Mobila Visioner

Hösten 2006

KRISTINA BÜRÉN MATTIAS CARLSON BOSSE DAHL PÄR FAGERSTRÖM BARBRO FISCHERSTRÖM MILAN GALIK JOAKIM JARDENBERG NIKLAS JONASON KALLE JUNGKVIST THORBJÖRN LARSSON STIG NORDQVIST MORRIS PACKER MATTIAS PEHRSSON ZANDRA RAUCHWERGER BOSSE SVENSSON

innehåll

04 06 12 16 20 22 24

DAGS ATT SATSA PÅ MOBILA TJÄNSTER AVSTAMP 2006: FRAM FÖR BÄTTRE VILLKOR!

Kristina Bürén, Pär Fagerström, Barbro Fischerström, Niklas Jonason, Kalle Jungkvist, Thorbjörn Larsson, Stig Nordqvist, Morris Packer Kristina Bürén, Mattias Carlson, Bosse Dahl, Milan Galik, Joakim Jardenberg, Stig Nordqvist, Morris Packer, Mattias Pehrsson Zandra Rauchwerger

E-PAPPER OCH PULSMÄTARE – EN HELT VANLIG DAG ALLTSÅ

Milan Galik

MOBILISERA MERA!

Bosse Dahl

TV OCH WEBB HITTAR IN I MOBILEN

Mattias Carlson, Zandra Rauchwerger

UTMANINGEN MED DISPLAY NUMMER 3

Niklas Jonason

VI ÄR I COMMUNITYBRANSCHEN

Bosse Svensson

26 30 34 38 42 46 +

PÅ SPANING EFTER ORD SOM FLYTT ETT LOKALKONTOR I FICKFORMAT

Joakim Jardenberg

Mattias Pehrsson

DETTA SKA JAG BERÄTTA OM ELVA ÅR

Morris Packer

SÅ FUNGERAR MOBILA TJÄNSTEMARKNADEN I DAG

Kristina Bürén

GÖR DET ENKLARE FÖR KUNDEN – NU!

Stig Nordqvist

KRÄSNA KONSUMENTER VÄLJER E-GRÖNA MOBILER

Stig Nordqvist

GODA EXEMPEL FRÅN HELA VÄRLDEN

Kristina Bürén

Hösten 2006

Redaktör: Kristina Bürén Formgivning: Tony Henschel Illustrationer: Lasse Widlund Tryck: Tabloidtryck i Norden AB, september 2006 02

KRISTINA BÜRÉN MATTIAS CARLSON BARBRO FISCHERSTRÖ BOSSE DAHL PÄR FAGERSTRÖM KALLE JUNGKVIST M MILAN GALIK JOAKIM JARDENBERG THORBJÖRN NIKLAS JONASON MATTIAS PEHRSSON LARSSON STIG NORDQVIST MORRIS PACKER ZANDRA RAUCHWERGE R BOSSE SVENSSON

INNEHÅLL

Uppdragsgivare: Tidningsutgivarnas Förhandlings- och strategigrupp för mobila tjänster: ordf. Pär Fagerström, Niklas Jonason, Kalle Jungkvist, Thorbjörn Larsson, Barbro Fischerström, Morris Packer, Stig Nordqvist, Kristina Bürén

INNEHÅLL

03

förord

Dags att satsa på mobila tjänster År 2006 finns mobiltelefonen i var och varannans ficka, men det är fortfarande många människor som ser ut som frågetecken när man nämner begrepp som 3G, WAP, MMS och videotelefoni. Tröskeln för att komma igång med mobila tjänster är fortfarande hög och många tar sig inte tid att skaffa rätt inställningar. För medieföretag som testat rollen som mobil innehållsleverantör är problemen tydliga – de stora vinsterna uteblir med dagens villkor för distribution och utvecklingen hämmas. Medieföretag har börjat leta efter sätt att komma runt villkoren och bygger upp rutiner och system för att kunna ta betalt utan nätoperatörernas inblandning. Är dessa lösningar nödvändiga eller kan vi gemensamt göra något för hela branschen? En grupp på Tidningsutgivarna började arbe-

ta med frågor kring mobila tjänster redan 2003, och sedan början av 2006 är mobila tjänster en särskild satsning i Tidningsutgivarnas verksamhet. I projektet – där vi alla deltar – är målet att förbättra villkoren på den mobila tjänstemarknaden och att klargöra olika problemområden som hit-

04

tills hindrat många medieföretag från att satsa på mobila tjänster. Några konkreta punkter på vår agenda är att förändra intäktsdelningen mellan innehållsleverantör och nätoperatör, att avskaffa de fasta avgifterna, att ta bort pristaket för mobila tjänster samt att reda ut momsproblematiken.

Under vårens arbete har många intressan-

ta tankar på den framtida mobilmarknaden dykt upp – tankar som vi vill låta er ta del av. Det är därför denna skrift, som du nu håller i din hand, har kommit till. Här har vi samlat material från deltagarna i Tidningsutgivarnas satsning, som fritt fått skriva visionära texter utifrån vad de tror om marknadens utveckling – och vad som krävs för att denna ska bli så gynnsam som möjligt. Vi har även samlat fakta och exempel på nyskapande tjänster. Slutligen listar vi ett tiotal prioriterade punkter som förtjänar att hamna även på era agendor. Vi hoppas att denna skrift kan ge er lite mer kunskap och en hel del inspiration för ert fortsatta mobila arbete ute i tidningshusen. ■

KRISTINA BÜRÉN

Projektledare Ifra / Tidningsutgivarna

PÄR FAGERSTRÖM VD, Dalarnas Tidningar, ordförande i Tidningsutgivarna

BARBRO FISCHERSTRÖM

KALLE JUNGKVIST

Chefredaktör, Aftonbladet Nya Medier

THORBJÖRN LARSSON Chefredaktör, Dagens Nyheter

STIG NORDQVIST

Direktör, Teknik och digitala medier, Tidningsutgivarna

VD, Tidningsutgivarna

NIKLAS JONASON

MORRIS PACKER

Bonnier mobila tjänster

VD, Citygate

Stockholm, september 2006

DAGS ATT SATSA PÅ MOBILA TJÄNSTER

DAGS ATT SATSA PÅ MOBILA TJÄNSTER

05

Avstamp 2006: fram för bättre villkor!

Kristina Bürén Mattias Carlson Bosse Dahl Milan Galik Joakim Jardenberg Stig Nordqvist Morris Packer Mattias Pehrsson Zandra Rauchwerger

Allt fler medieföretag ger sig i kast med mobila tjänster. Medieföretagens ställning och den kunskap som finns inom organisationerna gör att vi har kapacitet att skapa spännande tjänster som lockar läsarna till interaktivitet och som bygger relationer till nya läsargrupper. I dag begränsas tyvärr många medieföretag av villkoren på den mobila tjänstemarknaden. Många problem är relaterade till intäktsmodellen. En stor del av kakan går direkt till operatörerna och många medieföretag har svårt att hitta motivationen att skapa tjänster när de ser pengarna försvinna på vägen. Vi tror att fler medieföretag skulle finna motivationen att skapa spännande tjänster om de fick behålla en större del av intäkterna. Vad ska man då göra? Bara vänta på att villkoren ska förbättras? 06

Nej, de ekonomiska frågetecknen till trots så finns det all anledning att försöka hänga med på den mobila tjänstemarknaden. Om inte vi som medieföretag förser den mobila världen och dess läsare med nyheter och redaktionellt material så kommer det att dyka upp andra aktörer på marknaden som gör det. Om inte medieföretagen vågar, så kommer det om några år att vara någon annan som står för nyheterna och annonspengarna. I SWOT-analysen på sidan nio ges en översikt av medieföretagens möjligheter och styrkor, men även svagheter och saker att se upp med på marknaden för mobila tjänster. Analysen är resultatet av en workshop som genomfördes på Tidningsutgivarna i maj 2006. Vi som skriver denna artikel har alla erfarenhet av

AVSTAMP 2006: FRAM FÖR BÄTTRE VILLKOR!

mobila tjänster på våra respektive företag. Inte oväntat har vi stött på liknande problem i vårt arbete. Här följer en sammanställning med självupplevda exempel som målar upp en bild av den marknad som medieföretagen jobbar på i dag.

Erfarenheter från Skånemedia

Läsare av SkåneMedias tidningar kan skicka in annonser via sin mobiltelefon till tidningarna. Detta används vid utvalda tillfällen (Mors dag eller Fars dag etc.) och har varit en framgång. Dessutom har läsvärdet varit stort. Sådana här tjänster genererar såväl trafik som material till tidningen. Problemet är att en annons bara får kosta upp till 50 kronor, vilket är det pristak som satts av operatörerna, trots att det finns utrymme att ta ut ett högre pris av läsarna. Av de 50 kronorna försvinner omkring hälften i skatt och avgifter till operatörer. Det som blir kvar är inte motiverande för att utveckla nya tjänster.

Erfarenheter från Göteborgs-Posten

I samband med att GP gick över från fullformat till tabloid under 2005, genomfördes en stor prenumerationskampanj. För 30 kronor erbjöds nya läsare att testa tidningen en månad och därefter fick de erbjudande om förlängning. För första gången erbjöds mobilen som ett svarsalternativ. Kampanjen blev oerhört framgångsrik och av drygt 41 000 svar kom nästan 5 000 via SMS. När provprenumerationen gick ut följdes det upp med ett helårserbjudande via SMS. Denna gång var det inte möjligt att betala via telefonen, men över 300 tackade ja genom att svara på SMS:et. Detta exempel visar tydligt på potentialen när det gäller att flytta delar av tidningens kärnaffär till mobilen. Att nära 5 000 personer sätter sig och knappar in namn, adress, våning, lägenhetsnummer och hemtelefonnummer visar att kanalen fungerar trots att det är lite krångligt. Problemet är att av de drygt 140 000 kronorna

som GP fick in via SMS fick GP behålla hälften. På grund av detta använder GP numera bara mobilen för att starta prenumerationer, inte för att ta betalt. Numera finns SMS med som ett svarsalternativ i alla prenumerationskampanjer på GP, men faktureringen sker på vanligt sätt. Ytterligare ett skäl till detta är att prenumerationskostnaden ofta överstiger pristaket för vad en tjänst får kosta. Ett annat exempel från Göteborgs-Posten rör privatannonser. På ett år publicerar GP 200 000 privatannonser. Att erbjuda inmatning och betalning av annonser via mobilen är högintressant och en naturlig utveckling av denna affär. Av de erfarenheter GP har när det gäller mobilkampanjen är de också övertygade om att ett stort antal annonsörer skulle utnyttja denna möjlighet. Det är enkelt att ta en bild med mobilkameran, skriva en text och skicka. Det är dessutom betalt och klart. Enklare kan det inte bli. Men när i stort sett halva intäkten försvinner på vägen blir det ointressant att utveckla denna möjlighet.

Erfarenheter från Upsala Nya Tidning

UNT har testat att skapa en ljudtidning – en inläst sammanfattning av dagens tidning, som distribueras via mobilnätet. Det visade sig att konsumenterna gillar produkten, men att de inte vill betala så mycket för den, högst 5 kronor per utgåva. Det är ungefär hälften av vad operatörerna tar av konsumenten för mängden överförd data till mobilen – och därmed är detta inte intressant att utveckla.

Erfarenheter från Bonnier

Inom Bonnierkoncernen har man genom en central satsning aktiverat ett flertal varumärken som tidigare avstått från att utveckla mobila tjänster. Det tidigare motståndet mot mobila tjänster bland dessa varumärken har huvudsakligen berott på att det har varit krångligt och dyrt att komma igång. Genom att förenkla starten

Kampanjen blev oerhört » framgångsrik. Av 41 000 svar kom nästan 5 000 via SMS« AVSTAMP 2006: FRAM FÖR BÄTTRE VILLKOR!

07

➔

I första hand bör vi satsa på befintlig »teknik i mobilen. Använd webbläsaren – eller den förinstallerade chatklienten« och ta bort de initiala kostnaderna uppstod en dramatisk utveckling av såväl tjänster som användning. Genom att ta bort instegsproblematiken kan även varumärken som till exempel Månpocket finna nytta med mobila tjänster. (Månpocket låter läsare betygssätta böckerna via SMS.) Många användare spenderar stora belopp årligen på att skicka in exempelvis korsordssvar via SMS. Av 1000 betalade kronor går dock mindre än 500 kr till tidningen som gjort krysset. Därför arbetar man för att finna storkonsumenterna och erbjuda dem prenumerationer på mobila tjänster. Ett exempel är att erbjuda dem att betala en fast månadskostnad via faktura och svara på så många kryss de vill kostnadsfritt. Det är en lösning som både tidningen och användarna tjänar på, men operatörerna blir förlorarna. En annan lösning för att gå runt operatörerna är att lägga på 5 kronor på prenumerationsfakturorna för varje tävlingssvar i stället för att dra kostnaden direkt via Premium-SMS. Nyckeln till dessa strategier är Bonniers databas för mobila tjänster i kombination med koncernens övriga kunddatabaser.

Ett annat exempel som vi sett är från den svenska Melodifestivalen år 2006, där hundratusentals tittare röstade via SMS. Här valde SVT att begränsa sig till en operatör vid omröstningen. Hade det inte varit så krångligt och dyrt att ansluta sig till flera operatörer så kunde säkert SVT ha vänt sig till fler än bara Telias abonnenter? Det stora antalet tittare som inte kunde rösta innebar att både kanalen och operatörerna gick miste om stora summor. Nu har SVT lanserat en ny tjänst – ”Kvick”. Det är en applikation som användaren laddar hem till mobiltelefonen och som kan användas vid omröstningar och liknande. I stället för att skicka SMS kan kunden använda denna applikation som skickar information via datakanalen i mobilen. Skillnaden blir stor – det kostar ören istället för kronor för användaren. Så långt är det jättebra. Problemet med denna typ av tjänst är att den måste laddas hem till den egna telefonen, 08

SWOT-analys: Dagstidningarna i den mobila världen

installeras och sedan vara på för att fungera. För en mediekonsument som även tittar på andra tv-kanaler, lyssnar på flera radiostationer och läser flera tidningar så är det här med applikationer/klienter ingen hållbar lösning. Om alla medieföretag skapar sådana blir det bara krångligt. Nej, det vi bör göra är att i första hand satsa på befintlig teknik i mobilen. Använd webbläsaren – eller den förinstallerade chatklienten!

Ur exemplen ovan kan vi sammanfatta några återkommande problem som vi genom att delta i Tidningsutgivarnas satsning på mobila tjänster hoppas kunna förändra. ● Det finns ett pristak för vad en mobil tjänst får kosta för kunden. Ett tak som förhindrar utvecklingen av vissa tjänster som potentiellt skulle kunna generera stor trafik. ● En stor del av intäkterna från samtliga typer av mobila tjänster utgörs av avgifter till operatörer. De som skapar tjänsterna får bara behålla en liten del av kakan. ● Det är krångligt för medieföretag att komma igång. Marknaden är en djungel och startavgifterna är höga.

MER LÄSNING Mer om den mobila tjänstemarknaden finns i artikeln “Så fungerar marknaden för mobila tjänster i dag” på sidan 42.

Tabellen är huvudsakligen ett resultat av artikelförfattarnas arbete på ett seminarium som hölls på Tidningsutgivarna i maj 2006.

Tio punkter för framtiden Det finns flera tänkbara lösningar på dagens problem, lösningar som alla kan leda till ett fördelaktigt framtidsscenario. Vi som undertecknar denna artikel tror på att den mobila kanalen innebär goda möjligheter för medieföretagen. Vi har olika åsikter – och ser olika framtidscenarier, som ni kan läsa om i de individuella artiklarna som följer, men punkterna nedan tycker vi alla är viktiga för framtiden.

01

MOBILEN ÄR EN VIKTIG PLATS I UNGA MÄNNISKORS LIV

Kanske kan mobilen vara rätt väg för tidningarna att nå de unga potentiella läsarna som hittills inte har hittat till tidningen? Här finns det möjligAVSTAMP 2006: FRAM FÖR BÄTTRE VILLKOR!

AVSTAMP 2006: FRAM FÖR BÄTTRE VILLKOR!

heter att skapa och utveckla en relation. Med mobila tjänster kan medieföretag på så sätt utöka sin räckvidd. Kanske kan medieföretag hitta möjligheter i avknoppade varumärken och genom olika tjänster lyckas nå unga läsare som gärna chattar eller spelar, etc. Det är förstås även viktigt att erbjuda rätt material för att locka denna målgrupp.

02

ERBJUDER VI RÄTT MATERIAL FÖR MOBILEN?

Kan vi tjäna pengar på nyheter via mobilen som vi hoppas? Eller ligger vår möjlighet i att ta på oss återförsäljarrollen av material från andra branscher som troligtvis kommer att tjäna stora pengar på mobilaffärer? 09

➔

03

TV I MOBILEN ÄR VERKLIGHET – MEN PÅ OLIKA SÄTT

Som det ser ut nu på marknaden så har det beslutats att vi kommer att använda standarden DVB-H i Sverige för stora nationella sändningar. Parallellt med detta kommer olika varianter av IP-tv att växa fram och detta kan vara ett långsiktigt och lokalt intressant alternativ. Det är viktigt att ha i åtanke att denna utveckling kommer att påverka den lösning ni gör på ert företag.

04

RÄKNA INTE MED ATT KUNNA TA BETALT AV SLUTANVÄNDAREN

Än så länge har vi sett en betalningsvilja hos konsumenterna, men vilken av vanorna vinner i längden: vanan av att betala för mobilt innehåll, eller att få nyheter gratis? Vi ser att vi just nu befinner oss i en brytningspunkt med tydliga paralleller till webbens utveckling för några år sedan. Vi kommer inte att kunna ta betalt av slutkonsumenten så som vi tidigare gjort. Det vi i stället bör göra är att bygga trafik och hitta andra sätt att kapitalisera på. Vi tror att vi kan göra detta genom att ta betalt av annonsörerna i stället för av slutkonsumenten.

07

VÅGA FÖRÄNDRA!

08

TIDNINGARNA BÖRJAR INTE OM FRÅN NOLL!

Medieföretag har starka traditionella band och befintliga relationer med både läsare och annonsörer. Detta går att bygga på. För mobilen kan befintligt innehåll förädlas och papperet kan fungera som plattform. Utnyttja de egna kanalerna och marknadsför där läsarna redan finns.

09

REKLAM BLIR EN INTEGRITETSFRÅGA I FRAMTIDEN

En sådan är att nå individer. Mobilen är ett medium som inte når ett ”hushåll” eller en ”webbläsare”, utan man når individer direkt. Interaktiviteten och snabbheten är två andra möjligheter med mobila tjänster.

06

10

MEDIET MEDFÖR UNIKA MÖJLIGHETER

VÅGA SATSA!

Var inte låst vid det gamla trygga papperet. För att medieföretag ska ha en chans i framtiden måste vi utveckla nya affärer. Det gäller att närma sig den nya kanalen med vetskap om att man måste testa flera saker för att hitta rätt. Om vi inte satsar redan nu och erbjuder läsarna nyheter och information så finns det andra typer av aktörer som kommer att kunna erbjuda olika tidningsliknande tjänster och därmed ta vår marknad. Tro inte att vi kan hindra en utveckling. Det bästa vi kan göra är att försöka förhålla oss till den tidvattensvåg av nya innovationer och nya beteenden som sköljer över oss.

10

EXPRESSEN OCH GÖTEBORGSPOSTEN

Det är inte självklart att allt kommer att fungera på samma sätt som det gör i pappersverksamheten. Det gäller att hitta ett sätt att hantera dessa avvikelser. (Exempel: ekonomiavdelningen kan i praktiken stoppa en ny mobil tjänst genom att förklara att redovisningen är undermålig eller inte kommer i tid osv).

Bara den som har användarnas förtroende kan skicka reklambudskap till folks mobiler. Elektronisk kommunikation och marknadsföring kommer att ske helt på konsumenternas villkor. Tidningarna har ett så stort förtroendekapital att de kan ta en sådan roll och få tillstånd att leverera ett urval kommersiella budskap direkt till läsarnas mobiler. Annonsörerna ser i sin tur medieföretagen som trogna samarbetspartners som sitter på stora kunddatabaser. För dessa kontakter kan tidningarna ta bra betalt av annonsörerna.

05

SÅ GJORDE DOM

IP-TELEFONI ÄR PÅ VÄG IN I MOBILEN

Det i sin tur kommer att innebära nya möjligheter för alla innehållsleverantörer och påverka marknaden. Exakt hur vet vi inte, men antagligen kommer bråket om intäktsdelning och avgifter inte längre att vara aktuellt. ■

AVSTAMP 2006: FRAM FÖR BÄTTRE VILLKOR!

GP Sportzapp och Expressen Live – sporttjänster från Expressen och Göteborgs-Posten.

Sport- och bevakningstjänster PRENUMERATIONER på mobila nyheter är mycket vanliga. I de flesta prenumerationstjänster kan användaren, i något varierande grad, specificera vilken sorts nyhet han eller hon är intresserad av. Det kan exempelvis vara huvudrubrikerna, nöje, sport eller börsinformation. Ett SMS eller MMS skickas sedan ut ett antal gånger om dagen eller i veckan. DENNA typ av tjänst finns på ett stort antal tidningar i världen, från La Corriere i Italien till Bernama i Malaysia. Här finns det pengar att tjäna, vilket schweiziska BEX Media tog fasta på när de startade tidningen 468, som är en tid-

SÅ GJORDE DOM

ning som enbart levereras via SMS och MMS till prenumeranterna. MÅNGA TIDNINGAR erbjuder mobila sporttjänster, där man kan prenumerera på skräddarsydd information om just de lag och sporter man är intresserad av. Några tidningar som erbjuder sådana tjänster är amerikanska Lawrence JournalWorld, svenska Aftonbladet och brittiska The Sun. NÅGRA TIDNINGAR har tagit sporttjänsterna ett steg längre och skapat programvaror man laddar hem och konfigurerar efter egna intressen. Enligt den personliga bevakningen får använ-

daren sedan kontinuerlig information och de senaste resultaten till sin telefon via WAP, så fort något intressant händer. Expressen har en sådan tjänst som heter ”Expressen Live” – Göteborgs-Posten har en annan som heter ”GP Sportzapp”. Dessa tjänster har en fast vecko- eller månadskostnad och är konstruerade för att bara använda små datamängder vid informationsöverföringen – till skillnad från de tjänster där SMS används och man betalar per meddelande.

➔ MER PÅ WEBBEN www.expressen.se/mobil www.gp.se/mobil

11

gon

att lilla m a m ma.

G GIN JOG TT RU

PAPPER

Absolu

Senastet Nyt

t

E-papper och pulsmätare Om fyra år är vår vardag totalt uppkopplad – i alla fall om det blir som Milan Galik förutspår.

MILAN GALIK

Utvecklingsansvarig digitala medier, Upsala Nya tidning

Måndag morgon. Erik kände en intensiv läng-

tan efter att ligga och dra sig lite till. Den där mobilen väckte honom halv fem på morgonen och sedan var det inte lätt att somna om. Felet var hans eget, han hade glömt att ställa den i tyst läge och därför ekade nyhetsflashen genom julinatten. – Det är verkligen botten att man inte ens år 2010 kan få apparater att anpassa sig till vår dygnsrytm, grymtade han medan han ögnade igenom telegrammet som störde hans skönhetssömn. Den borde ju fatta att man sover på natten, men det gör den inte. Den fattar inte ens när det är dags att byta till eller från sommartid. Irritationen gick snabbt över när han kände på

12

dofterna att espressomaskinen var vaken och att den visste såväl vad klockan var som vad Erik ville ha: en dubbel cappuccino. Innan han klev upp greppade han pulsmätaren och läste av vilopulsen. Ok. Sedan ställde han sig på vågen och konstaterade att han kunde äta 3 000 kcal idag, utan att gå upp i vikt. På vägen till köket kastade han av gammal vana en blick på hallgolvet. Ingen tidning, nej inte där. Inte nu längre. Han hade alltid varit nyfiken på ny teknik och efter viss tvekan hade han nyligen slagit till på erbjudandet från lokaltidningen. Ett sorts elektroniskt papper som laddades med innehåll varje natt och fylldes på med ytterligare nyheter under dagen. Inte riktigt samma sak som papper, men nästan.

Smartare än grannarna

Mycket riktigt, branden fanns med på första sidan, med bild och allt. Han kände sig lite smartare än grannarna, som fortfarande envisades med pappersvarianten. Hans tidning var ju både snabbare och billigare. Så hade det inte alltid varit. När lokaltidningen började med e-papperet för två år sedan var den dyrare än pappersupplagan. Då uppdaterades den via mobilnätet och en stor del av priset gick

E-PAPPER OCH PULSMÄTARE – EN HELT VANLIG DAG ALLTSÅ

– en helt vanlig dag alltså visst till mobiloperatörerna. Så tidningsfolket tvingades att tänka till och såg till att de själva blev operatörer. Inte på mobilsidan, men i stadsnätet. Inom loppet av ett halvår satte man upp ett trådlöst nät över hela stan och plötsligt kunde alla tidningsprenumeranter koppla upp sig med allehanda apparater. När tidningen väl kom in i det snabba stadsnätet började man också sända lokal-tv, vid sidan av tidningens ordinarie webbplats. Erik bläddrade snabbt genom sina nyheter och kastade en blick på rubrikerna i de kategorier han valt bort. Inget särskilt hade hänt. Valrörelsen var igång på allvar och det fanns gott om löften. Fildelningspartiet var på väg in i riksdagen, bara en sån sak. Han tryckte på uppdateringsknappen på sin tidning, ingenting. Han blev lite förvånad, men så kom han ihåg att han hade reklamspärren på. Visserligen kostade tidningen en slant extra då, men det var det värt. Det var bara någon dag i veckan han släppte in reklamen, när han skulle storhandla. Under den korta vägen till jobbet unnade han sig lite tystnad – hörlurar i öronen men inget ljud. Väl framme på jobbet var han bara tvungen att lyssna på musik – öppna landskap var inget för Erik. Han hade knappt hunnit igång med sitt pro-

E-PAPPER OCH PULSMÄTARE – EN HELT VANLIG DAG ALLTSÅ

jekt när dataavdelningen meddelade att idag var det den stora virusdagen – igen. Så det var bara att stänga av datorn, ställa in medieläsaren i vänteläge och vänta tills de fick igång uppdateringar och återställde backuparna. Tur att han hade sin privata läsare med – han kopplade upp sig på tidningens nät och kollade på maratonloppet han hade spelat in på mediecentret hemma igår kväll. Så småningom kom allt igång och det blev en del gjort, delvis tack vare lugnet på IM (Instant Messenger). Ett enda meddelande på förmiddagen, en påminnelse om lunchen med Sara.

Antivirusprogrammen är kinkiga

Eftermiddagen var lika lugn, bortsett från en kort chatt med Peter om var de skulle springa efter jobbet. Till slut bestämde de sig för att testa en för dem okänd åttakilometersrutt någon hade lagt ut. Det gick lite segt att få ner den i medialäsaren, antivirusprogrammen var kinkiga, som vanligt. Väl ute i skogen visade det sig vara mödan värt. Medieläsaren, som nu tjänstgjorde som GPS, visade vägen, noterade tider och jämförde dem med andra i spåret. Erik och Peter låg efter, men vaddå, det var ju första gången. De knappade in på de okända motståndarna mot slutet och bestämde sig för att utmana dem genom att

PAPPER

Absolu

Senastet Nyt

t

13

➔

Han påminde sig själv att beställa »om distributionen av e-papperet kommande helg« ladda upp sina data på sökjättens hälsosajt. Några vändor till och de borde ligga bra till. Efter passet hängde Peter med Erik hem, för att kolla på hans senaste tillskott i maskinfloran: två jättediskar för lagring av alla mediefiler. Det har ju blivit en del med åren: tiotusentals låtar, hundratusentals bilder och videoklipp. För att inte tala om alla bloggar, foruminlägg, mail och mess, utspridda i cyberrymden. Pedant som han var, hade Erik noga märkt upp allting efter ett eget system och det var det Peter ville se. Han hade det mesta av sina filer ute på andra sajter och, som han uttryckte det, var på väg från informationsöverflöd till informationskaos. Erik, som i vissa avseenden var lite gammaldags, hade ett enkelt recept: köp mera disk och koppla upp dig via stadsnätet. När mobilen ringde en stund senare, visste han att det var hans gamla mamma. Det var i stort sett bara hon som ringde på mobilen. Den gamla damen hade inte fått igång IP-telefoni än och var ett lätt offer för telebolaget. Om hon bara hade haft tålamodet så skulle Erik gärna ha visat henne, men hon höll lika troget fast vid sin gamla mobil som hon gjorde vid papperstidningen. Innan han gick till sängs kollade han sin status på sökjättens hälsosajt. Formen var visst på väg. Kurvorna, uppdaterade med morgonens data från pulsmätaren och vågen, såg fina ut. Och någon som kallat sig Emil hade antagit utmaning-

2010 14

AJC OCH DIGITAL CYCLONE

en från honom och Peter. En hygglig sajt, lite för mycket reklam bara.

Färskare än papperstidningen

Han påminde sig själv om att beställa om distributionen av e-papperet kommande helg. Då skulle han ju åka ut med mamma till landet och där ute fanns det inte mycket av stadens infrastruktur. Faktiskt kunde man fortfarande se fasta telefonledningar här och var. Kanske hade folk dem till nätuppkoppling, för hit nådde inte stadsnätet. Och det var just här ute i glesbygden tidningen hade de flesta prenumeranterna på epapperet. Inte lika interaktivt som i stan men ändå färskare än papperstidningen. Ännu en gång gick tidningen förbi operatörerna: vid överföringen använde man samma radiosändare som till taltidningen för synskadade och e-papperet uppdaterades varje natt precis som i stan. Just den tanken gillade Erik, att tidningen var smart nog att ge sina kunder en bättre produkt, billigare. Det är ju precis vad han själv alltid tyckt, varför betala mera? Han ställde om mobilen till tyst läge, släckte lampan och började fundera på om och hur han skulle klara sig utan mobilabonnemang.

The Atlanta Journal Constitution och Digital Cyclone har tjänster som varnar via mobiltelefonen om ett oväder närmar sig.

Vädertjänster

➔ MER I MOBILEN www.wap.unt.se

gemensam – de kan kommunicera på flera olika sätt. Medieföretagen tvingas att styra rätt innehåll till rätt kanal, anpassa det till respektive terminal, och även till rätt person.

Så blir det om fyra år

TEMPOT fortsätter att öka och många av våra vardagsbeslut flyttas ut till den mobila sfären. Det blir allt viktigare att leverera nytta utöver nyheter och underhållning.

MARKNADEN översvämmas av mobiler,

PAPPERSTIDNINGEN

musik- och videospelare, handdatorer, spelkonsoler, chattbrädor, surfbrädor, e-pappersläsare och så vidare – som alla har en sak

SÅ GJORDE DOM

kommer fortfarande att vara huvudprodukten men de digitala kanalerna kommer att utgöra en betydligt större del än i dag. ■

E-PAPPER OCH PULSMÄTARE – EN HELT VANLIG DAG ALLTSÅ

MOBILA vädertjänster förekommer i en mängd olika utföranden. De flesta medieföretag som har en WAP-sida publicerar en väderprognos och många andra har prenumerationstjänster eller engångstjänster där prognoser skickas ut via SMS eller MMS. Vädertjänsterna ser olika ut beroende på vilket område de täcker och vilka behov de därmed fyller. AMERIKANSKA Atlanta Journal Constitution har en prenumerationstjänst som

SÅ GJORDE DOM

skickar ut ett SMS-meddelande om det är så att en tornado, ett stort åskväder eller en översvämning nalkas. De kallar denna tjänst för ”Severe Weather Warnings”. ETT ANNAT amerikanskt företag – Digital Cyclone erbjuder en något mer avancerad vädertjänst: ”My-Cast”. Detta är en applikation som laddas hem till den egna mobiltelefonen och som sedan söker efter information via WAP. Ett varningsmeddelande dyker

upp om oväder närmar sig. Själva bakgrunden på skärmen ändrar sig även denna med det aktuella vädret. Tjänsten erbjuder både färgkartor och radarbilder. SVENSKA medieföretag har dock sällan sådana här varningstjänster utan erbjuder mest ”vanliga” väderprognoser, då vi inte har riktigt lika problematiskt väder här.

➔ MER PÅ WEBBEN www.accumessenger.com/weather www.digitalcyclone.com/mobile

15

IL

CK KK LI

K LICKK

C LI

FILMA

F

AFILM M A

S M S

SMS S

MS SM S

S M

KK LI C

K

M MS M M M

S

K LICKK

C LI

Först måste täckningen bli bättre, överföringshastigheten snabbare, kostnaden för konsumenter lägre och betalningslösningarna billigare. Men så snart det sker, och det dröjer inte länge, kommer utbudet av mobila tjänster att explodera. Därför är det hög tid att diskutera hur tidningsföretagen skall ta de nya chanser som bjuds. Vi har flera riktigt stora fördelar: ● Mobilen är helt personlig till sin natur. Den når individer – inte webbläsare eller hushåll. Det betyder att den som har störst förtroende hos konsumenterna kan göra de bästa affärerna. ● De flesta av våra läsare har redan prylar i sina fickor som är telefoner, datorer, mp3-spelare, tv/spelkonsoler, kameror, gps:er – allt i ett. Snart kanske de även kan fungera som IDoch kontokort.

Stark gratiskultur

Mobilisera mera! Barnen har slutat bära klocka. Ibland går de hemifrån utan nycklar. Men de skulle aldrig glömma mobilen. Den är personlig och gör dem alltid nåbara. Det är där tidningsföretagen måste ta sig in om de vill ha direktkontakt med de unga. 16

BOSSE DAHL

Webbutvecklingschef, Göteborgs-Posten

MOBILISERA MERA!

Tiden, musiken, kompisarna, tidsfördrivet

och den personliga identiteten. Allt finns i mobilen. Numera är priset på telefonsamtal och storleken på den bärbara inte de stora frågorna när vi diskuterar mobilutvecklingen. Mobilen har utvecklats till något helt annat. Surfa, chatta, mejla, fotografera, ladda ner musik och film, spela spel, lyssna på radio och se på tv är fullt möjligt redan i dag. Det stora genombrottet dröjer något – precis som det gjorde när Internet slog igenom.

MOBILISERA MERA!

Smartphones, kameramobiler och iPod-mobiler (sannolikt lanserad innan denna text kommer i tryck) är bara början. Snart kommer vi att kunna skräddarsy apparaterna utifrån de behov vi har. Konsumenterna kommer alltså att vara utrustade med kraftfulla bärbara datorer/multimediamaskiner som de kan kommunicera med var och när som helst. Mobilen blir en del av Internet, i snabba nät och till en låg fast månadskostnad. Affärsmöjligheterna blir stora – inte bara för operatörer och tillverkare av hård- och mjukvara. Vi som har som affärsidé att publicera och sälja trovärdigt innehåll med hög kvalitet hoppas förstås att det skall gå bättre att ta betalt i mobilen än i den vanliga datorn. Men gratiskulturen har vuxit sig stark och mobilen blir inget undantag. Mobilanvändarna kommer att förvänta sig allt som i dag finns på nätet. De är inte beredda att betala för det som går att hitta någon annanstans gratis. Det gäller i dag det mesta. Innehåll måste vara väldigt nischat eller exklusivt om någon skall betala. Därför kan vi nog betrakta det mesta av tidningens innehåll som framtida gratistjänster. ➔ 17

»

Nyckelordet är kortare – kortare rubriker, kortare ingresser och kortare texter

«

kanske skulle intressera en och annan annonsör, innebär inte att det är önskvärt. Även mottagaren måste uppfatta tjänsten som positiv. Bannerannonser i mobilen går att sälja och kommer att ge allt mer – i takt med att trafiken ökar. Men utrymmet är begränsat och därmed även intäktsmöjligheten.

Reklam en integritetsfråga

IL

CK KK LI

➔ MER PÅ WEBBEN OCH I MOBILEN www.gp.se/mobil mobil.gp.se

AFILM M A

K

S SM

C LI

MOBILISERA MERA!

F

Nedladdning av javaspel står redan för en stor del av omsättningen när det gäller mobila innehållstjänster. Mobilen kommer att kunna bli en bra affär för tidningarna. Men det kräver nytänkande, snabbare organisationer, mod att satsa och mod att lägga ner det som inte fungerar. Det enda vi kan vara säkra på är att det inte blir som vi tror i dag. Det visar kanske följande citat ur Bra Böckers Lexikon från 1987, sex år efter öppnandet av NMT-nätet: ”Mobiltelefon är avsedd för installering i till exempel bilar och båtar men finns även i bärbart utförande. Samtalen sker på trådlös väg och kan avlyssnas av obehöriga.” Hur ser en sådan beskrivning ut i dag, eller om fem år? Det kan vara värt att fundera över redan nu. ■

MOBILISERA MERA!

SMS S

MS SM S

M MS M S M

18

C LI

Det blir inte som vi tror

FILMA

Läsarna har vant sig vid interaktivitet. Det kommer också att driva på utvecklingen. Människor skriver numera sina egna nyheter och exempel som ohmynews och wikinews kommer att hamna även i mobilen. Genom att erbjuda intressanta (välbesökta, vitala och uppdaterade) forum kommer vi att locka nya besökare. Där kan läsarna möta både varandra, sin tidning och människor som är aktuella i nyhetsflödet. Jag tror att en förutsättning, för att lyckas, är att tidningarnas egna skribenter är beredda att delta. Annars kan ju dialogen lika gärna föras någon annanstans. Även chatprogrammen flyttar in i mobilen. Det kommer att ske på SMS-trafikens bekostnad.

Trots gratiskulturens spridning, även till mobilen, finns det gott om framtida intäktsmöjligheter. Och redan i dag finns pengar att hämta. Tidningar är i allmänhet betydligt sämre än radio och tv när det gäller att utnyttja SMS-möjligheten. Vi kan göra det själva, i samarbete med kunder eller erbjuda det som en tjänst. Tekniken finns och avsätter vi resurserna är det egentligen bara fantasin som begränsar oss. Bevakningstjänster, både redaktionella och kommersiella, är ett annat intressant område. Speciellt när det gäller tidskritisk information, då mottagarna vill veta omedelbart. Textarkiv och annonsmarknader tillhör också de områden som måste ”mobiliseras” (göras tillgängliga i mobilformat). Genombrottet för mobila positioneringstjänster ser ut att komma nu. Det är också en kommersiell möjlighet för tidningsföretagen. Men jag vill absolut inte få ett SMS som uppmanar mig att köpa GP när jag passerar den lokala närbutiken. Speciellt inte om jag inte själv bett om det. Lite smartare än så måste vi vara när vi utvecklar våra tjänster. Att det går att göra, och

K LICKK

Vana vid interaktivitet

Pengar finns att hämta

Mest intressant är istället om man kan kommunicera direkt med individen. Reklambudskap till folks mobiler kommer att bli en integritetsfråga. Och elektronisk kommunikation och marknadsföring kommer i framtiden mer att ske på konsumenternas villkor. Den som har konsumenternas förtroende kan få tillgång till kundinformation (e-postadresser, telefonnummer) och rätt att skicka reklam. Tidningarna har i dag ett så stort förtroendekapital att de skulle kunna ta en sådan roll. Därmed skulle de få tillstånd att leverera ett urval (som konsumenten bestämmer) av kommersiella budskap direkt till sina läsares mobiler. För dessa kontakter kan tidningarna ta bra betalt av annonsörer. Vår stora fördel är att vi har en relation till våra kunder. Vi vill både få förtroende att bli en av ett fåtal utvalda leverantörer av reklambudskap, men också vara en intressant samarbetspartner. Flera branscher kommer att tjäna stora pengar på mobilaffärer. Spelindustrin är en sådan. Filmoch skivbranschen två andra. Tidningarna skulle kunna ta på sig återförsäljarrollen. Men vi är inte ensamma. Operatörerna agerar på samma sätt som i Internets barndom och bygger portaler. Och andra innehållsleverantörer ser en möjlighet att runda de traditionella marknadsföringskanalerna genom att upprätta direktkontakt med användarna.

KK LI C

Dagens GP-läsare, både tidning och nät, kommer att förvänta sig att GP finns även i mobilen. Det märker vi redan på trafiksiffrorna, som ökar snabbt. Och det fina med mobilen är att den kompletterar webbtjänsten. När folk har sämre tillgång till datorer, som under semestrar och storhelger, ökar mobiltrafiken. Detta ger också stora publicistiska möjligheter. Inte bara för att vi kan nå läsarna var som helst och när som helst. Mobilen genererar numera både läsartips och nyhetsbilder. Den förenklar kommunikation med läsarna och erbjuder flera olika möjligheter för att distribuera och presentera innehåll, som mobilt Internet, applikationer, SMS-tjänster, ljud och video. Samtidigt begränsas kanalen av det lilla formatet. De flesta mobiltjänster hämtar sitt innehåll från webben. I många fall är ursprunget en tidningsartikel. Resultatet kan bli flerradiga rubriker som fyller hela displayen och ett evigt skrollande för att ta sig igenom alltför långa texter. I framtiden tror jag användarna kommer att kräva ett mycket mer mobilanpassat innehåll. Nyckelordet är kortare – kortare rubriker, kortare ingresser och kortare texter. Det måste dessutom vara lätt att få en överblicka över innehållet och hitta rätt. Navigation och struktur är viktigt på nätet, men blir ännu viktigare i mobilen.

SMS-boomen blir en parentes i telekomhistorien (frånsett som betallösning). Så småningom förväntar sig folk även att kunna utföra alla sina kundärenden via mobilen. För två år sedan fanns mobilen för första gången med som ett svarsalternativ på ett prenumerationserbjudande från GP. 4 733 personer – drygt elva procent av alla svar – knappade in namn, adress, våning, lägenhetsnummer och hemtelefonnummer. Det visar att kanalen fungerar trots att det är lite krångligt. Numera finns SMS med som svarsalternativ i alla prenumerationskampanjer och andelen mobilsvar har ökat till närmare 20 procent. Däremot fungerar inte SMS för att ta betalt. Varken för prenumerationer eller privatannonser. Trots att det förmodligen skulle fungera alldeles utmärkt kan inte en privatperson annonsera via mobilen. Det beror på att intäktsfördelningen för SMS-betalningar fortfarande är orimlig.

K LICKK

Kompletterar webben

Hittills har inte användarna riktigt tagit till sig att de går omkring med en minidator i fickan. När GP lanserade applikationen Sportzapp (nyhetstjänst för sportintresserade) var det ett problem att få folk att inse skillnaden mellan en applikation och mobilt Internet. De förstod inte att de laddat in ett program i mobilen som måsta startas och stängas av (”varför har batteritiden blivit så dålig?”), eller uppdateras för att få tillgång till nya funktioner. De trodde att det fungerade som vilken surftjänst som helst. Men detta är ett övergående problem. När det lanseras attraktiva programvaror och installationen förenklas försvinner detta hinder.

M M

S 19

MATTIAS CARLSON Biträdande chef, Expressen Nya Medier

ZANDRA RAUCHWERGER

SÅ GJORDE DOM KLEINE ZEITUNG OCH SINCHEW - I

Mobil projektledare, Expressen Nya Medier

Vi ser två tydliga framtidscenarion. De är redan här – men kommer att utvecklas och förändras på olika sätt.

TV och webb hittar in i mobilen 1. Webben i mobilen

Webben tar plats i mobilen med i stort sett samma funktioner som i datorn och det blir fler integrerade webb- och mobiltjänster. Terminalerna får större och bättre skärmar och funktionaliteten förbättras. Webb-browsers kommer att anpassas – kodas om – till mobilfönstret i och med det kraftigt ökade användandet. Detta ligger några år bort, men utvecklingen går åt det hållet. Det finns redan i dag tjänster som gillas av användarna, och de kommer att bli fler. Söktjänster och mobila podcasts är exempel på webbtjänster som kan komma att växa i mobilen. Webbens populäraste tjänster kommer alltmer att integreras i mobilerna från start. Det ligger givetvis också i operatörernas intresse, de behöver fler lönsamma tjänster för att ersätta de minskande samtalsavgifterna. Affären kommer att bestå av traditionella annonser men dessa kan riktas tydligare mot kund – i och med att vi vet var läsarna finns och vilka de är via mobilnumret. Nyheter kommer att vara gratis, men precis som på webben kommer det att uppstå ett antal betaltjänster till exempel Viktklubb, PLUS-tjänster, medlemskap med förmåner. Den kanske största utmaningen blir – som alltid – att göra det enkelt för användarna. Det är det inte i dag. Mobilen och dess inställningar är idag avsevärt krångligare för användaren än att använda webben hemma vid datorn.

2. TV i mobilen

Allt fler tv-format blir nedladdningsbara. Livestreamade kanaler kommer att finnas men On demand-funktionen blir viktigast. I mobilen ser tittaren på vad han vill, när han vill. De tv-slingor som förekommer idag kommer därmed att försvinna. Tablåerna är på väg att tappa sitt värde. Konsumenten kommer att vara beredd att betala för att se program, liveevents och serier. Bildoch ljudkvalitén på direktsänd digitalteve till mobilen är redan bra, testverksamheten indikerar att detta kan bli verklighet inom en snar framtid. DVBH tekniken (marksänd teve anpassad för mobilen) kommer att utvecklas de närmaste åren. Användarna kommer att kunna spela in program med enkla knapptryck. Tekniken finns redan. I dag är det för dyrt för användaren att se på tv via mobilen. Månadsavgifterna för mobil tv – med det utbud som finns idag – är för hög för att det ska få verklig skjuts. Mobil tv-affären kommer att fungera på samma sätt som den traditionella tv-affären: medieföretagen får betalt per abonnent och kanalerna läggs in i olika paket. Det kan också förekomma frikanaler, helt finansierade via reklam.

Slutsatser:

● Starka varumärken och rätt innehåll har goda

förutsättningar att ta steget in i mobilen och nå läsarna/tittarna. ● Tekniken måste utvecklas – terminalerna förbättras och näten bli snabbare. ● Prisbilden måste bli tydligare för kunden. ■

➔ MER PÅ WEBBEN OCH I MOBILEN www.expressen.se/mobil wap.expressen.se

Malaysiska Sinchew-i och österrikiska Kleine Zeitung har smarta lösningar för radannonser och jobbannonser.

Mobila radannonser NÅGRA TIDNINGAR tittar inte bara på hur det redaktionella materialet kan göras mobilt, utan har även börjat arbeta med radannonser som skickas in via mobiltelefon. Detta finns det exempel på både i Europa och i Asien. I Österrike finns Kleine Zeitung, som publicerar radannonser som skickas in kompletta med bild och text via MMS från användarnas mobiltelefoner. Bilden tas

med mobilkameran och annonstexten skrivs in på mobiltelefonens knappsats. I SVERIGE har Skånemedia vid ett flertal tillfällen låtit läsarna skicka in gratulationsannonser via SMS med hälsningar vid exempelvis fars- och morsdag. I Malaysia har webbtidningen Sinchew-i en tjänst för jobb- och bostadsannonser som skickas in via SMS.

I FRANKRIKE finns portaltjänsten Gallery som har en WAP-baserad jobbsökningssajt. Via tjänsten kan användaren skapa sig en profil och sedan ansöka direkt via det mobila gränssnittet.

➔ MER PÅ WEBBEN www.sinchew-i.com www.kleinezeitung.at

Foto: DANIEL SIDENBLAD

20

TV OCH WEBB HITTAR IN I MOBILEN

SÅ GJORDE DOM

21

3

Utmaningen med display nummer Först kom tv:n, sedan PC:n. Nu har den tredje displayen gjort entré – och min mobil kan göra det mesta som en pc kan göra.

NIKLAS JONASON

VD, Citygate

Visst har mobilen potential för medieföretag. Det har den haft länge. Åtminstone i 15 år. En tillbakablick. För 25 år sedan kom den första PC:n. Sedan 15 år är det vanligt att vi har en egen mobiltelefon. Redan från start kunde man SMS:a. För 10 år sedan slog Internet igenom bland allmänheten. För fem år sedan började mobilerna erbjuda Internettjänster i olika former. Den mobil jag har i dag kombinerar alla dessa innovationer – den gör det mesta som en PC kan göra, den kan kopplas upp mot Internet och den gör det ganska snabbt tack vare 3G och WLAN. Den kan dessutom sköta min e-post, spela mina favoritlåtar, visa tv, erbjuda radio, fungera som kamera och video med mera. Den tredje displayen i våra liv, efter tv:n och PC:n har gjort sitt genombrott. Jag tvekar inte att använda mobilen som telefon. Jag litar på den. Jag skickar SMS både privat och i arbetet. Jag beställer kustrapporter från SMHI i form av SMS när jag är ute seglar. I den senaste luren får jag automatiska nyhetsrubriker med ingresser från dn.se och andra medieföretag (via RSS). Jag har ett av mina favoritverk som ringsignal när hustrun ringer. Allt detta fungerar bra. Men en hel del funktioner i min senaste mobil har jag bristande förtroende för. MMS har jag aldrig fått att fungera. 22

Att surfa från mobilen är inte särskilt praktiskt. Visst har jag surfat in på bioprogrammet.nu från bussen på väg in till stan någon gång – och visst har jag sökt upp någon adress på Eniros mobilportal, men surfningen på den lilla displayen går trögt och en del sajter öppnas inte ens i mobilens bläddrare. Och då har jag en lur med 3G. Vi teknikintresserade brukar säga att ”det kommer och det blir bättre” när folk i bekantskapskretsen påtalar teknikens brister. Det har vi alltid gjort. Vi skjuter den underbara mobila framtiden ständigt framför oss. Visst är det troligen så att alla korten ligger på bordet. En modern mobil klarar allt som alla apparater hemma hos dig klarar utom de i köket och de i garaget. Är du teknikintresserad och har tålamod kan du säkert få det mesta att fungera. Men så är det inte för den vanliga konsumenten. Någon har sagt att framtiden ”är redan här men dåligt distribuerad”. Det stämmer.

Håll huvudet kallt!

Ser man på mobilen som en publiceringskanal är det viktigt att hålla huvudet kallt. Den personliga, kvalitativa marknadsundersökningen i form av den egna fokusgruppen – bestående av en person, som är du själv – måste lyssnas på. Ju yngre du är desto bättre tror jag att du har chans att träffa på rätt behov i din lilla fokusgrupp. Frågan är inte ”hur kan vi tjäna pengar på mobilen som publiceringskanal” utan snarare är frågan ”kan den här publiceringskanalen vara något för oss så att vi kan nå våra målgrupper och mål”. En publicist som lever på kommersiella villkor måste tänka på den verkliga räckvidden (till exempel hur många använder SMS dagligen), intäktspotentialen (räkna med att publicisten får behålla hälften av bruttopriset för ett premium-SMS – det vill säga 5 kr för en tjänst som kostar konsumenten 10 kr) och hur stor UTMANINGEN MED DISPLAY NUMMER 3

publik vi kan få (det vill säga hur många som har mobilen i fickan och som förstår vårt erbjudande). Vi får inte mycket hjälp av landets mobiloperatörer. De har svårt att redovisa praktiska räckvidder för tjänster som MMS och mobilportaler. De flesta operatörerna, med något undantag, är inte intresserade av att erbjuda en kanal till publicister – det visar dom genom att erbjuda en dålig intäktsdelning. Att operatörernas teknik och att mobiltelefonerna inte fungerar som de skall underlättar inte vår utmaning. De som håller i besluten hos operatörerna tycks också vara teknikoptimister.

Funkar – funkar inte

Trots att det fortfarande är en bit kvar tills dess att vi har mogna och stabila apparater för Internet i våra fickor – och trots att villkoren för affärer inte är de bästa, så har lokala dagstidningar skapat värdefulla erfarenheter. Vi vet vad som fungerar. Några exempel: tävlingssvar via SMS eller svar via SMS på dagens fråga i tidningen fungerar båda bra, dejtingtjänster via mobil som presenteras i tidningen fungerar utmärkt (tack vare SMS kan potentiella partners förbli anonyma till dess det säger ”klick”) och upplagekampanjer har också varit framgångsrika ”skicka din adress via SMS så får du tidningen i brevlådan under en månad”. Visst blir det intäkter av allt detta – men inga summor som bidrar till stora resultat. När det gäller sportresultatservice, nyheter och väder fanns stora förhoppningar som ännu inte har infriats – i varje fall inte för lokala medieföretag. Likaså tjänster inom nöje och tidsfördriv såsom mobila spel. Dessa är kanske inte heller lokaltidningarnas starkaste sida. Den kloke publicisten bör vara klar på sin publicistiska grundidé – även i mobilen. UTMANINGEN MED DISPLAY NUMMER 3

Nyhetstips och bilder

Den kanske största insikten är att utnyttja mobilens möjlighet till direkt kommunikation mellan konsumenten och läsare och tidningens organisation – alltså medborgarjournalistik och självservice. Allmänheten kan skicka nyhetstips och framför allt bilder till redaktionen. Allmänheten kan skicka korta bidrag via SMS till ”klotterplank” som publiceras i tidningen och bilder som hamnar exempelvis på en moblogg på tidningssajten under ett semesterbildtema eller husdjurstema. Genom att konsumenten själv skapar och skickar sin annons, via till exempel. ett SMS, kan tidningens annonstjänster bli mer tillgängliga. Av dessa erfarenheter kan vi säkert säga att svaret på följande fråga kan vara nyckeln till nya affärer via mobilen: Hur kan dagstidningen öka interaktiviteten med kunderna – både med läsarna, beställarna och annonsörerna?

Är det för sent?

Men visst, teknikoptimisten och mediestorkonsumenten i mig vet att när det händer – alltså när det riktigt stora händer och jag är i stan eller på resa – så kommer jag att sträcka mig efter mobilen och gå ut på nätet och söka efter senaste nytt. Och säkert kommer jag då att se en annons på den lilla displayen som jag kanske klickar på. Kanske får jag betala en slant om jag vill ”läsa mer”. Och kanske mejlar jag och tipsar kompisar om nyheten direkt från mobilen. Och står jag nära händelsernas centrum kanske jag tar rollen som en medborgarfotograf eller allmänhetens papparazi och skickar en bild med kort text till min favorit bland mobila nyhetssajter. När allt detta når din display – är det för sent då? ■

➔ MER PÅ WEBBEN www.citygate.se

23

SÅ GJORDE DOM CHICAGO TRIBUNE OCH ASIAONE

När mktmedia AB genomförde ett framtidsseminarium i augusti 2006, talade vi mycket om förändrade generationsbeteenden och vad dessa får för betydelse för den bransch vi alla är i – communitybranschen.

BOSSE SVENSSON

VD, mktmedia AB

Vi är i communitybranschen För så är det. Den lokala tidningen är urcommu-

nityn. Tidningen i brevlådan varje morgon fungerar som dörren in i det lokala samtalet. Tidningen vid frukostbordet som den dagliga hjälpen för köpbeslut. Tidningen på bussen till jobbet som den sociala referenspunkten inför fikarumssnacket. Tidningen förklarar och ger sammanhang. Orienterar och navigerar åt dig. Nu ska vi ta vår urcommunity in i en värld av förändrade beteenden. En mobil, fragmentiserad och individualiserad värld. Vi måste bli en community där man inte bara läser, utan också lyssnar och tittar. Och framför allt – vi måste bli en community där man får bidra, synas och höras. Helst och högst sannolikt måste vi vara många communitys samtidigt. Och alla måste röra sig över fler plattformar. Det märkliga med den nya generationen är nämligen inte att de kommunicerar i realtid med vänner på andra sidan jordklotet. Det märkliga är att ”här” har blivit virtuellt istället för fysiskt. När min 15-åring lämnar det fysiska samtalet med kompisarna på skolgården, fortsätter hon detsamma genom messande på bussen och går vidare in i MSN när hon kommer hem och startar datorn. Den rumsliga upplevelsen är dock konstant – och någonstans där tar vår vuxna begreppsvärld slut. 24

Den som vill hålla emot en tia på att helt mobila communities är nästa steg att intressera sig för – räck upp en hand. MSN kommer nu brett in i mobilerna, 3G breddar bandet för snabbare och mer innehållsrik kommunikation. De reguljära TV-sändningarna hittar in i telefonerna. Och vi har en hel generation som redan har mobilen som integrerad del av kroppen.

Messenger regerar snart

Vägen in kommer att vara den vanliga. Chat, skvaller, dejting, nöjen och allt annat som det går att skapa sociala relationer runt. Allt som gör det meningsfullt för en tonåring att hänga någonstans. Messen kommer att ersättas av riktig e-post i telefonerna, och sedan kommer messengerfunktionerna att regera. Och var kommer tidningarna in i detta? Jo, genom att se till att vi finns med och levererar redan från början. Genom att flytta med det vi redan är bra på. Som till exempel den lokala journalistiken. Kanske också genom att skapa borgfred runt tekniska standards – så att innehållet både blir det viktiga och det som lönar sig. Alternativet är nämligen att vi av konkurrensskäl spelar ut oss i konkurrensen mellan telebolagen. Det tjänar telebolagen på – men ingen annan. ■ VI ÄR I COMMUNITYBRANSCHEN

Chicago Tribunes “Metromix” och AsiaOnes wapsajt är två exempel på smarta stadsguider i mobilen.

Stadsguider AMERIKANSKA Vindingo är ett företag som erbjuder mobila stadsguider för de flesta amerikanska storstäder. Dessa stadsguider innehåller bland annat information om restauranger, biografer, affärer, museer, hotell och offentliga toaletter och kommer kompletta med kartor och recensioner. NEW YORK TIMES, Washington Post och Seattle Times är några av de tidningar som förser Vindingo med information och recensioner, för sina respektive städers stadsguider. Guiderna är konstruerade för handdatorer (PDA:er).

SÅ GJORDE DOM

VINDINGO har även skapat tjänster för mobiltelefoner – däribland Chicago Tribunes stadsguide Metromix. Via denna guide får användaren tips om Chicagos bästa restauranger och aktiviteter, samt vägbeskrivningar från dörr till dörr. AsiaOne i Sydostasien har flera waptjänster som tillsammans utgör en stadsguide. Man kan söka efter hotell, bibliotek och hyrbilsfirmor. ETT PAR tidningar som ännu inte arbetar med avancerade mobilsidor – har utvecklat sina WAP-sidor så att de fungerar som stadsguider.

Amerikanska Lawrence Journal World är ett exempel. De har en textbaserad stadsguide, på mycket lokal nivå. Där finns rubriker som ”Drink specials”, som listar pubar som har specialerbjudanden på drinkar, ”Todays Events” som beskriver allt som är på gång i området, samt ”Restaurants open now” som listar de restauranger som är öppna för tillfället.

➔ MER PÅ WEBBEN www.asiaone.com metromix.chicagotribune.com

25

Tänk er en skolklass i årskurs åtta år 2016. Vi dyker rakt in i ett tema som genomförs varje vecka, ungefär som roliga timmen. Ibland handlar det om ord som helt försvunnit (”dandyelegans”) och ibland om ord som inte alls är så gamla, men som ändå blivit nostalgiskt komiska. Den här veckan ska man prata om…OFFLINE.

På spaning efter ord som flytt De flesta i klassrummet nickar lite igenkän-

buera innehåll till mobila enheter. Begränsad spridning än, men stort intresse. Tekniken har börjat fungera, men gränssnitt och batteritid är de svagaste punkterna.

2006 slår AJAX igenom rejält i webbläsaren

har GOOGLE och flera andra aktörer kommit så långt med kombinationen sök, mail, im (instant messenger), kalender, och nyttoapplikationer att 20 procent av de tidigare ”Office-användarna” bara startar en enda applikation på sin dator: sin webbläsare, oftast FIREFOX. GOOGLEPLEX (omnämnd redan i Hitchhiker's guide to the Galaxy från 1979) blir verklighet. Nya OPERA MINI flyttar in AJAX i den lilla skärmen

nande, det här kan man relatera till. Och visst, när läraren där framme låter händelserna ticka fram ett år i taget på skärmen så minns man vagt…

på stora skärmar. Plötsligt är det allmängods med applikationer som existerar enbart som funktioner i webbläsaren. I princip all intelligens ligger på serversidan. 3G i mobiltelefonerna börjar fungera. SR och SVT har både lyssnare och tittare i mobilen. Man experimenterar med olika modeller för att distri-

2007

och det innebär bland annat att det mesta av funktionaliteten från Googleplex även funkar i mobilen. HELSINGBORGS DAGBLAD gör en uppgörelse med FON och erbjuder alla prenumeranter en gratis trådlös router inkopplad i FONs sociala nätverk. Man gör till och med jobbet (nåja) med installationen åt användaren. På fyra månader blir Helsingborg den WLAN-tätaste staden i världen. hd.se ligger som startsida i alla nya accespunkter och blir därigenom den tredje största sajten i Sverige.

2008 börjar vår syn på hårdvara förändras.

Riktigt energisnåla och svala processorer finns i mobilt format. En hårddisk på 100 GB är billigare än två liter mjölk, och ändå är det ingen som handlar. De riktigt stora diskarna (+500 TB) säljer ännu hyfsat i glesbygden där nätutbyggnaden släpar efter, och används i huvudsak i avancerade HTPC-SYSTEM. Men för alla andra har nätverket äntligen blivit mediet. Mobilerna blir mindre och mycket billigare när de inte längre behöver mängder med minne. Istället hämtas det man behöver över nätet, när man behöver det. E-PAPPER går i graven, riktiga skärmar och bättre batterier har gjort teknologin överflödig.

MICROSOFT och YAHOO går ihop under uppmärksammade former och flera år tidigare än vad analytikerna trott. Alla gamla applikationer lämnas kvar under varumärket Microsoft och istället satsar man allt på den nya portalen MY.

2009 tvingas mobiloperatörerna till nationell

roaming genom ett riksdagsbeslut. Sverige blir först i världen att ta det steget och uppmärksamheten är stor. Två effekter märks direkt (förutom alla glada användare): ● Operatörerna måste fokusera på att sälja en tjänst istället för en teknik eftersom alla plötsligt har samma tekniska förutsättningar. ● WLAN uppbyggt av operatörerna exploderar i tätorterna. När det inte längre går att tjäna pengar på ”tick i linan” är det bättre ekonomi att bygga ut WLAN. Tillsammans med FON och andra ”ideella” WLAN får alla i tätorterna tillgång till extremt hög bandbredd. Utan avbrott, utan minuttaxa och utan kostnad om de redan är abonnenter hos någon nationell mobiloperatör. I princip all handel har flyttat in i Googleplex eller MY:s lösning. Det är slagsmål om handlarna på en brokig och stökig marknad. ➔

JOAKIM JARDENBERG

Kommersiell utvecklingschef, Helsingborgs Dagblad

26

PÅ SPANING EFER ORD SOM FLYTT

PÅ SPANING EFER ORD SOM FLYTT

27

2012 inleds med att Microsoft meddelar att 2010 blir en mobil från APPLE Sveriges man satt sunrise på hela office-paketet till augusti

mest sålda. Precis som de flesta andra mobiler kan den roama utan avbrott mellan 3G och WLAN. Det unika är integrationen med tjänsterna i Googleplex (där till exempel iTMS ingår sedan februari 2009) och formfaktorn. Den är också unik för att den är den första telefonen som inte är en telefon. Den är fortfarande en iPOD. En helt ny typ av hyperlokala tjänster blommar upp när alla mobila enheter kan kommunicera med varandra även om det inte finns någon gemensam accesspunkt (utvecklat av Microsoft redan 2006, men inget Microsoft gör verkar slå längre). Man pratar skämtsamt om LOCALNET som en konkurrent till Internet. Det blir, så klart, ett komplement.

2011

lanseras redan den fjortonde utgåvan av SAOL och den släpps bara digitalt. Självklart är den gratis. Nyord den här gången är till exempel ”PODDA” som kommit att betyda allt som har med kommunikation att göra. Surfa, maila, telefonera står kvar tills vidare, men man är helt klar över att det kommer att utgå – det är ”podda” som vinner mark. En stor undersökning resulterar definieras som i att ordet ”DIGITALT” ”BEKVÄMT” i den nya ordlistan. Årets mest uppmärksammade nyhet är att Google köper 51 procent av koncernen NWT.

28

samma år. Den korta tiden möjliggörs av att man bara har cirka 100 000 användare kvar. Över hela världen. Satsningen på MY, baserad på gamla Microsoft Live, har blivit en stor framgång. Två aktörer dominerar totalt miljön (startsidan) i alla Poddar: Google och MY. De erbjuder i princip likvärdiga tjänster och det är bara en varumärkesfråga vem du väljer. Hjärtat styr mer än hjärnan. Äntligen. Under startsidorna råder total transparens och 90 procent av alla applikationer är OPEN SOURCE-PROJEKT som återfinns i båda miljöerna. Eftersom oljepriset är uppe i 112 kronor litern och en flygbiljett till USA kostar 150 000 kronor, har viktiga arbetsgrupper bara fysiska så kallade ”fläskträffar” en till två gånger om året. Allt övrigt arbete sker på distans.

2013 sker den stora konsolideringen på den

svenska mediemarknaden. Innan året är slut ägs i princip alla mediehus av någon av de två stora. Utgivningen på papper är tryggad för lång tid framöver genom intäkterna från de ”nya medierna”. På DAGENS NYHETER jublar personalen när man äntligen slipper ge ut en tidning under det namnet – som i själva verket bara innehåller gårdagens nyheter. DN brandas om till MY PAPER.

PÅ SPANING EFER ORD SOM FLYTT

Print (och ett fåtal nationella tv-kanaler) är de enda som kör icke-riktad reklam och det används som dess USP i säljet. Kontaktkostnad på print är den överlägset lägsta av alla medier. Självklart är den breda morgontidningen gratis och totaldistribuerad.

2014

inleds med en överenskommelse mellan Google och MY där man syndikerar allt innehåll fritt – oavsett vem som producerat det. Nu spelar det ingen roll vilken miljö du poddar i, de innehåller i princip exakt samma tjänster och innehåll. 2014 är också sista året för ord som DATOR, TELEFON, LAPTOP etcetera i annonser. Nu är allt podd. I olika skärmstorlekar, med olika batteritider och olika design. Alla innehåller kamera, ljudfunktioner, och är designade för att alltid vara uppkopplade. De till och med BOOTAR över nätverket. Ingen utanför serverfarmerna känner längre till begrepp som HÅRDDISK, RAM, VIRUSSKYDD, UPPGRADERING. AFTONBLADET blir det första mediehuset i världen som betalar mer i tipspengar och externa arvoden än företagets totala redaktionella lönekostnad. Därmed slår man den sista spiken i kistan på det som WIKIPEDIA byggt upp under namnet news.wikipedia.org. Tanken på en daglig världsomspännande wiki-tidining var vacker, men allt för många användare levererar hellre till den som vill betala för materialet.

PÅ SPANING EFER ORD SOM FLYTT

2015 avslutas processen som började som

en folkrörelse redan i början på 2000-talet. Kravet på SYNKRONA FÖRBINDELSER går äntligen igenom, liksom kravet på global roaming. Äntligen kan alla skicka data med samma hastighet som de kan ta emot den. Att publicera och dela sker nu med samma kraft som vi tidigare bara passivt kunnat hämta information. Att det skulle behöva ta så lång tid. Localnet får en renässans, nu med de stora aktörernas goda minne.

2016 är det bara att inse att OFFLINE inte

finns längre. Vi är alltid uppkopplade och det är ingen skillnad på våra möjligheter att inhämta, bearbeta och distribuera oavsett om vi befinner oss hemma eller på jobb, på stan eller på landet, utanför husknuten eller Långtbortistan.

Fotnot: Den här historiska tillbakablicken innehåller en hel del ord som kanske inte är så vanliga i dag. Ord som i sin tur blivit historiska. Lyckligtvis har Google överlevt tidens tand och dess index innehåller fortfarande relevanta svar på de flesta frågorna. Få en snabb ordföklaring genom att inleda sökningen med define. Till exempel http://www.google.com/search?q=define:ajax ■

➔ MER I MOBILEN m.hd.se

29

Ett lokalkontor i fickformat Med försiktiga förhoppningar startade Skånemedias tidningar SMStjänster. Om det blev en stor framgång? Ja! Mattias Pehrsson förklarar varför.

MATTIAS PEHRSSON

Chef Digitala Medier, Skånemedia

Våren 2005 tog Skånemedias tre tidningar –

Kristianstadsbladet, Ystads Allehanda och Trelleborgs Allehanda – sina första steg ut i den mobila världen. Vi gick med lätta fötter och började som så många andra med sport. Mot några enkronor fick våra läsare ett urval lokala sportresultat direkt i sina mobiler. Enkronorna delade vi med operatörerna och med leverantören av tjänsten. Intresset var på förhand stort, ett av de lokala fotbollslagen berättade till och med om tjänsten i sitt matchprogram. Läsare i exilen hörde av sig och knappade glatt in en prenumeration på sitt favoritlag. Sedan trängde sig verkligheten på. Egenannonseringen klingade av och samtidigt gick det allt sämre på fotbollsplanerna runt om i sprid-

30

ningsområdena. Publikdragarna svek helt enkelt. Mittenplacering eller hjälplös sistaplats lockade få nya abonnenter. Tack och lov orkade inte de mest trogna fansen säga upp sina prenumerationer. Några kronor trillade alltså in men de motsvarade knappast kostnaden för egenannonsering eller administration. Ändå var satsningen på sportresultat helt rätt. Den visade att det fanns en efterfrågan av och en betalningsvilja för mobila tjänster hos våra läsare i och utanför våra spridningsområden. Vårt misstag var att vi inte snabbt nog erbjöd våra läsare fler tjänster – redaktionella såväl som kommersiella. Här kan vi och andra lokaltidningar förstås lära oss en del av kvällstidningarna. Men egentligen behöver vi inte gå längre än till våra egna pappers- och webbprodukter. Bara med ett stort urval når vi det stora flertalet och de stora intäkterna. Mobiltelefonen kan dessbättre användas på fler sätt av ett medieföretag än att sälja sportresultat eller andra mobila tjänster. Våra marknadsavdelningar fann en framgångsrik metod att arbeta efter när de öppnade upp mobilen som en

ETT LOKALKONTOR I FICKFORMAT

kanal att skicka in annonser via betal-SMS. Fördelarna var flera, bland annat: ● Annonserna kom in digitalt till tidningen. Någon inskrivning behövdes inte. ● Annonsstorleken var satt. Det gick inte att skicka in mer än 160 tecken. ● Annonsen var betald så fort den skickades in till tidningen. Kostnaden för administration och fakturering var således minimal. Och framför allt: ● Våra läsare gillade att skicka SMS! Och de hade inget emot att betala för att göra det. Detta visste vi förstås inte om när vi drog igång vår första kampanj med SMS-annonser. Valet föll på Mors dag. Klart att läsarna vill hylla sin mamma med en grattisannons på den stora dagen var tanken. Prisokänsligt, tänkte dessutom marknadscheferna, och satte annonspriset till dåtidens maxbelopp på 30 kronor för ett betal-SMS.

Därefter sattes ett vänligt annonspaket ihop till säljarna att gå ut på stan med.

En snackis på stan

Förväntningarna internt var blandade. Ingen visste ju hur det skulle tas emot av läsarna. Skulle vi få material att fylla en sida? Är inte SMS något bara för ungdomar? De flestas farhågor kom på skam. SMS:en trillade in i en takt som överraskade alla. Över 400 annons-SMS blev till flera sidor i tidningarna. Producenterna var nöjda, annonsörerna och marknadscheferna likaså. Men framför allt var läsarna nöjda. Mors dag-hälsningarna blev en snackis på stan. Annonser via SMS verkade fungera. Och det var inte bara ungdomar som skickade SMS till oss. När hösten kom med Fars dag upprepade vi förstås konceptet. Då med en helt annan attityd

Foto: BASS NILSSON

ETT LOKALKONTOR I FICKFORMAT

31

➔

SMS blev den » kommersiella hävstång som vi hoppats på« internt. Ett rejält annonspaket sålde sig själv. En klädfirma köpte reklamplats i det svars-SMS som gick ut till privatannonsörerna. ”Köp tre kalsonger, betala för två”. Själva hoppades vi närma oss antalet Mors dag-SMS även om ingen trodde att vi skulle få lika många Fars dag-hyllningar. Ännu en gång tog vi fel. Vi ökade med 50 procent till 600 SMS. Och det såldes en del kalsonger i Kristianstad, inte många men några. Vi visade att konceptet höll men också gick att utveckla. Läsarna följde med liksom intäkterna. SMS blev den kommersiella hävstång vi hoppats på. De här två projekten – sportresultat och SMShyllningar – har lärt oss mycket om hur mobila tjänster fungerar bland våra läsare. Vi har också lärt oss vikten av att använda våra andra medier i de här projekten. Utan koppling till våra andra medier (papper och webb) skulle vi aldrig lyckats nå våra resultat.

Insändare och filmer funkar

Andra erfarenheter från det dryga år vi jobbat med mobila tjänster är: ● Insändare går utmärkt att få in via SMS. Och det går att ta betalt för dem. Vi tar fem kronor. ● Läsare skickar gärna in filmer som de tagit med sina 3G-mobiler. Särskilt populärt är väderfenomen som tromber och blixtar. Filmerna publicerar vi sedan på webben. ● Tävlingar med SMS-svar lockar många. Om priserna är bra. ● Omröstningar passar utmärkt att hantera via SMS. Exempelvis årets Lucia. Läsare röstar och betalar gärna. ● Läsare skickar en del tips till tidningen via SMS. Kvaliteten på tipsen är dessutom ofta hög. ● Tålamod lönar sig. Efter en trög start började våra unga läsare skicka SMS till vår ungbilaga. Vi vet att våra läsare efterfrågar olika sorters mobila tjänster och att de än så länge kan tänka sig att betala för detta. Många av våra läsare vill dessutom kommunicera med oss via mobiltelefonen och av olika skäl bidra till innehållet i våra olika produkter. En del vill också publicera sig hos oss via sina mobiltelefoner. Vår slutsats är därför inte mer djupgående än att vi ser en stor publicistisk och kommersiell 32

potential i mobiltelefonen och de mobila tjänsterna, även för ett lokalt medieföretag. Vi tror att vi kan förverkliga potentialen ungefär så här: mobilen är för oss ett interaktivt verktyg som ger oss en möjlighet att följa våra läsare i tiden men också i rummet. Där läsaren befinner sig, där är också tidningen. Bara det finns täckning. Det innebär att vi kan skapa en relation mellan oss och läsaren som inget av våra andra medier klarar av. Vi vill att mobilen ska vara ett ständigt öppet lokalkontor i fickformat. För oss ska mobiltelefonen vara en naturlig mötesplats för medieföretaget och läsaren i framtiden. Där ska det finnas nyheter och annonser och tjänster. Sådant vi redan kan och gör bra i andra medier. Publicerat i de format som tiden och våra läsare och annonsörer kräver. Men lokalkontoret ska också vara en plats för utbyte mellan oss och läsarna och ett ställe där läsare möter andra läsare. Där det är lika naturligt att ta del av och interagera med en nyhet som att adressändra eller att ordna en date. Vi är övertygade om att vi aldrig kommer att bli färdiga med vårt lokalkontor. Exteriör och byggmaterial slits fort i dag men det är inget som bekymrar oss. Tvärt om. Vi ska satsa vår energi på att inreda kontoret.

Unikt material för läsarna

Delar av dagens möblemang har jag redan beskrivit. En del möbler kan vi låna från andra som jobbat längre och bättre. Mycket får vi snickra från grunden. Men framför allt ska vi möblera tillsammans med våra läsare. För genom att lyssna på läsarna och göra det vi traditionellt är duktiga på och låta våra olika plattformar jobba tillsammans står vi oss väl rustade inför framtiden. Andra kommer säkert bygga finare hus för möten mellan läsare och medieföretag. Men ingen kan bygga ett likadant som vårt. Och ingen kan inreda med samma möbler som vi. Unikt lokalt material. Till tidningen, till webben och till mobilen. Och till läsarna. ■

➔ MER PÅ WEBBEN

SÅ GJORDE DOM BERGENSAVISEN OCH VERDENS GANG

Verdens Gang och Bergensavisen har redigeringsverktyg för MMS.

Bildredigeringsverktyg EFTERSOM bakgrundsbilder till telefonen och liknande bildtjänster är så populära, så har ett par tidningar (flera i samarbete med externa partners) utvecklat bildredigeringstjänster för användare som vill skapa egna bilder att använda som skärmbakgrund på telefonen. NORSKA Verdens Gang har tjänster för att skapa och redigera både SMS och MMS. Om en användare vill skapa exempelvis ett MMS kan han eller hon ladda upp

en favoritbild från hårddisken och sedan bearbeta dem i ”MMS-editorn”. Där kan man lägga till texter och figurer i bilden. När detta är klart kan denna bild skickas till den egna eller någon annans mobiltelefon och användas som exempelvis bakgrund. De redigerade bilderna kan dessutom lagras i det MMS-album som finns på tidningens webbsida. Albumet är publikt och alla som gillar en bild kan beställa den till sin telefon, för 20 NOK per meddelande.

NORSKA DAGBLADET, Bergensavisen och svenska Aftonbladet har även de liknande bildredigeringsverktyg för MMS via sina respektive samarbetspartners Cellus, Eurobate och Inpoc. Dessa fungerar på liknande sätt men har något varierande utförande, funktioner, användarvänlighet och pris.

➔ MER PÅ WEBBEN www.ba.no www.vg.no

www.skanemedia.se

ETT LOKALKONTOR I FICKFORMAT

SÅ GJORDE DOM

33

2017 Detta ska jag berätta om elva år Minns ni när vi talade om webben och nätet? Kommer ni ihåg Sudoku? Morris Packer har skrivit ett föredrag som han tänker hålla på Tidningsutgivarnas Branschdagar år 2017.

MORRIS PACKER

Bonnier mobila tjänster

I efterhand var det lätt att se, men under det decennium som omfattade sekelskiftet var dagstidningarna fullt upptagna med att bekämpa hjärnspöken, fäktas mot väderkvarnar, stoppa huvudet i sanden och på det hela taget tilldela sitt existensberättigande livshotande skador. I dag, när vi skriver år 2017, kan man i eftertankens kranka blekhet konstatera att medierna i sin helhet hanterade det som då kallades ”webben” och ”nätet” på ett helt obegripligt sätt. Att dagstidningar skulle betrakta ett fenomen som: ● ökade yttrandefriheten, ● ökade informationsmängden, ● bröt ner gränser i informationsöverföring, ● och dessutom sänkte distributionskostnader – som ett ”hot” är för oss i dag fullständigt obegripligt. Dagstidningarna hade själva fallit i den grop av fördomar där en ”dagstidning” är ett tryckt annonsblad på papper med ett pliktskyldigt redaktionellt innehåll. Man saknade insikten att dagstidningens primära funktion är att vara en redaktionell tjänst, där både redaktionell och kommersiell information paketeras på ett för läsaren begripligt och funktionellt vis. En insikt som borde ha blivit tydligare för 34

varje ytterligare informationskanal som blev till. De ”läsargenererade dagstidningarna” som dök upp i samband med ”nätdagböckerna” (äldre term: bloggar) beskrevs som ”den sista dödsstöten för de traditionella dagstidningarna”. Lite lustigt är det ändå att det som slutligen ökade den globala informationsmängden över dess kritiska massa – och därigenom banade väg för att dagstidningarna skulle kunna återta sin unika och ledande position – då betraktades som en ”dödsstöt”. Men, utan att hänga upp sig på dessa och liknande spetsfundigheter, det enkla svaret är att med en enorm informationsmängd och en alltmer komplex värld blev själva tjänsten ”den redaktionella produkten” oumbärlig. Ju större informationsmassa och informationsbredd, desto viktigare blir det att få hjälp att sålla och sortera informationen till ett urval som är till nytta för individen.

Umgängeskretsen styrde

Få läsare klarade, oavsett hur goda sökverktyg som fanns, att sammanställa information som gav en tillräckligt bra upplevelse. Ytterst avancerade system fanns tillgängliga, som använde variabler som baserades på mediekonsumtion hos konsumenter med statistiska eller tekniska relationer, för att skapa en känsla av närhet till läsaren. Men effekten uteblev och genererade en innehållsmässigt bristfällig produkt. En produkt som var helt styrd av läsarens umgängeskrets och deras statistiska beteenden. Konsumenterna ville ha mer. Och tillgång till kvalificerad information blev oumbärligt. Att åka på solsemester i ”fel” land vid ”fel” tidpunkt innebar inte längre att man blev besviken – utan att man riskerade att dö. Behovet att vara välinformerad ökade snabbt, även bland grupper som tidigare helt litat på researrangörer och UD. Plötsligt fanns där en ny läsekrets som använde tidningen som ett redskap, en ”sammanhangstolk” och som en lärobok. För nostalgiker i tidningsbranschen gav denna

DETTA SKA JAG BERÄTTA OM ELVA ÅR

nya relation mellan läsare och redaktion (konsument och mediahus) en pånyttfödelse av en överdrivet romantisk bild av dagstidningens folkbildningsroll – lite Astrid Lindgren eller Wilhelm Moberg över det hela. Lyckligtvis (eller tyvärr) hade nostalgi ingenting med saken att göra, och sett på en global skala var det själva fenomenet ”dagstidning” som nådde nya och större grupper i kraft av dess funktion. Att en kenyansk sockerrörsbonde deltog i den globala världsekonomi och kunde skicka kvot- och prisinformation via sin telefon var ingenting märkligt. Men samma kenyan har rätt till en lokal och global mediebevakning, om inte annat för att kunna bedöma faktorer som kan påverka efterfrågan på hans grödor.

Sudoku var populärt 2005-2006

För att återgå till vår egen marknad, Sverige, så fanns det små men tydliga indikatorer på förändringen i läsekretsen. – Sudoku, det japanska sifferkorsordet blev oerhört populärt runt 2005/2006. Sudokuns popularitet var en indikator, eller om man så vill, ett bevis för hur läsekretsen förändrades. För att kunna lösa ett traditionellt korsord behövs en analytisk förmåga i kombination med en god språklig förmåga och allmänbildning. Skolsystemets misslyckande minskade drastiskt allmänbildningen och språkkunskaperna. Men skolans kollaps påverkade, lyckligtvis, inte befolkningens intelligens eller analytiska förmåga – bara för att man saknar "klassisk" bildning behöver man inte vara dum. Det tog förvånansvärt lång tid för de svenska

mediehusen att förstå hur läsekretsen hade förändrats. Detta kan till viss del bero på den svaga ställning marknadsavdelningarna hade inom mediehusen. Marknadsavdelningar, då som nu, älskar att undersöka attityder inom målgrupper. Och undersöker man attityder har man en god chans att se trender – en sanning som även gäller i dag.

Besk medicin för redaktionerna

När marknadsavdelningarna försökte presentera sina rön för redaktionerna avfärdades de, ofta med argument som ter sig skrattretande. Att uppmana redaktionerna att låta läsarnas mätbara intressen och låta betygsättning av redaktionellt material bli en faktor i nyhetsvärderingen var en alldeles för besk medicin för redaktionerna. Man ansåg att man "visste" vad som var bäst för läsarna. Och även om övertygelsen om redaktionens förmåga är en viktig styrka för allt redaktionellt arbete, så måste den grundas på en förståelse av konsumenterna; både av deras medvetna och omedvetna önskningar och behov. Den redaktionella andan genomgick en metamorfos efter de nordiska gratistidningskrigen (2006-2009), när mediahusen, och redaktionerna (!), genom dyrköpta erfarenheter lärde sig att konsumenterna valde de produkter som bäst förpackade ett kvalitativt redaktionellt innehåll i kombination med kvalitativa kommersiella erbjudanden. Gratistidningskrigen ledde i sin tur till postkasseloven i Danmark (Postlådelagen) som i praktiken krävde aktivt medgivande av alla hushåll

redaktionella andan genomgick »Den en metamorfos efter de nordiska gratistidningskrigen 2006-2009« DETTA SKA JAG BERÄTTA OM ELVA ÅR

35

➔

2017 Detta ska jag berätta om elva år som skulle ta emot hemdistribuerade gratistidningar. Den kaotiska, och ganska komiska, situation som uppstod i Köpenhamn under nordiska gratistidningskrigets inledning, där sop- och återvinningssystemen kollapsade, föranledde Folketinget att lägga fram ett lagförslag om återvinningsansvar för distributörer (I-lige-måde-propositionen). Den danska tidningslobbyn lyckades avstyra propositionen med ett nödrop, som i praktiken inneburit att man varit tvungen att hämta alla tidningar man delat ut, i utbyte för postkasseloven.

Ny syn på dagstidningen

I Norge och Sverige följde liknande lagstiftningar. Situationen var dock särskilt besvärlig i Sverige då person- och uppgiftslagen försvårade registerhanteringen. Vilka tidningar man haft till sin hemadress ansågs vara en uppgift som inte fick lagras eller användas. Erfarenheterna från de nya redaktionella strömningarna och från det nordiska gratistidningskriget, påverkade synen på dagstidningen som begrepp. I korthet kan man beskriva det som; kvalitet uppskattas av såväl läsare som annonsörer och dagstidningen är en självklarhet i de flesta hushåll i Sverige. När vi i Media- och Telekomintressenternas förhandlingsgrupp i dag firar 10-årsjubileum av våra ännu inte avslutade förhandlingar, har denna resa följt oss under åren. Konsumenterna har även bevisat för oss att de både kan och vill uppskatta kvalitet. Och att de tog tillgänglighet för givet. Att kunna få uppdaterad information som följer upp eller utvecklar en tidigare mottagen information är i dag en självklarhet. Medan vi (media) och ni (operatörerna) käbblade om hur vi skulle dela skinnet, gick konsumenterna över, till att på en global skala, betrakta Internet som en självklarhet. Inte mobilt Internet eller bredbandsinternet – utan rätt och slätt

SÅ GJORDE DOM

SignOnSanDiego och Aftonbladet vill ha in läsarnas bilder.

Mobiltelefonen är nyckeln till allt

Lärdomarna från våra gemensamma ansträngningar och strider är enkla: Den initiala förtjusningen över mobiltelefoni och mobila tjänster övergick snabbt till ett krav från konsumenterna att vi skulle göra allt tillgängligt där det passade dem. Konsumenterna eftersträvade inte mobila tjänster – de ville ha tillgång till alla tjänster när det passade dem. Att merparten ville kommunicera och interagera via sina telefoner var endast en naturlig utveckling. Och i dag, 2017, ser konsumenterna print och e-print som ett komplement till digitalt – och digitalt som ett komplement till print och e-print – och merparten av jordens befolkning använder sin mobiltelefon som nyckel till all världens information. ■

➔ MER PÅ WEBBEN www.bonnier.se

Det var oundvikligt att tvinga » fram fasta avgifter för obegränsad telefoni och datatrafik« 36

SAN DIEGO UNION TRIBUNE OCH AFTONBLADET

Internet, tillgängligt där konsumenten befann sig. Redan 2006 fanns det 2,5 miljarder mobilanvändare på planeten. Ni betraktade mobilnäten som er huvudsakliga intäktskälla och vi byggde modeller för en helt ny kanal. Vi gjorde båda fel. Våra ståndpunkter gick inte att förena – vare sig mellan oss, men kanske viktigare ändå är att ingen av våra strategier tog höjd för hur konsumenterna skulle agera. Det var oundvikligt att konsumenterna förr eller senare skulle tvinga fram fasta avgifter för obegränsad telefoni och datatrafik. I och med detta föll många av de resonemang som ni och vi fört kring intäktsdelning. Till vårt gemensamma försvar kan sägas; intäktsdelningen var en modell som fungerade i startfasen. Fastän vi aldrig lyckades enas om vad som var en rättvis fördelning – inte ens efter tio år. Men vi har båda insett behovet att bibehålla dialogen. Framför allt för att inte upprepa misstagen.

DETTA SKA JAG BERÄTTA OM ELVA ÅR

Tipskanal och bildgalleri ALLT FLER tidningar inser värdet av mobilen som tipskanal. Aftonbladet är en tidning som satsat på att få in tipsbilder från sina läsare. De har marknadsfört sitt tipsnummer (71 000) för SMS, MMS och e-post stort och de belönar den bästa tipsbilden varje år med just 71 000 kronor – allt för att arbeta in numret i läsarnas medvetande. Andra tidningar följer nu detta arbetssätt. VID ETT numera oräkneligt antal tillfällen har tidningar publicerat bilder som läsare tagit med sina kameramobi-

SÅ GJORDE DOM

ler när de blivit ögonvittnen till olyckor, värdetransportrån, terrorattacker eller naturkatastrofer. För varje gång en sådan stor händelse inträffar så kommer fler bilder in till tidningarnas redaktioner. Dessa bilder kan vara resurskrävande att hantera – men det finns enkla system – mobloggar, som automatiskt eller med liten insats från redaktionen kan hantera och publicera mobila bilder.

olika kategorier. En tidning som jobbat länge med detta är amerikanska Sign On San Diego, som webbupplagan av San Diego Union Tribune heter. De har haft mobila bildgallerier sedan 2003 och har i dagsläget nio olika mobloggar. Det finns även flera tidningar vars redaktioner själva skapar mobloggar – för att i olika situationer kunna rapportera direkt från fältet.

FLERA TIDNINGAR startar mobloggar (mobila bildgallerier) för läsarnas bilder inom

➔ MER PÅ WEBBEN www.aftonbladet.se www.signonsandiego.com

37

Så fungerar mobila tjänstemarknaden i dag I Sverige finns det i dag fler mobiltelefonabonnemang än det finns invånare. Enligt färska siffror från Post- och Telestyrelsen (2006) har 61 procent av dessa mobilanvändare använt någon form av innehållstjänst för mobilen. Trots detta är det långt ifrån alla svenska medieföretag som utnyttjar den mobila kanalen för att nå sina läsare.

KRISTINA BÜRÉN

Projektledare, Tidningsutgivarna / Ifra

Mobila tjänster handlar inte längre bara om SMS – över 60 procent av de telefoner som säljs idag har färgskärm, inbyggd kamera och webbläsare och det finns många möjligheter att skapa spännande tjänster. Hittills har dock inte nyhetstjänster varit den stora kassakon – även om allt fler använder sådana tjänster. Nej, den största delen av intäkterna från mobila innehållstjänster kommer från nedladdning av ringsignaler, javaspel eller bakgrundsbilder till användarnas mobiltelefoner. Informations- och nyhetstjänster är den tredje vanligast använda tjänsten, näst efter omröstning via SMS. De ovan nämnda tjänsterna är de som är störst även i flera andra europeiska länder. I Korea är det istället musik som är den absolut största tjänsten och i Japan är det mobil e-post som dominerar (en anledning till detta kan tänkas vara att SMS inte finns i Japan). De intäkter som medieföretag får från försäljning av egenproducerade tjänster, såsom olika nyhetsoch informationstjänster, utgör idag endast ett par procent av de totala intäkterna för betalteleindustrin. Men – man kan se det som att här finns stor tillväxtpotential! 38

Aktörerna

Många aktörer, utöver medieföretagen, slåss om vem som ska få leverera mobilt innehåll på den växande marknaden. Musikindustrin, spelindustrin, och mobiloperatörerna är bara några. Några aktörer som är viktiga att nämna i producent- och leverantörskedjan av mobila innehållstjänster är: innehållsleverantörer, operatörer och aggregatörer/gateways. Innehållsleverantörer är de som utvecklar och tillhandahåller mobila tjänster. En tidning som erbjuder en SMS-prenumeration på exempelvis sportresultat är alltså en innehållsleverantör. På den svenska marknaden finns i dag fyra nätägande operatörer för privatabonnemang: TeliaSonera, Telenor, Tre och Tele2. Operatörerna levererar tjänsterna och tar betalt – ofta via Premium-SMS (SMS med förhöjd taxa). För sina tjänster tar operatörerna ut anslutnings- och månadsavgifter, samt trafikkostnad och provision på det distribuerade innehållet. Innehållsleverantörerna måste betala fasta avgifter till samtliga operatörer för att kunna nå alla mobilanvändare. En innehållsleverantör kan dock välja att anlita en aggregatör/SMS-gateway istället, som är ett mellanled som sluter alla avtal med operatörerna. Detta sänker de fasta kostnaderna kraftigt, men i gengäld måste alla innehållsleverantörer som anlitar aggregatören dela på ett gemensamt kortnummer. Detta blir något krångligare för slutkonsumenten som måste knappa in kodord som ska stavas rätt osv.

Ett alternativ, som jag inte rekommenderar men som ofta förekommer, är att endast sluta avtal med en operatör. Detta alternativ blir billigare men stänger ute en stor andel av mobilanvändarna. Ett sista alternativ är att samarbeta med en innehållsleverantör som skapar olika typer av tjänster (ringsignaler exempelvis) och att sedan marknadsföra dessa i tidningens egna kanaler mot en del av intäkterna.

Var kostar det?

En del av intäkterna för varje såld mobil tjänst utgörs av moms (25 procent). Resten ska innehållsleverantör, mobiloperatör och aggregatör dela på. I vissa fall vill ytterligare aktörer ha sin del av kakan. Om det exempelvis är en musiktjänst (som en ringsignal) så tar Stim (Sveriges Tonsättares Internationella Musikbyrå) några procent av intäkterna. På papperet ligger intäktsfördelningen i Sverige i dag runt 80/20 procent (80 procent till innehållsleverantör och 20 till operatör). När man tittar närmare på denna fördelning ser man dock att mycket av intäkterna försvinner på vägen innan de når innehållsleverantören. Se räkneexempel nedan. I exemplet ser man att av de tio kronor som en kund betalar, tillkommer 4,75 kronor innehållsleverantören som skapat tjänsten. Innehållsleveran-

SÅ FUNGERAR MOBILA TJÄNSTEMARKNADEN I DAG

Sverige jämfört med resten av världen

I Sverige skickade mobilanvändarna 2,1 miljarder SMS förra året (2005) – vilket motsvarar nästan 20 SMS per användare och månad. Antalet MMS var nära 39 miljoner under 2005 vilket innebar en 50procentig ökning från föregående år. Totalt innebär detta dock bara ca 4 skickade MMS per svensk användare under hela förra året. Trafiken för mobila datatjänster uppgick till ca 31 000 Gigabyte 2005 vilket innebär en ökning på mer än 400 procent jämfört med föregående år. Om man tittar på de nordiska länderna så ser

Kunden betalar 10,00 kr

Till innehållsleverantören

Moms (25 %)

-2,00 kr

4,75 kr

Telia, trafikavgift

Var börjar vi?

Medieföretag som är intresserade av mobila tjänster, bör börja med att analysera vad man vill göra och varför: Vill man ha SMS-tävlingar? Vill man få in snabba nyhetstips eller kanske publicera mobila radannonser? När detta är klart är det dags att sluta avtal. För de allra största aktörerna är det bäst att sluta avtal direkt med operatörerna för att minimera antalet aktörer som tar del av intäkten. Är man en mindre aktör kan man med fördel anlita en aggregatör/ SMS-gateway eftersom detta kraftigt sänker de fasta avgifterna.

tören betalar även start- och månadsavgifter – utgifter som intäkterna för de levererade tjänsterna ska täcka. De fasta månadskostnaderna ligger mellan 6 000-15 000 kr per operatör och för att nå samtliga mobilanvändare behöver man sluta avtal med alla de fyra nätägande operatörerna. Om man väljer att anlita en aggregatör blir de sammanlagda fasta kostnaderna inte mer än ett par tusen kronor i månaden. I stället för att låta operatörerna ta betalt av slutkonsumenten kan man ta betalt via exempelvis faktura. Då får tidningen behålla mer av intäkterna. Mobiloperatörslösningen är dock smidigast för kunden än så länge.

-1,20 kr

Räkneexempel Intäktsfördelning efter försäljning av nyhetstjänst. En kund med Telia som operatör, har beställt en nyhetstjänst ur en tidnings utbud för 10 kr inklusive moms. Innehållsleverantören (tidningen), operatören (här Telia) och aggregatören (här IPX) ska dela på intäkterna. I slutänden får innehållsleverantören mindre än hälften av intäkterna.

Telia provision på innehåll (20 %)

-1,36 kr

IPX, trafikavgift

-0,15 kr

IPX, provision på innehåll (10 %)

-0,54 kr

SÅ FUNGERAR MOBILA TJÄNSTEMARKNADEN I DAG

➔ LÄS MER Vill du läsa mer om marknaden för mobila tjänster? Ladda hem rapporten: Mobila tjänster ABC – Hur gör man, vilka är aktörerna och vad kostar det? (Bürén 2006), från Tidningsutgivarnas hemsida. www.tu.se

39

➔

man att en norsk kund skickade 82 SMS i månaden förra året, en finsk skickade 43 SMS i månaden och en dansk skickade 131 SMS i månaden. MMS-utvecklingen i alla fyra länderna har varit mer blygsam. En dansk användare skickade 0,38 MMS i månaden år 2005, en norsk skickade 1,61 stycken och en finsk skickade 0,26 MMS i månaden. Anledningen till dessa skillnader i utvecklingen

Antal skickade SMS 130 110 90 70 50 30

SÅ GJORDE DOM BERLINGSKE TIDENDE OCH CHANNEL NEWS ASIA

Channel News Asia och Berlingske Tidende erbjuder chat.

Utveckling – hot och möjligheter

10 2000 2001

2002 2003 2004

Det finns en viss osäkerhet kring vart utvecklingen inom mobiltelefoni är på väg. Vissa förutspår att tv i mobilen kommer att bli nästa stora succé, medan andra menar att musik i mobilen kommer att bli den största kassakon. GSM och GPRS (2G respektive 2,5 G) är vanligast i Sverige, men 3G växer stadigt. En teknik som kan komma att påverka den framtida mobilmarknaden är IP-telefoni – gratis telefoni via bredband. Företaget Skype har utvecklat en sådan tjänst. Många mobiloperatörer oroas nu över att Skype och andra giganter som Google, Microsoft och Yahoo! ska erbjuda gratistjänster över mobilnäten och därmed hota operatörernas trafikintäkter. Vid utgången av 2005 uppskattades antalet Svenska IP-telefoniabonnemang till 200 000 av PTS. ■

2005

Antal skickade MMS 1,6 1,4 1,2 1,0

0,30

0,8

0,20

0,6 0,4

0,10

0,2 2002

2003

2004

2005

03

40

kan förklaras med att prissättningen för SMS och MMS varierar mellan länderna. Post- och Telestyrelsen har uppgett (2006) att de anser att det finns utrymme för ökad priskonkurrens på den svenska SMS-marknaden. Under 2005 beräknades hela marknaden för mobila innehållstjänster i Sverige ha omsatt 400 MSEK. Den norska marknaden beräknades ha omsatt 850 MSEK, den danska 210 MSEK och den finska 650 MSEK (Siffror från Aspiro). Intäktsdelningsmodellerna varierar världen över. I exempelvis Japan, där mobila tjänster vuxit sig mycket stort, finns en för innehållsleverantörer mycket gynnsam modell där upp till 91 procent av intäkterna går till innehållsleverantören. Användningen av mobila tjänster i Japan är i dag så stor att en operatör kan få upp till 40 procent av sina intäkter från mobila datatjänster – vilket kan jämföras med europeiska operatörer, som fortfarande får mer än 85 procent av sina intäkter från röstsamtal. I Japan har alltså utvecklingen gynnats av fördelaktiga villkor för innehållsleverantörer, vilket i förlängningen även gjort mobiloperatörerna till vinnare. Den utmaning vi nu står inför är att sluta avtal som gynnar tillväxten av mobila tjänster i Sverige.

2004

2005

Fotnot: Prisuppgifter och statistik var aktuella när denna artikel skrevs. Håll utkik på tu.se efter uppdaterade siffror.

SÅ FUNGERAR MOBILA TJÄNSTEMARKNADEN I DAG

Communitytjänster ANTALET CHATFORUM och bildgallerier för läsarnas bilder växer. Många tidningar erbjuder även sådana tjänster anpassade för mobiltelefoner. Några tidningar har SMSchat, som till exempel norska Dagbladet som har tjänsten ”Snakk”. Dagbladet har även en ”grupp-SMS-tjänst” – där man kan gå ihop några stycken och skapa en grupp och sedan skicka SMS till flera mottagare samtidigt från gränssnittet – där mottagaren betalar. Många mobilanvändare föredrar dock WAP för

SÅ GJORDE DOM

chattjänster eftersom det är billigare än SMS – trafikkostnaderna för en WAP-chat är bara en bråkdel av kostnaderna för samma tjänst via SMS. Danska Berlingske Tidende erbjuder tillsammans med en samarbetspartner tjänsten ”Chat United” som är en chattjänst via WAP. ALLT FLER mobilanvändare använder e-post eller messenger när de kommunicerar via mobilen. Vissa telefonmodeller som säljs idag levereras med inbyggd messengerfunktion, vilket

kan komma att påverka SMS-användandet. FLERA TIDNINGAR erbjuder även mobila dejtingtjänster. Detta finns det exempel på från hela världen, från Singapores Channel News Asia och danska BT till sydafrikanska News24.

➔ MER PÅ WEBBEN www.channelnewsasia.com/cna/mobile www.berlingske.dk/mobilspil

41

Gör det enklare för kunden – NU!

Att välja kan vara knepigt, men att betala ska vara lätt. I Japan fungerar mobiltelefonen som betalningsmedel. Foto: STIG NORDQVIST

Mobila tjänster är fortfarande kraftigt underutvecklade i Sverige. Stig Nordqvist anser att två fundamentala grundstenar måste på plats när det gäller mobila tjänster – enklare för kunden och bättre möjligheter för innehållsleverantörerna.

➔

42

GÖR DET ENKLARE FÖR KUNDEN – NU!

GÖR DET ENKLARE FÖR KUNDEN – NU!

43

STIG NORDQVIST

Stig Nordqvist, direktör, Teknik och digitala medier, projektansvarig mobila tjänster, Tidningsutgivarna

Låt mig ta fram två grundläggande problem

som enligt min mening är kärnan till att det går så trögt i Sverige för mobila tjänster. För det första har det fokuserats alldeles för lite på kunden och på att göra det enkelt för kunden att använda sin mobiltelefon fullt ut. För det andra är hela affären felbalanserad när operatörerna tar så stor del av vinsten att det hämmar hela utvecklingen av industrin. Detta är en uppfattning baserad på utvecklingen i övriga Norden, Japan och Indien samt i jämförelse med globala trender inom mobila tjänster de senaste tio åren.

Ska kunden eller Telia vara i fokus?

Fram till i år hade majoriteten av alla konsumenter knappt gjort i ordning sina telefoner för att använda datatjänster som WAP, MMS, Internet och epost. Det har varit för svårt. Först ska man köpa sin telefon och välja abonnemang. När man väl har sitt paket ska man aktivera sin telefon och abonnemanget så att man kan ringa. Efter detta är man äntligen redo att tala och möjligtvis SMS:a. För mer avancerad kommunikation, som WAP, MMS och e-post, måste man konfigurera sin telefon. Fram till för ett år sedan innebar det att man var tvungen att ladda ned filer från både operatören och mobiltelefontillverkaren. Detta steg ledde ofta till ett eller många samtal till operatörens kundtjänst som, om man hade tur, visste hur man hjälpte till och hade tillgång till sina system som allt som oftast inte var nåbara. För många blev det en evigt lång process för att få sin mobil redo för avancerad användning. Väl färdig så upptäckte man att väldigt få vänner hade MMS konfigurerat så varför sända ett MMS om de ändå måste gå till en webbsida för att se meddelandet. Detsamma gällde WAP, som i och för sig var kul, men där det fanns ytterst få sajter, vilket gjorde att många tröttnade ganska fort. Började man surfa på Internet på mobiltelefonen så gick det så långsamt att det kändes som om man var tillbaka till det gamla 28k-modemet i mitten på 90talet. Om sanningen ska fram så är det förstås myck44

et snabbare och bättre i dag än det har varit. Men det är ändå långt ifrån så bra som det skulle kunna vara.

Kundorienterat i Japan

Tänk dig att köpa en telefon i en butik eller på Internet och ange dina personuppgifter som behövs för köp och samtal. Du får hjälp med att ställa in telefonen så att den går att använda direkt efter köpet, både med e-post och Internet. Detta är ingen fantasi. Det har fungerat så i Japan sedan februari 1999 och det är en väldigt viktig faktor till framgång för mobila tjänster överhuvudtaget. Huvudregeln är att det är enkelt för kunden. Upplevelsen sätts i centrum och man skapar en första positiv upplevelse. I Japan har operatörerna tillsammans med terminaltillverkarna och innehållsleverantörerna arbetat hårt för att sätta kundens positiva upplevelse i fokus. Man kallar det ”Mobile Kaizen”. Ibland hör man argument för varför mobila tjänster i Japan är så framgångsrika, att det beror på att japaner är så speciella i jämförelse med oss européer, att de är tokiga i tekniska prylar, pendlar flera timmar varje dag och att de gillar att betala mycket för tjänster. Enligt Daniel Scuka på Wireless Watch Japan, är detta helt felaktigt. Självklart är kulturerna olika, men när det handlar om mobila tjänster och beteenden så har vi mer gemensamt än många tror. Scuka hävdar att den japanska framgången för mobila tjänster framför allt är ett resultat av allt det hårda arbete som terminaltillverkarna och innehållsleverantörerna lagt ner på design och ständiga förbättringar som gör att konsumenten får mycket för sina pengar.

I Japan kan mobil» telefonen användas som ID-kort och plånbok« bland mobila tjänster. När affären stimuleras så skapas mångfald, men när ett monopol vidhålls går det trögt och konsumenten blir lidande.

Mobilen som ”livsstilsplattform”

Mobiltelefonen har sina rötter i den talade kommunikationen – folk köper framför allt sin mobiltelefon för att tala med varandra. Internetuppkopplingen blev nästa steg i utvecklingen, och i Japan når man nu ett tredje stadium – man ser mobilen som en plattform för sin livsstil. Man ska kunna använda sin telefon som kamera, tv, streckkortsläsare, externt minne för musik och allehanda dokument. Den senaste funktionen är att mobilen ska ersätta plånboken, i synnerhet för mindre betalningar. Den japanska operatören DoCoMo lanserade förra året ”Osaifu-Keitai” (wallet phone) genom sitt dotterbolag FeliCa där man ska erbjuda konsumenterna att spara olika typer av information på sin mobil som till exempel buss- och tågbiljetter, medlemskort och ID-kort. Denna tjänst växer stort. Sommaren 2006 hade över 84 000 köpställen installerat systemet, till exempel småbutiker som 7-Eleven och Pressbyrån, men också lokaltrafiken, videobutiker, kiosker, apotek, bio-

grafer och över 12 000 vending machines. 13,8 miljoner användare har hittills registrerat sig för att kunna använda tjänsten, vilket är en fjärdedel av DoCoMo’s totala kundstock.

25 procent fler kunder i timmen

Det centrala i hela upplägget är att DoCoMo inte tar någon del av intäkterna för alla dessa tjänster. När man köper en tågbiljett eller en tidning i en 7Elevenbutik så är det en transaktion helt mellan konsumenten och tjänsteägaren. DoCoMo tar inte procent på den försäljningen. En liten summa uppkommer då butiken måste hyra en terminal för 100 kronor per månad för att kunna koppla signaler från mobilen till sin kassaapparat, men den är endast administrativ och DoCoMo säger att systemet är mycket effektivare för butiken i jämförelse med att hantera pengar. Man hävdar att en 7-Elevenbutik kan hantera 25 procent fler kunder per timme om alla betalar med mobilen. Varför gör då DoCoMo detta om de inte direkt tjänar på det? Svaret är enkelt. Man vill öka funktionen av mobilen så den används så ofta som möjligt varje dag. Studier visar att ökad användning också stimulerar ökad konsumtion. Det är något vi säkert kan lära av i Sverige. ■

Innehåll med service

Innehållet i japanska mobila tjänster är, enligt Scuka, populärt, användbart och serviceinriktat, till exempel i form av busstidtabeller, restaurangtips, nyheter och väder. Men det finns också lättare material som populära ringtoner, horoskop och dejtingtjänster. Varje månad rankas de mest populära sajterna och de hamnar sedan automatiskt överst i mobilens innehållslista, vilket förstås sporrar de mest innovativa innehållsleverantörerna. En annan sporre för innehållsleverantörerna är att de får behålla över 90 procent av intäkterna, vilket gör affären intressant att satsa på. För Sveriges del är intäktsdelningen en central fråga, och den andra fundamentala grundstenen för att utveckla mobila tjänster. Intäktsdelningen är central för att skapa volym – djup och bredd –

GÖR DET ENKLARE FÖR KUNDEN – NU!

Communitytjänster sätter fart på dialog mellan öst och väst.

GÖR DET ENKLARE FÖR KUNDEN – NU!

Foto: STIG NORDQVIST

45

Året är 2010 och Linn, Markus och Yukie byter ofta och kräset ut sina mobiler efter behov och personliga trender. De har gemensamt att de shoppar miljömedvetet och ogillar överkonsumtion – däremot gillar de att kommunicera, söka information och bli informerade. Mobil- och datortillverkarna har till slut blivit kundfokuserade och anpassar sig snabbt efter trender och behov. Stig Nordqvist

Kräsna konsumenter väljer e-gröna mobiler Är detta en vision, dröm eller önsketänkan-

de? Frågan är bara upp till konsumenterna – du och jag – att svara på. Tekniskt så kommer detta att vara möjligt, om tillverkarna vill. Just nu ser vi några viktiga rörelser som påverkar IT-industrin världen över. Det är råvarukris, många konsumenter är miljömedvetna och många individer är modemedvetna och vill sticka ut. E-gröna mobiler – vad innebär det? Jo, först och främst att terminalerna produceras miljövänligt och energisnålt samt att alla komponenter är återvinningsbara. En annan aspekt är att telefoner, handdatorer och olika e-pappersläsare inte är fullproppade med tekniska finesser som ingen använder utan att enkelheten regerar. Konsumenterna är trötta på att ha en telefon eller dator som påstås kunna allt men som man aldrig använder, mer än till att möjligtvis skryta med. Enkla och smidiga mobiler optimerade för kommunikation och läsbarhet har lanserats. Man minns Apples iPod som startade en ny våg av enkla, fokuserade terminaler med snygg design.

Renässans för läsningen

Vi har blivit alltmer fokuserade på kommunikation, att informera och hålla sig informerad. 46

Granskande, grävande och kvalitativa nyheter, är hett eftertraktade. Den nya generationen genomskådar tveksamma källor och söker sig till trovärdiga och interaktiva källor som främjar debatt och sanning. Självklart är nöje och underhållning stort, gärna med rörlig bild, men läsning – böcker, magasin och nyheter – har fått en ny renässans genom en bred flora av olika stora och enkla läsplattor med e-pappersskärmar. De bästa egenskaperna från papperet kombinerat med mobila terminaler har blivit en hit bland de yngsta och mest medvetna grupperna. År 2010 skådas en gryning av miljömedvetna och kräsna konsumenter som väljer olika terminaler för olika tillfällen under dagen. Kommunikation, interaktion, nöje och kvalitativa nyheter samspelar för att stimulera och mätta mångkulturella medborgare. Web 2.0 har i praktiken nått mobilen och hjälper individen att lätt söka, finna och kommunicera lokalt och globalt. Kort sagt handlar det om nytta och nöje just nu, var som helst, hur som helst med e-gröna mobila terminaler vare sig du har Cheap Monkey, Acne eller True Religion att förvara dem i. ■

KRÄSNA KONSUMENTER VÄLJER E-GRÖNA MOBILER

Några av världens mest flitiga mobilanvändare är tonårstjejerna i Tokyostadsdelen Harajuku. Foto: STIG NORDQVIST

KRÄSNA KONSUMENTER VÄLJER E-GRÖNA MOBILER

47

Vill du veta mer? Skicka ett SMS med texten TU MOBIL till

72580 *

Sedan får du kontinuerlig information via SMS om Tidningsutgivarnas satsning på mobila tjänster och om kommande mobila aktiviteter som Tidningsutgivarna anordnar. Tjänsten är en prenumeration som du kan avbryta när du vill genom att skicka TU MOBIL STOPP till 72580. * Kostnad 0 kronor. Operatörens trafikavgift tillkommer.

Låt fler läsa den här! Beställ fler exemplar på www.tu.se