Anatomi Tema 3 - Gi-kanalen Ordlista 040928

Tema 3

040928

GI-kanalen (Gastro-Intestinalkanalen, kap. 22) Ordlista med förklaringar Cavum oris Lingua Glandula sublinguas Glandula submandibularis Glandula parotis Ductus sublinguas Ductus submandibularis Ductus parotis

Munhålan Tungan Spottkörteln som ligger under tungan Spottkörteln som ligger under käkbenet, mandibula Spottkörteln som ligger vid örat Öppningen från gl. sublinguas ut i munnen Öppningen från gl. submandibularis ut i munnen Öppningen från gl. parotis ut i munnen

Pharynx Pars nasalis (nasopharynx) Pars oralis (oropharynx) Pars laryngis (laryngopharynx) Musculus constrictor pharyngis sup Musculus constrictor pharyngis med Musculus constrictor pharyngis inf

Svalget ”Nässvalget” ”Munsvalget” ”Strupsvalget” Svalgets sammandragande muskel, övre Svalgets sammandragande muskel, mellan Svalgets sammandragande muskel, nedre

Esofagus

Matstrupen

Gaster / Ventriculus Cardia Fundus Corpus Pylorus Antrum pylori Canalis pylori Sphincter pylori Plicae gastricae Curvatura major Curvatura minor

Magsäcken , intraperitoneal Övre magmunnen ”Blinda” fickan i magsäckens överkant Kropp Nedre magmunnen Magmunnens grotta Fortsättning på ”grottan”, är mindre Nedre magmunnens ringmuskel Slemhinneveckningar, fungerar som ytförstoring Magsäckens stora krökning Magsäckens lilla krökning

Duodenum Papilla duodeni major (papilla Vateri)

Tolvfingertarmen, retroperitoneal Gallgångens och bukspottkörtelns mynning

Hepar Lobus hepatic dx Lobus hepatic sin Lobus quadratus Lobus caudatus Porta hepatis

Levern, intraperitoneal Leverns högra lob Leverns vänstra lob Leverns fyrkantiga lob Leverns svanslob Öppning på undersidan där blodkärl och gallgångarna går Höger gallgång

Ducutus hepaticus dx

Ducutus hepaticus sin Ducutus hepaticus communis A. hepatica V. portae

Vänster gallgång Stora gallgången Leverns artär, förser levern med syrerikt blod Porta venen, kommer från tarmens kapilärer och går ut i leverns kapilärer, portasystemet

Vesica fellae Ductus cysticus

Gallblåsan, intraperitoneal Gallgången från gallblåsan till ductus choledochus Stora gallgången från levern

Ductus choledochus Pancreas Caput Corpus Cauda Ductus pancreaticus Langerhans öar Jejunum & Ileum Plicae circulares Villi intestinales Lieberkühnska kryptorna Glandulae intestinales Valva ileocaecalis Colon Caecum Appendix vermiformis Colon ascendens Colon transversum Colon descendens Colon sigmoideum Flexura coli dextra (”hepatica”) Flexura coli sinistra (”lienalis el. splenica”) Taeniae coli Haustra coli

Bukspottkörteln, retroperitoneal Huvud Kropp Svans Gång för bukspottet som töms i papilla duodeni major (se duodenum) Platsen där insulinet produceras i pancrea, del av det endokrina körtelsystemet Tunntarmens två delar, intraperitoneal Slemhinnevecken på tarmens insida, fungerar som ytförstoring Små hår på plicae circulares, fungerar som ytförstoring Ytterligare djupare veck mellan plicea circulares Körtlar som sitter nere i de Lieberkühnska kryptorna Mynning, ventil, från tunntarmen till tjocktarmen Tjocktarmen Blindtarmen, intraperitoneal Blindtarmens maskformiga bihang Första delen av tjocktarmen, går uppåt i buken, retroperitoneal, intraperitoneal Andra delen av tjocktarmen, går på tvärs i buken, intraperitoneal Tredje delen av tjocktarmen, går nedåt i buken, retroperitoneal Fjärde delen av tjocktarmen, S-formad, intraperitoneal Tjocktarmens krök mellan coli ascendens och coli transversum Tjocktarmens krök mellan coli transversum och descendens Binvävsbandet som går efter tjocktarmen, är kortare än tarmen ”Bubblorna” på tjocktarmen som blir p.g.a. att

taeniae coli är kortare än tarmen Rectum

Ändtarmen

Canalis analis

Analkanalen, retroperitonea

Peritoneum Peritoneum viscerale Peritoneum parietale Cavum peritoneale Intraperitoneal Retroperitoneal Mesenterium (”tarmkäx”)

Bukhinnan Bukhinnan mot inälvorna Bukhinnan mot bukväggen Bukhålan Omsluten av peritoneum ”Bakom” peritoneum Veck som bildas bakom det organ eller del av organ som är omslutet av peritoneum, innehåller kärl och nerver Tjocktarmens tarmkäx Upphängningsband för den tvärgående delen av tjocktarmen Upphängningsband för den S-formade delen av tjocktarmen ”Stora nätet” hänger ned från magsäcken ner i bukhålan framför tarmpaketet och upp till coclon tranversum. Hinna av bindväv som är rik på kärl, nerver, lymfnoder och fett. ”Lilla nätet” i detta veck av bindväv, fett och kärl går ductus choledochus (stora gallgången från levern), v. portae (porta ådern) , a. hepatica (leverns artär). Ligamentet som fäster levern mot diafragma

Mesocolon Mesocolon transversum Mesocolon sigmoideum Omentum majus

Omentum minus

Ligamentum falciforme Regioner ”till vardags” Höger & vänster arcus Epigastriet Höger & vänster fossa

Höger & vänster revbensbåge Området mellan revbensbågarna Områdena längst ned på buken, innaför bäckenskålen

Tema 3

040928

Urinvägar (kap. 23) Ordlista med förklaringar Ren Capsula fibrosa Capsula adiposa Pelvis renalis. Ureter Calyces renales majore & minor Medulla renis Pyramides renales Basis renales Papillae renales Cortex renis Tubulus renalis el. nephron Capsula glomeruli Henles slinga

A./v. reanlis Glomerulus Ureter Vesica urinaria Ostium ureteris Ostium urethrae Trigonum vesicae Musculus sphincter vesicae

Njure. Fiberkapseln som omger njuren. Fettkapseln. Ett lager fett ligger runt njurarna och hjälper till att hålla den på plats i bukhålan.. Njurbäckenet. Samlar ihop alla inre kanaler i njurarna och leder urinen vidare i ureter. Urinledaren som går mellan njurarna och urinblåsan. Njurkalkarna, stora och små. Njurmärgen. Uppbyggd av njurpyramiderna. Njurpyramiderna Pyramidernas breda del vid cortex. Pyramidernas smala del som leder in i njurbäckenet. Njurbarken. Mikroskopiska njurkanaler som ingår i njurens funktionella enhet, nefronet, där diffusion och selektiv reabsorbation äger rum. Funktionell enhet i nefronet. Minsta delen i nefronet med kapillärer lindat runt små kärl som samlar upp vätskan som diffunderar och systemet nedanför som återupptar mycket av vätskan. Njurens blodkärl. Kapillärnystan, komponent i corpusculum renale. Urinledare, mellan njurarna och urinblåsan. Urinblåsan. Öppningen från urinledaren in i blåsan. Öppningen ut från blåsan och in i urinröret Det triangelformade släta område mellan urinledarnas mynningar och urinrörets avgång. Urinblåsans ringmuskel.

Tema 3

040928

Fortplantningsorganen (kap. 24) Ordlista med förklaringar Mannen Scrotum Tunica dartos Musculus cremaster Testis Tunica vaginalis & albuginea Tubuli seminiferi Tubuli seminiferi recti Rete testis Epididymis Funiculus spermaticus Dudctus deferens

Pungen Glatt muskelskikt med elastiska senor, sitter på insidan av pungen. Testikelhöjaren, utskott från bukmusklen. Testikel. Serös hinnsäck & kraftig bindvävskapsel runt testikeln. De vindlande sädeskanalerna som bildar lobus testis. Går över i tubuli seminiferi recti. Kort övergångsdel från tubuli seminiferi till rete testis. Nätverk av kanaler.. Bitestiklen. Sädesträngen, innehåller blodkärl och nerver. Sädesledaren. Belägen mellan bitestikeln och urinrörets pars prostatica.