Vision - Europa Efter Eu - Broschyr

EU-UTTRÄDE MED ELLER UTAN VISION ?

Bakgrund Under ett antal år tillbaka har det diskuterats inom Folkrörelsen Nej till EU i vilken utsträckning vi kan ta upp frågan om alternativ till EU. Till kongressen i Norrköping 2006 fanns två motioner om detta som avslogs. Frågan har dock fortsatt att existera, tex. arrangerade lokalgruppen i Göteborg ett seminarium hösten 2006 på temat ”alternativ till EU”. Denna debattartikel baserar sig på ett av seminariets inlägg EU-motståndets två grundparoller EU-motståndet vilar på två grundparoller; Sverige ut ur EU och Nej till EU. Den första paroller är enkel och klar. Den andra mer diffus men innebär ett allmänt motstånd mot det som EU står för. Hur långt Folkrörelsen kan gå i sitt motstånd finns det olika uppfattningar om. Kongressen i Norrköping avslog en motion med målsättningen om EU:s upplösning. Finns det en möjlig väg att utmejsla ett alternativ till EU utan att hamna i knät hos olika ideologier och därmed splittras i olika grupperingar? Vitsen med ett sådant alternativ är istället att söka enhet kring en gemensam plattform för ett alternativ till EU.

Form eller innehåll? Arbetet med att finna alternativen till EU kan ske efter två linjer. Den ena linjen handlar om praktiska fysiska alternativa till EU; tex. olika konkreta förslag på samarbetsformer politiskt, ekonomiskt mm. Denna diskussion är viktig och nödvändig men det är viktigt att inte fastna för speciella lösningar, former eller detaljer. Det vore en återvändsgränd att EU-motståndarna i idag skulle låsa sig för några detaljerade alternativ. Istället bör huvudspåret för att utmejsla alternativ till EU bestå i ett politiskt alternativ – en plattform med politiska paroller som både kan bli ett politiskt alternativ till EU och samtidigt samla EU-motståndarna. Ideologiska skiljelinjer – Uppkomsten av ett nytt statsmaktsliknande projekt som ersätter de gamla europeiska stormakterna har lett till en omfattande politisk omgruppering över stora delar av den tidigare traditionella politiska uppdelningen. EU-motståndet finns inom de flesta politiska lägren och samarbetet mellan dessa EU-motståndare har ofta fungerat bra. Fortfarande finns stora skiljelinjer i synen på vilken typ av samhälle och ekonomiskt system som eftersträvas; dvs kapitalism, blandformer eller socialism. Om alternativen till EU går in och tar ställning i dessa frågor så splittrar man motståndet. Därför kan en plattform för ett alternativt Europa inte ta ställning i dessa frågor men väl i ett antal grundlaggande frågor där en bred enighet finns, eller borde finnas. EU:s karaktär Hur ska vi se på EU-bygget och vilka konsekvenser får det för hur långt vi går i vårt EU-motstånd?

Efter andra världskriget har olika aktörer verkat för en utveckling som resulterat i ett nytt federalt europeiskt statsbygge. Allt från intressen av att bygga ett samarbetande (väst-) europa för att förhindra inomeuropeiska krig, förvalta tyskt stål och kol efter Hitlerregimen, verka för atomenergins spridning, USA:s intresse under kalla kriget att genom europeisk integration få fart på den ekonomiska utvecklingen. De gamla kolonialmakternas egna imperier utgjorde också hinder för europeisk integration då dessa hade sina egna imperier att värna om. Redan när Romfördraget ingicks 1957 slogs den nyliberala marknadspolitiken fast. Traktatens betydelse var till att börja med inte så betydande. Inte för än den inre marknaden på allvar börjat formeras på 90-talet och de europeiska unionerna sammanförts i en gemenskap kom denna att få någon betydelse. Under 90-talet ändras också det säkerhetspolitiska läget radikalt när Sovjetunionen och östblocket upplöses. De tidigare supermakternas grepp om Europa tar här slut med Tysklands återförening. USA:s relativa försvagning har därefter förvandlat den forna skyddslingen EU till en begynnande strategisk allierad. USA:s fortsatta försvagning ekonomiskt och problem i Irak/Afghanistan lämnar också ett säkerhetspolitiskt vakum som någon måste fylla. Detta arbetar krafter inom EU för att fylla och ta de nödvändiga säkerhetspolitiska och militära steg som situationen och EU:s behov kräver. XX Hur ska vi se på denna skapelse av Europas eliter; är vårt EU-motstånd endast begränsat till Sverige och ett svenskt EU-utträde eller är vi emot EU som organisation och tom. för en upplösning av EU? Den första frågan vi bör ställa oss hur långt ett utträde ur EU innebär självständighetens återupprättande och att vi slipper EU. Att ett utträde ur EU innebär kraftigt ökad självständighet kan det inte råda något tvivel om. Men det kommer att bero av om EU är starkt och om de som bestämmer i vårt land vill luta sig mot EU eller agera självständigt. Norge är ett aktuellt exempel där etablissemanget vill införa tjänstedirektivet inom ramen för EES-avtalet. Verklig självständighet kräver inte bara ett utträde ur EU utan att Europa blir fritt från EU. EU är ett eliternas projekt och saknar folklig förankring. Dessa eliters och EU:s egna ambitioner är att bli en ekonomisk och politisk stormakt. EU-systemet är ett hinder för en utveckling mot fred, välstånd, demokrati och jämlikt mellanstatligt samarbete såväl i Europa som gentemot världens övriga länder. Därför är EU:s existens inte bara en fråga för de länder vars eliter vill vara med i EU. EU utgör ett hinder för alla folks utveckling, även de som står utanför EU. Det innebär inte att vi skulle avstå ett utträde ur EU för att det skulle vara lönlöst och omöjligt att uppnå full självständighet utanför ett starkt EU. Varje utträde ur EU minskar EU:s inflytande, och kan få luftslottet att rämna. Faktorer som verkar för EU Det finns en rad faktorer som gynnar EU:s framväxt som en begynnande supermakt. 1. EU har nått en kritisk massa/nivå där samordningseffekten leder till ökat politiskt ekonomiskt inflytande i världen. Medlemsländerna räknar förmodligen med att själva tjäna på denna samordning. Samordningen lär fortsätta och göra EU än starkare. 2. Energikrisen kan stärka EU som får ansvar för att säkra energiförsörjningen åt Europas länder

3. Behovet av internationell expansion sker fördelaktigast under beskydd av riktiga supermakter. Här vill EU bli störst på tjänsteexport på egna vilkor. Den ökade konkurrensen med Kina och Indien kommer att leda till ökade uppgifter för EU. USA:s försvagning lämnar ett maktpolitiskt vakum som någon behöver fylla åt Europas eliter. Faktorer mot EU Samtidigt finns det flera faktorer som verkar mot EU De viktigare är: 1. Energikrisen, skapar internationell instabilitet och motsättningar 2. Klimathotet som ökar medans EU-sytemet inte förmår vidta nödvändiga åtgärder. 3. Det demokratiska underskottet med EU-institutionernas ökade makt som leder till den nationella demokratins försvagning. Fackliga rättigheters urholkning. Polisoch kontrollsamhällets framväxt. 4. Militär och säkerhetspolitikens utveckling med militära äventyr som tex. Afghanistan och Tchad. 5. Välfärdssystemens avreglering och marknadesanpassning leder till det politiska systemets minskade legitimitet. FNEU:s politik/paroller Jag ska här göra en förenklad sammanställning av FNEU:s politik genom att sammanfatta huvuddelen av principprogrammets stycken i paroller. Då ser FNEU:s politik ut så här: - Folkstyre istället för supermakt - Nej till EU-stat och Lissabon-fördraget - Ja till Folkomröstning - Återupprätta neutraliteten och alliansfriheten - Nej till gemensam EU-militär - Solidaritet med de fattiga folken och länderna - Nej till ojämlik handel – avreglering av välfärdssektor och infrastruktur i fattiga länder - För en human flyktingpolitik - Slå vakt om välfärden (social välfärd och offentliga sktor) - Försvara de fackliga rättigheterna - Nej till EMU - Nej till stabilitetspakten Alternativet till EU Alternativet till EU är inte en detaljerad konstitution för vårt land eller för ett system med mellanstatligt arbete. Huvudsidan är politikens innehåll. De tre viktigaste parollerna blir då: 1. Ut ur EU 2. Upplös EU 3. För ett europeiskt samarbete baserat på jämlika mellanstatliga förbindelser