Propaganda

Propaganda

Inledning Propaganda finns alltid omkring oss och dess inslag i vår vardag är så vanlig att vi inte alltid reflekterar över den. Den finns i olika former och i olika områden men grundprincipen är alltid densamma: Att övertyga oss människor om att en viss synpunkt eller åsikt är den rätta. Om man stannar upp en stund och verkligen tänker efter blir man ofta förvånad över hur mycket man blir påverkad av media, makthavare, näringslivet, ideologier etc. Detta är tyvärr inte någon fantasibild eller konspirationsteori utan ett faktum som vi har levat med sedan tidens begynnelse. Åtminstone så länge som den civiliserade människan och samhället har funnits. Många personer brukar hävda att de går sin egen väg och att de har sina egna värderingar utan att bli påverkade av någon annan. Till viss del kan det vara sant men oftast blir man dagligen överöst med så mycket information att man till slut inte kan skilja på sina egna åsikter och de som har ”tvingats” på en. I dagens samhälle är vi ännu mer känsliga för påverkan, eftersom vi lever i ett informationssamhälle. Kommersiella och ideologiska budskap pockar hela tiden på vår uppmärksamhet och det finns alltid ett intresse att just du tänker som vi. Med dagens mediaredskap som, TV, Internet, radio, tidningar etc. finns det i stort sätt inget sätt att gömma sig ifrån all information. Propagandaspråket är alltid lockande och ser till individens gruppkänsla och tillhörighet. Oftast framställs världen som svart eller vit och genom att starkt beröra våra känslor frammanas vi att välja den ”rätta” sidan. Generellt sätt handlar det om att tillhöra vi eller dem. Vill man vara stark eller svag? Ha rätt eller fel? Ha frihet eller, förtryck? Vara snygg eller ful? Vara frälst eller fördömd? Propagandan finns som sagt omkring oss i alla områden och den är alltid unik på det sättet att den anpassar sig efter området och situationen likväl som efter makthavare och målgrupp. På ett negativt eller positivt sätt formar den våra liv och åsikter lika starkt som den bestämmer vår konsumtion och våra vanor. På ett eller annat sätt blir vi påverkade och vi kan egentligen inte göra någonting åt det. Vi kan dock bli medvetna om situationen och kanske på så sett undvika att alltför djup vaggas in i eventuella falska budskap. Medvetenheten kan kanske också få oss att bryta vissa trender och på så sett skapa mer frihet än vi tidigare hade. Retoriken som används i propagandans utövande är komplicerad och utförlig och skall aldrig underskattas. Ord som används på rätt sätt får ofta större effekt än våld. Prof. Noam Chomsky, som är en av de ledande inom lingvistiken och även stark kritiker av utrikespolitiken i USA, sade än gång detta ”… propaganda är för en demokrati vad våld är för en diktatur…”1

1

Winkipedia 2006 Propaganda

Vad är propaganda? Ordet propaganda kommer ifrån propagare som är latin och betyder fortplanta, utbreda.1 Att utföra propaganda innebär att man med avancerade psykologiska former vill påverka en grupp människor. Olika typer av information ingår i propagandan men den behöver absolut inte vara helt korrekt, eller ens i närheten av sanningen. Därför får propaganda inte förväxlas med att i ordets bemärkelse informera människor, där betydelsen mer innebär att budskapet är sant. Propagandans huvudmål är således inte sanningen i sig utan målet att få människor att tro att det är så. Oftast baseras dessa ”sanningar” på känslor och svaga punkter hos målgruppen. Lösa fakta och annan information där all form av motsägelse till budskapet tagits bort är också vanligt. Man vill på så sätt get en bild av att det man erbjuder inte bara är bra och rätt utan ett faktum som det finns ”bevis” för. På detta sätt fortskrider man i noga uträknade kampanjer där halvsanningar, försköningar, falsk statistik etc. hör till vardagen. Även om propagandans budskap vill simplifiera fakta, innebär det inte att dess språk och utövande är enkelt. För att forma och böja massan i den riktning man vill behövs planering och psykologisk kunskap om hur människor fungerar. Man måste också anpassa detta till varje situation eftersom förhållandena alltid är olika. Det finns dock några grundläggande tankar som oftast fungerar. Att frammana ett hot eller en stark negativ bild av det man motsäger sig är ett säkert sätt att vinna människors intresse. På samma sätt är det viktigt att framställa sig som den som frälser målgruppen ifrån samma hot. Kan man applicera detta inom varje specifikt område kommer man oftast att lyckas med sitt mål. Det kan också vara svårt att skilja på reklam och propaganda eftersom de i stort sett delar egenskaper och utövande. Båda förskönar verkligheten och håller sig oftast till bitar av sanningen eller inland rena lögner. Ofta framställs man som en bättre människa om man bara inser sanningen och köper en produkt etc. Man kan emellertid säga att ”… reklam säljer varor och tjänster och propaganda säljer tankar och åsikter…”2 Det bör tilläggas att det i vissa länder, t.ex. Sverige finns instanser som reglerar utförandet av reklam. Subliminal reklam är t.ex. inte tillåten. Det finns dock inga egentliga regler för utövande av propaganda. Anledningen till detta kan förmodligen vara att det strider mot yttrandefrihetslagen att införa restriktioner. Reklam innebär också en ekonomisk förlust vid bedrägeri och behöver således mer tydliga lagar. Åsikter och tankar kan inte värderas på samma sätt. Propagandans utförande är som sagt beroende av situationen och målet och den finns överallt. Det finns några huvudkategorier där den är starkt betonad och vi skall snart gå in djupare på dessa.

Propaganda i förkrigstid

1 2

Wikipedia 2006, Propaganda Lars Lindfors 2006

Med detta menas uppvigling till krig med hjälp av propaganda. När ett land står inför ett hot och måste intala sitt folk att hotet är verkligt, fungerar noga beräknad propaganda som ett fundament för att lyckas. Det finns några viktiga ingredienser för att få detta att fungera: • • • • •

Det måste finnas ett hot och det bör av makthavarna uppmålas som enormt och gärna vara globalt. Det måste finnas (eller skapas) en rädsla1 hos folket inför detta hot. Makthavarna har lösningen men de behöver din hjälp, så de uppmanar folket till handling eller stöd. Det land som utgör hotet smutskastas som enbart negativt och all form av tidigare vänskap eller gemenskap med detta förkastas. Slutligen glorifieras det egna landet och dess gemenskap inför det som komma skall.

Ett utmärkt exempel på detta är inledningen till Irakkriget 2003 där Irak plötsligt utmålades som det största hotet i mänsklighetens historia och USA som dess frälsare. I USA var propagandan som störst men den fick även global utbredning, först och främst i västvärlden. Låt oss se hur propagandan för kriget mot terrorismen i detta fall följer ovanstående punkter: • • • • •

Hotet: Att nya terroristattacker kommer att inträffa. Kanske denna gång i form av atombomber eller biologiska vapen. Rädslan: Att stå inför ytterligare en ny terroristkattack, kanske värre än den som hände den 11:e september 2001. Lösningen: Att förstå att vi måste slå tillbaka mot Saddam Hussein ”innan det är för sent”. Smutskastning: Saddam Hussein utmålas som monster och alla fakta om att USA tidigare haft kontakt eller bra förbindelser med honom förtigs eller ”glöms” Glorifieringen: USA gör mer starkt och patriotiskt. Händelser som de själva utövat tidigare ”glöms” bort och det står ensamma, obefläckade utan någon som helst skuld inför hotet.

Vi vet idag propagandan inför denna invasion byggde på rena lögner och i bästa fall förvrängda sanningar. Saddam Husseins regim skall självklart inte glorifieras men hans aktioner mot sitt eget folk rättfärdigar inte en invasion från ett främmande land. Således lyckades USA med ett enormt folkligt stöd att invadera Irak. Detta hade inte varit möjligt utan en lång och utförlig propaganda kampanj. På liknande sätt demoniserades alla länder som inte stödde denna doktrin. Frankrike blev t.ex. svartmålat när de inte visade tillräckligt stöd för en invasion. Detta hände även fast USA och Frankrike alltid haft en bra relation till varandra. Man kan se detta som ett bevis på vilken stark kraft propagandan kan ha när det utförs på ”rätt” sätt. Man bör också tillägga att det oftast finns ett syfte bakom en propaganda. Det är inte relevant att i detta fall försöka att beskriva syftet i Irakkriget. Främst pga. att meningarna går vida isär. Det finns förmodligen en anledning och vissa tjänar tveklöst på kriget.

1

Chomsky, 2003

Propaganda i diktaturer Precis som i förkrigstiden är det i krigstid oerhört viktigt att demonisera fienden och glorifiera sig själv. Eftersom kriget inte längre är avlägset utan i full gång, gäller det också att avhumanisera fienden. Främst för att stärka hatet och få med sig folket men också för att förmå t.ex. soldater att utföra gärningar de annars inte skulle klara av. I krigstid är sällan propagandan någonting annat än lögner på hög nivå. Detta är inte av vikt, så länge budskapet når fram och resultatet blir som makthavarna vill. I totalitära diktaturer är propagandan, verklighetsförfalskningen och filtreringen ännu värre. Makthavarna har kontroll över all opinionsbildning i undervisning, medier och underhållning1. Allting som har är av statens intresse glorifieras och förstoras medan det som kan skada den filtreras bort i de centralstyrda massmedierna. Ledaren upphöjs och får en nästintill gudalik status och parader och massmöten iscensätter den fiktiva värld som denne målar upp för befolkningen. Nazistregimen under andra världskriget är ett ypperligt exempel på detta. Joseph Goebbels var minister för folkupplysning och propaganda under Hitlers regim. Under Goebbels inflytande filtrerades all form av opposition eller granskande av media. All information som gick ut till folket valdes ut ifrån hans synvinkel. Han iscensatte även räder och fiktiva olyckor som han sedan skyllde på t.ex. judarna. Hans uppfinningsförmåga och begåvning inför dessa uppgifter var enorm. Filmer som t.ex. Viljans triumf2 bevisade detta. Även hans tal till det tyska folket hade stort inflytande. Det mest kända är förmodligen Det totala kriget3 i sportpalatset i Berlin, 1943. Med retorikens alla medel fick han där hela publiken att jubla i support för fortsatt krig utan hänsyn till nederlaget i Stalingrad. I samma anda utövade Stalin en enorm propaganda och totalitärt styre över sitt folk. All form av oliktänkande slogs ner, samtidigt som partiet och främst han själv var mer eller mindre helig. Även om följande kategorier generellt sett finns i all form av propaganda, är de speciellt utmärkande i krigstid:4 • • •

1

Vit Propaganda: Kommer ifrån en bestämd och konkret källa Svart Propaganda: Ger sken av att komma ifrån en godsinnad källa men kommer istället ifrån fienden. Grå Propaganda: Skall komma ifrån en neutral källa men ursprunget kommer från motståndaren.

Möijer 1994, s 62 Leni Riefenstahl, Triumph des Willens, 1934 3 Johanssen 1998, s 73-86 4 Wikipedia 2006, Propaganda 2

Källförteckning Böcker: Hansson, Sven Ove (1986) Förklarade mysterier om till synes oförklarliga ting, Tiden. Möijer, Kjell (1994) Propaganda Språk & Påverkan, Ekelunds förlag AB Johanssen, Kurt (1998) Retorik eller konsten att övertyga, Norstedts

Internet:

Wikipedia (2006) hämtat den 13 december 2006 ifrån: http://sv.wikipedia.org/wiki/Propaganda Personer: Lindfors, Lars (2006) Sensus öppna gymnasium i Norrköping Media: Chomsky, Noam (2003) Rebel without a pause