara aktiviteter t.ex. i den svenska Coop Forum-kedjan och inom den svenska varuförsörjningen. Ett förbättrat resultat mot slutet av året och de första månaderna 2006 visar att åtgärderna haft effekt. Inom ramen för ”Coop Norden 2007” får vi också bra långsiktiga effekter i form av t.ex. mer samverkan. Vi överför kompetens och lär av varandra. Coop Norden blir ett enda företag med flera delar.
Det är långa ledtider när det handlar om att vända en utveckling i vår bransch – att etablera nytt, ställa om och nå en marknad tar tid. Omställningen kräver stora insatser och uthållighet av alla. Få branscher är så medarbetarintensiva och så beroende av sina anställda som dagligvaruhandeln. Coops medarbetare är lojala och kunniga, men vi måste alla bli ännu bättre på att leverera det som våra kunder, medlemmar och ägare kräver av oss. Det är ytterst kunderna som bestämmer om de vill handla hos oss och konkurrensen är stenhård. Coop konkurrerar med produkter, priser och lägen samt med ett kraftfullt och kompetent lokalt affärsmannaskap där butikschefen tillsam mans med sina medarbetare skapar det avgörande kund mötet. Under 2005 har min redan starka övertygelse om det nord iska samarbetets möjligheter förstärkts och med fokus på genomförande är jag övertygad om att vi kommer att kunna möta både kundernas, medlemmarnas och ägarnas förvänt ningar under de närmaste åren. Februari 2006
Svein E. Skorstad Vd och koncernchef
Verksamhetsbeskrivning 2005 / Verksamhet och organisation
Coop täcker hela Norden Coop har, tillsammans med föreningarna, mer än 2000 butiker på landsorten och i storstäderna i Danmark, Norge och Sverige och möter mer än 11 miljoner kunder varje dag. Samarbetet med kooperationen i Finland ger totalt 15 miljo ner kunder i hela Norden. Coop Norden är med sina cirka 25 000 medarbetare Nordens största detaljhandelsföretag och 2005 var omsättningen 89,5 miljarder svenska kronor. Coop Norden återinförde förra året operativa nationella ledningar i Danmark och Sverige. Målet är att skapa en bättre balans i det nordiska samarbetet och fokusera starkare på ländernas marknader och driften av kedjorna. Coop Norden 2007 – ett tvärnationellt projekt Förra året startade också det stora tvärnationella projektet ”Coop Norden 2007”. Förmågan att samarbeta över grän serna och utnyttja den gemensamma styrkan inom Coop är nyckeln till en fortsatt positiv utveckling. Medarbetare från Danmark, Norge och Sverige har knutits till projektet, som är ett långsiktigt program för att utveckla och förbättra den framtida lönsamheten. ”Coop Norden 2007” utnyttjar i hög grad den erfarenhet och kunskap som finns hos medarbetarna i alla tre länderna. Samarbetet stärker Coops gemensamma identitet och skapar optimala förutsättningar för bolagets verksamhet.
Det är första gången Coop Norden gör en total översyn av verksamheten efter att organisationen startade sin verksam het på allvar för fem år sedan. ”Coop Norden 2007” arbetar utifrån ett helhetsperspektiv på de verksamheterna och arbe tar med möjligheter till både kostnadsminskningar och intäktsökningar. Helhetssynen krävs för att garantera en långsiktigt hållbar framtid för kedjorna och verksamheterna i de olika länderna och därigenom en trygg framtid för hela Coop Norden. Vårt gemensamma nordiska masterbrand Under 2005 utvecklades en gemensam masterbrandstrategi för Coop Norden. Coops masterbrand ska tydliggöra vad Coop står för och vart vi är på väg samt bidra till att skapa en vi-känsla inom Coop Norden. Coop strävar efter att skapa en starkare marknadsposition i Norden genom tydligare profile ring och effektivare kommunikation. En styrka hos Coop Norden är att vi har olika butiker som uppfyller olika kundbehov. Men samtidigt ska alla varumär ken, från butiker till egna produkter under Coops varu märke, kunna förmedla vad Coop står för. Våra kunder ska veta att de gjort ett bra val. Ekonomi och kvalitet ska förenas med en tydlig omtanke om våra kunder.
Organisation FDB
Coop NKL
KF
Coop Norden
Coop Danmark Kvickly xtra Kvickly LokalBrugsen Fakta
Dagli'Brugsen SuperBrugsen Irma
Coop Sverige Coop Forum Coop Konsum Coop Nära Coop Extra
Coop Norge Coop Marked Coop Prix Coop Mega Coop Obs! Bygg Coop Obs!
Förutom ovanstående finns bakomliggande led, till exempel varuförsörjning, affärsstödsfunktioner och stabsfunktioner.
Verksamhetsbeskrivning 2005 / Butikskedjor
Butikskedjor Butikskedjor Coop Danmark
Kvickly Kvickly erbjuder kunderna ett brett och varie rat kvalitetssortiment till attraktiva priser: • bassortiment inom food och nonfood med ständigt låga priser. • brett och säsongsanpassat sortiment med färskvaror och vissa torrvaror. Antal varuhus: 56 (+14 ägda av brugsforeninger)
Kvickly xtra Kvickly xtra erbjuder kunderna ett brett och varierat kvalitetssortiment till attraktiva priser: • bassortiment inom food och nonfood med ständigt låga priser. • brett och säsongsanpassat sortiment med färskvaror och utvalda torrvaror. Kvickly xtra har dessutom kompetens på utvalda nonfoodkategorier. Antal varuhus: 14
Fakta Fakta har ett fast sortiment som omfattar ca 1 350 produkter. Profilområdena är frukt och grönsaker, färskvaror och vin. Dessutom saluför Fakta varje vecka Her og Nu-varor, dvs. aktivitetsvaror, ofta inom nonfood. Utöver pri set fokuserar Fakta på hög kvalitet och snabb service. Antal butiker: 325
Butikskedjor Coop Sverige
Dagli’Brugsen Dagli´Brugsen är lokala närbutiker, med bredd, tradition, kvalitet, trygghet och ständigt färska varor. Personlig service och öppet alla dagar i veckan. Antal butiker: 115 (+227 ägda av brugsfore ninger).
LokalBrugsen LokalBrugsen är lokala närbutiker, med bredd, tradition, kvalitet, trygghet och ständigt färska varor. Personlig service och öppet alla dagar i veckan. Antal butiker: 20 (+39 ägda av brugsforeninger) + 6 Brugsen.
SuperBrugsen Danmarks största snabbköpskedja med brett utbud av livsmedel och fokus på färskvaror, bra kundservice och säsongsanpassat varusor timent. Antal butiker: 124 (+144 ägda av brugsforeninger).
Irma Snabbköp, minimarkets och närbutiker, pri märt i Storköpenhamn. Dagligvaror med hög kvalitet, bra service och spännande butiker. Har ett brett sortiment och stor marknadsan del på området ekologiska produkter. Antal butiker: 70
Coop Nära Lättillgängliga närbutiker som med kunnig och engagerad personal sparar tid åt kunden. Kon ceptet lanserades under 2004. Antal butiker: 107 (+6 DDF=Detaljhandels drivande föreningar)
Coop Forum Coop Forum – Sveriges största stormark nadskedja erbjuder det bredaste sortimentet av dagligvaror, nonfood samt bygg- och träd gårdsartiklar. Antal butiker: 42 (+16 DDF)
Coop Konsum Sveriges största integrerade dagligvarukedja. Kedjan har ett av Europas bredaste utbud av ekologiska produkter och ledstjärnan i företa get är matmästeri och ekologi. Antal butiker: 189 (+350 DDF)
Coop Extra Storbutiker som med kunniga och engagerade medarbetare ska särskilja sig genom priserna och kundbemötandet. Kedjan lanserades 2004 och ska växa kraftigt under de närmaste åren. Antal butiker: 23 (+6 DDF)
Butikskedjor i Coop Norge
Coop Marked Norges största närbutikskedja med fokus på personlig service och lokal anpassning. Sor timentet täcker behovet av dagligvaror och utvalda produkter inom nonfood. Antal butiker: 393
Coop Prix Lågprisbutiker över hela Norge med alla tänk bara dagligvaror till låga priser hela året. Antal butiker: 309
Coop Mega Norges största supermarknadskedja, Coop Mega, är livsmedelsbutiken som har specialise rat sig på goda råd om kost och recept. Antal butiker: 157
Coop Obs! Coop Obs! är Norges enda landsomfattande stormarknadskedja med alltifrån dagligvaror till kläder och sportartiklar. Antal butiker: 24
Coop Obs! Bygg Coop Obs! Bygg är Norges första och hittills enda aktör på gör-det-själv-marknaden med ett renodlat konsumentkoncept, stora ratio nella butiker och fasta låga priser. Antal butiker: 16
Det är samvirkelagen som äger och driver butikerna, Coop Norge äger koncepten.
Verksamhetsbeskrivning 2005 / Varuförsörjning/EVM
Inköp till hela Norden Stora gemensamma inköp ger lägre pris En viktig fördel med Coop Nordens tvärnationella samarbete är möjligheten att köpa in varor till en gemensam nordisk marknad. Det garanterar kvalitetsvaror till fördelaktigt pris för mer än 11 miljoner kunder. Inköpsfunktionerna är upp delade på områdena Food, Nonfood samt Bygg och Träd gård. Coop Norden Food sköter inköpen på livsmedelsområdet. Organisationen ska under 2006 ha fokus på att stärka den lokala marknadsnärvaron. I framtiden ska verksamheten inom Coop Norden Food ha en central nordisk enhet som ansvarar för att realisera stordriftsfördelarna genom gemen samma nordiska leverantörsavtal samt för utvecklingen av de egna varumärkena (EVM) och varusäkring. De nationella dotterbolagen kommer dock även fortsättningsvis att ansvara för hur de gemensamma avtalen ska utnyttjas inom respek tive land. Coop Norden Nonfood ansvarar för inköp av produkter utanför livsmedelsområdet, dvs. allt från dvd-spelare till c yklar och kläder. Organisationen befinner sig just nu i en förändringsprocess som innebär att Nonfood får bolagsstatus och blir en självständig resultatenhet. Den nya driftmodellen betyder att Coop Norden Nonfood blir ett renodlat sorti ments- och inköpsbolag samt att vissa arbetsuppgifter kommer att överföras från Nonfood till kedjorna. En mottagarorganisation enligt den norska modellen kommer att utvecklas inom de nationella bolagen i Danmark och Sverige. Bygg & Trädgård levererar till alla kedjekoncepten, men är störst i Norge och Sverige, där Coop har egna gör-detsjälv-varuhus. Från och med 2006 blir svenska Coop Forum Bygg & Trädgård en självständig kedja. Förra året introduce rade Coop Bygg & Trädgård en serie högkvalitativa hand verktyg, under varumärket Kellen. Verktygsserien har fem års garanti och en prissättning som konkurrerar med välkända varumärken. Egna varumärken Coop Norden Food har hittills lanserat två gemensamma nordiska varumärken, Coop och X-tra. Coop marknadsför högkvalitativa dagligvaror med lägre pris än andra ledande varumärken. X-tra är Coop Nordens lågprissortiment. Under 2005 lanserades cirka 750 nya produkter under egna varu märken, fördelade på Danmark, Sverige och Norge. Det är mer än två nya produkter per dag! Ekologi och omsorg är ett
område som Coop Norden var först med att utveckla och som vi även fortsättningsvis kommer att fokusera starkt på. Det svenska ekologiska varumärket Änglamark blir under 2006 Coop Nordens tredje gemensamma varumärke inom Food, under namnet Coop Änglamark. Vår nordiska inköpsstyrka gör det möjligt att erbjuda kon sumenterna lägre priser utan att kompromissa med kvaliteten. Coop Norden Varusäkring garanterar hög kvalitet i hela utvecklingsfasen. Mot årsslutet 2005 hade 55 procent av varorna under de ursprungliga nationella märkena konverterats till gemen samma nordiska märken. Den processen kommer att öka i tempo under 2006. Inom Coop Norden Nonfood fortsatte det målmedvetna arbetet med att sammanföra och vidareutveckla Coops nord iska varumärken under 2005. Målet är att matcha de kända varumärkenas kvalitet och design till lägre pris. På textilsidan har utvecklingen varit stark. Tre gemen samma nordiska varumärken med en tydlig profil har ersatt en lång rad olika märken. De nya varumärkena är Friendsserien med barnkläder och två helt nya märken med kläder, skor och tillbehör för barn och ungdomar: Units för vardags garderoben och NowOn för modekläder. Alla cykeltillbehör har samlats under varumärket Cycle track och sortimentet innehåller redan 199 produkter. I Sve rige och Norge är Cycletrack också varumärket för cyklar. På den danska marknaden behölls det tidigare märket Mustang, eftersom det har mycket hög kundlojalitet och lång tradition. Nya produkter, som uppfyller nya behov hos konsumenterna, lanseras ständigt under de befintliga nordiska varumärkena. Det gäller området heminredning och i synnerhet elektriska hushållsprodukter, där Hugin har breddat sitt sortiment kraftigt. Coops produktkrav om konsumenttrygghet och etik är en integrerad del av inköpsfunktionen. Vi kräver att våra leve rantörer tar hänsyn till miljön och garanterar bra arbetsvill kor inom produktionen.
Läs mer om våra egna varumärken på www.coop.se
Verksamhetsbeskrivning 2005 / Marknadsbeskrivning
Marknadsbeskrivning
Danmark
Norge
Sverige
Dagligvarumarknaden fortsätter att präglas av massiv expansion inom lågprissektorn. Varje år startas omkring 100 nya lågprisbu tiker och sektorns marknadsandel, som nu har nått ca 28,6 procent, fortsätter att öka. Lidl öppnade sina första butiker i september 2005 och kedjan förväntas öppna en rad nya butiker de närmaste åren. Det ger ändrade förutsättningar för lågprissektorn och sätter ytterligare prispress på hela dagligvarumark naden. Priset står i centrum och flera kedjor har infört lågprisprogram för att möta kon kurrensen från lågprisbutikerna. Kvalitetsinriktade supermarkets som Irma har valt en annan strategi och erbjuder istället ett alternativ till lågprisbutikerna. Man satsar bl.a. på partnerskap med små livsmedelspro ducenter som levererar unika kvalitetsproduk ter som kunderna är villiga att betala mer för. Dansk Supermarked driver på tillväxten inom varuhus- och stormarknadssegmenten och har nu en total marknadsandel på ca 29,9 procent. Coop Danmarks marknadsandel har genom en medveten strategi med minskad marknadsföring och fokus på lönsammare försäljning minskat under 2005. Handelssektorn konsoliderades ytterligare under 2005 genom Dagrofas förvärv av snabbköpskedjan Dreisler. Under 2005 infördes en ny ”lukkelov”, en lag om butikernas öppethållande, som tillåter butikerna att hålla öppet 20 söndagar om året mot tidigare 12. Det driver försäljningen från närbutikerna till varuhusen.
Lågprissegmentet fortsätter att dominera i Norge och ”mer för pengarna” är den viktigaste drivkraften. Nu finns det 44 hard discountbutiker (Lidl) på marknaden med stenhårt fokus på lågpriser och expansionen fortsätter. Trots detta har Norge den högsta prisnivån i Europa. Utöver tillväxten inom lågprissegmentet är den norska trenden butiksetablering inom segmentet storbutiker/stormarknader. Ica pla nerar exempelvis att öppna 35–40 Ica Maxibutiker, Norgesgruppen satsar inom storbu tikssegmentet med Ultra, Rema etablerar en storbutik och Smart Club expanderar med både stormarknader och storbutiker. Coop Norge kontrar med att öppna fler Coop Obs! och utveckla en ny storbutiksked ja. Storbutiker med fokus på låga priser håller därmed på att ta en allt större marknadsandel samtidigt som många småbutiker tvingas lägga ner. Alla aktörer i Norge satsar på EVM, egna varumärken, för att skapa ett prisalibi på marknaden. Resultatet har blivit en ökning av EVM-andelen under 2005 med 1,1 procent enheter, till en volym på 19,1 procent. Den är ändå bland det lägsta i Europa. Siffror från ACNielsen visar att produkter för sund kosthållning, viktminskning och aktiv livsstil ökar mest i dagligvarubutikerna.
I fasta priser ökade detaljhandeln med totalt 6,9 procent under 2005. Priset på dagligvaror sjönk med 0,5 procent. Sällanköpspriserna sjönk med nästan 2,5 procent. Inom dagligvaruhandeln fortsätter hard discountbutiker (låga priser på ett mycket begränsat sortiment av i stort sett enbart egna eller okända varumärken) att ta ökad försäljning. Marknadsandelen beräknas ha fördubblats för dessa butiker under året. Den snabba ökningen förklaras främst av ett offensivt etableringsprogram. En annan tydlig tendens är framgångar för stora dagligvarubutiker och stormarknader. Dessa butiker är det naturliga inköpsstället för konsumenter som vill handla rationellt. Generellt kan konstateras att tydlighet i profil är en förutsättning för att framgångs rikt kunna konkurrera. Konsumenterna väljer inköpsställe beroende på vilken köpsituation man befinner sig i, samtidigt som lågpristren den blir allt tydligare. Den negativa försäljningstrenden för kooperationen fortsatte under förra året. Coop Sverige beräknas ha förlorat cirka 1 procentenhet av dagligvarumarknaden under året, även DDF hade ett försäljningsbortfall. Ica har under förra året haft en bättre försäljningsutveckling än marknaden totalt. Främst för Ica Maxi och Icas storbutiker Kvan tum. Däremot har Ica försäljningsproblem med de traditionella supermarknaderna samt Ica Nära.
Konsumentkooperationens marknadsandel av dagligvaror i Danmark 36,3%
Position Konsumentkooperationen har en mark nadsandel på 36,3 procent genom kedjorna Kvickly, Kvickly xtra, SuperBrugsen, Dagli/ LokalBrugsen, Irma och Fakta. De tre största grupperna, Coop, Dansk Supermarked och Supergros (Dagrofa), står för ca 86,8 procent av omsättningen inom dagligvarusektorn.
Konsumentkooperationens marknadsandel av dagligvaror i Norge 24,5%
Position Konsumentkooperationen i Norge hade under 2005 en uppskattad marknadsandel på 24,5 procent. Alla kedjor – Coop Mega, Coop Prix, Coop Obs! och Coop Marked – har starka positioner i Norge. De fyra största aktörerna i Norge – NorgesGruppen, Coop, Ica Norge och Rema 1000 – har tillsammans över 98 procent av marknaden i Norge.
Konsumentkooperationens marknadsandel av dagligvaror i Sverige 22%
Position Enligt det traditionella beräkningssättet har konsumentkooperationen 16,2 procent av dagligvarumarknaden. Ica 35,7 procent och Axfood 13,3 procent. Ica ökar sin andel, kooperationen och Axfood förlorar. Likt Danmark och Norge tillämpas i dia grammet en snävare definition av totalmark naden där t.ex. kiosk- torg- och ambulerande handel inte ingår.
Verksamhetsbeskrivning 2005 / Ekonomi i korthet
Ekonomi i korthet Verksamhetsåret 2005 var det fjärde kalenderåret med gemensam drift i Coop Norden-koncernen. Ett projekt för ytterligare ökad effektivisering (Coop Norden 2007) har under det andra halvåret av 2005 satt igång en mängd aktiviteter för att åstadkomma ökad lönsamhet inom de olika marknadskoncepten. Rörelsens intäkter ökade med 3,4 (0,5) % jämfört med 2004 till 89 491 (86 525) MSEK. Starkast var ökningen i försäljning till samvirkelagen i Norge. Koncernens resultat efter finansiella poster var 1 274 (–228) MSEK. Rörelseresultatet uppgick till 1 325 (175) MSEK. Resultatet för år 2005 är belastat med kostnader av struktur och engångskaraktär om 855 (30) MSEK samt för bättrat med vinster från fastighetsförsäljningen och verksam hetsförsäljning om totalt 2 227 (46) MSEK. Coop Danmark visade en resultatökning jämfört med 2004. Rörelseresultatet före strukturkostnader ökade till 312 (149) MDKK. Irma redovisar sitt bästa resultat någonsin.
En utökning av antalet butiker har skett i Fakta med 33 nya butiker och Irma med 2 nya butiker. Coop Norges resultat utvecklades bra i både handels- och industriverksamheten. Rörelseresultatet före strukturkost nader, 213 (214) MNOK, är nästan oförändrat jämfört med föregående år. Samtliga butikskedjor, som drivs av samvirke lagen, visade försäljningsökningar jämfört med fjolåret. Coop Sveriges rörelseresultat före strukturkostnader och engångsintäkter minskade till –513 (–119) MSEK, vilket jämfört med föregående år till stor del förklaras av både minskad försäljning och genomförda prissänkningar. Ett antal supermarkets har lagts ned under 2005 och det bidrar också till omsättningsminskningen. I början på juli invigdes den enskilt största butiksinvesteringen under året, Coop Forum i Sisjön utanför Göteborg.
500 375
500
250
1500
125
1250
500 375
1000
0
375
Koncernens resultat efter finansnetto
250
Rörelseresultat före strukturkostnader per geografisk marknad 125
500
125 375
0
250
Danmark, MDKK 250
0
Norge, MNOK
Sverige, MSEK
125
500
500
1 500
375
0
375
375
1 250
275
312
250 149
125 375
177
214
213
250
125
250 149
2004
2005
2005
2004
2003
750
0
500 250
–119
–250
0
–375
250
–500 2003
2004
2005
1 274*
1 000
125
–125
125 2003
225
312
275
0
Koncernen, MSEK
500
250 500
750
250 500
–513
22
–228
2005 2003 SEK *inklusive en reavinst2004 på 2,2 miljarder
Verksamhetsbeskrivning 2005 / Etik och ekologi i korthet
Etik och ekologi i korthet Coop Norden har sedan slutet av 2004 gemensamma policies för miljö, hälsa och produktsäkerhet respektive etisk handel. Dessa ger en gemensam grund för vårt arbete, såväl i butikerna som för inköp. Försäljningen av ekologiska produkter ökade i Danmark och tog ett stort steg framåt i Norge. I Sverige minskade den totala butiksförsäljningen men trots det visar försäljningen av ekologiska varor en liten ökning. Framförallt är det försälj ningen av ekologiska färskvaror som ökar: mejerivaror, frukt, grönt och kött. Antalet ekologiska artiklar har också ökat i alla tre län derna. I Sverige från 1 228 artiklar till 1 254 artiklar, i Danmark från 1 289 artiklar till 1 388 artiklar och i Norge från 353 till 408.
Etik En uppförandekod baserad på FNs och ILOs konventioner togs fram under året. Den biläggs alla samhandelskontrakt som undertecknas av våra leverantörer, oavsett var i världen de verkar. Uppförandekoden som leverantörerna måste följa ställer krav på bland annat arbetsvillkor, löner och arbetsmiljö. Under året har kritik riktats mot arbetsförhållandena hos Coops kinesiska leverantörer av leksaker efter en rapport från Swedwatch. För att följa upp kritiken besökte Coop Norden, tillsammans med representanter för Coops inköpspartner, Intercoop och utomstående revisorer de utpekade fabrikerna. Uppföljningen ledde till ålägganden om förbättringar till företagen.
Läs mer om Coop Nordens arbete på www.coopnorden.com
Ekologiskt
Danmark*
Total försäljning av miljömärkta/ekologiska livsmedel
54 400 ton
Antal miljömärkta/ekologiska livsmedelsprodukter
1 388
Förändring från 2004 Norge
2% 7%
5 888 ton 408
Förändring från 2004
31% 16%
Sverige
543 688 SEK 1 254
Förändring från 2004
2,9% 2%
Försäljningsandel av miljömärkta kemtekniska produkter i % av total försäljning i kemtekniska produkter
21
41
59
Antal miljömärkta kemtekniska produkter
59
49
383
9
22
26
Antal miljömärkta hygienprodukter
27
32
189
Antal miljömärkta (Svanen, EU-blomman), övriga varor
167
44
937
39
18
118
Försäljningsandel av miljömärkta hygienprodukter i % av total försäljning hygienprodukter
Antal FSC-märkta produkter
574
863
Återvunnen plast på terminal/lager i ton
i u
Återvunnen well på terminal/lager i ton
i u
4 679
12 263
Mängd koldioxidutsläpp från lager/terminal till butik i ton
i u
13 926
23 804
* Plus Fakta
Verksamhetsbeskrivning 2005 / Socialt i korthet
Socialt i korthet Tack vare det aktiva arbetet minskade sjukskrivningarna i Sverige för tredje året i rad under 2005. Sjukskrivningarna minskade påtagligt också i Norge medan Danmark låg kvar på sin redan mycket låga nivå.
Coop Norden startade en hälsokampanj för att inspirera kunderna att äta och leva lite sundare i vardagen. Temat för hälsokampanjen var frukt och grönt. Kampanjen innehöll både extrapriser på frukt och grönsaker och broschy rer som under rubriken ”Bra att veta” berättade om hur man kan äta gott och samtidigt nyttigt. Frukt och grönt är en viktig del av Coops försäljning och standarden på avdelningen är viktig när kunderna väljer butik. Målet för kampanjen var att öka Coops försäljning av frukt och grönsaker och dessutom att få människor att i ännu högre utsträckning förknippa Coop med hälsa. Att verka för en bättre hälsa är också mycket viktigt internt. Coop arbetar aktivt för att minska sjukskrivningarna i alla de tre länderna. Det omfattar en mängd aktiviteter och kraftigt ökad uppmärksamhet på frågan från chefernas sida.
Nordiska detaljhandelshögskolan Engagemanget i Nordiska Detaljhandelshögskolan, där Coop Sverige är en av flera stiftare, fortsatte. Vid Nordiska Detalj handelshögskolan i Norrtälje utbildas civilekonomer med fokus på detalj- och partihandel. Studenterna rekryteras från hela Norden. Syftet med Coops, och branschens, engage mang i Nordiska Detaljhandelshögskolan är att säkra fram tida rekrytering av kompetent arbetskraft.
Läs mer om Coop Nordens arbete på
www.coopnorden.com
Fördelning kvinnor respektive män i ledningsgrupper Coop Norden 10%
Danmark
Norge 14%
Sverige 27%
10% Kvinnor
Frånvaro*, %
Danmark
Sjukfrånvaro Föräldraledighet Vård av sjukt barn
Socialt* Antal brugsforeninger/samvirkelag/föreningar Antal medlemmar, miljoner Medeltal anställda Kvinnor Män
3,3 0,76 0,06
Män
Norge
Sverige
7,0 1,2 0,3
8,1 2,1 0,4
Summa Norden Danmark Norge Sverige
5,6 23 245 11 703 11 542
386 1,6 12 093 5 995 6 098
184 1,0 1 635 413 1 222
58 3,0 9 007 5 033 3 974
Coop Norden
— — 375 195 180
*Bestämmelserna kring Föräldraledighet, Vård av sjukt barn samt Sjukfrånvaro skiljer sig mellan länderna varför talen ej är direkt jämförbara. Sjukfrånvaron har minskat jämfört med föregående år både i Norge och i Sverige. I siffrorna för Danmark och Sverige ingår ej franchisebutikerna.
Coop Norden Årsredovisning 2005 / Förvaltningsberättelse
Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Coop Norden AB, organisationsnummer 556585–8585 och med säte i Stock holm, Sverige, får härmed avge årsredovisning och koncern redovisning för verksamheten i moderbolaget och koncernen under räkenskapsåret 2005. Verksamheten Coop Norden är en detaljhandelskoncern som agerar på den svenska, danska och norska marknaden och har drivits som en gemensam koncern sedan 1 januari 2002.
10
Verksamheten består i Sverige och Danmark i huvudsak av detaljhandelsdrivande butiker under kedjenamnen Coop Forum, Coop Konsum, Coop Extra, Coop Nära, Kvickly xtra, Kvickly, SuperBrugsen, Dagli’-/LokalBrugsen, Irma och Fakta med tillhörande logistikverksamhet. Dessutom består verksamheten av partihandel genom försäljning av varor till detaljhandelsdrivande föreningar. I Norge består verksamhe ten av ägandet av kedjekoncepten, distributions- och logistik verksamhet samt industriproduktion genom tillverkning av bland annat bröd, juice och sylt. Coop Norden AB är moder bolag i Coop Norden-koncernen. Koncernen omfattar dotter bolagen Coop Sverige AB, Coop Danmark A/S, Coop Norge AS och Coop Trading A/S. Coop Norden skapades för att möta utvecklingen i daglig varuhandeln i Europa med allt större aktörer bland såväl leverantörer som detaljister. Genom att slå samman den kooperativa dagligvaruverksamheten i de tre skandinaviska kooperationerna skapades Nordens största dagligvaruföretag. Syftet med Coop Norden är att förbättra kunderbjudandet och öka intjäningsförmågan genom att utnyttja koncernens storlek och alla de kunskaper som finns i koncernens bolag. Därför har Coop Norden byggt upp gemensamma funktio ner för bland annat Varuförsörjning, Affärsutveckling, IT och Finans. Under hösten har en återföring skett av operativa lednings grupper i de nationella bolagen. Den nordiska integrationen med sina samordningsfördelar kombineras med nationellt fokus på drift och genomförande. Ägarförhållanden Coop Norden AB ägs av svenska KF till 42 %, danska FDB till 38 % och norska Coop NKL till 20 %. Bolagets operativa verksamhet startade 2002–01–01.
Styrelse Ledamöter Coop Nordens styrelse består av 12 stämmovalda styrelsele damöter samt två personalrepresentanter med två suppleanter (som kallas till alla möten). Under året hade styrelsen 13 (13) protokollförda styrelsemöten. Styrelsens arbete Styrelsens arbete regleras bl.a. av styrelsens arbetsordning, som ger anvisningar och riktlinjer för styrelsens eget arbete. I arbetsordningen finns också instruktioner om arbetsfördel ningen mellan å ena sidan styrelsen och å andra sidan vd och de andra organ som styrelsen inrättat, samt instruktioner för när och hur sådana uppgifter som styrelsen behöver för sitt arbete skall samlas in och rapporteras till styrelsen. Revisionskommitté Ett av styrelsens organ är Revisionskommittén, som har som huvudsaklig uppgift att övervaka koncernens redovisningsoch rapporteringsprocesser samt revisionsprocessen. Revisionskommitténs ledamöter utses av styrelsen och består för närvarande av tre styrelseledamöter. Kommittén skall regelbundet rapportera till styrelsen. Kommittén har haft 2 (4) möten under 2005. Beredningskommitté En beredningskommitté tillsattes i slutet av 2005. Kommittén utses årligen av styrelsen och består av 5 medlemmar samt 2 arbetstagarrepresentanter. Kommittén är ett beredande utskott med uppgift att vid behov förbereda frågor för behandling i styrelsen samt hantera de övriga frågor som sty relsen hänskjuter till kommittén. Ersättningskommitté Ersättningskommittén tillsattes under hösten 2005. Den utses av styrelsen och består av 3 styrelseledamöter. Ledamöterna utses på två år. Kommittén skall arbeta utifrån fastställd ersättningspolicy för koncernledningsrepresentanter inom Coop Norden. Marknaden En fortsatt hög konkurrens inom detaljhandeln i Norden ställer ytterligare krav på effektiviseringar i de befintliga butikskedjorna. Under 2004 och 2005 har det skett en ökad etablering av lågprisbutiker i samtliga nordiska länder.
Utvecklingen fortsätter med en ökad konkurrens inom låg prissegmentet. Coop Norden genomför ett antal nyetable ringar samt ombyggnationer inom främst koncepten lågpris, storbutik och stormarknad. Med en bättre anpassning av butiker och varuutbud utifrån kundernas önskemål kommer man att kunna öka försäljning, marknadsandelar och lön samhet inom kedjorna. Koncernen Omsättning och resultat Verksamhetsåret 2005 var det fjärde kalenderåret med gemensam drift i Coop Norden-koncernen. Under året har koncernens struktur förändrats i samband med att en stor del av koncernens svenska fastighetsbestånd har avyttrats. Köpeskillingen på 4 245 MSEK kommer till stor del att användas till fortsatta investeringar i koncernens kärnverksamhet samt lösen av lån till externa långivare. Utöver koncerngemensamma struktursatsningar har stora effektiviseringar genomförts i både Sverige och Danmark under verksamhetsåret 2005. Ett stort projekt för ytterligare ökad effektivisering (Coop Norden 2007) har under det andra halvåret av 2005 startat upp en mängd aktiviteter för att åstadkomma bättre lönsamhet inom de olika marknads koncepten. Verksamheten i Norge har presterat ett fortsatt starkt resultat. Kedjedriften i Danmark genererade ett bättre resul tat än föregående år. Verksamheten i Sverige har genererat ett stort överskott främst beroende på en stor reavinst vid avyttringen av delar av fastighetsbeståndet. Den underlig gande butiksdriften i Sverige genererar dock ett betydande underskott beroende på prissänkningar och minskade voly mer. Rörelsens intäkter (exklusive reavinst vid fastighetsförsälj ning 2 167 MSEK) ökade med 3,4 (0,5) % jämfört med 2004 till 89 491 (86 525) MSEK. Starkast var ökningen i försäljning till samvirkelagen i Norge, speciellt till Coop Obs! som har öppnat tre nya stormarknader sedan november 2004 och till lågpriskedjan Coop Prix. Tack vare en hög försäljning ökar den kooperativa detaljhandeln i Norge sina marknadsandelar även 2005. Totalt sett var butiksförsäljningen i Coop Danmark oför ändrad gentemot föregående år. Fakta, Irma och Kvickly xtra hade en positiv utveckling medan Kvickly och SuperBrugsen tappade i försäljning mot fjolåret. Minsk ningen berodde bl.a. på större prisjusteringar än övriga mark naden samt en nedläggning av butiker. I Sverige var försäljningen lägre gentemot föregående år, vilket medförde en reducerad marknadsandel. En stor del av fastighetsbeståndet i den svenska verksamheten har avyttrats
i december 2005 vilket har gett upphov till det goda resulta tet för året. Avyttringen omfattar både fastigheter som inne håller butikslokaler och fastigheter som innehåller lager. Nya hyreskontrakt är tecknade med köparen vilket möjliggör fort satt drift i de tidigare ägda lokalerna. Koncernens resultat efter finansiella poster var 1 274 (–228) MSEK. Rörelseresultatet uppgick till 1 325 (175) MSEK. Resultatet för år 2005 är belastat med kostnader av struktur- och engångskaraktär om 855 (76) MSEK samt för bättrat med vinster från fastighetsförsäljningen och verksam hetsförsäljning om totalt 2 227 (46) MSEK. Coop Danmark visade en resultatökning jämfört med 2004. Huvudorsaken till det högre resultatet är effekter av kostnadsbesparingar och effektivisieringar gjorda under inne varande och tidigare år. Rörelseresultatet före strukturkost nader inkl valutakursdifferenser ökade till 312 (149) MDKK, förklaras av att de större kedjorna Fakta, Dagli´Brugsen och SuperBrugsen har genererat ett bra resultat 2005. Irma har haft det bästa resultatet i Irmas historia. En utökning av antalet butiker har skett i Fakta med 33 nya butiker och Irma med 2 nya butiker. Coop Norges resultat utvecklades bra i både handels- och industriverksamheten. Rörelseresultatet före strukturkostna der inkl valutakursdifferenser är nästan oförändrat mot före gående år 213 (214) MNOK. Samtliga butikskedjor, som drivs av samvirkelagen, visade försäljningsökningar jämfört med fjolåret. Ett gott samarbete mellan Coop Norge och samvirkelagen har präglat 2005 där samvirkelagen upplever att de fått en betydande nytta av det nordiska inköpssam arbetet Coop Sveriges rörelseresultat före strukturkostnader inkl valutakursdifferenser och före vinst från fastighetsförsälj ningen minskade till –513 (–119) MSEK, vilket jämfört med föregående år till stor del förklaras av både minskad försälj ning och genomförda prissänkningar. Ett antal supermarkets har lagts ned under 2005 och bidrar till omsättningsminsk ningen. I början på juli invigdes den enskilt största butiksin vesteringen under året, Coop Forum i Sisjön utanför Göteborg. Personal Medelantalet årsanställda uppgick under året till 23 245 (24 300) personer. Antal anställda personer vid årets slut uppgick till 27 603 ( 27 361) personer. Skillnaden mot medel antalet anställda beror på många extraanställda deltidsperso ner vid slutet av året. Likvida medel och finansiell ställning Koncernens kassaflöde förbättrades jämfört med föregående år. Det positiva kassaflödet jämfört med föregående år
11
Coop Norden Årsredovisning 2005 / Förvaltningsberättelse
förklaras främst av försäljningen av fastigheter. Koncernens lik vida medel vid årsskiftet uppgick till 2 223 (1 032) MSEK. Av koncernens totala checkräkningskredit om 2 312 (3 840) MSEK var 9 (1 396) MSEK utnyttjad den 31 december 2005. Koncernens nettofordran uppgick till 102 MSEK att jäm föra med en nettoskuld på 4 617 MSEK föregående år. Netto skuldsättningsgraden uppgick till –0,02 (1,09). Koncernens eget kapital uppgick till 5 589 ( 4 247) MSEK. Vid apportemissionen 2002 tillfördes 3 936 MSEK i eget kapital och 1 100 MSEK i lån från ägarna. Ökning av eget kapital om 900 MSEK har skett per 2004–12–31 genom konvertering av skuldebrev. Soliditeten, mätt som ägarnas andel av riskbärande kapital i förhållande till total balansomslutning, uppgick vid årets slut till 27,3 (20,1) %. Koncernens operativa sysselsatta kapital uppgick till 5 488 (8 830) MSEK och avkastningen på operativt kapital uppgick till 18,50 ( 2,11) %.
12
Investeringar Koncernens nettoinvesteringar uppgick under 2005 till –3 474 (594) MSEK. Under året har försäljningar av fastigheter skett i Sverige, vilka kraftigt har påverkat nettoinvesteringarna. Invest eringarna är hänförbara till utveckling av varuförsörjning system samt ombyggnationer och nyetableringar av butiker. Övriga väsentliga händelser under året Inom Coop Norden-koncernen har omfattande effektivise ringsprogram bedrivits under året vilket kommer att på kort sikt innebära stora kostnadsbesparingar. Utdelningar från dotterbolag i Holland till Coop Sverige AB som en följd av försäljning av fastigheter har skett i december 2005 med sammantaget 3 070,6 MSEK. Utdelningen har inte föranlett någon skattebelastning. Koncernens långfristiga finansiering utgörs i huvudsak av lån i det danska realkreditssystemet med löptider översti gande 10 år. Därutöver finns en kompletterande revolverande kredit med förfall per 2009–09–30. Den del av den långfristiga finansieringen som fanns hos koncernens relationsbanker har under året återbetalats. Miljö Coop Norden koncernen bedriver ingen tillståndsskyldig eller anmälningspliktig verksamhet. Forskning och utveckling Coop Norden koncernen bedriver ingen egen forskning. Utveckling av egna programvaror sker kontinuerligt inom koncernen. Programvarorna är avsedda som stöd för varu försörjningsprocessen samt ekonomistyrning.
Finansiella instrument och finansiell riskhantering Verksamheten inom koncernen bedrivs utifrån en finanspo licy som är fastställd av styrelsen. Finanshanteringen skall vara inriktad på att tillföra ett bestående värde för hela kon cernen. Kapital- och processeffektivitet skall uppnås i sam band med kapitalbindning i verksamheten och vid samman sättning av kapitalstrukturen. Hanteringen av finansiella risker och flöden skall centraliseras för att uppnå ändamåls enlig kontroll, dra nytta av stordriftsfördelar och erhålla för månliga villkor på finansmarknaden. Negativa effekter i resultat- och balansräkning till följd av prisförändringar på de finansiella marknaderna skall begränsas genom hedging. En grundläggande princip är att ha en tillräcklig betal ningsreserv i form av likvida medel samt outnyttjade krediter. Koncernen har såväl finansiell- som kommersiell kreditrisk. Den finansiella kreditrisken är främst mot de nordiska bankerna och ett antal elleverantörer. Den kommersiella k reditrisken består av fordringar på koncernens närstående bolag. Valutarisk uppstår i de kommersiella betalningsflö dena. Transaktionsexponering uppstår vid varuinköp som ofta sker i utländsk valuta. Valutasäkring för dessa transak tioner sker med hjälp av valutaterminer och valutaoptioner. Samtliga valutaderivat värderas till verkligt värde och redovi sas löpande som förändringar i finansiella intäkter och kostnader och säkringsredovisning tillämpas ej. Omräkningsexponering i koncernens balansräkning är inte föremål för kurssäkring. Koncernens elförbrukning är betydande. Elderivat värderas till verkligt värde och säkrings redovisas enligt IAS 39. Säkringshorisonten sträcker sig tre år framåt i tiden. För en mer detaljerad beskrivning av koncer nens finansiella instrument och riskhantering hänvisas till not 22. Framtida utveckling Strategin att sänka priserna påverkar resultatet negativt på kort sikt men är viktig för Coops konkurrenskraft på lång sikt. I samtliga verksamheter har vi kunnat tillgodogöra oss fördelarna av gemensamma nordiska inköp. Arbetet med att införa lägre permanenta priser på stora delar av sortimentet i samtliga länder har pågått under hela 2005 och fortsätter även kommande år. Tack vare samverkan inom Coop Norden finns det en bra möjlighet att få bättre inköpspriser och villkor. Utvecklingstakten inom egna varumärken har under året varit fortsatt hög. Inom food är X-tra nu ett väl etablerat alternativ inom lågprissegmentet. Under varumärket Coop har det lanserats en mängd nyheter inom såväl bas- som profilkategorier. Många nyheter och flera nya varumärken har också lanserats inom nonfood området.
Byte av redovisningsprincip I enlighet med IAS förordningen som antogs av EU 2002 upprättar Coop Norden från och med 2005 sin koncernredo visning i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS). IFRS innefattar tillämpningen av International Accounting Standards (IAS) samt de av EU antagna tolkningar av dessa standards som publiceras av International Financial Reporting Standards Committee (IFRIC) och Standards Interpretation Committee (SIC). Eftersom IFRS kräver omräkning av ett jämförelseår är datum för övergången till IFRS den 1 januari 2004. Övergången till IFRS redovisas i enlighet med IFRS 1 ”First-time Adoption of International Financial Reporting Standards”. Moderbolaget tillämpar från 2005–01–01 RR 32 Redo visning för juridiska personer innebärande att man följer bestämmelserna i IFRS men med tillägg och undantag enligt svensk redovisningssed. För moderbolaget har det inneburit att man säkringsredovisar elderivat. Förändringarna redovi sas till verkligt värde. Valutaderivat säkringsredovisas inte från 2005–01–01. Valutaderivatens förändringar redovisas direkt mot eget kapital. I moderbolaget fortsätter man också med avskrivning på goodwill enligt svenska redovisningsregler. Coop Norden har arbetat med anpassning till IFRS sedan 2004. Samtliga IFRS standarder har analyserats för att fast ställa deras påverkan på koncernens redovisning. Coop Norden har tidigare tillämpat redovisningsprinciper som överensstämmer med rekommendationer och uttalande från Redovisningsrådet och FAR samt i vissa avseenden även Bokföringsnämnden (tidigare tillämpade redovisnings principer). Tillämpning av övergångsregler (IFRS 1) Övergången till IFRS redovisas i enlighet med IFRS 1 ”Firsttime Adoption of IFRS”. Huvudregeln i IFRS 1 kräver att ett bolag tillämpar vissa av IFRS rekommendationer retroaktivt vid fastställandet av öppningsbalansen enligt IFRS. Vissa undantag från den retroaktiva tillämpningen är dock tillåtna. De relevanta undantag som Coop Norden valt att tillämpa är följande: • Företagsförvärv (IFRS 3) Reglerna i IFRS 3 Business Combinations tillämpas fram åtriktat på förvärv och samgåenden som genomförs från och med övergångsdatum den 1 januari 2004. • Ersättningar till anställda (IAS 19) Coop Norden införde RR 29 Ersättningar till anställda den 1 januari 2004. RR 29 överensstämmer i allt väsentligt med IAS 19. Coop Norden har valt, enligt undantagsreg
lerna i IFRS 1, att inte tillämpa IAS 19 retroaktivt vilket överensstämmer med tillämpade övergångsregler i RR 29. • Ackumulerade omräkningsdifferenser (IAS 21) Coop Norden har valt att nollställa ackumulerade omräk ningsdifferenser per den 1 januari 2004 vilket innebär att resultatet vid efterföljande avyttringar av utlandsverksam heter exkluderar omräkningsdifferenser före det datumet. • Finansiella instrument (IAS 39) Coop Norden har valt att tillämpa IAS 39 från och med 1 januari, 2005 och nyttjar det undantag som medges i IFRS 1 att inte omräkna jämförelsesiffror/-information avseende 2004. I övrigt hänvisas till Not nr 2. Moderbolaget Omsättning och resultat Omsättningen uppgick till 838,1 (496,0) MSEK och bestod av utvecklingsbidrag från butiker, vidarefakturerade kostna der samt management fees från dotterbolagen. Resultatet efter finansnetto uppgick till 385,2 (–61,1) MSEK. Resultatet efter skatt uppgick till 385,2 (–125,7) MSEK. Likvida medel uppgick till 1 264,1 (1,2) MSEK. Omsättningsökningen är hänförlig till interna omorganisationer inom koncernen. Resultatet efter finansnetto innehåller en anteciperad utdel ning från ett av dotterbolagen om 340 MSEK. Personal Medelantal anställda uppgick till 375 (157) under år 2005. Antal anställda vid årets slut uppgick till 356 (160) personer. Ökningen beror på omorganisationer inom koncernen. Förslag till disposition av årets vinst Till bolagsstämman disponeras följande resultat i moder bolaget (kr): Balanserat resultat
–224 275 603
Årets resultat
385 173 620
Summa
160 898 017
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att vinsten disponeras på följande sätt (kr). Utdelning till ägarna
150 001 250
I ny räkning överförs
10 896 767
Beträffande koncernens och moderbolagets resultat och ställ ning i övrigt hänvisas till efterföljande resultat- och balans räkningar, eget kapitalrapport samt kassaflödesanalyser jämte noter med redovisningsprinciper.
13
Coop Norden Årsredovisning 2005 / Koncernens räkningar
Koncernens resultaträkningar enligt IFRS 1 januari – 31 december MSEK
Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Rörelsens intäkter
Pågående verksamheter
Avvecklade verksamheter
Totalt koncernen
Not
2005
2004
2005
2004
2005
2004
5
81 903,9
79 836,7
—
—
81 903,9
79 836,7
6, 20
7 571,6
6 671,7
2 183,3
17,0
9 754,9
6 688,7
7
89 475,5
86 508,4
2 183,3
17,0
91 658,8
86 525,4
–412,2
–376,6
Råvaror och förnödenheter
23
–412,2
–376,6
—
—
Handelsvaror
23
–66 105,8
–66 523,6
—
— –66 105,8 –66 523,6
8, 9, 10
–9 216,4
–9 083,1
—
—
–9 216,4
–9 083,1
Personalkostnader Avskrivningar och nedskrivningar
13,14
–1 373,7
–1 250,3
–3,3
–3,9
–1 377,0
–1 254,2
11, 12, 15
–13 217,7
–9 108,0
–4,6
–5,1 –13 222,3
–9 113,1
Summa rörelsens kostnader
–90 325,8
–86 341,6
–7,9
–9,0 –90 333,7 –86 350,6
Övriga kostnader
14
Rörelseresultat
16
–850,3
166,8
2 175,4
8,0
1 325,1
Finansiella intäkter
17
197,3
17,5
0,3
0,4
197,6
174,8 17,9
Finansiella kostnader
18
–248,1
–419,9
–1,0
–1,1
–249,1
–421,0
Summa finansiella intäkter och kostnader
–50,8
–402,4
–0,7
–0,7
–51,5
–403,1
Resultat före skatt
–901,1
–235,6
2 174,7
7,3
1 273,6
–228,3
Skatt
19
–160,4
–194,7
—
—
–160,4
–194,7
Årets resultat
–1 061,5
–430,3
2 174,7
7,3
1 113,2
–423,0
Hänförligt till; Moderbolagets aktieägare
–1 058,9
–429,6
2 174,7
7,3
1 115,8
Minoritetsintresse
–2,6
–0,7
—
—
–2,6
–422,3 –0,7
Årets resultat
–1 061,5
–430,3
2 174,7
7,3
1 113,2
–423,0
Koncernens balansräkningar enligt IFRS 2005 Per den 31 december, MSEK Not
Omräknad enligt IFRS 2004
TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 13 7 654,5 Immateriella anläggningstillgångar 14 161,8 Andelar i intresseföretag 21 0,4 Finansiella placeringar 27,0 Långfristiga fordringar räntebärande 1,9 Långfristiga fordringar ej räntebärande 181,8 Uppskjutna skattefordringar 19 453,5 Summa anläggningstillgångar 8 480,9
9 958,7 226,0 3,7 — 24,8 190,4 543,1 10 946,7
Omsättningstillgångar Varulager 23 Kundfordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 24 Förskott till leverantörer Övriga kortfristiga fordringar, ej räntebärande Derivatinstrument 22 Kortfristiga placeringar Likvida medel
6 008,7 2 955,8 460,4 5,7 196,0 74,8 31,2 2 223,0
5 880,1 2 435,8 565,8 5,9 267,8 — 24,7 1 031,9
Summa omsättningstillgångar
11 955,6
10 212,0
SUMMA TILLGÅNGAR
20 436,5
21 158,7
EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Aktiekapital (612 500 aktier á nom 1 000 kr) 612,5 Andra reserver 4 466,1 Balanserat resultat 484,7 Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 5 563,3 Minoritetsintresse 25,9
500,0 4 372,8 –637,8 4 235,0 11,7
Totalt eget kapital
5 589,2
4 246,7
Långfristiga skulder Långfristiga skulder räntebärande 22, 25 2 094,2 Långfristiga skulder ej räntebärande 5,6 Uppskjuten skatteskuld 19 39,0 Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 10 146,1 Övriga avsättningar 26 302,8
2 731,0 5,8 22,0 203,6 11,4
Summa långfristiga skulder 2 587,7 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 8 258,5 Aktuella skatteskulder 19 44,8 Övriga kortfristiga skulder ej räntebärande 1 113,2 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 27 2 142,2 Förskott från kunder 221,7 Kortfristiga skulder räntebärande 22, 25 87,2 Avsättningar 26 363,9 Derivatinstrument 22 28,1
2 973,9 7 030,1 76,7 1 066,1 2 303,4 204,6 2 967,0 260,2 30,1
Summa kortfristiga skulder
12 259,6
13 938,2
Summa skulder
14 847,3
16 912,0
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
20 436,5
21 158,7
15
Coop Norden Årsredovisning 2005 / Koncernens räkningar
Förändringar i koncernens eget kapital – IFRS
Aktie- Reserv- Överkurs- MSEK Not kapital fond fond
Ingående eget kapital 2004–01–01
500,0
—
3 465,7
Pågående ej registrerad nyemission genom konvertering av konvertibla förlagslån — — — Valutakursdifferenser
—
—
Årets resultat
—
—
—
—
Utgående eget kapital 2004–12–31
500,0
—
3 465,7
IFRS–anpassning av ingående eget kapital 2005–01–01; —
—
—
Finansiella instrument
2,19
Uppskjuten skatt på IFRS förändringar IB 2005–01–01
2,19
—
—
—
Justerat ingående eget kapital 2005–01–01
500,0
—
3 465,7
16
Årets omräkningsdifferenser
—
—
—
Förändring kassaflödessäkring säkringsinstrument
—
—
—
Förändringar i intresseföretags och joint ventures eget kapital
—
—
—
Skatt hänförlig till poster som redovisats direkt mot eget kapital
19
—
—
—
Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital
—
—
—
Årets resultat
—
—
—
Summa förmögenhetsförändringar
500,0
0,0
3 465,7
Registrerad nyemission, omföring
112,5
—
787,5
Omklassificering av överkursfond till reservfond
—
4 253,2
–4 253,2
Utgående eget kapital 2005–12–31
612,5
4 253,2
—
Övriga Ack kurs- Säkrings- bundna Balanserade differenser reserv reserver vinstmedel fria reserver
Eget kapital hänförligt till moderbolagets Minoritets- aktieägare intresse
—
—
–215,6
—
3 750,1
12,4
Totalt eget eget kapital
3 762,5
— 900,0 — — 900,0 —
900,0
—
—
—
7,2
7,2
—
7,2
—
—
–422,3
—
–422,3
–0,7
–423,0
—
900,0
–637,9
7,2
4 235,0
11,7
4 246,7
1,0
—
25,6
—
26,6
—
26,6
–0,3
—
–7,2
—
–7,5
—
–7,5
0,7
900,0
–619,5
7,2
4 254,1
11,7
4 265,8
—
—
—
173,7
173,7
—
173,7
31,4
—
—
—
31,4
—
31,4
—
—
–11,6
—
–11,6
16,8
5,2
—
—
—
—
—
—
—
31,4
—
–11,6
173,7
193,4
16,8
210,2
—
—
1 115,8
—
1 115,8
–2,6
1 113,2
32,1
900,0
484,7
180,9
5 563,3
25,9
5 589,2
—
–900,0
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
32,1
—
484,7
180,9
5 563,3
25,9
5 589,2
17
Coop Norden Årsredovisning 2005 / Koncernens räkningar
Kassaflödesanalyser för koncernen (indirekt metod) 1 januari – 31 december, MSEK
Not
2005
Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 1 273,6 Justering för ej kassaflödespåverkande poster 30 –484,3 Betald inkomstskatt
2004
–228,3 1 185,2
–80,3
–26,2
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapitalet 709,0
930,7
Kassaflöde från förändring i rörelsekapital Ökning (–)/Minskning (+) av varulager Ökning (–)/Minskning (+) av kundfordringar Ökning (–)/Minskning (+) av övriga rörelsefordringar
–168,9 –520,0 100,7
218,0 –171,2 237,7
Ökning (+)/Minskning (–) av leverantörsskulder
1 228,4
–852,5
Ökning (+)/Minskning (–) av övriga rörelseskulder
–78,4
–763,7
Förändringar i rörelsekapital
561,8
–1 331,7
Kassaflöde från den löpande verksamheten
1 270,8
–401,0
18
Investeringsverksamheten Förvärv av materiella/immateriella anläggningstillgångar Försäljning av materiella/immateriella anläggningstillgångar 20 Förvärv dotterbolag Försäljning verksamhet 20 Avyttring av finansiella anläggningstillgångar
–913,2 327,4 –1,4 3 998,8 62,0
–832,6 238,5 — — —
Kassaflöde från investeringsverksamheten
3 473,6
–594,1
Finansieringsverksamheten Kortfristig räntebärande in- och utlåning koncernkonton och liknande 74,4 Förändring av skuld till kreditinstitut –3 667,0 Upptagande av lån —
1 972,3 –2 709,1 605,8
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
29
–3 592,6
–131,0
Årets kassaflöde
1 151,8
–1 126,1
Avstämning av årets kassaflöde Likvida medel vid årets början
1 031,9
Omräkningsdifferenser i likvida medel
39,3
2 159,3 –1,3
Likvida medel vid årets slut
2 223,0
1 031,9
FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL
1 151,8
–1 126,1
Coop Årsredovisning 2005 / Moderbolagets räkningar
Moderbolagets resultaträkningar Not
2005
2004
6 11, 15 8, 9,10 13,14
838,1 –489,7 –337,7 –13,5
496,0 –213,3 –172,7 –4,9
Summa rörelsens kostnader
–841,0
–390,9
–2,9
105,1
Finansiella intäkter och kostnader Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 17 659,4 Räntekostnader och liknande resultatposter 18 –271,4
135,5 –301,7
Summa finansiella intäkter och kostnader
388,0
–166,2
Resultat efter finansiella poster Skatt 19
385,2 —
–61,1 –64,6
Årets resultat
385,2
–125,7
1 januari – 31 december, MSEK
Övriga rörelseintäkter Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar och nedskrivningar
Rörelseresultat
16
31
19
Coop Norden Årsredovisning 2005 / Moderbolagets räkningar
Moderbolagets balansräkningar Per den 31 december, MSEK TILLGÅNGAR
Not
2005
2004
Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar
13
27,5
3,0
Immateriella anläggningstillgångar
14
10,2
11,4
Aktier och andelar i koncernföretag
21
5 778,2
4 774,5
Fordringar hos koncernföretag
939,4
3 059,4
Andelar i joint ventures
—
3,7
Summa anläggningstillgångar
6 755,3
7 852,0
Omsättningstillgångar Kundfordringar
3,6
2,4
Fordringar hos koncernföretag
202,0
1 452,7
24
8,9
11,4
Övriga fordringar ej räntebärande
349,2
—
74,8
— 19,7
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Derivatinstrument
20
22
Kortfristiga placeringar
19,8
Kassa och bank
1 264,1
1,2
Summa omsättningstillgångar
1 922,4
1 487,4
SUMMA TILLGÅNGAR
8 677,7
9 339,4
Per den 31 december, MSEK EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Not
2005
2004
Eget kapital 612,5
500,0
Pågående ej registrerad nyemission genom konvertering av konvertibla förlagslån —
Aktiekapital (612 500 aktier à nom 1 000 kr)
900,0
Reservfond
4 253,2
—
Överkursfond
—
3 465,7
Bundet eget kapital
4 865,7
4 865,7
Balanserad förlust
–224,3
–159,6
Årets resultat
385,2
–125,7
Fritt eget kapital
160,9
–285,3
Totalt eget kapital
5 026,6
4 580,4
Avsättningar Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser
6,7
7,6
26
18,9
9,5
Avsättningar
25,6
17,1
Övriga avsättningar
Långfristiga skulder räntebärande
22, 25
—
605,8
Kortfristiga skulder Kortfristiga skulder till koncernföretag
3 403,4
1 088,6
22, 25
1,9
2 890,1
Kortfristiga skulder ej räntebärande
16,3
6,2
Leverantörsskulder
70,3
7,8
Kortfristiga skulder räntebärande
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
27
57,8
93,8
Övriga avsättningar
26
47,7
19,5
Derivatinstrument
22
28,1
30,1
Kortfristiga skulder
3 625,5
4 136,1
Summa skulder
3 625,5
4 741,9
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
8 677,7
9 339,4
Poster inom linjen
28
Ställda säkerheter
20
20
Ansvarsförbindelser
6 011
6 644
21
Coop Norden Årsredovisning 2005 / Moderbolagets räkningar
Förändringar i moderbolagets eget kapital Totalt eget Bundet eget kapital Fritt eget kapital kapital MSEK Not
Aktie- kapital
Reserv- fond
Överkurs- fond
Säknings- Verkligt reserv värde reserv
Övriga Balanserat reserver resultat
Årets resultat
Ingående eget kapital 2004–01–01
500,0
—
3 465,7
—
—
—
–67,8
Disposition av föregående års resultat
—
—
—
—
—
—
–91,8
91,8
Pågående ej registrerad nyemission genom konvertering av konvertibla förlagslån
—
—
—
—
—
900,0
—
—
900,0
Årets resultat
—
—
—
—
—
—
— –125,7
–125,7
Utgående eget kapital 2004–12–31
500,0
0,0
3 465,7
—
—
900,0
–91,8 3 806,1 —
–159,6 –125,7 4 580,4
IFRS-anpassning av ingående eget kapital 2005–01–01; 2
—
—
—
1,0
28,9
—
Justerat ingående eget kapital 2005–01–01
3 465,7
1,0
28,9
900,0
Finansiella instrument
22
—
—
29,9
–159,6 –125,7 4 610,3
500,0
0,0
Förändring kassaflödessäkring säkringsinstrument
—
—
—
31,1
—
—
—
—
31,1
Registrerad nyemission, omföring
112,5
—
787,5
—
—
–900,0
—
—
—
Omföring av överkursfond till reservfond
—
4 253,2 –4 253,2
—
—
—
—
—
—
Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital
112,5
4 253,2 –3 465,7
31,1
—
–900,0
—
—
31,1
Disposition av föregående års resultat
—
—
—
—
—
—
–125,7
125,7
—
Årets resultat
—
—
—
—
—
—
—
385,2
385,2
Summa förmögenhetsförändringar
112,5
4 253,2 –3 465,7
31,1
0,0
–900,0
–125,7
510,9
416,3
Utgående eget kapital 2005–12–31
612,5
4 253,2
0,0
32,1
28,9
0,0
–285,3
385,2 5 026,6
Kassaflödesanalyser för moderbolaget (indirekt metod)
1 januari – 31 december, MSEK
Not
2005
2004
Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster
385,2
–61,1
–289,8
16,8
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapitalet 95,4
–44,3
Justering för ej kassaflödespåverkande poster
30
Kassaflöde från förändring i rörelsekapital Ökning (–)/Minskning (+) av kundfordringar
1,2
0,2
Ökning (–)/Minskning (+) av övriga rörelsefordringar
–118,3
–65,3
Ökning (+)/Minskning (–) av leverantörsskulder
62,5
–44,3
Ökning (+)/Minskning (–) av övriga rörelseskulder
38,6
–16,9
Förändringar i rörelsekapital
–16,0
–126,3
Kassaflöde från den löpande verksamheten
79,4
–170,6
Investeringsverksamheten Förvärv av materiella/immateriella/finansiella anläggningstillgångar
–1 036,8
–2,9
Kassaflöde från investeringsverksamheten
–1 036,8
–2,9
Finansieringsverksamheten Kortfristig räntebärande in- och utlåning koncernkonton och liknande
5 722,4
Förändring av skuld till kreditinstitut
874,0
–3 502,1
–2 275,0
29
2 220,3
–1 401,0
Årets kassaflöde
1 262,9
–1 574,5
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Avstämning av årets kassaflöde Likvida medel vid årets början
1,2
Likvida medel vid årets slut
1 264,1
1 575,7 1,2
FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL
1 262,9
–1 574,5
23
Coop Norden Årsredovisning 2005 / Noter
Noter till de finansiella rapporterna Not 1 Allmän information Moderbolaget Coop Norden AB är ett svenskregistrerat aktiebolag
NKL). Coop Norden är Nordens största detaljhandelsverksamhet.
med säte i Stockholm och huvudkontor i Stockholm. Koncern
Verksamheten i Coop Norden-koncernen etablerades år 2002
redovisningen för år 2005 består av moderbolaget, Coop Norden
genom att ägarna till Coop Norden AB (FDB i Danmark, Coop NKL
AB, och dess dotterföretag i Danmark, Norge och Sverige, tillsam
i Norge och KF i Sverige) slog samman sina dagligvaruverksamheter
mans benämnd koncernen. I koncernen ingår även ägd andel av
till en gemensam nordisk enhet.
innehaven i intresseföretag och joint venture företag. Coop Norden AB ägs till 42 % av Kooperativa Förbundet EF (KF), till 38 % av Faellesforeningen for Danmarks Brugsforeningar (FDB) och till 20 % av Norges Kooperative Landsforening (Coop
Not 2 Övergång till International Financial Reporting Standards (IFRS) Denna årsredovisning är den första fullständiga finansiella rapport
Effekter vid övergång till IFRS
upprättad i enlighet med IFRS.
De rekommendationer som har haft störst påverkan på Coop
Övergångsdatum för redovisning enligt IFRS är den 1 januari
24
Norden koncernens resultat och ställning vid övergången till IFRS
2004 vilket innebär att jämförelsesiffror för 2004 är omräknade
är IAS 16 Materiella anläggningstillgångar och IAS 39 Finansiella
enligt de nya principerna. I samband med övergången från tidigare
instrument.
tillämpade redovisningsprinciper till en redovisning enligt IFRS har
Övergången till IFRS har medfört förändringar och krav på för
koncernen tillämpat IFRS 1, första gången IFRS tillämpas, vilken är
tydliganden i vissa av COOP Nordens tillämpade redovisningsprinci
den standard som beskriver hur övergången till IFRS ska redovisas.
per. I de fall införandet av IFRS inneburit förändring beskrivs de nya
Huvudregeln i IFRS 1 är att ett bolag tillämpar samtliga IFRS stan
redovisningsprinciperna nedan.
dards retoraktivt vid fastställandet av öppningsbalansen enligt IFRS. Vissa undantag från den retroaktiva tillämpningen är dock
IAS 1 Utformning av finansiella rapporter
tillåtna. Coop Norden koncernen har valt att tillämpa följande
De finansiella rapporterna är från och med den 1 januari 2005
undantag:
uppställda enligt IAS 1. Det innebär att periodens resultat i resul taträkningen och eget kapital i balansräkningen numera inkluderar
Företagsförvärv (IFRS 3)
minoritetens andel.
Reglerna i IFRS 3 Business Combinations tillämpas framåtriktat på förvärv och samgåenden som genomförs från och med övergångs
IAS 16 Materiella anläggningstillgångar
datum den 1 januari 2004.
Enligt IAS 16 ska materiella anläggningstillgångars väsentliga beståndsdelar med olika nyttjandeperioder redovisas som separata
Ersättningar till anställda (IAS 19)
anläggningstillgångar och skrivas av över respektive nyttjandeperi
Coop Norden införde RR 29 Ersättningar till anställda den 1 januari
oder (komponentavskrivning).
2004. RR 29 överensstämmer i allt väsentligt med IAS 19. Coop
En tillämpning av komponentavskrivning på Coop Nordens fast
Norden har valt, enligt undantagsreglerna i IFRS 1, att inte tillämpa
igheter har inneburit en mer detaljerad komponentindelning än
IAS 19 retroaktivt vilket överensstämmer med tillämpade över
tidigare vilket har påverkat fastigheternas bokförda värde. Vidare
gångsregler i RR 29.
har en anpassning skett av respektive komponents nyttjandeperiod vilket har påverkat avskrivningarna.
Ackumulerade omräkningsdifferenser (IAS 21) Coop Norden har valt att nollställa ackumulerade omräkningsdiffe
IAS 39 Finansiella instrument
renser per den 1 januari 2004 vilket innebär att resultatet vid efter
Coop Norden har fram till och med 2004–12–31 tillämpat säkrings
följande avyttringar av utlandsverksamheter exkluderar omräk
redovisning för valuta- och elderivat som upptagits i syfte att
ningsdifferenser före det datumet.
säkerställa värdet av varukostnader och kostnader för elektricitet. Enligt tidigare redovisningsprinciper har dessa derivat ej marknads
Finansiella instrument (IAS 39)
värderats. Däremot har säkrad fordran eller skuld redovisats till
Coop Norden har valt att tillämpa IAS 39 från och med 1 januari,
säkrad kurs.
2005 och nyttjar de undantag som medges i IFRS 1 att inte omräkna jämförelsesiffror/-information avseende 2004.
Forts Not 2 Coop Norden tillämpar säkringsredovisning för elderivat.
Påverkan på redovisningen av kassaflödet
Därmed redovisas förändringar i verkligt värde för dessa säkringsin
Enligt Coop Nordens bedömning föreligger ingen skillnad mellan
strument, som motsvaras av en värdeförändring för den prognosti
kassaflödesanalysen enligt IFRS och kassaflödesanalysen enligt
serade elförbrukningen, mot eget kapital. När det säkrade flödet
Coop Nordens tidigare redovisningsprinciper.
påverkar resultaträkningen bokas den tillhörande vinsten/förlusten om från eget kapital till rörelseresultatet. Vad gäller valutaderivaten har Coop Norden från och med
Hantering av minoritetsintresse Enligt IAS 27 (Koncernredovisning och separata finansiella rappor
2005–01–01 valt att ej tillämpa säkringsredovisning. Förändringar
ter) skall minoritetsintresse i balansräkningen särredovisas i eget
avseende dessa instrument redovisas löpande över finansnettot.
kapital. I resultaträkning fördelas periodens resultat enligt IAS 1
Utestående fordringar och skulder i utländsk valuta värderas
(Utformning av finansiella rapporter) på resultat hänförligt till
löpande till balansdagens kurs, varvid dessa värdeförändringar
minoritetsintressen och resultat hänförligt till innehavare av ande
redovisas i rörelseresultatet.
lar i moderföretaget.
IFRS 3 Företagsförvärv
belopp som redovisats enligt tidigare tillämpade redovisningsprin
IFRS 3 har inneburit att avskrivningar på goodwill har upphört från
ciper justerats enligt IFRS. Förklaringar till hur övergången från tidi
och med den 1 januari 2004. Goodwillavskrivningar som redovi
gare redovisningsprinciper till IFRS har påverkat koncernens finan
sats som kostnad i koncernen 2004 enligt Coop Nordens tidigare
siella ställning, finansiella resultat och kassaflöden framgår av
redovisningsprinciper har justerats för 2004. Goodwill är från den
följande tabeller och förklaringar till dessa.
Vid upprättandet av koncernens öppningsbalansräkning har
1 januari 2004 föremål för årliga nedskrivningsprövningar, om det finns någon indikation på nedskrivningsbehov görs det under löpande år.
25
Coop Norden Årsredovisning 2005 / Noter
Forts Not 2 Avstämning av resultatet för 2004
Koncernen MSEK
Enligt Redovisnings- rådet
Hänvisning
Effekter vid övergång till IFRS
Omräknad enligt IFRS
2004
Nettoomsättning
2004
79 836,7
0,0
a)
6 688,4
0,3
6 688,7
Rörelsens intäkter
86 525,1
0,3
86 525,4
Övriga rörelseintäkter
79 836,7
Råvaror och förnödenheter
–376,6
0,0
–376,6
Handelsvaror
–66 523,6
0,0
–66 523,6
Personalkostnader
–9 083,1
0,0
–9 083,1
Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar b,c) –1 248,5 –5,7
–1 254,2
Övriga kostnader
d)
–9 114,8
1,7
–9 113,1
Summa rörelsens kostnader
–86 346,6
–4,0
–86 350,6
Rörelseresultat
178,5
–3,7
174,8
26
Finansiella intäkter
17,9
0,0
17,9
Finansiella kostnader
–421,0
0,0
–421,0
Summa finansiella intäkter och kostnader
h)
–403,1
0,0
–403,1
Resultat före skatt
–224,6
–3,7
–228,3
Skatt
e)
–190,0
–4,7
–194,7
Årets resultat
–414,6
–8,4
–423,0
Hänförligt till;
Moderbolagets aktieägare
–413,9
–8,4
–422,3
Minoritetsintresse
–0,7
—
–0,7
Årets resultat
–414,6
–8,4
–423,0
Avstämning av balansräkningen Koncernen MSEK
Hänvisning
Enligt Effekter vid Enligt Effekter vid Redovisnings- övergång Omräknad Redovisnings- övergång rådet till IFRS enligt IFRS rådet till IFRS 2003-12-31
2004-01-01
2004-12-31
Omräknad enligt IFRS 2004-12-31
Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar
c,d)
10 334,7
1,1
10 335,8
9 965,2
–6,5
9 958,7
b)
304,8
—
304,8
218,4
7,6
226,0
Andelar i intresseföretag
3,5
—
3,5
3,7
—
3,7
Långfristiga fordringar
21,2
—
21,2
24,8
—
24,8
Långfristiga fordringar, ej räntebärande
167,0
—
167,0
190,4
—
190,4
Uppskjutna skattefordringar
e)
655,5
1,7
657,2
541,6
1,5
543,1
Summa anläggningstillgångar
11 486,7
2,8
11 489,5
10 944,1
2,6
10 946,7
Immateriella anläggningstillgångar
Forts Not 2 Koncernen MSEK
Hänvisning
Enligt Effekter vid Redovisnings- övergång Omräknad rådet till IFRS enligt IFRS 2003-12-31
Enligt Effekter vid Redovisnings- övergång rådet till IFRS
2004-01-01
2004-12-31
Omräknad enligt IFRS 2004-12-31
Omsättningstillgångar Varulager
f)
6 104,0
—
6 104,0
5 886,0
–5,9
5 880,1
Kundfordringar
2 264,5
—
2 264,5
2 435,8
—
2 435,8
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
583,6
—
583,6
565,8
—
565,8
f)
—
—
—
—
5,9
5,9
Övriga kortfristiga fordringar ej räntebärande
883,5
—
883,5
267,8
—
267,8
Kortfristiga placeringar
9,9
—
9,9
24,7
—
24,7
Kassa och bank
1 801,9
—
1 801,9
1 031,9
—
1 031,9
Summa omsättningstillgångar
11 647,4
—
11 647,4
10 212,0
—
10 212,0
SUMMA TILLGÅNGAR h) 23 134,1 2,8 23 136,9 21 156,1 2,6
21 158,7
Förskott till leverantörer
Eget kapital Aktiekapital (612 500 aktier á nom värde 1 000 kr)
500,0
—
500,0
500,0
—
500,0
Andra reserver
3 465,7
—
3 465,7
4 372,8
—
4 372,8
Balanserat resultat
–210,4
–5,2
–215,6
–625,0
–12,9
–637,9
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
3 755,3
–5,2
3 750,1
4 247,8
–12,9
4 235,0
13,4
–1,0
12,4
12,0
–0,3
11,7
Summa eget kapital 3 768,7 –6,2 3 762,5 4 259,8 –13,2
4 246,7
Minoritetsintresse
g)
Långfristiga skulder Långfristiga skulder räntebärande
6 417,1
—
6 417,1
2 731,0
—
Långfristiga skulder ej räntebärande
11,0
—
11,0
5,8
—
5,8
e)
—
8,9
8,9
6,2
15,8
22,0
Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser
189,6
—
189,6
203,6
—
203,6
Övriga avsättningar
373,0
–160,0
213,0
212,3
–200,9
11,4
Summa långfristiga skulder 6 990,7 –151,1 6 839,6 3 158,9 –185,1
2 973,8
Uppskjuten skatteskuld
2 731,0
Kortfristiga skulder Leverantörsskulder
7 882,2
—
Aktuella skatteskulder
49,2
—
Övriga kortfristiga skulder ej räntebärande
1 345,2
—
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
2 822,4
—
Förskott från kunder
151,8
—
Kortfristiga skulder, räntebärande
7 882,2
7 030,1
—
7 030,1
49,2
76,7
—
76,7
1 345,2
1 066,1
—
1 066,1
2 822,4
2 392,9
–89,4
2 303,4
151,8
204,6
—
204,6
123,9
0,1
124,0
2 967,0
—
2 967,0
i)
—
160,0
160,0
—
260,2
260,2
Derivatinstrument
—
—
—
—
30,1
30,1
Summa kortfristiga skulder
12 374,7
160,1
12 534,8
13 737,4
200,9
13 938,2
Summa skulder
19 365,4
9,0
19 374,4
16 896,2
15,8
16 912,0
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
23 134,1
2,8
23 136,9
21 156,1
2,6
21 158,7
Övriga avsättningar
h)
a) Korrigering av resultat för avyttring av fastighet på grund av tillämpning av komponentavskrivning i enlighet med IAS 16. b) Återläggning av goodwill-avskrivningar enligt tillämpning av IFRS 3. c) Det redovisade värdet på fastigheterna har påverkats genom tillämpning av komponentavskrivning enligt IAS 16. d) Aktivering av tidigare kostnadsförda förbättringsåtgärder på fastigheter. e) Avser uppskjuten skatt på IFRS-justeringar. I Coop Sverige-koncernen och Coop Norden AB finns det outnyttjade underskottsavdrag för vilka ingen uppskjuten skatte fordran har redovisats. Detta på grund av att det råder osäkerhet om när skattepliktiga överskott att nyttja dessa mot kommer att uppstå. f) Avser flytt av ”Förskott till leverantör”. Enligt ÅRL-schemat skall ”Förskott till leverantör” ingå i värdet för Varulager men ej enligt IFRS. g) Omklassificering av minoritetsintresset vilket enligt IAS 27 redovisas separat under eget kapital. Vidare ska årets resultat redovisas utan hänsyn till minoritetsintresset. Istället lämnas separat upplysning om hur stor andel av årets resultat som hänför sig till minoritetsintresset. h) Värdering av derivatinstrument till verkligt värde enligt IAS 39. IAS 39 tillämpas framåtriktat från 1 januari 2005 och någon omräkning av jämförelsesiffror har inte gjorts. i) Avsättningarna skall enligt IFRS fördelas på långfristiga respektive kortfristiga avsättningar.
27
Coop Norden Årsredovisning 2005 / Noter
Not 3 Väsentliga Redovisningsprinciper Koncernredovisningen är upprättad i enlighet med International
ursprungliga bokförda koncernmässiga värden och därefter har
Financial Reporting Standards (IFRS/IAS) utgivna av International
endast justeringar skett för anpassning till koncerngemensamma
Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från
redovisningsprinciper. Koncernens egna kapital innehåller därmed
International Financial Reporting Interpretations Committee
endast eget kapital från dotterbolagen till den del det kommer av
(IFRIC/SIC) som har godkänts av EG-kommissionen för tillämpning
förändringar som tillkommit efter samgåendet.
inom EU per den 31 december 2005. Koncernredovisningen är vidare upprättad i enlighet med Redovisningsrådets rekommenda
Intresseföretag
tion RR 30 Kompletterande redovisningsregler för koncerner, vilken
Ett bolag redovisas som intresseföretag då Coop Norden-
specificerar de tillägg till IFRS upplysningar som krävs enligt
koncernen innehar minst 20 % och max 50 % av rösterna eller på
bestämmelserna i Årsredovisningslagen.
annat sätt har ett betydande inflytande genom möjligheten att
Årsredovisningen för moderbolaget har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen, Redovisningsrådets rekommendation RR 32 Redovisning för juridiska personer och tillämpliga uttalanden
delta i de beslut som rör verksamhetens ekonomiska och operatio nella strategier och ej att betraktas som ett Joint Venture. I koncernredovisningen redovisas intresseföretag enligt kapital
från Redovisningsrådets Akutgrupp. Moderbolagets redovisning
andelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde.
överensstämmer med koncernens principer med undantag av vad
Andelar i intresseföretag redovisas i balansräkningen till anskaff
som framgår nedan i avsnittet ”Moderbolagets redovisnings
ningsvärde justerat för förändringar i intresseföretagets nettotill
principer”.
gångar, med avdrag för eventuella värdeminskningar i verkligt
I årsredovisningen har värdering av poster skett till historiska
värde på individuella andelar. Vid transaktioner mellan koncern
anskaffningsvärden, med undantag för finansiella derivatinstru
företag och intresseföretag elimineras den del av orealiserade
ment och vissa finansiella instrument, vilka värderas till verkligt
vinster och förluster som motsvarar koncernens andel av intresse
värde.
företaget, utom då det gäller orealiserade förluster som beror på nedskrivning av en överlåten tillgång.
Koncernredovisning
28
Koncernredovisningen omfattar moderbolaget Coop Norden AB
Segmentsrapportering
och samtliga dotterbolag i Danmark, Norge och Sverige. Med dot
Ett segment är en redovisningsmässigt identifierbar del av koncer
terbolag avses juridisk person i vilken moderbolaget direkt eller
nen som antingen tillhandahåller produkter eller tjänster (verksam
indirekt kontrollerar mer än hälften av röstetalet eller på annat sätt
hetsgrenar), eller varor eller tjänster inom en viss ekonomisk
har ett bestämmande inflytande. Bestämmande inflytande innebär
omgivning (geografiskt område), som är utsatta för risker och möj
att koncernen har rätten att utforma finansiella och operativa stra
ligheter som skiljer sig från andra segment. Segmentsinformation
tegier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Dotterbolag medtas i
lämnas i enlighet med IAS 14 endast för koncernen. För Coop
koncernredovisningen från och med den tidpunkt då det bestäm
Norden-koncernen är geografiska områden den primära indel
mande inflytandet överförs till koncernen och ingår inte i koncern
ningsgrunden och rörelsegrenar den sekundära.
redovisningen från och med den tidpunkt då det bestämmande inflytandet upphör. Dotterbolag redovisas enligt förvärvsmetoden. Förvärvade iden
Intäkter Intäkterna redovisas normalt i samband med kontant betalning.
tifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser värderas
Intäkterna redovisas till verkligt värde med avdrag för rabatter
enligt verkligt värde på förvärvsdagen. Det överskott som utgörs av
och moms.
skillnaden mellan anskaffningsvärdet för de förvärvade andelarna och skulderna redovisas som goodwill. Om anskaffningskostnaden
Försäljning varor
understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets netto
Intäkter redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt
tillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen
sätt och när huvudsakligen alla risker och rättigheter som är för
Alla interna transaktioner mellan koncernföretagen samt koncernmellanhavanden elimineras vid upprättande av koncern
knippade med ägandet övergått till köparen, vilket normalt inträf far i samband med kontant försäljning eller vid leverans.
redovisning. Verksamheten i Coop Norden-koncernen etablerades år 2002 genom att ägarna till Coop Norden AB (FDB i Danmark, Coop NKL
Försäljning tjänster Intäkterna redovisas i resultaträkningen i takt med att de tjänas in.
i Norge och KF i Sverige) slog samman sina dagligvaruverksamheter till en gemensam nordisk enhet. Detta skedde genom att respek
Principer för internprissättning
tive ägare till Coop Norden AB, apporterade sina dagligvaruverk
Coop Norden har en utarbetad transfer pricing policy som tilläm
samheter i utbyte mot aktier i Coop Norden AB. Samgåendet redo
pas vid försäljning mellan koncernens enheter. Denna policy base
visas som ett joint venture enligt carry-over principen varvid Coop
rar sig på ”OECD guidelines” vilket innebär att cost plus-metoden
Norden övertar de tidigare ägarnas koncernmässiga värden på
används. Genom detta får den säljande enheten täckning för
överförda tillgångar och skulder. Övertagna nettotillgångar i Coop
direkta kostnader såväl som för en andel av indirekta kostnader.
Norden-koncernen har således redovisats till de tidigare ägarnas
Forts Not 3 Ränteintäkter
ligare avgifter. Koncernens resultat belastas för kostnader i takt
Ränteintäkter redovisas i takt med att de intjänas och i den period
med att avgifterna betalas och förmånerna intjänas.
de avser. Förmånsbestämda planer Kostnadsredovisning
Alla utfästelser som inte övertagits av försäkringsbolag eller på
Kostnader kostnadsförs i de perioder de uppstår.
annat sätt säkerställts genom fondering hos extern part, skuldföres i balansräkningen.
Operationella leasar
För förmånsbestämda planer utgår ersättningar till anställda
Operationella leasingkostnader redovisas linjärt i resultaträkningen
baserat på beräknad ersättning vid anställningens avslutande och
under leasingperioden.
antalet tjänsteår intjänandetid maximalt 30 år inom Coop. Koncernen bär risken för att utfästa ersättningar utbetalas. De för
Räntekostnader
månsbestämda planerna är både fonderade och ofonderade. I de
Räntekostnader beräknas med tillämpning av effektivräntemetoden.
fall planerna är fonderade har förvaltningstillgångarna avskiljts i pensionsstiftelser. Dessa förvaltningstillgångar kan bara användas
Leasingavtal Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell
för att betala ut ersättningar enligt pensionsavtalen. För förmånsbestämda planer beräknas kostnaden för förpliktel
eller operationell leasing. Ett leasingavtal vari de ekonomiska risker
serna enligt den s.k. Project Unit Credit Method, där en aktuariell
och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt
beräkning görs vid varje årsbokslut. Aktuariella vinster och förluster
väsentligt överförs till leasetagaren definieras som ett finansiellt
som överstiger 10 % av det större av nuvärde av koncernens förplik
leasingavtal, om så ej är fallet är det fråga om operationell leasing.
telser och det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna periodise
Tillgångar som förhyrs enligt finansiella leasingavtal redovisas som
ras över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgörings
anläggningstillgångar i koncernens balansräkning till verkligt värde
tiden för de anställda som omfattas av planen. Förmånsbestämda
vid leasingperiodens början eller till nuvärdet av minimileaseavgif
planer som redovisas i balansräkningen utgör nuvärdet av förmåns
terna om detta är lägre. Förpliktelserna att betala framtida leasing
bestämda förpliktelser, med justering för oredovisade aktuariella
avgifter redovisas som långa respektive kortfristiga skulder. De
vinster och förluster samt oredovisade kostnader avseende tjänst
leasade tillgångarna skrivs av medan leasingbetalningarna fördelas
göring under tidigare perioder reducerat för det verkliga värdet av
mellan ränta och amortering av skulderna. Räntekostnaderna redo
förvaltningstillgångarna. I det fall en nettotillgång uppkommer
visas i resultaträkningen. Leasingavgifter som erläggs under opera
redovisas denna endast i den utsträckningen den representerar
tionella leasingavtal kostnadsförs linjärt över leasingperioden.
framtida ekonomiska fördelar, t ex i form av återbetalningar från
Tillgångar som leasas på detta sätt är huvudsakligen bilar, datorer
planen eller i form av minskningar av framtida avgifter till planen.
och annan kontorsutrustning.
I resultaträkningen utgörs kostnader för förmånsbestämda pen
Merparten av hyreskontrakten inom detaljhandeln är omsätt
sionsplaner av summan av kostnader avseende tjänstgöring under
ningsbaserade med varierande löptider och uppsägningstider. Den
innevarande och tidigare period, ränta på förpliktelsen och förvän
stora variationen av avtal innebär att det är svårt att prognostisera
tad avkastning på förvaltningstillgångarna. Kostnad avseende
lokalhyrorna med tillräcklig noggrannhet i redovisning av framtida
tjänstgöring under innevarande period och tidigare perioder redo
leasingåtaganden. Vad gäller den svenska fastighetsverksamheten
visas som personalkostnad.
har 130 av de närmare 400 avtalen i samband med fastighetsför säljningen omförhandlats. Dessa hyreskontrakt har varit möjliga att
Ersättningar vid uppsägning
prognostisera och redovisas i not 12.
En avsättning redovisas i samband med uppsägningar av personal endast om företaget är bevisligen förpliktigat att avsluta en anställ
Ersättningar till anställda
ning före den normala tidpunkten eller när ersättningar lämnas
Ersättningar till anställda i form av löner, betald semester, betald
som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. I de fall
sjukfrånvaro m m samt pensioner redovisas i takt med intjänandet.
företaget säger upp personal upprättas en detaljerad plan som
Beträffande pensioner och andra ersättningar efter avslutad
minst innehåller arbetsplats, befattningar och ungefärligt antal
anställning kan dessa klassificeras som avgiftsbestämda eller för
berörda personer samt ersättningarna för varje personalkategori
månsbestämda pensionsplaner. Inom den svenska verksamheten
eller befattning och tiden för planens genomförande.
finns det både avgiftsbestämda och förmånsbaserade ersättnings planer. I den danska verksamheten finns endast avgiftsbestämda
Utländsk valuta
planer. I den norska verksamheten finns det endast förmånsbase
Transaktioner i utländsk valuta omräknas, när de tas in i redovis
rade planer.
ningen, till den funktionella valutan enligt transaktionsdagens valutakurs. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räk
Avgiftsbestämda planer
nas om till balansdagens kurs. Valutakursdifferenserna redovisas
För avgiftsbestämda planer betalar företaget fastställda avgifter till
i resultaträkningen.
en separat juridisk enhet och har ingen förpliktelse att betala ytter
29
Coop Norden Årsredovisning 2005 / Noter
Forts Not 3 Vid upprättande av koncernredovisning omräknas koncernens
Övriga immateriella tillgångar
utlandsverksamheters balansräkningar från dess funktionella valuta
De övriga immateriella tillgångarna, i huvudsak bestående av akti
till svenska kronor baserat på balansdagens valutakurs. Intäkts-
verade IT-projekt, licenser, patent, varumärken och hyresrättigheter
och kostnadsposter omräknas till periodens genomsnittskurs. De
redovisas till anskaffningskostnad med avdrag för ackumulerade
omräkningsdifferenser som uppstår klassificeras som eget kapital
avskrivningar och eventuella nedskrivningar.
och överförs till koncernens omräkningsreserv. Den ackumulerade
Internt upparbetade immateriella tillgångar redovisas endast om
omräkningsdifferensen omförs och redovisas som del i vinst eller
en identifierbar tillgång har skapats, det är sannolikt att tillgången
förlust vid avyttringen.
kommer att generera framtida ekonomiska fördelar och utgifterna
Orealiserade kursvinster och kursförluster ingår i resultatet.
för att utveckla tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Om
Kursvinster och kursförluster på operativa fordringar och skulder
det inte är möjligt att redovisa någon internt upparbetad immate
redovisas som övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader. Kurs
riell tillgång redovisas utgifterna för utveckling som en kostnad i
differenser avseende finansiella tillgångar och skulder redovisas
den period de uppkommer.
under resultat från finansiella investeringar. Goodwill och justeringar till verkligt värde som är hänförliga till
Avskrivning på övriga immateriella tillgångar kostnadsförs så att till gångens värde skrivs av linjärt över dess beräknade nyttjandeperiod.
förvärv av verksamheter med annan funktionell valuta än SEK behandlas som tillgångar/skulder i den förvärvande verksamheten
Följande procentsatser har tillämpats:
och omräknas till balansdagens valutakurser.
Övriga immateriella tillgångar
Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter
Materiella anläggningstillgångar
Anläggningstillgångar klassificeras som att de innehas för försälj
ningen om det är sannolik att framtida ekonomiska fördelar kom
ning om deras bokförda värde kommer att återvinnas huvudsakli gen genom försäljningstransaktioner och inte genom stadig
30
varande bruk. Vid den tidpunkten som klassificering enligt ovan sker så upphör avskrivningar att belasta resultaträkningen. Anläggningstillgångar som innehas till försäljning redovisas till det lägre av bokfört värde och verkligt värde med avdrag för försälj ningskostnader, förutom avseende uppskjutna skattefordringar och finansiella tillgångar som värderas i enlighet med respektive standard. En avvecklad verksamhet är en del av företaget som antingen har avyttrats eller klassificerats som att den innehas till försäljning. Coops avvecklade verksamheter särredovisas i resultat räkning i en egen kolumn och i not 20 där även kassaflödeseffek ten redovisas. Immateriella tillgångar Goodwill Goodwill utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörel seförvärvet och det verkliga värdet av förvärvade identifierbara till gångar, övertagna skulder och eventualförpliktelser. Goodwill har bedömts ha en obestämbar nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade nedskrivningar. Goodwill som uppkommer vid företagsförvärv hänförs i anslutning till förvärvet till tillgångar som genererar ett kassaflöde som är oberoende från andra tillgångar och som drar nytta av förvärvet. Om det redovisade värdet på den kassagenererande enhetens till gångar inklusive goodwill överstiger nuvärdet av det framtida kas saflödet eller verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader skrivs det redovisade värdet ner till det lägre värdet. Nedskrivningsbehovet för goodwill prövas minst en gång per år eller mer ofta om det finns indikationer på att en värdeminskning
10–33 %
Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräk mer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för till gången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt direkta kostnader hän förliga till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att kunna nyttjas i verksamheten. Avskrivning på materiella anlägg ningstillgångar, med undantag av pågående nyanläggningar, kost nadsförs så att tillgångens värde skrivs av linjärt över dess beräk nade nyttjandeperiod. Restvärde och nyttjandeperiod prövas vid varje bokslutstillfälle och justeras om prövningen resulterar i en ny bedömning. Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponen ter av materiella anläggningstillgångar. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrange ring av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försälj ningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/ kostnad. När omvärderade tillgångar säljs, överförs de belopp som ingår i andra reserver till balanserade vinstmedel. Följande årliga procentsatser för avskrivning har tillämpats: Byggnader Förbättringsutgifter på annans fastighet
2–2,5 % Skrivs av i takt med hyresavtalets löptid
Markanläggningar Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier, verktyg och installationer
5% 6–20 % 10–33 %
har inträffat. Nedskrivning av goodwill redovisas i resultaträkningen.
En tillgång som innehas under ett finansiellt leasingavtal skrivs,
Vid försäljning av ett rörelseförvärv tas beloppet för oavskriven
liksom ägda tillgångar av, över tillgångens beräknade nyttjande
goodwill med i beräkning av vinst eller förlust av avyttringen.
period, eller över leasingperioden om denna är kortare.
Forts Not 3 Nedskrivningar
fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivitetsränte
Vid varje rapporttillfälle granskar koncernen redovisade värden för
metoden. Likviddagsredovisning tillämpas vid bokföring av finan
materiella och immateriella tillgångar för att bedöma om det finns
siella skulder på balansräkningen. Samtliga derivatinstrument vär
indikationer på att någon tillgång har minskat i värde. Om så är fal
deras till verkligt värde.
let, beräknas tillgångens återvinningsvärde för att en eventuell vär denedgång ska kunna fastställas. Om det inte är möjligt att
Kundfordringar
beräkna återvinningsvärdet för den enskilda tillgången, beräknar
Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter
koncernen istället återvinningsvärdet för den kassagenererande
avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. Kundford
enhet tillgången hör till. Återvinningsvärdet definieras som det
rans förväntade löptid är kort, varför värdet redovisats till nominellt
högsta av nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet.
belopp utan diskontering. Nedskrivningar av kundfordringar redo
Nyttjandevärdet definieras som nuvärdet av de uppskattade fram
visas i rörelsens kostnader.
tida betalningar som tillgången genererar. Nedskrivningar återförs endast om tillgångens redovisade värde efter återföring inte över
Finansiella placeringar
stiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon
Finansiella placeringar värderas till verkligt värde med värdeföränd
nedskrivning inte hade gjorts, med hänsyn tagen till de avskriv
ringar redovisade i resultaträkningen.
ningar som då skulle ha gjorts. Leverantörsskulder Varulager
Leverantörsskulders förväntade löptid är kort, varför skulden redo
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet enligt först
visas till nominellt belopp utan diskontering.
in – först ut principen (FIFU) respektive nettoförsäljningsvärdet. Nettoförsäljningsvärde utgörs av beräknat försäljningsvärde efter
Derivatinstrument
avdrag för försäljningskostnader.
Samtliga derivat värderas till verkligt värde. Affärsdagsredovisning tillämpas vid bokföring av derivatinstrument på balansräkningen.
Skatter
Samtliga derivat som ej säkringsredovisas är klassificerade som
Koncernens totala skatt utgörs av summan av aktuell skatt och
”Innehav för handel”.
uppskjuten skatt. Aktuell skatt utgörs av skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år samt justeringar av tidigare års aktu
Valutaderivat
ella skatt. Uppskjuten skatt redovisas enligt den s.k. balansräk
Koncernen har väsentliga valutaflöden i utländsk valuta relaterade
ningsmetoden. Uppskjuten skatt beräknas på alla temporära skill
till inköp av varor i främmande valutor. För säkring av fluktuationer
nader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga
i valutakurser avseende dessa flöden används terminskontrakt,
värden på tillgångar och skulder. Det skattemässiga värdet av
swappar och optioner. Coop har fram till 2004–12–31 tillämpat
underskottsavdrag aktiveras i den mån det är sannolikt att det
säkringsredovisning för de valutaderivat som upptagits i syfte att
kommer att finnas framtida skattepliktiga överskott mot vilka
säkerställa värdet av varukostnader i enlighet med tidigare redovis
underskottsavdragen kan nyttjas. Det redovisade värdet på upp
ningsprinciper. Från och med 2005–01–01 har Coop valt att ej
skjutna skattefordringar prövas vid varje bokslutstillfälle och redu
tillämpa säkringsredovisning. Förändringar avseende dessa instru
ceras till den del det inte längre är sannolikt att tillräckliga skatte
ment redovisas löpande över resultaträkningen som finansiella
pliktiga överskott kommer att finnas tillgängliga för att utnyttjas
intäkter och kostnader. Utestående fordringar och skulder i
helt eller delvis inom en överskådlig framtid mot uppskjutna
utländsk valuta värderas löpande till balansdagens kurs, varvid
skattefordringar.
dessa värdeförändringar redovisas i rörelseresultatet.
Avsättningar
Räntederivat
Legala eller informella förpliktelser till följd av inträffade händelser
Räntederivat (ränteswapavtal), FRA-kontrakt (Forward Rate
och som på balansdagen är sannolika till sin förekomst men ovissa
Agreement) och Futures ingås i syfte att förändra den underlig
till belopp eller tidpunkt har redovisats som avsättningar.
gande finansiella nettoskuldens räntestruktur. Räntederivat värde
Avsättningar omprövas vid varje bokslutstillfälle.
ras till verkligt värde och förändringar redovisas löpande över resul taträkningen som finansiella intäkter och kostnader,
Finansiella instrument
säkringsredovisning tillämpas ej.
Införandet av IAS 39 Finansiella Instrument: Redovisning och vär dering den 1 januari 2005 innebär att samtliga finansiella tillgångar
Elderivat
och finansiella skulder, exklusive derivatinstrument, initialt redovi
Finansiella elderivat används i syfte att reducera exponeringen mot
sas till verkligt värde och därefter löpande till verkligt värde alterna
förändringar i elpriset. Samtliga elderivat värderas till verkligt värde.
tivt upplupet anskaffningsvärde beroende på den initiala klassifice
Coop Norden har valt att tillämpa säkringsredovisning i enlighet
ringen. Återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen
med IAS39. Förändringar i verkligt värde som anses effektiv redovisas löpande mot säkringsreserven i eget kapital.
31
Coop Norden Årsredovisning 2005 / Noter
Forts Not 3 Säkringsreserven beräknas upplösas i takt med att säkrad post
ramen för Årsredovisningslagen och Tryggandelagen och med hän
träffar resultaträkningen. Ineffektiv del av säkringar redovisas i
syn till sambandet mellan redovisning och beskattning.
under finansiella intäkter och kostnader i resultaträkningen.
Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som skall göras från IFRS. Skillnaderna mellan koncernens och moderbola
Kassaflödesanalys
gets redovisningsprinciper framgår nedan.
Kassaflödesanalysen är upprättad enligt Cash Flow Statements IAS 7. Den indirekta metoden har använts för att redovisa kassa
Immateriella anläggningstillgångar
flöden från den löpande verksamheten. Likvida medel i kassa
I moderbolaget tillämpas avskrivning enligt plan på goodwill vilket
flödesanalysen består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga
inte är tillåtet i koncernen se vidare not 11 (Immateriella tillgångar).
tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kort fristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunk
Ersättning till anställda
ten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obe
Moderbolagets pensionsåtaganden har beräknats och redovisats
tydlig risk för värdefluktuationer.
baserat på Tryggandelagen. Tillämpning av Tryggandelagen är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt.
Moderbolagets redovisningsprinciper Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt
Aktieägartillskott och Koncernbidrag
Årsredovisningslagen och Redovisningsrådets rekommendationer
Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och
RR 32 Redovisning för juridiska personer samt tillämpliga uttalan
aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning
den från Akutgruppen. RR 32 innebär att moderbolaget i årsredo
ej behövs.
visningen för den juridiska personen skall tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom
Koncernbidrag och dess aktuella skatteeffekt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel.
32
Not 4 Kritiska uppskattningar och bedömningar Företagsledningen har med revisionskommittén diskuterat utveck
Pensionsantaganden
lingen, valet och upplysningarna avseende koncernens kritiska
Företagsledningen har tagit del av information om en sänkning av
redovisningsprinciper och uppskattningar .
beräkningsränta för stiftelseföretagens pensionsskuld avseende
Det finns inte i någon av de redovisningsprinciper som gäller
förmånsbestämda pensioner i Sverige. Norge som även de har för
för koncernen, några ställningstaganden eller val som väsentligen
månsbestämda pensioner har inte fått någon indikation på en rän
utgör någon risk för bedömningen av koncernen resultat och
tesänkning.
finansiella ställning för extern part.
Räntesänkningen medför inga ökade kostnader i år. Inför nästa år har avkastningen på pensionsmedlen hittills varit god och
Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar
avkastningen kompenserar den blivande räntesänkningen varför
Nedskrivningsprövningar på anläggningstillgångar
ytterligare kapitaltillskott till stiftelsen i Sverige inte bedöms som
Nedskrivningsprövning av goodwill har skett i koncernen i respek
nödvändiga.
tive dotterbolag. Koncernen har inte några väsentliga goodwill poster och de poster som finns har inte varit föremål för nedskriv
Avsättningar
ning.
En hårdnande konkurrens har lett till omorganisationer och föränd
Nedskrivningsprövning har företagits för en del av aktiverade
ringar av befintliga kedjekoncept. Det har gett ett behov av kraf
kostnader för egenutvecklade programvaror samt aktiverade
tiga omstruktureringsreserver inom koncernen främst inom Coop
anläggningstillgångar. En del av prövningarna som gjordes resulte
Sverige AB. Coop Danmark har tagit en stor del av sina omstruktu
rade i nedskrivningar till följd av omstruktureringar och inrikt
reringskostnader redan tidigare år. De avsättningar som är gjorda
ningsförändringar inom koncernen. De kvarvarande egenutveck
per 2005-12-31 bedöms att täcka resursbehovet för de åtgärder
lade programvarorna kommer ej att ersättas inom den närmaste
som ska genomföras kommande verksamhetsår.
framtiden. Det finns inte några speciella yttre faktorer som kan för anleda ytterligare nedskrivning.
Forts Not 4 Kritiska bedömningar vid tillämpning av koncernens redovisningsprinciper
Komponentavskrivningar på fastigheter istället för marknadsvärdering
Finansiella och operationella leasingavtal
Ett vägval gjordes i slutet av 2004 att ej redovisa fastigheterna till
I samband med fastighetsförsäljningen som är att betrakta som en
marknadsvärde utan istället använda sig av komponentuppdel
sale and lease back affär uppstod frågan om det nya hyresförhål
ningar enl IAS 16. Det har blivit en mer detaljerad komponentin
landet är att betrakta som en finansiell lease eller operationell
delning av fastigheterna än tidigare med ändrade avskrivningstider
lease. Vad gäller kvalificeringen till operationell lease är den starkt
mot tidigare principer. Det har totalt sett i koncernen dock haft en
kopplad till om hyretagarens löper en risk, om hyran är marknads
endast marginell effekt på resultatet
anpassad och om ägandet av fastigheterna övergått till köparen. Det är företagsledningens bedömning att samtliga ekonomiska ris
Lagervärderingar
ker och fördelar som är förknippade med fastigheterna finns hos
Lagervärderingen är gjord enligt koncernens fastställda regler om
leasegivaren varför hyreskontrakten klassificeras som operationell
åldersfördelning med en kompletterande värdering av större varu
leasing.
partier med lång liggetid. Lagervärderingen är gjord enligt princi
Tidigare år har alla hyreskontrakt på grund av det stora antalet
pen om försiktighet, vilket innebär att lagret bedöms vara värderat
och olikheter i löptider och villkor ej kunnat prognostiserats på ett
med tillräcklig hänsyn till risk för inkurans och med nedskrivning
tillförlitligt sätt. Prognoserna ska ligga till grund för en framtida
för svinn och kassation.
bedömning av minimileaseavgifterna. De kontrakt som följer med fastighetsförsäljningen i Coop Sverige har dock varit möjliga att beräkna en framtida minimileaseavgift för, då de till stor del är lik artade till längd index mm.
33
Coop Norden Årsredovisning 2005 / Noter
Not 5 Intäkternas fördelning Intäkter per väsentliga intäktsslag
Intäkter
Koncernens försäljning i Danmark och Sverige utgörs huvudsakli
Koncernen 2005
MSEK 1 jan–31 december
gen av detaljhandel, vilket avser butiksförsäljning med kontant
2004
betalning. Intäkterna redovisas således normalt i samband med
Nettoomsättning: Varuförsäljning, butiksförsäljning
47 766,0
48 747,3
Varuförsäljning, egen produktion
27,5
72,0
Varuförsäljning, DDF
13 179,6 13 099,0
Varuförsäljning, Coop NKL
20 340,7 17 369,0
Grossistförsäljning Distributions- och logistikintäkter Övriga Summa
95,9
138,6
484,1
377,7
10,1
33,0
kontant betalning. Intäkterna redovisas till verkligt värde med avdrag för rabatter och moms. I Danmark och Sverige sker även distribution av varor till själv ständiga konsumentföreningar så kallade Detaljhandelsdrivande Föreningar (DDF). Försäljning i Norge består uteslutande av pro duktion och distribution av varor till Coop NKL och DDF.
81 903,9 79 836,7
Not 6 Övriga rörelseintäkter Övriga rörelseintäkter
Moderbolaget
2005
2004
2005
2004
Bensinförsäljning
4 739,0
4 054,8
—
—
Fakturering av omkostnader till Coop NKL
1 361,0
1 138,8
—
—
556,8
516,2
40,2
—
2 167,9
–3,3
—
— —
MSEK 1 jan–31 december
34
Koncernen
Leverantörsbonus Realisationsvinst vid avveckling av verksamhet Realisationsvinst
62,9
15,0
—
Kedjeavgifter
222,1
156,3
—
—
Externa hyresintäkter
126,2
99,6
—
—
94,9
99,6
183,3
181,5
Utvecklingsbidrag egna butiker och DDF-butiker FDB, medlemsadministration
29,2
30,0
—
—
166,8
183,3
614,9
310,7
Kursvinster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär
6,6
–0,1
0,3
—
Statliga bidrag
1,4
1,8
—
—
Förändring av varulager
7,2
4,9
—
—
Tjänsteuppdrag
Aktiverat arbete för egen räkning
–3,5
12,8
—
—
216,4
379,1
–0,6
3,8
9 754,9
6 688,7
838,1
496,0
Varav; Övriga rörelseintäkter från avvecklade verksamheter 2 183,3
17,0
—
—
Övrigt Summa Övriga rörelseintäkter
Koncernens övriga intäkter består till stor del av bensinförsälj ning, samt fakturering till Coop NKL för att täcka omkostnader i enlighet med avtal. Realisationsvinst från avvecklad verksamhet hänför sig till försälj ning av delar av det svenska fastighetsbeståndet i koncernen. Övriga realisationsvinster är till stor del hänförliga från til� läggsköpeskilling från försäljning av den danska kafferosteri- verksamheten som gjordes 2004 (58,7 MSEK), övriga rea vinster (4,2 MSEK) kommer från försäljning av maskiner och inventarier.
I totala övriga intäkter ingår ett resultat från avvecklad verk samhet om 15,4 (17,0) MSEK i posten externa hyresintäkter. I moderbolaget har det skett en högre vidarefakturering av kostnader då personal som tidigare varit anställd i annat kon cernbolag överflyttades i början av 2005 till moderbolaget. De utför dock arbete för den gamla arbetsgivarens räkning som medför en högre internfakturering. Detta sker främst i den svenska verksamheten. Se vidare not 31.
Not 7 Nettoomsättning per geografiska marknader och verksamhetsgrenar Nettoomsättning per geografiska marknader*
Sverige Norge Danmark
2005
2004
2005
2004
2005
2004
Elimineringar Summa pågående etc verksamheter
2005
2004
2005
2004
INTÄKTER Externa intäkter Övriga intäkter Intern omsättning Rörelsens intäkter
25 392 26 529 20 368 17 398 36 145 35 826 475
485
1 986
1 830
4 811
54
13
4
6
1 383
4 244
—
84 81 904 79 837
299
112
7 571
6 671
418 –1 441
–437
0
—
25 921 27 027 22 358 19 234 42 339 40 488 –1 142
–241 89 475 86 508
RESULTAT Resultat före strukturkostnader
–513
–119
248
234
388
183
–118
13
6
311
Strukturkostnader och engångseffekter
–772
—
—
–9
–42
—
–41
–21
–855
–30 –240
Övrigt
–65
–77
–21
–26
–85
–133
170
–4
–1
–1 349
–196
227
199
261
50
11
–12
–850
41
Övriga ofördelade kostnader
—
126
Rörelseresultat
–850
167
Resultat per geografisk marknad
Finansnetto
–51
–402
Resultat efter finansiella poster
–901
–235
ÖVRIGA UPPLYSNINGAR Tillgångar
6 887
7 893
4 722
3 969 11 233 10 760 –5 103 –5 824 17 739 16 798
Ofördelade tillgångar
2 697
4 361
Summa tillgångar 20 437 21 159 Skulder
4 415
7 171
3 685
3 125
8 125
7 941
14 –6 084 16 240 12 153
Ofördelade skulder –1 392
4 759
Summa skulder 14 847 16 912 Kassaflöde från löpande verksamheten
–273
–401
199
350
1 231
–193
Kassaflöde från investeringsverksamheten
–106
–476
–94
–83
–360
–303
–1 216
947
–8
–60
–64
–375
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
–157
1 261
–412
–110 268,2
–671
–594
–643 –3 593
–131
104 –2 305
Nettoinvesteringar Avskrivningar och nedskrivningar * Avser pågående verksamheter.
–117
337
97
81
374
176
–1 001
3
–647
597
819
695
95
92
448
462
38
1
1 399
1 246
35
Coop Norden Årsredovisning 2005 / Noter
Forts Not 7 Nettoomsättning per rörelsegren*
Omsättning
Anläggningstillgångar Investeringar
2005
2004
2005
2004
2005
2004
Stormarknader
20 062
21 197
642
802
141
123
Supermarket
20 025
20 917
548
840
72
167
7 664
7 083
—
136
—
131
30 802
26 932
1 004
32
60
21
28
73
266
5
37
–18
Övrigt
10 895
10 307
135
352
–23
196
Summa
89 475
86 508
2 595
2 167
287
620
Lågpris Grossistförsäljning Industri
*Avser pågående verksamheter
Segmentsrapportering upprättas för koncernens geografiska områden. Koncernens interna rapporteringssystem är upp byggt utifrån uppföljning av avkastningen på koncernens verk samheter i olika länder eller olika geografiska områden varför geografiska områden är den primära indelningsgrunden. Rörelsegrenar utgör koncernens sekundära segment.
36
Not 8 Medelantal anställda samt upplysning om könsfördelning och sjukfrånvaro Medelantal anställda 2005
2004
Koncernen och moderbolaget
Antal anställda
Varav kvinnor
Varav män
Antal anställda
Varav kvinnor
Varav män
Moderbolaget Sverige, exklusive moderbolaget
375 9 007
195 5 033
180 3 974
157 9 866
63 5 597
94 4 269
1 635
413
1 222
1 690
409
1 281
12 093
5 995
6 098
12 587
6 314
6 273
Norge Danmark Övriga länder
1)
Koncernen totalt
135
67
68
—
—
—
23 245
11 703
11 542
24 300
12 383
11 917
1) Avser anställda i intressebolag där andelsinnehavet 2005 överstiger 50%
Könsfördelning ledande befattningshavare 2005
Koncernen
2004
Totalt
Varav kvinnor
Varav män
Totalt
Varav kvinnor
Varav män
Styrelseledamöter
50
5
45
38
6
32
Vd, övrig företagsledning
43
7
36
44
10
34
Koncernen totalt
93
12
81
82
16
66
Totalt
Varav kvinnor
Varav män
Totalt
Varav kvinnor
Varav män
Styrelseledamöter
14
4
10
15
2
13
Vd, övrig företagsledning
10
1
9
15
2
13
Totalt
24
5
19
30
4
26
2005
Moderbolaget
Sjukfrånvaro
2004
Moderbolaget
2005
2004
Total sjukfrånvaro, helår %
3,3
1,6
– långtidssjukfrånvaro, mer än 60 dagar
1,7
0,4
– sjukfrånvaro för män
5,9
1,0
– sjukfrånvaro för kvinnor
1,1
2,4
– anställda –29 år
1,1
1,0
– anställda 30–49 år
2,9
1,5
– anställda 50 år–
4,0
1,8
37
Coop Norden Årsredovisning 2005 / Noter
Not 9 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader MSEK per 31 december
Koncernen 2005
2004
Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Moderbolag Styrelse, vd och vice verkställande direktörer Övriga anställda
33,6
11,0
168,8*
92,6
Summa löner och andra ersättningar
202,4
103,6
Sociala kostnader
133,3
67,0
48,3
30,8
335,7
170,6
Varav pensionskostnader: Summa löner, andra ersättningar och sociala kostnader * De ökade lönekostnaderna i moderbolaget beror främst på den organisationsförändring som gjordes 2005 då bl a anställda flyttades från Coop Sverige till moderbolaget.
Dotterbolag i Sverige Styrelse och vd
38
1,6
5,5
Övriga anställda
2 296,4
2 447,1
Summa löner och andra ersättningar
2 298,0
2 452,6
Sociala kostnader
908,2
1 003,6
Varav pensionskostnader:
183,3
214,2
Summa löner, andra ersättningar och sociala kostnader 3 206,2
3 456,2
Dotterbolag i Norge Styrelse och vd
4,3
3,2
Övriga anställda
789,5
736,4
Summa löner och andra ersättningar
793,8
739,6
Sociala kostnader
170,5
211,2
Varav pensionskostnader:
59,8
66,5
Summa löner, andra ersättningar och sociala kostnader 964,3
950,8
Dotterbolag i Danmark Styrelse och vd
10,9
30,4
Övriga anställda
4 109,2
4 165,3
Summa löner och andra ersättningar
4 120,1
4 195,7
Sociala kostnader
297,8
282,3
Varav pensionskostnader:
205,5
200,3
4 417,9
4 478,0
Summa löner, andra ersättningar och sociala kostnader
Dotterbolag i övriga länder Styrelse och vd
—
—
Övriga anställda
32,1
—
Summa löner och andra ersättningar
32,1
—
1,7
—
1,2
—
33,8
—
Sociala kostnader Varav pensionskostnader: Summa löner, andra ersättningar och sociala kostnader
Koncernen totalt Löner och andra ersättningar till styrelse och vd
50,4
50,1
Löner och andra ersättningar till övriga anställda
7 396,0
7 442,7
Summa löner och andra ersättningar
7 446,4
7 491,5
Summa sociala kostnader
1 511,5
1 564,1
Varav pensionskostnader: Koncernen totalt löner, andra ersättningar och sociala kostnader
498,1
511,8
8 957,9
9 055,6
Forts Not 9 Styrelse
Villkor för vd och ledande befattningshavare
Enligt bolagsstämmans beslut utgår styrelsearvode intill nästa ordi
Den 25 april 2005 lämnade koncernchef och verkställande direktör
narie bolagsstämma med 1 768 (1 772) KSEK, varav 250 KSEK till
Svante Nilsson sin befattning och ersattes av Svein E.Skorstad.
styrelsens ordförande. Ebbe Lundgaard avgick som styrelseordfö
Sammantaget utbetalades uppsägningslön och avgångsvederlag
rande i maj månad och ersattes av 1:e vice ordförande, Nina
till tidigare vd med 16,4 MSEK. Pensionskostnader för tidigare vd
Jarlbäck. Ebbe Lundgaard tillträdde därefter posten som 1:e vice
uppgår till 9,1 MSEK för 2005.
ordförande medan Lisbeth Bull Husby tillträdde posten som 2:e
Enligt avtal har nuvarande vd lön uppgående till 7 200 KSEK per
vice ordförande. De två vice ordförandena har erhållit 150 KSEK
år exklusive semestertillägg. I tillägg kan bonus utgå med högst
vardera och övriga ledamöter 100 KSEK vardera. Suppleanter
35% baserat på Coop Nordens finansiella utveckling.
erhåller ersättning om 2 KSEK per möte. Totalt har 1 407 KSEK av 2005 års arvoden utbetalts under 2005.
Koncernchefen skall gå i pension vid 60 års ålder och uppbär då 17% av slutlönen livsvarigt. I bolaget görs en årlig avsättning för vd:s pensionsförpliktelse. Bolaget har förbundit sig att ersätta kon
Ersättningskommittén
cernchefen till och med juni 2008 vid uppsägning från företagets
Ersättningskommittén har utarbetat en ny ersättningspolicy som
sida. Verkställande direktören har en uppsägningstid om 6 måna
innefattar lön, bonus, pension och avgångsvederlag. Policyn för
der vid egen uppsägning. Inga andra ersättningar utgår vid egen
lönesättning är utformad så att koncernledning och övrig ledning
uppsägning.
ska få en konkurrenskraftig ersättning med hänsyn till bolagets
Övriga ledande befattningshavare har marknadsmässiga anställ
resultat, marknaden där koncernen verkar och med hänsyn tagen
ningsvillkor. Med andra ledande befattningshavare avses de
till externa marknadsuppgifter. Företaget praktiserar bonusbaserad
personer som tillsammans med vd utgör koncernledningen. För
lön för koncernledningen och för 2006 uppgår nivån till 35%.
koncernledningens sammansättning, se sid 69. Utöver uppsäg
Vidare har beslut fattats om att framgent praktisera premie
ningstid finns avtal om avgångsvederlag som omfattar mellan
bestämda pensionsavsättningar i spannet om 25–35% av pen
0–24 månadslöner. För vissa ledande befattningshavare har avtal
siongrundande lön. Den nya policyn innebär att vid uppsägning
träffats om pension från 60 till 62 års ålder. Per 2005–12–31 har
från företagets sida är uppsägningstiden 6 månader. Därtill utgår
Coop Norden AB 3 vice verkställande direktörer. De är anställda i
avräkningsbart avgångsvederlag om maximalt 12 månader.
dotterbolagen Coop Norge AS, Coop Danmark A/S och i Coop Sverige AB.
Rörliga ersättningar
Coop Norden-koncernen har både avgiftsbestämda och
Inga tantiem eller resultatbaserade ersättningar har utgått till vd
förmånsbestämda pensioner. Se vidare not 10, ersättning till
eller styrelse under räkenskapsåret förutom till före detta vd och
anställda. Koncernens totala omstruktureringskostnader avseende
koncernchef som erhållit 2 250 KSEK. För vd och övriga ledande
personal belastade resultatet med 128,1 (47,9) MSEK.
befattningshavare gäller att en rörlig bonusersättning om 35 % av grundlönen utgår baserat på koncernens resultatutfall. Noll kronor
Moderbolaget har under året belastats med lönekostnader som följd av omstruktureringar med totalt 59,6 (0,8) MSEK.
har utbetalats för 2005 avseende nämnda bonusprogram.
Not 10 Ersättning till anställda Coop Norden koncernen har både avgiftsbestämda och förmåns
Då den aktuariella vinsten eller förlusten på pensionsförpliktelser
bestämda pensionplaner.
och förvaltningstillgångar överstiger en korridor motsvarande
Enligt avgiftsbestämda planer betalar företaget fastställda avgif
10 % av det högsta av antingen pensionsförpliktelserna eller mark
ter till en separat juridisk enhet och har inte några förpliktelser att
nadsvärdet av förvaltningstillgångarna, resultatförs det översti
betala ytterligare avgifter.
gande beloppet över de anställdas återstående anställningstid.
De förmånsbaserade planerna innebär att den anställde garan
Familjepension och sjukpension tryggas genom KP pensions
teras en pension motsvarande en viss procentsats av slutlönen vid
kassa för de svenska bolagen. Arbetsgivare har även möjlighet att
full tjänstetid.
trygga ålderspension i pensionskassan. Nyintjänande av pensions
För full tjänstetid krävs 30 tjänstgöringsår mellan 28 och 65 års
rätt inom den svenska delen sker huvudsakligen till en fastställd
ålder. I de förmånsbaserade planerna ska nuvärdet av pensionsför
plan hos KP Pensionskassa. KP Pensionskassa klarar inte av tekniska
pliktelserna årligen beräknas enligt den så kallade Projected Unit
skäl att ta fram tillräcklig information för att redovisa pensionskas
Credit Method utifrån vissa aktuariella antaganden, avseende
san som en förmånsbestämd plan. Vi har därför behandlat den
löneökningar, avgångstakt, inflation, diskonteringsränta mm.
som en avgiftsbestämd pensionplan.
Pensionsförpliktelserna i Coop Norden AB och Coop Norden
Coop Norge AS har endast förmånsbaserade pensionsplaner.
Sverige AB avseende ålderspension tryggas genom KP pensionstif
Aktuariell beräkning är gjord 2005, varför även de ingår i nedan
telse. I stiftelsen tryggas endast temporär och livsvarig ålderspen
stående uppställningar. Pensionsmedlen finns hos Storebrand
sion. Stiftelsetillgångarna utgörs av förvaltningstillgångar avseende
Livsforsikring.
pensioner och värderas till marknadsvärde.
Coop Norden Danmark A/S har endast avgiftsbestämda pensioner.
39
Coop Norden Årsredovisning 2005 / Noter
Forts Not 10 Avsättning för pensioner
Total
Total
Koncernen MSEK
2005
2004
Kostnad förmånsbestämda pensioner för perioden Kostnad intjänade förmåner under perioden (+)
74,7
63,8
Räntekostnad (+)
153,1
156,7
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar (–)
–149,9
–136,1
Reduceringar/regleringar av plan (–)
—
–5,6
0,5
—
Amortering av aktuariella vinster (–)/förluster (+)
–0,1
—
Pensionskostnad för perioden
78,3
78,8
Pensionskostnad för avgiftsbestämda pensionsplaner
332,4
265,3
Löneskatt på pensionskostnader
29,1
25,6
Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder oantastbara förmåner (+)
Skuld i balansräkning
Pensionsförpliktelse (+)
3 726,7
3 172,3
Förvaltningstillgångar (–)
–3 286,5
–2 942,2
Oredovisade aktuariella förluster (–)/vinster (+)
–327,5
–52,1
Oredovisade kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder antastbara förmåner
0,5
7,6
113,2
185,6
Skuld (+)/fordran (–) särskild löneskatt
–6,4
–4,4
Skuld (+)/fordran (–) bolagsskatt
48,2
6,2
2 942,2
2 860,5
UB Skuld (+)/fordran (–) som redovisas i balansräkning
40
Förändring av förvaltningstillgångar
IB Förvaltningstillgångar Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar (+)
149,9
136,1
Pensionsutbetalningar från förvaltningstillgångarna (–)
–186,7
–199,3
Inbetalningar av bolaget (+)
140,6
85,7
Administrativa kostnader (–)
–3,6
–3,5
Netto transfereringar av förvaltningstillgångar (+/–)
58,9
–6,0
Premier betalda från förvaltningstillgångar (–)
–2,2
–2,9
Aktuariella vinster (+)/förluster (–) på förvaltningstillgångar
123,8
71,6
Valutakursdifferens
63,6
—
UB Förvaltningstillgångar
3 286,5
2 942,2
Verklig avkastning på förvaltningstillgångar
273,7
162,8
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar
149,9
91,1
Aktuariell vinst (+)/förlust (–) på förvaltningstillgångar
123,8
71,7
3 172,3
3 051,9
Förändring av pensionsförpliktelse IB Pensionsförpliktelse Kostnad intjänade förmåner under perioden (+)
74,8
63,8
Räntekostnad (+)
153,2
156,7
Administrativa kostnader (–)
–3,6
–4,8
Pensionsutbetalningar (–)
–186,6
–205,0
Minskning till följd av reduceringar/reglering av plan (–)
0,0
–5,6
Netto överföringar av förpliktelse (+/–)
79,9
–8,4
Aktuariell vinst (–)/förlust (+) på pensionsförpliktelse
356,8
123,7
Valutakursdifferens
80,0
—
UB Pensionsförpliktelse
3 726,7
3 172,3
Forts Not 10
Total
Total
Koncernen MSEK
2005
2004
Aktuariella vinster/förluster IB Ackumulerad vinst (+) / förlust (–)
–91,5
0,0
10% av det största av IB Förpliktelse och IB Förvaltningstillgångar
333,2
206,2
Amorteringstid
27,9
11,0
Aktuariell vinst (+)/förlust (–) på förvaltningstillgångar
123,8
71,6
Aktuariell vinst (+)/förlust (–) på pensionsförpliktelse
–356,8
–163,1
UB Ackumulerad vinst (+) /förlust (–)
–324,5
–91,5
Diskonteringsränta
3,6–5,0
4,3–6
Inflation
2,0–2,5
2,2–3
Ökning av pensionsutbetalningar
2,0–2,0
—
Löneökningstakt
3,0–3,0
3,0–3,2
Ökning i inkomstbasbelopp/G–regulering
3,0–3,0
3,2
Personalomsättningstakt
2,0–5,0
—
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar
4,3–6,0
4,4–6,0
Viktiga aktuariella antaganden
Livslängds/dödlighetsantaganden FFS2001:1, k1963 Övrig information Tillgångsallokering Tillgång
Förväntad avkastning
aktier
24–25
8,0
obligationer
59–65
3,5
fastigheter
9–10
5,8
övrigt
8
Förväntade pensionsutbetalningar nästa period
–108,7
u.s.
Förväntad inbetalningar av bolaget nästa år (bolagets bästa uppskattning)
114,9
u.s.
Plan som är fonderad i Coop Norge
62,5
u.s.
Tillgångsallokeringen innefattar även en genomsnittlig fördelning av Storebrands pensionsmedel.
41
Coop Norden Årsredovisning 2005 / Noter
Forts Not 10 Framtida betalningar Tillskott För svenska företag tryggas en del av åtagandena även genom kreditförsäkring. Skulle pensionsförpliktelserna öka kan respektive företag därmed välja om och när medel tillskjuts till pensionsstif telsen eller i annat fall göra en avsättning till pensioner i balansräkningen. Till pensionsstiftelserna utanför Sverige förväntar sig Coop Norden att tillskjuta 0 MSEK under 2006.
Moderbolagets pensionsförpliktelser:
Moderbolaget
2005
Pensionsförpliktelser för verkställande direktör, se vidare not 9
6,7
7,6
Pensionsförpliktelser för övriga anställda
42,5
5,6
Totalt
49,2
13,2
2004
Härav kreditförsäkrade via FPG/PRI
42
Koncernen 2005
Moderbolaget 2005
2004
Belopp i avsättningsposten som förväntas regleras efter mer än 12 månader 3 540 2 973 49,2
13,2
2004
Not 11 Arvode till revisorer
Koncernen
MSEK
2005
Moderbolaget 2005
2004
2004
Revision Deloitte
6,3
5,9
0,9
NorAudit
1,2
1,3
—
0,9 —
Summa revision
7,5
7,2
0,9
0,9
Andra uppdrag Deloitte
5,4
4,0
2,9
NorAudit
1,0
0,3
—
—
Summa andra uppdrag
6,4
4,3
2,9
1,5
13,9
11,5
3,8
2,4
Summa
1,5
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och vds förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag.
Not 12 Operationell leasing Coop Norden koncernen innehar ett fåtal operationella leasing
De varierar från ytterligheten rullande 6–månaders avtal till
avtal av väsentlig karaktär. Kontrakten avser pant- och returmaski
uppåt 13 år för vissa stormarknader. Den stora mängden hyreskon
ner med avtalspartner Tomra. I november 2003 tecknades avtal för
trakt och olikheterna gör det svårt att prognostisera och bedöma
operationellt leasing med Tomra. Leasingperioden är 5 år till ett
framtida hyror för merparten av kontrakten.
sammanlagt värde av 160 MSEK. Avtalet gäller fr.o.m. 2004–01–01. De totala kostnaderna för leasingavtalen 2005 är 92 (46) MSEK.
I december månad såldes en stor del av koncernens svenska fastighetsbestånd (ca 130 hyreskontrakt var förknippade med för säljningen). De sålda fastigheterna kommer fortsättningsvis att
Leasingavgifterna för avtalen är baserade på STIBOR.
leasas av Coop Sverige AB från den nya ägaren. Dessa operatio
Avtalen är uppsägningsbara och bolaget kan vid slutet av leasing
nella leasingkontrakt sträcker sig över en period mellan 10 och 13
perioden välja mellan att leverera tillbaka utrustningen, förlänga
år och räknas upp med KPI löpande. I samband med de nya hyres
avtalen till marknadshyra eller köpa ut avtalen till marknadspris.
kontrakten har det varit möjligt att göra en framtida bedömning av
De framtida leaseavgifterna inklusive service och OLP (Försäkring, Asset Management och IT Option (Flexibilitet):
hyresåtagandet, beloppen framgår av nedanstående tabell. Hyrorna avser endast de sålda fastigheterna.
Inom koncernen finns ett stort antal hyreskontrakt (ca 400 st) som till sin karaktär skiljer sig åt vad gäller avtalstider, indexupp räkningar, avtalslängder mm.
Koncern Leasingavgifter per år MSEK
Hyror fastigheter 2005
Pant & returautomater 2005
2004
Inom ett år
281
86
48
Mellan ett till fem år
1 165
179
146
Senare än fem år
1 884
13
0
43
Coop Norden Årsredovisning 2005 / Noter
Not 13 Materiella anläggningstillgångar Byggnader, Koncernen, MSEK mark
Maskiner och andra tekniska anläggningar
Inventarier, verktyg och Finansiell installationer leasing
Pågående nyanläggning och förskott
Totalt
16 258,4
Ackumulerade anskaffningsvärden Ingående balans 2004–01–01 Inköp Försäljningar/utrangeringar
8 376,7
656,6
7 137,2
—
87,9
77,8
35,7
548,9
176,9
124,3
963,6
–183,9
–100,1
–552,7
—
—
–836,7
Omklassificeringar
33,8
7,7
107,9
—
–115,1
34,3
Omräkningsdifferenser
–8,6
7,8
–6,6
—
0,7
–6,7
Utgående balans 2004–12–31
8 295,8
607,7
7 234,7
176,9
97,8
16 412,9
Ingående balans 2005–01–01
8 295,8
607,7
7 234,7
176,9
97,8
16 412,9
71,2
41,2
623,2
5,3
117,1
858
–2 526,5
–45,5
–437,9
–9,6
—
–3 019,5
Inköp Försäljningar/utrangeringar Omklassificeringar
220,7
13,2
42,4
0,1
–135,0
141,4
Omräkningsdifferenser
268,4
40,8
153,5
1,5
1,6
465,8
6 329,6
657,4
7 615,9
174,2
81,5
14 858,6
Utgående balans ackumulerade anskaffningsvärden 2005–12–31
Ackumulerade avskrivningar enligt plan Ingående balans 2004–01–01 Försäljningar/utrangeringar
44
Årets avskrivningar Omräkningsdifferenser
–1 305,7
–468,5
–4 136,9
–3,9
—
–5 915,0
24,8
77,1
482,4
—
—
584,3
–173,2
–50,0
–841,3
–36,0
—
–1 100,5
0,8
–5,5
9,0
—
—
4,3
Utgående balans 2004–12–31
–1 453,3
–446,9
–4 486,8
–39,9
—
–6 426,9
Ingående balans 2005–01–01
–6 426,9
–1 453,3
–446,9
–4 486,8
–39,9
—
Försäljningar/utrangeringar
382,4
44,4
318,4
3,8
—
749,0
Omklassificeringar
–121,1
—
0,1
—
—
–121,0
Årets avskrivningar
–179,6
–45,8
–805,2
–36,8
—
–1 067,4
–60,5
–30,0
–101,2
–0,4
—
–192,1
–1 432,1
–478,3
–5 074,7
–73,3
—
–7 058,4
Omräkningsdifferenser Utgående balans ackumulerade avskrivningar 2005–12–31
Forts Not 13 Materiella anläggningstillgångar Byggnader, Koncernen, MSEK mark
Maskiner och andra tekniska anläggningar
Inventarier, verktyg och Finansiell installationer leasing
Pågående nyanläggning och förskott
Totalt
Ackumulerade nedskrivningar –15,1
—
—
—
—
–15,1
—
—
–34,3
—
—
–34,3
3,2
—
—
—
—
3,2
–12,7
–0,2
–0,1
—
—
–13,0
—
—
31,9
—
—
31,9
Utgående balans 2004–12–31
–24,6
–0,2
–2,5
—
—
–27,3
Ingående balans 2005–01–01
–24,6
–0,2
–2,5
—
—
–27,3
14,8
—
—
—
—
14,8
–17,8
—
–117,8
—
—
–135,6
—
—
2,4
—
—
2,4
–0,1
—
—
—
—
–0,1
Ingående balans 2004–01–01 Omklassificering Försäljningar/utrangeringar Årets nedskrivningar Återförda nedskrivningar
Försäljningar/utrangeringar Årets nedskrivningar Återförda nedskrivningar Omräkningsdifferenser Utgående balans ackumulerade nedskrivningar 2005–12–31
–27,7
–0,2
–117,9
—
—
–145,8
Utgående planenligt restvärde 2004–12–31
6 817,9
160,6
2 745,4
137,0
97,8
9 958,7
Utgående planenligt restvärde 2005–12–31
4 869,8
178,9
2 423,3
100,9
81,5
7 654,4
Bokfört värde på mark 2005–12–31 uppgår till 38,8 (286,5) MSEK. Finansiell lease avser i huvudsak lastbilar och släpkärror.
45
Koncernen
Taxeringsvärden fastigheter i Sverige
2005–12–31
2004–12–31
Byggnader
80,7
1 032,4
Mark
18,2
203,8
Summa
98,9
1 236,2
Moderbolaget, MSEK
Inventarier
Ackumulerade anskaffningsvärden Ingående balans 2004–01–01 Inköp Utrangering/försäljning Utgående balans 2004–12–31
5,9 3,0 –4,3 4,6
Ingående balans 2005–01–01 Inköp
4,6 31,5
Coop Norden Årsredovisning 2005 / Noter
Forts Not 13 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 2005–12–31
36,1
Ackumulerade avskrivningar enligt plan Ingående balans 2004–01–01
–2,5
Årets avskrivningar
–0,9
Utrangering/försäljning
1,8
Utgående balans 2004–12–31
–1,6
Ingående balans 2005–01–01
–1,6
Årets avskrivningar
–7,0
Utgående ackumulerade avskrivningar 2005–12–31
–8,6
Utgående planenligt restvärde 2004–12–31
3,0
Utgående planenligt restvärde 2005–12–31
27,5
Planenlig avskrivning sker med följande procentsatser:
Finansiell leasing Coop har finansiella leasingkontrakt avseende lastbilar och släp
Byggnader
2–2,5%
Förbättringsutgifter på annans fastighet
skrivs av i takt med hyresavtalens löptid
Markanläggningar
5%
Maskiner och andra tekniska anläggningar
46
Inventarier, verktyg och installationer
6–20% 10–33%
Byggnation i egen regi värderas till nedlagda kostnader samt skälig andel av indirekt kostnad. Övriga materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan och eventuella nedskrivningar. Anskaff ningsvärdet utgörs av inköpspriset inklusive avgifter/skatter samt direkta kostnader i samband med köpet direkt hänförbara till till gången för att bringa den på plats. Avskrivningar enligt plan baseras på tillgångarnas anskaffnings
kärror samt en mindre del butiksinventarier. Leasingavgifterna och de variabla utgifterna för ränta och inte rimsavgifter för samtliga ovanstående avtal är beräknade vid ränte läget per angiven basdag och ränteparameter ”Stibor 30 dagar”. Avtalen är uppsägningsbara, innehållande en återköpsklausul. Efter leasingperiodens slut förlängs kontraktet automatiskt ett år i sänder om uppsägning ej skett tidigast nio månader och senast sex månader före leasingperiodens utgång. Coop Norden Sverige AB äger rätt att vid leasingperiodens slut, om uppsägning skett och under förutsättning att betalningarna enligt kontraktet rätt eligen fullgjorts, anvisa en köpare av leasingobjektet för en kontant köpeskilling (exkl. moms) som motsvarar det restvärde för aktuellt leasingobjekt som följer av leasingkontraktet. Totalt erlagda leaseavgifter uppgick till 37,7 (40,5) MSEK. Variabla avgifter har påverkat årets leaseavgifter med 3,1 (4,7) MSEK.
värde och beräknad ekonomisk livslängd. Understiger värdet av en fastighet eller annan tillgång, enligt intern värdebedömning, bok fört värde och bedöms värdenedgången varaktig, sker nedskriv ning med erforderligt belopp. Den vinst eller förlust som uppstår vid utrangering eller avyttring av materiella anläggningstillgångar utgör mellanskillnaden mellan vad som erhållits för tillgången och dess redovisade värde och redovisas i rörelseresultatet.
Framtida minimileaseavgifter och dess nuvärde för finansiella leasingavtal gällande på balansdagen: Koncernen, MSEK Förfallotidpunkt
2005 Framtida minimi- leaseavgifter
Nuvärde av framtida minimileaseavgifter
2004
Framtida minimileaseavgifter
Nuvärde av framtida minimileaseavgifter
Inom 1 år
31
30
33
32
1–5 år
26
24
57
51
över 5 år
—
—
—
—
Summa
57
54
90
83
Not 14 Immateriella anläggningstillgångar Koncernen, MSEK
Balanserade utgifter för utvecklings- arbeten etc 1)
Patent, Förskott avseende licenser samt Hyresrätter immateriella liknande och liknande anläggningsrättigheter rättigheter Goodwill tillgångar 2)
Totalt
Ackumulerade anskaffningsvärden Ingående balans 2004–01–01 Inköp
260,3
68,4
4,1
46,1
65,5
444,4
40,9
5,7
—
5,6
–3,1
49,1
—
–0,1
–0,9
—
—
–1,0
Omklassificeringar
50,7
1,8
—
—
–51,9
0,6
Omräkningsdifferenser
–0,3
—
0,1
–0,2
—
–0,4
Utgående balans 2004–12–31
351,6
75,8
3,3
51,5
10,5
492,7
Ingående balans 2005–01–01
351,6
75,8
3,3
51,5
10,5
492,7
Inköp Försäljningar/utrangeringar
55,3 –17,5
6,8 –17,4
3,9 —
0,1 –0,2
–9,5 —
56,6 –35,1
0,6
–0,6
9,6
–9,6
—
0,0
—
–0,7
1,4
—
—
0,7
3,3
—
0,3
–0,1
—
3,5
393,3
63,9
18,5
41,7
1,0
518,4
Försäljningar/utrangeringar
Omklassificeringar Övriga förändringar Omräkningsdifferenser Utgående balans ackumulerade anskaffningsvärden 2005–12–31
Ackumulerade avskrivningar enligt plan Ingående balans 2004–01–01
–90,2
–25,1
–3,2
–21,1
—
–139,6
Årets avskrivningar
–65,2
–14,9
—
—
—
–80,1
—
0,1
—
—
—
0,1
–0,2
—
–0,1
0,1
—
0,2
Utgående balans 2004–12–31
–155,2
–39,9
–3,3
–21,0
—
–219,4
Ingående balans 2005–01–01
–155,2
–39,9
–3,3
–21,0
—
–219,4
–58,7
–13,1
–0,6
—
—
–72,4
5,3
16,1
—
0,2
—
21,6
Omklassificeringar
–0,6
0,8
–8,8
8,8
—
0,2
Omräkningsdifferenser
–1,0
—
–0,3
–0,3
—
–1,6
–210,2
–36,1
–13,0
–12,3
—
–271,6
Försäljningar/utrangeringar Omräkningsdifferenser
Årets avskrivningar Försäljningar/utrangeringar
Utgående balans ackumulerade avskrivningar 2005–12–31
1) Avser huvudsakligen aktiverade kostnader för utvecklingsarbete av IT-projekt. 2) Avser pågående utvecklingsprojekt som ännu inte färdigställts.
47
Coop Norden Årsredovisning 2005 / Noter
Forts Not 14 Balanserade Patent, utgifter för licenser samt Hyresrätter utvecklings- liknande och liknande Koncernen, MSEK arbeten etc 1) rättigheter rättigheter Goodwill
Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar 2) Totalt
Ackumulerade nedskrivningar —
—
—
—
—
—
Årets nedskrivningar
–47,3
—
—
—
—
–47,3
Utgående balans 2004–12–31
–47,3
—
—
—
—
–47,3
Ingående balans 2005–01–01
–47,3
—
—
—
—
–47,3
—
—
—
—
—
—
–37,7
—
—
—
—
–37,7
Ingående balans 2004–01–01
Försäljningar/utrangeringar Årets nedskrivningar Utgående balans ackumulerade nedskrivningar 2005–12–31
–85,0
0,0
0,0
0,0
0,0
–85,0
Utgående restvärde 2004–12–31
149,1
35,9
0,0
30,5
10,5
226,0
Utgående restvärde 2005–12–31
98,1
27,8
5,5
29,4
1,0
161,8
Balanserade Moderbolaget, MSEK IT-projekt
Patent, licenser samt liknande rättigheter
Goodwill
Totalt
1) Avser huvudsakligen aktiverade kostnader för utvecklingsarbete av IT-projekt. 2) Avser pågående utvecklingsprojekt som ännu inte färdigställts.
48
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 2004–01–01
—
0,6
19,0
19,6
Utgående balans 2004–12–31
—
0,6
19,0
19,6
Ingående balans 2005–01–01
—
0,6
19,0
19,6
Årets Inköp
4,5
0,8
—
5,3
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 2005–12–31
4,5
1,4
19,0
24,9
Ackumulerade avskrivningar enligt plan Ingående balans 2004–01–01
—
–0,4
–3,8
–4,2
Årets avskrivningar
—
–0,2
–3,8
–4,0
Utgående balans 2004–12–31
—
–0,6
–7,6
–8,2
Ingående balans 2005–01–01
—
–0,6
–7,6
–8,2
Årets avskrivningar
–1,9
–0,8
–3,8
–6,5
Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan 2005–12–31
–1,9
–1,4
–11,4
–14,7
Utgående planenligt restvärde 2004–12–31
—
0,0
11,4
11,4
Utgående planenligt restvärde 2005–12–31
2,6
0,0
7,6
10,2
Under året har utgifter i moderbolaget för utveckling av programvara aktiverats till ett värde av 4,5 MSEK.
Forts Not 14 Under året har kostnader i moderbolaget för utveckling av pro
Tillgångarna redovisas till anskaffningskostnad med avdrag för
gramvara aktiverats till ett värde av 4,5 MSEK.
ackumulerade avskrivningar enligt plan och eventuella nedskriv
ningar.
Planenlig avskrivning på de immateriella tillgångarna sker med följande procentsatser
Övervärde vid förvärv av verksamhet som inte går att enskilt identifiera och redovisa separat men ändå bedöms generera fram
Balanserade utgifter för utvecklingsavgifter
20%
tida ekonomiska fördelar benäms goodwill. Goodwill skrivs inte av
Patent och licenser
20%–33%
men prövning av nedskrivningsbehov för goodwill sker årligen
Programvaror
20%–33%
samt då indikationer på att nedskrivningsbehov föreligger.
Hyresrätter
10%–18%
De immateriella tillgångarna består företrädelsevis av aktiverade ITprojekt, licenser, patent och varumärken. Immateriella tillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen när det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som kan hänföras till tillgången kom mer att tillfalla företaget och tillgångens anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Utveckling bedrivs i form av egna IT-projekt. I de fall det är san nolikt att utvecklingskostnaden leder till framtida ekonomiska för delar för företaget och anskaffningsvärdet kan beräknas tillförlit ligt, aktiveras utgiften för företaget såsom immateriell anläggningstillgång i balansräkningen. I övrigt belastar utvecklingen rörelse resultatet löpande.
Återvinningsbart belopp för kassagenererande enheter fastställs baserat på beräkningar av nyttjandevärden. Vad gäller nedskriv ningstest har detta gjorts på den lägsta nivå där separerbara kassa flöden identifierats. Där ett framtida kassaflöde inte kan med säkerhet prognostiseras används nettoförsäljningsvärde. Nedskrivningstester har genomförts på balanserade utgifter för utvecklingsarbete utifrån en mall som används i hela koncernen. En diskonteringränta på 4,5 % har används vid beräkningarna Årets nedskrivningar i balanserade utgifter hänför sig till nya riktlinjer i koncernen för det befintliga varuförsörjningssystemet samt nedskrivning av ett gammalt intranätsystem. Goodwill avser dels förvärvat övervärde i varumärke samt inkråmsgoodwill vid förvärv av butiker. Varumärkesinnehavet genererar framtida kassaflöden i form av minskade inköpskost nader som väsentligen överstiger det bokförda värdet.
49
Not 15 Övriga kostnader MSEK
Bensininköp Marknadsföringskostnader
Koncernen
Moderbolaget
2005
2004
2005
4 666,5
1 492,1
—
—
914,7
944,9
30,9
0,1 83,1
2004
Konsultarvoden
216,2
210,4
138,6
IT-kostnader
764,5
624,7
121,6
13,7
2 660,0
2 597,2
16,3
19,3
Hyreskostnader FDB, åtkomst medlemsregister
29,2
30,1
—
—
Realisationsförluster
33,4
10,7
—
1,5 —
Kursförluster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär Kostnader för omstrukturering Övrigt Summa
53,8
—
1,0
506,6
—
—
—
3 377,4
3 203,1
181,3
95,6
13 222,3
9 113,1
489,7
213,3
Coop Norden Årsredovisning 2005 / Noter
Not 16 Upplysningar om närstående Intäkter Coop Norden AB ägs av KF till 42%, FDB till 38% och Coop NKL
Intäkter från FDB hänför sig till apportavtalet mellan Coop
till 20%. Transaktioner med KF, FDB och NKL redovisas nedan vid
Norden AB och FDB innebärande att Coop Danmark ska täcka del
ägare.
av FDBs föreningsomkostnader.
Några transaktioner med styrelseledamöter och verkställande
Kostnader till KF-koncernen avser främst tjänster inom fastig
direktörer, vice verkställande direktörer och andra ledande
hetsförvaltning, hyreskostnader, administration och marknads
befattningshavande utöver lön och andra ersättningar har inte före
föring av MedMera-kortet, försäljning av böcker och spel etc.
kommit (se även not 9 Löner, andra ersättningar och sociala kostna der).
Coop Norden AB har under året fakturerat en utvecklingsavgift till de danska, norska och svenska detaljhandelsföreningarna på
Intäkter från Coop NKL hänför sig till apportavtalet mellan Coop
totalt 99,2 (97,9) MSEK. 83,6% (79,9%) av den totala försäljningen
Norden AB och Coop NKL och påverkar specifikt verksamheten i
i moderbolaget avser försäljning till övriga koncernbolag 28,7%
Coop Norge. Jämfört med Sverige och Danmark där koncernen
(24,4%) av de totala rörelsekostnaderna i moderbolaget avser
bedriver butiksverksamhet, utgörs den norska verksamheten av
kostnader från övriga koncernbolag.
grossistverksamhet och merparten av all försäljning är till Coop
Koncernen har närståenderelation med sina dotterföretag
NKL. Coop Norge ska enligt avtalet prissätta sina varor och tjänster
(se not 21 och 32), intresseföretag (se not 21) och ledande befatt
så att viss procent av omsättningen erhålls som rörelseresultat.
ningshavare se nedan.
Transaktioner med närstående och ledande befattningshavare
50
Koncernen MSEK
+ Intäkter
– Kostnader
+ Fordran
– Skuld
Ägare
2005
21 730,9
–376,9
1 848,0
–5,4
Ägare
2004
18 537,9
–377,9
1 438,0
—
Ledande befattningshavare, antal 16
2005
—
–106,0
—
–31,2
Varav; Löner och andra ersättningar
–64,1
Pensionskostnader
–30,5
Avgångsersättningar Ledande befattningshavare, antal 15
2004
—
–11,4 –77,3
—
Varav; Löner och andra ersättningar
–46,1
Pensionskostnader
–14,5
Avgångsersättningar
–16,7
—
Not 17 Finansiella intäkter MSEK
Räntor, koncernföretag
Finansiella intäkter Koncernen 2005
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Moderbolaget
2004
2005
2004
—
—
135,6
134,3
70,8
17,9
57,6
1,2
—
—
340,0
—
Kursvinster, externa
126,8
—
126,3
—
Summa
197,6
17,9
659,4
135,5
Räntor, externa Anteciperad utdelning
Not 18 Finansiella kostnader MSEK
Räntor, koncernföretag Räntor, externa Kursförluster, koncernföretag Kursförluster, externa Övriga finansiella poster Summa
Finansiella kostnader Koncernen
Räntekostnader och liknande resultatposter Moderbolaget
2005
2004
2005
2004
—
—
–25,2
–20,4
–224,2
–379,1
–123,2
–248,4
—
—
–97,8
—
–9,5
–32,2
–9,5
–32,9
–15,4
–9,7
–15,7
—
–249,1
–421,0
–271,4
–301,7
51
Coop Norden Årsredovisning 2005 / Noter
Not 19 Skatter Redovisad i resultaträkningen
Koncernen
Moderbolaget
2005
2004
2005
Aktuell skattekostnad
Periodens skattekostnad
–48,4
–50,0
—
—
—
–183,7
—
—
–112,0
43,7
8,1
–64,6
MSEK
2004
Uppskjuten skattekostnad (–) / skatteintäkt (+) Återföring av tidigare aktiverad uppskjuten skatt på underskottsavdrag Uppskjuten skatt avseende övriga temporära skillnader Förändring av uppskjuten skatt på grund av ändrade redovisningsprinciper, IFRS
—
–4,7
–8,1
—
Summa
–112,0
–144,7
0,0
–64,6
Total redovisad skattekostnad
–160,4
–194,7
0,0
–64,6
Avstämning av effektiv skatt
Koncernen 2005 (%)
Resultat före skatt Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget/aktuell skatt
52
2005
Koncernen 2004 (%)
2004
1 273,6
–228,3
28,0
–356,6
28,0
63,9
—
—
–0,2
–0,4
Ej avdragsgilla kostnader Skatteeffekt
43,3
–551,2
–6,1
–13,9
Ej skattepliktiga intäkter Skatteeffekt
–69,7
887,2
1,7
3,8
10,5
–133,7
–79,5
–181,4
—
—
–52,2
–119,1
Effekt av andra skattesatser för utländska dotterföretag
Ökning av underskottsavdrag utan motsvarande aktivering av uppskjuten skatt Omvärdering av tidigare års aktiverade underskottsavdrag Utnyttjande av tidigare ej aktiverade underskottsavdrag
–1,6
20,2
53,7
122,7
Justering av uppskjuten skatt från tidigare år
–1,0
12,4
–48,7
–111,2
2,7
–34,8
—
—
Effekt av ändrade skattesatser/och skatteregler Förändring av uppskjuten skatt på grund av ändrade redovisningsprinciper, IFRS Övrigt Redovisad effektiv skatt
—
—
–2,1
–4,7
0,3
–3,9
20,0
45,6
12,6
–160,4
–85,3
–194,7
Den gällande skattesatsen har beräknats med utgångspunkt från den skattesats som gäller för moderbolaget och har uppgått till 28%.
Skatteposter som redovisats direkt mot eget kapital
Koncernen
Moderbolaget
MSEK
2005
2004
2005
2004
Uppskjuten skatt hänförlig till förändrade redovisningsprinciper
–7,5
–11,0
—
—
I moderbolaget har ingen uppskjuten skatt bokats på IFRS-justeringar. Kvittning har gjorts mot befintliga underskottsavdrag.
Forts Not 19 Redovisad i balansräkningen Uppskjutna skattefordringar och -skulder Uppskjutna skattefordringar och skulder hänför sig till följande: Koncernen MSEK
Uppskjuten skattefordran
Uppskjuten skatteskuld
Netto
2005
2004
2005
2004
Anläggningstillgångar
362,0
381,0
–17,5
Omsättningstillgångar
19,7
2,6
–3,7
Långfristiga skulder
7,9
7,2
Kortfristiga skulder
57,8
78,1
Övrigt Skattefordringar/–skulder, netto
2005
2004
–15,7
344,5
365,3
—
16,0
–0,6
—
7,3
7,2
0,0
—
57,8
78,1
2,6
6,1
74,2
–17,2
–6,3
–11,1
67,9
453,5
543,1
–39,0
–22,0
414,5
521,1
Förfallotidpunkter för redovisade uppskjutna skattefordringar
Koncernen
Moderbolaget
MSEK
2005
2004
2005
2004
Uppskjutna skattefordringar som förfaller inom ett år
77,5
80,7
—
—
Uppskjutna skattefordringar som förfaller efter ett år
376,0
462,4
—
—
Summa
453,5
543,1
—
—
53 Förfallotidpunkter för redovisade uppskjutna skatteskulder
Koncernen
Moderbolaget
MSEK
2005
2004
2005
2004
Uppskjutna skatteskulder som förfaller till betalning efter ett år
39,0
22,0
—
—
Ej redovisade uppskjutna skattefordringar
Koncernen
Moderbolaget
2005
2004
2005
Temporära skillnader
145,4
34,2
2,9
5,5
Skattemässiga underskott
506,8
367,9
49,6
67,3
Summa
652,2
402,1
52,5
72,8
MSEK
2004
De skattemässiga underskottsavdragen och de temporära skillnaderna saknar tidsbegränsning enligt nuvarande skatteregler. För de svenska bolagen har inga uppskjutna skattefordringar redovisats för dessa poster, då man vid årsredovisningens avgivande inte kan bedöma när avräkning mot framtida beskattningsbara vinster kan ske. Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder har kvittats när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när uppskjutna skatter avser samma skattehemvist.
Coop Norden Årsredovisning 2005 / Noter
Not 20 Anläggningstillgångar avvecklade verksamheter, totala köp och försäljningar anläggningstillgångar Den 21 december 2005 har avveckling skett av en stor del av det
Nettokassaflöde från avvecklad verksamhet
svenska fastighetsbeståndet i koncernen. Under sommaren 2005
Under räkenskapsåret 2005 hade den avvecklade verksamheten
togs ett avsiktsbeslut i styrelsen att avyttra fastigheter genom en
ett kassaflöde hänförligt till rörelsen om 9,6 MSEK kassaflöde hän-
sale and lease back transaktion. Syftet med försäljningen har varit
förligt till investeringsverksamheten om 4 144,3 MSEK och kassa-
att frigöra kapital för investeringar i den befintliga verksamheten.
flöde från finansieringsverksamheten om 0 MSEK
Försäljningsprocessen har varit kort och avslutades med slutbud i mitten av december. De fastigheter som såldes inrymmer till stor del lokaler för koncernens egna butiker samt en del lager. Detta innebär att en övervägande del av hyresintäkterna i de sålda fastigheterna var interna.
Koncernen MSEK
Verksamheten i koncernen kommer att fortsätta att bedrivas i de
Materiella anläggningstillgångar
sålda fastigheterna via operationella leasingkontrakt som är teck-
Övriga fordringar
nade med den nya ägaren, (se vidare leasing not 12).
Likvida medel
Försäljningsumman för fastigheterna motsvarar 4 245 MSEK och har genererat en reavinst i koncernen på sammantaget 2 167,9 MSEK. Inför försäljningen flyttades fastigheterna som skulle säljas till nyinförskaffade bolag i koncernen. Köpeavtalen grundade sig på proformabalansräkningar med ett mindre antal balansposter. Vid
54
Effekten på enskilda tillgångar och skulder i koncernen av avyttringen
1 978,1 1,1 10,1
Leverantörsskulder
–0,5
Avyttrade tillgångar och skulder, netto
1 988,8
Erhållen köpeskilling
4 156,1
Avgår: Likvida medel i den avyttrade verksamheten
själva försäljningstillfället såldes de nyinköpta bolagen innehållande
Påverkan på likvida medel
de reducerade balansräkningarna.
–10,1 4 146,0
Köp och försäljning av anläggningstillgångar inklusive ej avvecklad verksamhet Koncernen, MSEK
Anläggningstillgångar
2005
Köp
Försäljning
–914,6
2 183,3
Fordringar
—
1,1
Likvida medel
—
10,1
Övriga skulder och avsättningar
—
–0,5
Realisationsvinst
—
2 132,1
–914,6
4 326,1
—
—
Erlagd / erhållen köpeskilling Likvida medel i förvärvade koncernföretag Likvida medel i avgående koncernföretag Nettoeffekt på kassaflödet
—
–10,1
–914,6
4 316,0
Not 21 Aktier och andelar i koncernföretag MSEK
Ingående balans Andelsökning och omklassificering från Joint Venture till dotterbolag Intergroup A.m.b.a. Lämnade aktieägartillskott Nedsättning av aktiekapital i Coop Norge AS Utgående balans
Moderbolaget 2005
2004
4 774,5
5 433,0
3,7
—
1 000,0
—
—
–658,5
5 778,2
4 774,5
Forts Not 21 Andelar i koncernföretag MSEK
Organisationsnr.
Coop Sverige AB
Säte
Antal andelar
Moderbolagets andel i %
Bokfört värde
556030–5921
Stockholm
110 988
100
2 502,2
Coop Danmark A/S
26 25 94 95
Köpenhamn
101 000
100
2 490,7
Coop Norge AS
961 271 460
Oslo
100 000
100
538,7
Coop Norden Trading A/S
20 40 61 94
Köpenhamn
15
100
242,9
Intergroup A.m.b.a.*
18 42 79 90
Köpenhamn
3
75
3,7
Totalt
5 778,2
* IIntergroup A.m.b.a. är under likvidation vilken beräknas vara avslutad före utgången av april 2006. Likvidationen beräknas ge ett överskott.
Indirekt ägda andelar i koncernbolag och intresseföretag MSEK
Organisationsnr.
Säte
Koncernens andel i %
Bokfört värde
Coop Sverige Fastigheter AB
556435–4453
Stockholm
100
—
Coop Sverige Distributionsfastigheter AB
556009–3808
Stockholm
100
—
Coop Sverige Holding 1 AB
556690–0394
Stockholm
100
—
Coop Sverige Holding 2 AB
556690–0493
Stockholm
100
—
Coop Sverige Holding 3 AB
556690–0501
Stockholm
100
—
Coop Sverige Holding 4 AB
556690–0097
Stockholm
100
—
Coop Sverige Hyper Holding 5 AB
556690–0402
Stockholm
100
—
Coop Sverige Hyper Holding 6 AB
556690–0451
Stockholm
100
— —
Coop Sverige Hyper Holding 7 AB
556690–0154
Stockholm
100
Coop Sverige Hyper Holding 8 AB
556690–0170
Stockholm
100
—
Coop Sverige Hyper Holding 9 AB
556690–0196
Stockholm
100
—
Coop Sweden Leo Holding 1 B.V.
30057564
Holland
100
—
Coop Sweden Leo Holding 2 B.V.
24311056
Holland
100
—
Coop Norge Industri A/S
982 722 411
Norge
100
—
Coop Norge Kaffe A/S
882 722 422
Norge
100
—
Goman Bakeren Holding A/S
863 948 592
Norge
100
—
Goman Bakeriet AS, Östfold
918 828 761
Norge
100
—
Goman Bakeriet AS, Oslo
943 375 623
Norge
100
—
Goman Bakeriet AS, Hönefoss
918 233 644
Norge
100
—
Goman Bakeriet AS, Jären
933 570 649
Norge
100
—
Goman Bakeriet AS, Trondheim
918 686 681
Norge
100
—
Goman Bakeriet AS, Nord–Tröndelag
915 811 655
Norge
100
—
Goman Bakeriet AS, Sörlandet
979 580 770
Norge
100
—
Goman Lettbakt Östfold AS
980 656 292
Norge
100
—
A/S Röra Fabrikker
916 915 144
Norge
100
—
A/S Margarinfabrikken Norge
914 742 811
Norge
100
—
Fakta AS
11 51 74 98
Köpenhamn
100
—
Irma AS
43 26 47 10
Köpenhamn
100
—
Rita AS
14 72 27 93
Köpenhamn
100
—
Dansk Kaffekompagni AS
14 34 01 06
Köpenhamn
100
—
Dansk vinimport Vejle Aps
66 95 94 14
Köpenhamn
100
—
—
Hong Kong
75
—
Intercoop Ltd (namnändrat från Intergroup Far East Ltd) Andelsselskabet af 20. November 2003 (NAF International A m b a)
17 14 84 19
Köpenhamn
70
—
Ejendomsaktieselskabet af 22.juni 1966
21 51 08 15
Köpenhamn
50
—
556222–2199
Uppsala
35
0,0
63 92 31 17
Åbenrå
30,48
0,4
Totalt
0,4
Gränby Miljö och Retur Aktieselskabet af 25. april 1963, Åbenrå
Andelsselskabet af 20. November 2003 (NAF International A m b a) är under likvidation vilken beräknas vara avslutad under 2006. Likvidationen beräknas ge ett överskott.
55
Coop Norden Årsredovisning 2005 / Noter
Not 22 Finansiell riskhantering och finansiella instrument Coop Norden är genom sin verksamhet utsatt för olika typer av
MSEK
gets resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser,
Banklån
räntenivåer, elpriser samt refinansierings- och kreditrisker. Kon
Realkrediter
cernens finansverksamhet och hantering av finansiella transaktioner är centraliserad till Coop Nordens finansavdelning. Genom att centralisera finansverksamheten uppnås betydande stordriftsför delar, lägre finansieringskostnad samt bättre kontroll och hantering av koncernens finansiella risker. Den övergripande målsättningen är att optimera hanteringen av finansiella risker, kontinuerligt säkerställa en kostnadseffektiv betalningshantering samt initiera kapitalrationaliseringsåtgärder. Verksamheten bedrivs utifrån en av styrelsen fastställd finanspolicy.
Checkkrediter Finansiella leasskulder Summa
< 1år 1–3 år 4–5 år > 5 år
Total
—
—
—
—
0
1 327
743
—
—
2 069
9
—
—
—
9
36
33
14
20
103
1 372
776
14
20
2 182
I enlighet med skuldernas räntebindning skulle en momentan uppgång i marknadsräntorna med en procentenhet belasta koncernens finansnetto med 12 MSEK på 12 månader basis. Hanteringen av koncernens ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att den centrala finansfunktionen ansvarar för att identifiera och hantera denna exponering. Den underliggande upplåningen stämmer inte
Finansiering Det är koncernens policy att uppnå stabilitet i den långsiktiga kapitalförsörjningen och att begränsa refinansieringsrisken. Upprätt hållandet av en tillräcklig betalningsreserv i form av kassa och garanterade outnyttjade kreditfaciliteter, samt en jämn förfallo-
alltid överens med den riskpolicy som redovisas i finanspolicyn. Låneportföljens räntebindning anpassas till riskstrategin genom användning av olika typer av derivat.
struktur på koncernens skulder och kreditfaciliteter, är grundläg-
Utestående räntederivat per 2005–12–31
gande principer.
MSEK
< 1år
1–3 år
4–5 år > 5 år
Fordran
Coop Nordens finansiella nettofordran uppgick per den 31
56
Räntebindning finansiella skulder per 2005–12–31
finansiella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i företa-
december 2005 till 102 MSEK, fördelat på låneskuld 2 181 MSEK,
SEK
3 800
1 200
—
—
likvida medel och finansiella fordringar 2 283 MSEK. Per 31 decem-
EUR
75
—
—
—
ber fanns kreditramar motsvarande 5 116 MSEK varav 2 181 MSEK
Summa
3 875
1 200
—
—
–4 790
—
—
—
–47
—
—
—
–4 837
—
—
—
utnyttjades. Koncernen har realkreditslån med fastigheter som säkerhet till
Skuld
ett belopp motsvarande 2 071 MSEK på den danska marknaden.
SEK
Löptiden kan till stor del bestämmas av låntagaren och en genom-
EUR
snittlig löptid överstigande 15 år i Coop Nordens fall möjlig att
Summa
uppnå. Övriga kreditramar består av bilateral bankfinansiering. Enligt finanspolicyn är målsättningen att den genomsnittliga räntebindningen skall vara 12 månader för de finansiella skulderna.
Förfallostruktur kreditfaciliteter per 2005–12–31 MSEK
< 1år 1–3 år 4–5 år > 5 år
Total
Banklån
—
—
630
—
630
Realkrediter
—
124
54
1 892
2 071
2 312
—
—
—
2 312
Checkkrediter Finansiella leasskulder Summa
36
33
14
20
103
2 348
157
699
1 912
5 115
Räntebindningen kan förändras i syfte att begränsa de negativa effekterna av en förändring av marknadsräntorna. Under året har den genomsnittliga räntebindningstiden varierat mellan 6 och 20 månader. Vid utgången av 2005 uppgick den till 20 månader. Kreditrisk Coop Norden är exponerad mot två typer av kreditrisker, finansiell kreditrisk samt kommersiell kreditrisk.
Ränterisk Ränterisk är risken att värdet på finansiella instrument varierar på
Den finansiella kreditrisken uppstår vid placering av koncernens likvida medel och i handel med finansiella kontrakt. Enligt finans-
grund av förändringar i marknadsräntorna. En betydande faktor
policyn skall denna risk begränsas genom val av kreditvärdiga mot-
som påverkar ränterisken är räntebindningstiden och hur snabbt en
parter och användandet av ISDA avtal. Den finansiella kreditrisken
varaktig ränteförändring får genomslag på koncernens räntenetto
är i huvudsak mot de stora nordiska bankerna och mot ett antal av
beror på placeringarnas och skuldernas räntebindningstid.
de största elbolagen i norden.Den kommersiella kreditrisken består nästan uteslutande av fordringar på koncernen närstående bolag. Merparten ligger mot ägarbolaget i Norge och en mindre del mot
Forts Not 22 självständiga konsumentföreningar och butiker i Danmark och
Omräkningsexponering
Sverige. Det bokförda värdet på balansräkningen motsvarar den
I samband med omvärdering av tillgångar och skulder i Coop
maximala kreditförlusten.
Nordens utländska dotterbolag till svenska kronor kan förändrade växelkurser påverka koncernens balansräkning.
Valutarisk Koncernen är exponerad för olika typer av valutarisker. De kom-
Nettotillgångar utländsk valuta
mersiella betalningsflödena ger upphov till valutaväxlingar då varu-
MSEK
2005–12–31
2004–12–31
inköp görs i andra valutor än de i vilka koncernen har försäljning
DKK
3 169
2 868
NOK
1 037
770
Summa
4 206
3 638
och kostnader (transaktionsexponering). Koncernens egna kapital påverkas av växelkursförändringar när tillgångar och skulder i utländska dotterbolag räknas om till svenska kronor (omräkningsexponering).
Huvudprincipen är att denna exponering inte kurssäkras. Kurs differensen från omräkningen av utländska nettotillgångar uppgick
Transaktionsexponering
under 2005 till 173,7 MSEK, som redovisas direkt mot koncernens
Coop Norden har en icke obetydlig del av varuinköpen i andra valutor än intäkterna vilket generar transaktionsexponering. Kon cernens transaktionsexponering fördelar sig på följande valutor:
egna kapital. Elrisk Coop Norden har en elförbrukning som årligen uppgår till ca 550
Transaktionsexponering MSEK
Utfall Prognos 2005 2006
EUR
4 230
4 653
USD
1 937
2 131
SEK
333
366
DKK
633
696
Koncernen har en avtagande säkringsandel över säkringshorison-
NOK
269
296
ten, som uppgår till 4 år.
Övriga
133
146
Summa
7 535 8 288
GWh. I syfte att reducera exponeringen mot förändringar i elpriset används finansiella instrument på elmarknaden. Elmarknaden har kännetecknats av stora prisfluktuationer medan koncernens elförbrukningen är relativt konstant över tiden. Som ett resultat av detta föreskriver finanspolicyn en långsiktig prissäkringsstrategi.
Säkring av el 2005–12–31
Med transaktionsexponering avses alla lagda order, dvs beställ-
GWh
Prognos elförbrukning
Säkringar
%
ningar till leverantör där pris, volym och leveranstidpunkt är fast-
2005
557
444
80
ställda. I enlighet med koncernens finanspolicy valutakurssäkras
2006
561
412
73
transaktionsexponering med valutaterminer och valutaoptioner.
2007
561
213
38
Därutöver kan valutasäkring vidtas för inköp utöver orderläggning
2008
564
149
26
för sådana leverantörsavtal där pris är fastställt med hänsyn till produkternas lönsamhet, konkurrenskraft och valutabedömning.
Elderivat värderas till verkligt värde. Coop Norden har valt att til�lämpa säkringsredovisning i enlighet med IAS39. Förändringar i
Transaktionsexponering för 2006
verkligt värde som anses effektiva redovisas löpande mot säkrings-
reserven/fonden för verkligt värde i Eget Kapital. Säkringsreserven
12 månaders bedömda nettoflöden
Säkrat belopp
Snittkurs
EUR
4 653
637
9,43
USD
2 131
608
7,85
SEK
366
145
—
DKK
696
60
1,27
NOK
296
35
1,18
Övriga
146
31
—
8 289
1 516
Summa
Samtliga valutaderivat värderas till verkligt värde med löpande förändringar i finansiella intäkter och kostnader, säkringsredovisning tillämpas ej.
uppgick till 32 MSEK per 2005–12–31. Reserven beräknas upplösas i takt med att säkrad post träffar resultaträkningen, se tabell nedan. Prognostiserad upplösning av säkringsreserv per 2005–12–31 År
MSEK
2006
12
2007
15
2008
6
2009
—
Summa
33
57
Coop Norden Årsredovisning 2005 / Noter
Forts Not 22 Verkligt värde Vid fastställandet av verkligt värde används officiella marknadsno-
För övriga finansiella tillgångar och skulder motsvarar det bokförda
teringar på bokslutsdagen. I de fall sådana saknas görs värdering
värdet en rimlig approximation av det verkliga värdet.
genom diskontering av framtida kassaflöden till noterad marknadsränta för respektive löptid.
Kundfordringar
Verkligt värde derivat per respektive årsskifte
veringar för osäkra kundfordringar med 10,5 (15,4) MSEK.
Kundfordringar redovisas netto efter reducering med gjorda reser2005
MSEK
Fordringarna är upptagna till nominella belopp efter individuell
2004
redovisat värde
verkligt värde
redovisat värde
verkligt värde
Ränteswappar
–6
–6
–29
–29
Ränteterminer
–1
–1
0
0
FRA
—
—
—
—
Valutaterminer
16
16
—
8
Valutaoptioner
2
2
—
1
Elderivat
35
35
—
–5
Summa
46
46
–29
–25
prövning.
Not 23 Varulager
58
Koncernen MSEK Råvaror och förnödenheter
2005–12–31
2004–12–31
47,3
35,6
Handelsvaror
5 961,4
5 844,5
Bokfört värde
6 008,7
5 880,1
185,6
194,7
78,3
4,3
Avdrag för inkurans och nedskrivningar gjorts med följande belopp; Inkuransavdrag Nedskrivning
Varulager består i Coop Norden-koncernen av råvaror och förnödenheter, färdiga varor, handelsvaror i distributionslager samt handelsvaror i butikslager.
Not 24 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Koncernen
Moderbolaget
MSEK
2005
2004
2005
Förutbetalda hyror
74,5
162,5
—
—
202,1
143,9
0,2
—
Upplupen fakturering Upplupna ränteintäkter Övrigt Summa
2004
4,1
2,5
0,1
—
179,7
256,9
8,6
11,4
460,4
565,8
8,9
11,4
Not 25 Räntebärande skulder Långfristiga räntebärande skulder
Koncernen
MSEK
Förfallotid mellan 1–3 år
Moderbolaget
2005
2004
2005
2004
244,5
881,3
—
605,8 —
Förfallotid mellan 4–5 år
227,6
—
—
Förfallotid senare än 5 år
1 622,1
1 849,7
—
—
Summa
2 094,2
2 731,0
0,0
605,8
Kortfristiga räntebärande skulder
59
Koncernen
Moderbolaget
MSEK
2005
2004
2005
2004
Banklån
78,0
1 571,3
—
1 494,4
9,2
1 395,7
1,9
1 395,7
87,2
2 967,0
1,9
2 890,1
Checkräkningskrediter Summa
Summan av beviljade checkräkningskrediter uppgår till 2 312 MSEK per 2005–12–31, varav 9,2 MSEK utnyttjades. De revolverande kreditfaciliteterna om 3 100 MSEK förföll per 2005–12–31. Det beviljade lånet om 630 MSEK (varav utnyttjat 0 MSEK) är behäftat med ett finansiellt åtaganden, så kallad financial covenant. Det är definierat som nyckeltal avseende soliditet. För mer information avseende finansiella risker se not 22, Finansiell riskhantering och finansiella instrument.
Coop Norden Årsredovisning 2005 / Noter
Not 26 Avsättningar
Årets förändring över resultaträkningen
Koncernen MSEK
2005 Ingående balans
Avsättningar
Återföringar
Upplösningar
2005 Utgående balans
290,4
—
—
300,1
Avsättningar som är långfristiga skulder Avsättningar för omstruktureringar
9,7
Övrigt
1,7
1,1
–0,1
—
2,7
Totalt
11,4
291,5
–0,1
—
302,8
Årets förändring över resultaträkningen
Koncernen MSEK
2005 Ingående balans
Avsättningar
Återföringar
Upplösningar
2005 Utgående balans
Avsättningar som är kortfristiga skulder 115,4
207,4
–31,1
–77,4
214,3
Avsättning MedMera-premier
Avsättningar för omstruktureringar
85,5
—
–4,7
—
80,8
Övrigt
59,3
72,4
–3,4
–59,5
68,8
Totalt
260,2
279,8
–39,2
–136,9
363,9
Årets förändring över resultaträkningen
Moderbolaget MSEK
Ingående balans
Avsättningar
Återföringar
Upplösningar
Utgående balans
Avsättningar som är långfristiga skulder
60
Avsättningar omstruktureringar
9,5
12,7
0,0
–3,3
18,9
Totalt
9,5
12,7
0,0
–3,3
18,9
Årets förändring över resultaträkningen
Moderbolaget MSEK
2005 Ingående balans
Avsättningar
Återföringar
Upplösningar
2005 Utgående balans
Avsättningar som är kortfristiga skulder Avsättningar omstruktureringar
19,5
46,9
–17,0
–1,8
47,7
Totalt
19,5
46,9
–17,0
–1,8
47,7
I moderbolaget beräknas 47,7 MSEK tas i anspråk under 2006. Avsättningarna utgörs av en bästa uppskattning av vad företaget rationellt sett skulle betala för att reglera åtagandet på balansdagen eller för att på balansdagen överföra den till en tredje part. Coop Sverige AB har gjort nya avsättningar under 2005 på sam-
i huvudsak kommer att ske under 2007 i enlighet med beslut tagna i Coop Nordens styrelse i december 2005 i linje med Coop Norden 2007 projektet.
Betalningar
mantaget 501 MSEK främst avseende omstruktureringar och ned-
MSEK
läggning av butiker. Beloppet innefattar både personalkostnader
Koncernen
2005–12–31
2004–12–31
306,1
11,4
och ytreduceringar både inom Coop Konsum och Coop Forum. I Coop Danmark har avsättningar gjorts på ca 42 MSEK som en följd av nedläggning av butiker.
Belopp varmed avsättningen förväntas betalas efter mer än tolv månader.
Coop Norden ABs avsättningar avser främst personalned dragningar till följd av ny omorganisation i koncernen. Coop Norges ingående balans för avsättningar består av omstruktureringsavsättningar och prisjusteringar på varuinköp. Avsättningarna är fördelade mellan kort och lång skuld. De
Betalningar
MSEK
Moderbolaget
2005–12–31
2004–12–31
18,9
9,5
korta skulderna beräknas att generera ett utflöde av resurser
Belopp varmed avsättningen förväntas betalas efter mer än tolv
under 2006. De långa skulderna avser utflöden av resurser som
månader.
Not 27 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Koncernen
Moderbolaget
2005
2004
2005
2004
946,8
951,3
38,9
23,8
MSEK
Semesterlöneskuld
Löner
192,8
287,4
—
—
Sociala avgifter
276,9
248,7
8,8
8,2
Levererat, ej fakturerat
481,1
199,3
10,1
6,7 55,1
Räntor
—
55,1
—
244,6
561,6
—
—
2 142,2
2 303,4
57,8
93,8
Övriga poster Summa
Not 28 Ställda säkerheter,ansvarsförbindelser och eventualförpliktelser Ställda säkerheter
Koncernen
Moderbolaget
2005
2004
2005
2004
2
235
—
—
Fastighetsinteckningar
—
2 090
—
—
Övriga poster
66
59
20
20
Summa
68
2 384
20
20
MSEK
Bankgarantier
61 Ansvarsförbindelser
Koncernen 2004
2005
19
9
3 995
4
4
—
4
—
—
—
—
—
2 012
6 640
2 012
6 640
2 035
6 649
6 011
6 644
Garantiförbindelser Borgensförbindelser till förmån för extern part Solidariskt ansvar för Coop Norden AB med dotter- bolag att svara för skulden mot externa långivare Summa
Moderbolaget
2005
MSEK
2004
Eventualförpliktelser I moderbolaget finns det spärrade medel om totalt 2,9 MSEK vid årets utgång. Efter förhandlingar under slutet av 2005 har ett avtal tecknats
I anslutning till fastighetsaffären så uppstod flera interna lån mellan moderbolaget Coop Sverige AB och dess dotterbolag. Det utfärdades moderbolagsgarantier från Coop Norden AB för åter
med en ny leverantör i december 2005 avseende leveranser av
betalning av lånen. Dessa garantier kommer att upphöra under
Frukt och Grönt till de svenska butikerna. Med anledning av leve-
första tertialet 2006 då lånen kommer att betalas tillbaka i sam-
rantörsbytet har den tidigare leverantören under februari 2006
band med att utbetalning av anteciperade utdelningar sker.
framställt betydande krav på kompensation mot Coop Sverige AB.
Coop Norden Årsredovisning 2005 / Noter
Not 29 Specifikation erhållna/betalda finansiella poster
Koncernen
Moderbolaget
2005
2004
2005
2004
Erhållna räntor
297,9
28,0
206,9
124,9
Betalda räntor
–261,8
MSEK
–282,7
–412,3
–226,4
Realiserade kursvinster
—
—
858,0
352,3
Realiserade kursförluster
—
—
–835,2
–379,3
Övriga finansiella poster
–29,0
–41,6
–15,4
–11,3
Summa
–13,8
–425,9
–12,1
–175,2
Not 30 Ej kassaflödespåverkande poster MSEK
Avskrivningar
Koncernen
Moderbolaget
2005
2004
2005
2004
1 139,8
1 210,9
13,5
4,9
–2 220,9
–21,5
—
2,5
Nedskrivningar
259,2
47,3
—
—
Förändring avsättningar
337,6
–51,5
36,7
9,4
Realisationsvinst/förlust
Anteciperad utdelning Summa
—
—
–340,0
—
–484,3
1 185,2
–289,8
16,8
62
Not 31 Interntransaktioner koncernföretag Moderbolaget MSEK
2005
2004
Rörelsens intäkter Management fee
89,7
150,4
Utvecklingsfee, egna butiker Tjänsteuppdrag Övrigt Summa Övriga kostnader Personalkostnader
82,1
83,5
528,5
158,7
—
3,8
700,3
396,4
–12,2
–9,0
Lokalkostnader
–29,0
—
IT-kostnader
–85,8
—
–103,5
–83,5
Varuförsörjning Övrigt Summa
–10,8
–3,0
–241,3
–95,5
Finansiella intäkter och kostnader Räntekostnader
–25,2
–20,5
Ränteintäkter
135,6
134,4
Valutakursförluster/valutakursvinster
–97,8
—
12,6
113,9
Summa
Anläggningar Inköp
33,0
—
33,0
—
Not 32 Händelser efter balansdagen Den andra februari 2006 blev Coop Forum Bygg & Trädgård en
Frukt och Grönt till de svenska butikerna. Med anledning av leve-
egen kedja inom Coop Sverige. Coop Forum och Bygg & Trädgård
rantörsbytet har den tidigare leverantören under februari 2006
fortsätter sitt samarbete och hoppas genom denna åtgärd kunna
framställt betydande krav på kompensation mot Coop Sverige AB.
ge bättre förutsättningar för att möta kundernas behov och profi-
I övrigt har inga händelser inträffat efter balansdagen men före
lera sig på marknaden för gör-det-självare.
undertecknandet av denna årsredovisning som är att betrakta
Efter förhandlingar under slutet av 2005 har ett avtal tecknats
såsom väsentliga.
med en ny leverantör i december 2005 avseende leveranser av
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 16 mars 2006. Koncernens resultat- och balansräkningar och moderbolagets resultat- och balansräkningar blir föremål för fastställelse på årsstämma den 9–10 maj 2006.
Stockholm den 16 mars 2006
Nina Jarlbäck
Svein E. Skorstad
Styrelsens ordförande
Vd Lisbeth Bull Husby
Bernt Aas
Jan Andersson
Eva Calderon
Björn Christensen
Lars Idermark
Henrik Larsen
Ebbe Lundgaard
Paul Mollerup
Leif Olsson
Geir Olav Opheim
Kurt Petersen
Ulla Verholt
Vår revisionsberättelse har avgivits den 16 mars 2006 Deloitte AB
Jan Nilsson Auktoriserad revisor
63
Verksamhetsbeskrivning 2005 / Revisionsberättelse
Revisionsberättelse Till årsstämman i Coop Norden AB. Organisationsnummer 556585-8585
64
Vi har granskat årsredovisningen på sidorna 10–63, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verk ställande direktörens förvaltning i Coop Norden AB för räkenskapsåret 2005. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella
k oncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalan-
redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva
den nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredo visningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med inter nationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker att bolagsstämman fastställer resultat räkningen och balansräkningen för moderbolaget och för
redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelse fulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och
koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 16 mars 2006 Deloitte AB Jan Nilsson Auktoriserad revisor
Verksamhetsbeskrivning 2005 / Definitioner
Definitioner Riskbärande kapital Beräknas som summan av redovisat eget kapital samt minoritetskapital.
Räntetäckningsgrad Beräknas som rörelseresultat plus finansiella intäkter i procent av finansiella kostnader.
Soliditet Beräknas som summan av redovisat eget kapital och minoritetskapital i procent av balansomslutningen
Operativt kapital Beräknas som anläggningstillgångar plus ej räntebärande tillgångar minus ej räntebärande skuld.
Nettoskuld Beräknas som summa räntebärande skulder, minus summa räntebärande tillgångar och likvida medel.
Avkastning på operativt kapital Beräknas som rörelseresultat i procent av genomsnittligt operativt kapital.
Nettoskuldsättningsgrad Beräknas som nettoskuld dividerat med summan av eget kapital och förlagslån.
65
Verksamhetsbeskrivning 2005 / Styrelseordförande har ordet
Kooperationen har framtiden för sig 2005 har varit ett händelserikt och viktigt år för Coop Norden. Ägarsamarbetet har stärkts och allt större fokus har lagts på framtidsinriktade satsningar.
66
Under året har vi kunnat glädja oss åt fortsatta framgångar i Coop Norge och kraftiga förbättringar i Coop Danmark. I början av året kunde vi dock notera betydande försämringar i den svenska verksamheten. Detta ledde till strategiska diskussioner i ägarförbunden och styrelsen. Ett analys- och granskningsarbete inleddes, som utmynnade i beslutet att fortsätta utvecklingen av de gemensamma nordiska samordningsfördelarna, samtidigt som nationella ledningar i Sverige och Danmark återskapades. Koncernchefen Svante Nilsson lämnade sitt uppdrag i samband med detta och Svein E. Skorstad, som varit ställ företrädande koncernchef sedan hösten 2004, utsågs till Coop Nordens nye koncernchef. Det råder i dag stor samstämmighet i ägarkrets och styrelse om Coop Nordens framtida strategi och det råder en bra balans i rollfördelningen mellan ägare, styrelse och den operativa ledningen i Coop Norden. Vi arbetar med fortsatt starkt fokus på nordisk samordning av inköp, utveckling av egna varumärken etc. Vi har dock insett att det också behövs en organisation och ett arbetssätt, som gör det möjligt att ta hänsyn till de olika förhållanden som finns i respektive land. Med den strategin som grund kommer vi att kunna erbjuda våra medlemmar och kunder både god kvalitet och bra priser. I Coop Norge har man sedan Coop Norden bildades varit duktiga på att ta tillvara de nordiska stordriftsfördelarna, samtidigt som man arbetar med ett effektivt lokalt affärsmannaskap. Där kom också den positiva utvecklingen först. Nu har den danska följt efter och verksamheten i Coop Danmark levererar 2005 sitt bästa resultat någonsin. En positiv utveckling som vi hoppas ska fortsätta. Också på Coop Sverige är förväntningarna höga. I styrelse och ledning finns en övertygelse om att det går att vända utvecklingen och glädjande nog kunde vi under årets sista månader skönja en stabilisering. En kombination av framtidsinvesteringar och kraftiga effektiviseringar i alla led skapar förutsättningar för den vändning som måste ske i Sverige.
Framgångarna i Danmark och Norge och också den fantastiska utveckling som den finska konsumentkooperationen har åstadkommit under senare år ger inspiration till arbetet med att utveckla den svenska verksamheten. De investeringar som nu planeras, kan genomföras tack vare den mycket framgångsrika fastighetsförsäljning, som gjordes i slutet av 2005. Den gav oss det kapital vi behöver för att strukturera om delar av vår verksamhet med fräscha butiker, ett utvecklat sortiment, lägre priser och ökad synlighet i marknaden. Samtidigt som en fortsatt fokusering på kostnadseffektivitet i verksamheten är nödvändig. Coop Norden är ett konsumentkooperativt företag med starka och stolta traditioner på de marknader där vi verkar. De allra flesta, som handlar hos oss, är inte enbart kunder – genom att vara medlemmar i en konsumentförening är de också indirekta ägare av vår verksamhet. Vi känner ett stort ansvar för att ta tillvara de möjligheter som ligger i denna relation och ser det som en viktig uppgift att tillförsäkra våra medlemmar och kunder tillgång till bra och pålitliga varor till konkurrenskraftiga priser. Genom utvecklingen av våra egna varumärken gynnas också konsumenterna med bättre värde för pengarna samtidigt som särskild hänsyn kan tas till miljö- och hälsoaspekter som är en viktig del av Coops profil. 2005 har också varit ett tufft år, som ställt stora krav på hårt arbete och stor lojalitet från våra medarbetare. Det har gjorts mycket goda insatser runt om i de skandinaviska länderna och jag ser fram emot de kommande årens utmaningar. Det kooperativa alternativet har framtiden för sig, vilket inte minst en god ökning under året av antalet medlemmar – eller ägarkunder som de har rätt att kalla sig – vittnar om.
Februari 2006
Nina Jarlbäck Styrelsens ordförande
Verksamhetsbeskrivning 2005 / Om styrelsen
Om styrelsen Ledamöter Coop Nordens styrelse består av 12 stämmovalda styrelseledamöter samt 2 personalrepresentanter med två suppleanter, som kallas till alla möten. Det är de tre ägarföreningarna KF, FDB och Coop NKL, som nominerar kandidater till styrelsen. Under året hade styrelsen 13 protokollförda styrelsemöten. Styrelsens arbete Styrelsens arbete regleras bl.a. av styrelsens arbetsordning, som ger anvisningar och riktlinjer för styrelsens eget arbete. I arbetsordningen finns också instruktioner om arbetsfördelningen mellan å ena sidan styrelsen och å andra sidan vd och de andra organ som styrelsen inrättat, samt instruktioner för när och hur sådana uppgifter som styrelsen behöver för sitt arbete skall samlas in och rapporteras till styrelsen. Revisionskommitté Ett av styrelsens organ är Revisionskommittén, som har som huvudsaklig uppgift att övervaka koncernens redovisningsoch rapporteringsprocesser samt revisionsprocessen. Revisionskommitténs ledamöter utses av styrelsen och består för närvarande av tre styrelseledamöter. Kommittén ska regelbundet rapportera till styrelsen. Kommittén har haft 2 möten under 2005. Beredningskommitté En beredningskommitté tillsattes i slutet av 2005. Kommittén utses årligen av styrelsen och består av 5 medlemmar samt 2 arbetstagarrepresentanter. Kommittén är ett beredande utskott med uppgift att vid behov förbereda frågor för behandling i styrelsen samt hantera de frågor som styrelsen hänskjuter till kommittén.
Ersättningskommitté Ersättningskommittén utses av styrelsen och består av 3 styrelseledamöter. Ledamöterna utses på två år. Kommittén skall arbeta utifrån fastställd ersättningspolicy för koncernledningsrepresentanter inom Coop Norden. Några viktiga frågor under 2005 Styrelsen har under året, förutom sedvanligt arbete, prioriterat diskussioner om den långsiktiga strategin för framtiden. Coop Norden som organisation har förstärkt inköps kraften för alla tre länderna och skapat fördelar som ligger till grund för en positiv utveckling av verksamheterna i Danmark och Norge. Styrelsen är helt enig om att fortsätta utveckla en stark nordisk organisation för inköp och utveckling av egna varumärken. Det förstärker Coop Nordens möjligheter att ännu bättre kunna erbjuda medlemmar och kunder bra varor till bra priser. För att förstärka den lokala förankringen – en grundsten i den kooperativa verksamheten – har styrelsen beslutat att återinföra de nationella dotterbolagen i Sverige och Danmark. I Norge finns däremot redan ett nationellt bolag. Alla ägare står bakom detta. Coop Nordens ägare är eniga om fortsatta framtidssatsningar för att skapa fördelar för medlemmar och kunder i de nordiska konsumentkooperationerna.
67
Verksamhetsbeskrivning 2005 / Styrelse
Styrelse
Nina
Ebbe
Lisbeth
Bernt
Jan
Palle
Lars
Henrik
Per
Ulla
Coop Nordens styrelse består av 12 stämmovalda styrelseledamöter samt 2 personalrepresentanter med två suppleanter, som kallas till alla möten. Eva
Björn
Paul
Leif
68
Geir
Kurt
Nina Jarlbäck Ordförande, utsedd av KF Född 1946
[email protected]
Ebbe Lundgaard Förste vice ordförande, utsedd av FDB Född 1944
[email protected]
Lisbeth Bull Husby Andre vice ordförande, utsedd av Coop NKL Född 1950
[email protected]
Bernt Aas Ledamot, utsedd av Coop NKL Född 1948
[email protected]
Jan Andersson Ledamot, utsedd av KF Född 1944
[email protected]
Palle Birk Arbetstagarrepresentant, suppleant Född 1959
[email protected]
Eva Calderon Arbetstagarrepresentant Född 1944
[email protected]
Björn Christensen Ledamot, utsedd av Coop NKL Född 1944
[email protected]
Lars Idermark Ledamot, utsedd av KF Född 1957
[email protected]
Henrik Larsen Ledamot, utsedd av FDB Född 1957
[email protected]
Paul Mollerup Ledamot, utsedd av FDB Född 1966
[email protected]
Leif Olsson Ledamot, utsedd av KF Född 1943
[email protected]
Geir Olav Opheim Ledamot, utsedd av Coop NKL Född 1964
[email protected]
Kurt Petersen Ledamot, utsedd av FDB Född 1940
[email protected]
Per Ribacke Arbetstagarrepresentant, suppleant Född 1972
[email protected]
Ulla Verholt Arbetstagarrepresentant Född 1948
[email protected]
Verksamhetsbeskrivning 2005 / Koncernledning
Koncernledning
Svein E.
Per
Svein
Claes
Thomas
Inger
Verner
Jan
0II Erik
Mario
Svein E. Skorstad Vd och koncernchef från 1 maj 2005 Född 1948
[email protected]
Per Bank Vice vd, Adm. Dir. Coop Danmark från juni 2005 Född 1967
[email protected]
Svein Fanebust Vice vd, Adm. Dir. Coop Norge från 2001 Född 1953
[email protected]
Thomas Evertsson Vice vd, vd Coop Sverige från juni 2005 Född 1964
[email protected]
Claes Eriksson Koncerndirektör Nonfood från november 2004 Född 1951
[email protected]
Inger Holmström Informationsdirektör från januari 2006 Född 1948
[email protected]
Verner Jensen Koncerndirektör IT från augusti 2002 Född 1951
[email protected]
Jan Lundgren Koncerndirektör Food från september 2004 Född 1961
[email protected]
Mario Orsucci Administrativ direktör från september 2005 Född 1957
[email protected]
Erik Skånsberg Koncerndirektör Ekonomi och Finans från 2002 Född 1964
[email protected]
Under hela eller delar av året har också följande personer ingått i koncernledningen: Maria Arnholm, Roger Gehrman, Lars Härenstam, Claus Jensen, Svante Nilsson, Toril Opsal Thorp och Michael Thurau.
Coop Norden AB Box 21 SE-101 20 Stockholm Kungsgatan 49 Tel: +46 8 743 54 00 E-post:
[email protected] www.coopnorden.com Dotterbolag: Coop Danmark A/S Roskildevej 65 DK-2620 Albertslund Tel: +45 43 86 43 86 E-post:
[email protected] www.coop.dk
Grorud P.O Boks 21 Haugenstua NO-0915 Oslo Tel: +47 22 89 95 95 E-post:
[email protected] www.coop.no Coop Sverige AB SE-171 88 Solna Englundavägen 4, Solna Tel: +46 8 743 10 00 E-post:
[email protected] www.coop.se
VAT SE- 556585-8585
Østre Aker vei 264
Solberg • Tryck: Göteborgstryckeriet • Foto: Magnus Fond och Anders Qvarnström
Coop Norge AS
SE