Makt Och Demokrati

  • June 2020
  • PDF

This document was uploaded by user and they confirmed that they have the permission to share it. If you are author or own the copyright of this book, please report to us by using this DMCA report form. Report DMCA


Overview

Download & View Makt Och Demokrati as PDF for free.

More details

  • Words: 2,407
  • Pages: 21
DEMOKRATI, DIKTATUR OCH POLITISKA IDEOLOGIER Hur ska ett samhälle styras? Vilket form ger största möjliga lycka åt så många som möjligt? Hur ser vi på makten?

MAKT ♦ ♦ ♦ ♦ ♦ ♦ ♦

Vilka tankar får du när du hör ordet makt? Är makt något i huvudsak positivt eller negativt? Hur kan makt utövas? Vilka slags makt kommer du att tänka på ? Vilka har makt på skolan? Hur tycker du att den bör utövas? Vem har egentligen rätt till makten? Är Du helt fri eller utövar någon makt över Dig? Har Du makt över någon annan? Hur känns det?

OLIKA FORMER AV MAKT 

Fysisk



Psykisk



Sexuell

1



Ekonomisk



Militär



Religiös



Politisk

Makt bör utövas så att den är till största möjliga nytta för största antal människor. Makt bör utövas så att den stämmer överens med folkmajoritetens vilja.

Räcker det för att vi ska få ett demokratiskt Folkviljan måste också överensstämma med de samhälle? mänskliga rättigheterna!

2

PÅ VILKA OLIKA SLAGS SÄTT KAN ETT SAMHÄLLE STYRAS?

1) Diktatur Totalitär makt – utan brett folkligt stöd – Ingen yttrande - eller tryckfrihet, censur m.m.

Politisk diktatur

Militär diktatur

Religiös diktatur

Över 100 länder är diktaturer eller bara delvis demokratier.

Är diktatur alltid dåligt?

3

Vilka länder har dödsstraff? Totalt 69 länder! De länder som avrättar flest människor är: • Kina, • USA, • Saudiarabien, • Iran • Nordkorea. Dessa avrättar sammanlagt över 6 000 människor om året! Det är 97 procent av alla avrättningar

Allt fler länder slutar med dödsstraff. Frankrike slutade med dödsstraff år 1981, som 35:e land i världen. Nu har 142 länder slutat med dödsstraff eller slutat avrätta människor.

4

2) Demokrati Folkstyre – Folket har ytterst makten genom valda representanter Knappt hälften av världens länder kan kallas demokratiska i sin helhet. Över 100 länder är bara delvis demokratiska eller icke-demokratiska.

Betecknande är, att världens demokratier med bara ett undantag, Indien, finns i länder där kristendomen har haft ett starkt fäste.

3) Monarki Envälde – Kung eller Drottning eller kejsare är statschef. Oftast ärvs titeln. Går demokrati att förena med

Vad gör Kungen? Se fil på Fronter

5

4) Republik Presidenten är statschef och ska ursprungligen vara folkvald enligt den latinska betydelsen.

5) Teokrati Gudsvälde - Gud styr eller är det religionen? Ledaren av ”Guds nåde” Ex1: länder som styrs av islamsk lag (sharian) Iran, Saudi Arabien, Pakistan, Sudan.

Ex2: I speciellt flera av USA:s sydstater spelar religionen stor roll i politiken.

6) Anarki Icke- styre. Målet:att avskaffa statsmakten och andra härskarstrukturer. Klasslöst samhälle

6

Demokratins historia: 400 - t f Kr: Aten: alla fria atenska män hade rösträtt. Undantag: kvinnor, slavar

1700-t Upplysningstiden: Varje människa är född fri och ska använda sitt förnuft. I Frankrike och i USA formulerades jämlikhet och frihet för alla medborgare.

Slutet av 1800-t i Sverige: Folkrörelserna växte fram som engagerade människor att förändra viktiga frågor.

♦ Frikyrkorörelsen ♦ Nykterhetsrörelsen ♦ Arbetarrörelsen

Tränade människor i jämlikhet, socialt ansvarstagande och sammanträdeskonst

7

När fick vi allmän och lika rösträtt? Norge Finland England Frankrike USA Schweiz Sverige

Män 1898 1905 1918 1875 1820 1848 1905/07* 1911

Kvinnor 1915 1905 1918 1946 1920 1971 1921

* Endast för män som betalade skatt

8

DEMOKRATI

Dina Rättigheter:



Yttrandefrihet i tal, ljud och bild.



Tryckfrihet.

 Allmän och lika rösträtt  Valhemlighet  Fria återkommande val mellan olika partier 





Mötesfrihet. Man har rätt att hålla möten med olika slags politiska och religiösa inriktningar. Religionsfrihet. Man har rätt att tillhöra vilken religion man vill eller att inte tillhöra någon alls. Rättsäkerhet och likhet inför lagen. Alla ska dömas rättvist och lika enligt den skrivna lagen 

Majoritetsprincipen.

Det majoriteten har beslutat ska införas. Men 1: Majoriteten bör inte förtrycka minoriteten. 2: Besluten bör överensstämma med de mänskliga rättigheterna.

9

Vad krävs för att demokratin ska fungera? • En humanistisk människosyn

(Alla mänskors lika värde, livets okränkbarhet enligt de mänskliga rättigheterna )

• God allmän bildningsnivå • En viss social och ekonomisk nivå • Att det finns fria väl fungerande massmedia • Politiker som är kunniga, lyssnande och bra föredömen

Vad krävs av dig?  Att Du informerar Dig om hur samhället fungerar.  Att Du respekterar lagarna.  Att Du visar respekt för andra 

Att Du röstar. Att rösta påverkar Din egen framtid! Du kan förhindra att det parti som Du tycker sämst om regerar landet!

I EN DEMOKRATI MÅSTE ALLA TA SITT ANSVAR FÖR ATT SAMHÄLLET SKA FUNGERA!

10

VAD FÅR MAN SÄGA OCH VAD FÅR MAN GÖRA I EN DEMOKRATI? HUR LÅNGT STRÄCKER SIG VÅRA FRIHETER?

Pastor Åke Green som talade mot en homosexuell livsstil i en predikan utifrån Bibeln? Runar Sögaard som kallade Muhammed för en förvirrad pedofil eftersom han gifte sig med en nioåring ? Avbilda Muhammed på ett skämtsamt sätt? En svensk fotograf och konstnär som framställde Jesus som bög och som dör i aids? Nazister som håller möten? Att ha hakkors på kläderna? Är det exempel på god demokrati att utvisa misstänkta terrorister till ett land där de riskerar kroppsbestraffning?

11

Friheterna får inte användas till att skada andra och till att hota demokratin.

Riksdagen har därför beslutat att införa följande begränsningar i friheterna:

 Ej förtala någon.  Ej nedsättande tal av eller hets mot folkgrupp  Ej röja hemligheter som rör Rikets säkerhet  Ej producera eller sälja barnpornografi

12

Vad är en ideologi? SAOL - system av uppfattningar och värderingar NE - En ideologi utgör en någorlunda sammanhängande enhet, vilken innehåller såväl antaganden om verklighetens beskaffenhet som värderingar och normer. Det finns olika slags ideologier: Religiösa ideologier, olika ideologier när det gäller synen på människan och politiska ideologier.

Politiska ideologier  Liberalism  Konservatism  Socialism  Fascism  Nazism  Anarkism

13

IDEOLOGIERNAS HUVUDPUNKTER - MALL FÖR JÄMFÖRELSER AV OLIKA IDEOLOGIER. Här följer en rad faktorer som utgör grunden i de flesta ideologier.

1 Grundvärderingar - vad är viktigast för i samhället?

(Rangordna) Ekonomisk tillväxt, Ekonomisk utjämning, Individens frihet, Människors lika värde, eller???

2 Värderingsgrund

Värdeobjektivism  - det finns fasta värderingar, sanningar som alltid står fast. Värderelativism  (Värdeobjektivism) - allting är relativt, människor har rätt att tycka vad dom vill, det finns inga absoluta sanningar.

3 Människosyn

Positiv Människor  är i grunden goda och fredliga. Människor  i allmänhet är kompetenta nog att fatta besluta som rör hela samhället. Negativ Människor  är i grunden egoistiska och aggressiva. Människor  i allmänhet är inte kompetenta nog att fatta beslut som rör hela samhället.

4 Hur skall samhället styras?

Alla  människor ska vara med och bestämma. De  som vet bäst skall bestämma.

5 Hur mycket skall staten kontrollera?

Staten  skall kontrollera så lite som möjligt. Man ska ge stor frihet för varje individ att utforma sitt liv Man uppmuntrar enskilda medborgares initiativ i form av olika privata företag så mycket som möjligt. Staten  skall kontrollera det mesta. Mindre frihet för varje individ att utforma sitt liv. Man tror mer på att samhället ska ta huvudansvaret.

6 Hur skall samhället förändras?

Små förändringar av det samhälle vi har. Stora förändringar där vi gör om hela samhället.

7 Hur skall ekonomin ordnas? Ekonomin skall vara helt fri. Ekonomin skall styras av staten. Privat ägande av företag. Statligt ägande av företag.

8 Hur ser idealsamhället ut? 14

Liberalismen Viktiga företrädare: Adam Smith John Locke Jeremy Bentham

1 Grundvärderingar - vad är viktigast i samhället? Individen, frihet 2 Värderingsgrund Värdesubjektivism (relativism) - det finns ingen absolut sanning - hur samhället ska se ut avgörs av individerna Utilitarismen (Jeremy Bentham) - "största möjliga lycka åt största möjliga antal" Uppnås genom ansvar för sin eget liv 3 Människosyn Människan är en rationell (förnuftig) varelse - kan själv ta ansvar för sitt liv. 4 Hur skall samhället styras? Representativ demokrati(genom valda ombud) - till att börja med bara män - sedan även kvinnor

5 Hur mycket skall staten kontrollera? Så lite som möjligt - nattväktarstaten: endast polis, militär m.m. 15

6 Hur skall samhället förändras? Gradvis - (Karl Popper) - det går inte att bygga samhället efter en färdig modell Byggs efter vision - dock möjlig att förändra 7 Hur skall ekonomin ordnas? Laissez-faire ("låt bli!" - att reglera) marknadsekonomi Adam Smith - osynliga handen - tillgång och efterfrågan ex. befolkningen. 8 Hur ser idealsamhället ut? Det finns ingen utopi eftersom det är individerna som avgör.

Socialliberalism Staten måste ta ett visst ansvar för att undvika fattigdom och social utslagning. Genom utbildning, sjukvård och viss begränsning i företagandet så uppnår man ett mänskligare samhälle.

16

Liberala tankar Här följer några utdrag ur liberala texter. Läs igenom frågorna och besvara frågorna skriftligt. Åsiktsfrihet: Om friheten - Mills, John Stuart Om alla människor utom en enda hyste en åsikt och blott denna enda vore av motsatt mening, skulle mänskligheten lika lite ha rätt att tysta ner denna enda, som hon, om hon hade makt därtill, skulle ha rätt att tysta ner hela mänskligheten. Det utmärkande för den skada som vållas genom att man undertrycker en åsikt ligger häri att man begår en stöld från mänskligheten, från de efterkommande så väl som från de nu levande, från dem som avviker från åsikten ännu mer än från dem som hyser den. Om åsikten är riktig berövas de möjligheten att byta lögnen mot sanningen. Om den är felaktig går de miste om en nästan lika stor förmån, nämligen den klarare insikt om och åskådligare bild av sanningen som uppkommer när denna konfronteras med lögnen. Frågor: Vad är det som är så hemskt med att förbjuda någon att uttrycka sin mening? Spelar det någon roll om åsikterna är riktiga eller ej? Motivera svaret! Finns det några åsikter som man inte borde få uttrycka?

Frihet: Om friheten - Mills, John Stuart Den enda frihet som förtjänar namnet, är friheten att på vårt eget sätt fullfölja vårt eget bästa, så länge vi inte söker beröva andra deras välfärd eller hindra dem i deras strävan att nå den. Envar är den rätta väktaren över sin egen välfärd, såväl kroppsligen som själsligen och andligen. Mänskligheten vinner mer på att låta envar leva såsom synes honom bäst är på att tvinga envar att leva såsom andra anser bäst." Frågor: 17

Vad menar författaren med frihet? Hur kommer friheten till uttryck? Hur ser Ni i gruppen på denna beskrivning av frihet?

Egenintresset: Om folkens välstånd - Smith, Adams Ge mig det där som jag vill ha, så skall du få det här som du vill ha, är innebörden av varje sådant erbjudande: och det är på detta sätt som vi ömsesidigt försäkrar oss om den allra största delen av de goda tjänster vi behöver. Det är inte av slaktarens, bryggarens eller bagarens välvilja vi förväntar oss vår middag, utan av deras omtanke om sitt eget intresse. Vi vädjar inte till deras människovänlighet utan till deras egennytta och talar aldrig med dem om våra egna behov utan bara om deras egen vinning. Ingen annan än en tiggare väljer att i huvudsak vara beroende av andra medborgares välvilja. (s 29f) Frågor: Vilken är grundtanken i den ekonomi som författaren beskriver? Hur kommer det sig att systemet enligt författaren är det bästa för alla? Diskussion: Hur ser Ni i gruppen på författarnas beskrivning: Är det de bästa sättet att organisera samhällsekonomin?

Den osynliga handen En individ som handlar till nytta för sig själv också indirekt handlar till nytta för samhället eller kollektivet. Smith kallade denna princip för den osynliga handen (the invisible hand).

Han eftersträvar endast egen vinning, och han leds, som i så många andra fall, av en "osynlig hand" att gynna ett mål som inte varit någon del av hans syfte. Inte heller är det alltid till samhällets nackdel att detta inte varit någon del av hans syfte. Genom egennyttan gynnar han ofta samhället mer än när han verkligen eftersträvar detta. Jag känner inte till att särskilt mycket gott någonsin åstadkommits av de som driver handel till samhällets gagn. (ur Nationernas välstånd) 18

Konservatismen Viktiga företrädare: Edmund Burke

1 Grundvärderingar - vad är viktigast i samhället? Traditioner, nationen, familjen. 2 Värderingsgrund Värdeobjektivism - tanke på att det finns visa fasta värden, vad som är rätt - fel, fult – fint 3 Människosyn Människor är olika - detta måste accepteras Skillnader i samhället - beror på att människor är olika Människan är både ond och god - måste kontrolleras 4 Hur skall samhället styras? Från början motståndare till demokrati - numera positiv till demokrati Kungamaktens ställning som symbol Indirekt (filter mellan folket & makten) 5 Hur mycket skall staten kontrollera?  Privat ägande av produktionsmedlen  Stark militär och polismakt 6 Hur skall samhället förändras? Gradvis förändring - bygga på det gamla 7 Hur skall ekonomin ordnas? Privat ägande. Kritik av helt fri marknad Ex. Ägandedemokrati 8 Hur ser idealsamhället ut? Modernt samhälle byggt på en förindustriell grund.

19

Idag talar man ofta om liberalkonservatism. Moderata samlingspartiet och i viss mån Kristdemokraterna är exempel på detta.

Socialismen Företrädare: Karl Marx, Friedrich Engels 1 Grundvärderingar - vad är viktigast i samhället? Kollektiv – klasskampen Det ekonomiska systemet – bestämmer hur samhället ska se ut 2 Värderingsgrund Värdeobjektivism – den sanna vetenskapen Analys av samhället Modeller Politiskt program 3 Människosyn Människor formas socialt Människor är inte naturligt ojämlika Goda eller onda beror på den sociala miljön Människans frigörelse hennes eget verk Revolutionen 4 Hur skall samhället styras? Hur det är nu? Det som styr är bara en överbyggnad – bestämd av basen. Under revolutionen Proletariatets diktatur – stark styrning för att ändra samhällets grundvalar. I framtiden (efter revolutionen) Allt mer demokratiskt tills staten försvinner. 5 Hur mycket skall staten kontrollera? Under revolutionen har staten stor kontroll - minskas sedan successivt.

20

6 Hur skall samhället förändras? Hur samhället förändras? små kvantitativa förändringar Stor kvalitativ förändring Revolution – samhället måste förändras i grunden. 7 Hur skall ekonomin ordnas? Utgångspunkter: värdet av en vara bestäms av det arbete som lagts ned i den. Hur det är nu? Privat ägande av produktionsmedlen Fri marknad för varor och arbetskraft I den kapitalistiska ekonomin tar kapitalisten ut mervärde (värdet på varan - (minus) arbetarens lön) Under revolutionen Samhället tar över kontrollen av produktionsmedlen Marknadsekonomi ersätts med planekonomi I framtiden (efter revolutionen) Kontrollen över produktionsmedlen minskar Ekonomin löses upp 8 Hur ser idealsamhället ut? ”Av var och en efter sin förmåga, åt var och en efter hans behov.”

Senare delades socialismen i två grenar: Kommunism: Revolution är nödvändigt för att nå målet. Socialrevisionism/socialdemokrati: Det är bättre med stegvisa förändringar reformer för att nå målet.

21

Related Documents

Makt Och Demokrati
June 2020 5
Retorik Och Demokrati
October 2019 21
Demokrati
April 2020 8
Drogerna Och Skrivandet
November 2019 19