Internet I Historieundervisningen

INTERNET I HISTORIEUNDERVISNINGEN - användningsmöjligheter och problem Internet in history class

- possibilities and problems

Henrik Svensson Examensarbete 4 p Höstterminen 2000 Handledare: Lennart Behrendtz

1. INLEDNING........................................................................................................................................................1 1.1 SYFTE.......................................................................................................................................................2 1.2 FRÅGESTÄLLNINGAR.....................................................................................................................................2 1.3 METOD OCH AVGRÄNSNINGAR.........................................................................................................................2 1.4 ANALYSKATEGORIER.....................................................................................................................................3 1.5 DISPOSITION...............................................................................................................................................5 2. UNDERSÖKNINGARNA..................................................................................................................................6 2.1 OLIKA SÄTT INTERNET KAN ANVÄNDAS PÅ I HISTORIEUNDERVISNINGEN.....................................................................6 2.1.1 Internet som tvåvägs-kommunikator.......................................................................................................6 2.1.2 Internet som publiceringsarena..............................................................................................................6 2.1.3 Internet som lärobok och övningsbok.....................................................................................................7 2.1.4 Internet som källa och referens...............................................................................................................9 2.1.5 Internet som stöd för lärarens förberedelse..........................................................................................11 2.2 13 LÄRARE OM INTERNETS MÖJLIGHETER OCH PROBLEM.....................................................................................12 3. DISKUSSION OCH SAMMANFATTNING..................................................................................................14 3.1 INFORMATIONSTEKNIKENS KONSEKVENSER FÖR PEDAGOGIKEN...............................................................................14 3.2 SAMMANFATTNING......................................................................................................................................20 .............................................................................................................................................................................20 REFERENSER......................................................................................................................................................21 BILAGA 1. ORDFÖRKLARINGAR..................................................................................................................24 BILAGA 2. E-POST ENKÄTEN.........................................................................................................................25

1. INLEDNING Tillåt mig inleda med en beskrivning av min personliga inställning till Internet. Någon gång under 1997 surfade jag för första gången in på Homeworkcentral.1 Det blev en euforisk upplevelse. På denna amerikanska webbsajt2 fanns enligt egen utsago 75.000 kvalitetsgranskade länkar (adresser till Internetsidor) sorterade i lämpliga ålderskategorier, alltifrån förskoleåldern till high school och vidare. Jag sökte efter fakta om Sverige och fick fram riktigt bra information. Det gick att hitta information om allt ifrån matematik till aktuella händelser. Här fanns allt! Det fanns ingen möjlighet att gå igenom ens en bråkdel! Här fanns verkligen allt! Efter en tid lade sig denna yra feststämning och ett bakslag inträffade när jag insåg att exakt samma känsla skulle jag kunna få varje gång jag gick in i ett vanligt folkbibliotek. Detta hade jag gjort så många gånger, att tanken på vilka resurser som finns där till förfogande för alla medborgare hade bleknat. Jag hade blivit förförd av tekniken och Internet. Dessutom stod det mesta på svenska i biblioteken. Egentligen så var ju nationalencyklopedin med sina hundratusentals artiklar en än större och lättillgängligare källa till kunskap. Efter denna kranka blekhets eftertanke har jag numera en mer nykter och kanske även en mer balanserad inställning till Internet: - Nej, allt finns inte på nätet. På Internet finns det som företag, myndigheter, skolor, organisationer och privatpersoner valt att lägga ut. - Nej, allt på Internet är inte skräp.3 ”Nätet” är inte svaret på alla frågor. Det är ett bland flera medium (bärare av information). Hur är det då med den ”IT-revoltion” det just nu talas så mycket om, som skall förändra allt och alla? Internet är ett globalt nätverk, sammankopplade datorer, där all information som kan omvandlas till ettor och nollor kan spridas blixtsnabbt över världen. Alltså ökar informationens tillgänglighet och det är i mitt tycke berättigat att göra jämförelser med Gutenbergs vidareutvecklande av boktryckarkonsten. Informationens tillgänglighet ökade då precis som nu. Mottot idag tycks vara ”allt, överallt, ständigt.” Med andra ord, all information skall vara tillgänglig överallt ständigt. Vi skall kunna ta reda på senaste tågförseningen i Stockholm, trots att klockan är tre på natten och vi befinner oss mitt ute i Amazonas djungler. I förlängningen betyder detta att drömmen om ett världsbibliotek kommer närmare. Dessutom är detta världsbibliotek tillgängligt i var mans databurk (förutsatt att man har en sådan). Detta något osorterade världsbibliotek innehåller information av alla de slag, alltifrån familjealbum och doktorsavhandlingar till kriminella anstötligheter. Man kan kommunicera med andra människor som är uppkopplade till nätet, oavsett var i världen de befinner sig. Denna ökade tillgänglighet till information och kommunikation påverkar förstås utbildningar och skolan. Detta arbete handlar om möjligheterna och problemen med Internet i historieundervisningen. Men först som sist är det värt att betänka följande:4 Angående vetande Ett elektroniskt bibliotek som virtuell arkivlåda för människans bekanta och evinnerliga skrivklåda, med digitala verktyg för ett ögonblickligt kunskapsletande, http://www.homeworkcentral.com. Alla Internet-adresser i detta arbete finns i alfabetisk ordning, utifrån namnet i löptexten, längst bak under rubriken Referenser. Adresser kan vara något av en färskvara, men samtliga adresser fungerade under hösten år 2000. 2 Webbsajt och andra Internetrelaterade uttryck förklaras kortfattat i bilaga 1. 3 Den som har en väldigt negativ inställning till Internet och dess eventuella möjligheter råder jag att läsa stycket ”En dag med Internet”, s. 80 i boken Läraren, eleven och Internet av Una Cunningham och Staffan Andersson. 4 signaturen Kajenn i Svenska Dagbladet, 2000-10-12, s. 19 under avdelningen Marginalen. 1

1

har enligt somliga befriat oss från alla trista krav på eget vetande. Men vill man göra såna upptäckter som platsar i Nobelprisklassen måste man icke desto mindre göra dessa i den inre världen (varvid man givetvis och obestridligen på upptäcktsfärden kan ha viss nytta av den elektroniska kompassen).

1.1 Syfte Syftet med denna studie är att komma fram till olika sätt hur Internet kan användas i historieundervisningen. Förutom att verka på det principiella planet, så är det också uppsatsens ambition att ha ytterst konkreta exempel, så aktiva lärare skall kunna få tips och idéer, både rent principiellt och med färdiga exempel. Syftet är också att diskutera möjligheterna men också de problem som kan uppstå i och med användandet av Internet i historieundervisningen. 1.2 Frågeställningar 1. På vilka olika sätt kan Internet användas i historieundervisningen? 2. Vilka möjligheter och problem finns det? 1.3 Metod och avgränsningar För att belysa ovanstående frågor används tre angreppssätt. Dels en litteraturgenomgång, dels en enkätundersökning via e-post och dels ett par särskilda nedslag i svenska projekt på Internet. Till detta läggs personliga erfarenheter och reflektioner. Litteratur Det kan här förstås inte bli tal om något som ens liknar en fullständig genomgång av befintlig litteratur. Detta, förutom uppsatsens begränsade omfång, för att ämnet är så ungt och att det inte finns så mycket specialinriktad litteratur. Det finns mig veterligen inga ”klassiker” inom ämnet. Det finns däremot en hel del angränsande litteratur, men denna ägnar sig till stor del åt att gå igenom de tekniska begreppen, ordförklaringar och att beskriva hur Internet fungerar. Den totala novisen inom ämnet hänvisas till denna litteratur5, men man bör kunna förstå det mesta i denna uppsats med hjälp av ordförklaringarna i Bilaga 1. Ett problem är alltså den högst begränsade svenska litteraturen om Internet kopplat till historieundervisning. Ett annat problem är att den litteratur som finns är utspridd inom olika områden. För att få en någorlunda systematik gjordes genomgången på följande sätt: - systematisk genomgång av Historielärarnas Förenings årsskrift från 1993 och framåt (tidigare är meningslöst då Internet började introduceras i större skala kring den här tiden i Sverige6) i syfte att studera de artiklar som handlar om Internet i historieundervisningen. - viss genomgång av material från Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, främst några verk i deras skriftserie. - till detta lades tillgänglig och relevant litteratur, som främst funnits i bibliotekets hyller vid Eabx, alltså under Eab, Pedagogisk Metodik. E-post undersökning Under vecka 39 hösten år 2000 skickades 72 e-post brev ut till historielärare med två frågor:7 Fråga 1. Använder du på något sätt Internet i historieundervisningen? Om ja, beskriv minst ett sätt. Fråga 2. Förslagsvis Una Cunninghams och Stefan Anderssons innehållsrika bok Läraren, eleven, Internet. Se t.ex. Hans Almgrens artikel ”Internet på det femte året” i Historielärarnas Förenings Årsskrift 1997/1998, s. 41. 7 för att se e-post utskicket i sin helhet, se Bilaga 2. 5 6

2

Vare sig du använder Internet i historieundervisningen eller ej, vilka möjligheter samt vilka problem ser du med att använda Internet i historieundervisningen? Adresserna till historielärarna hade vaskats fram på följande sätt: på skolverkets webbsajt8 fanns en adressförteckning över hundratals gymnasieskolors webbsidor. Dessa genomsöktes och där det fanns e-postadresser till lärare och där det framgick att vederbörande var undervisande lärare i historia, noterades detta. Totalt blev det 72 stycken e-post brev som skickades ut till dessa. Efter drygt en månad hade 13 svar inkommit. Det stora bortfallet skall nog inte ses som en benägenhet att inte svara utan det finns antagligen en annan orsak: många har tillgång till en e-postadress men använder den inte. När en skola distribuerar epostadresser sker detta antagligen ofta till all personal, oavsett om alla tänker använda e-post eller inte. Den könsmässiga och geografiska spridningen blev god, men det är alltså bara personer som använder e-post och har velat svara på enkäten som medverkat. Men utifrån frågeställningarna, som inte handlar om hur Internet används i skolor idag baserat på ett statistiskt material, är det ett bra material. Eftersom frågeställningarna inte på något sätt är statistiskt inriktad spelar det stora bortfallet ingen roll. Författaren vill härmed framföra sitt varma tack till alla medverkande! Projekt på Internet Här valde jag att studera några projekt inom ramen för Telias läromedelsfond. Denna var aktiv under åren 1995 - 1997. Fondens mål har varit att stimulera och ekonomiskt stödja tillkomsten av nya, interaktiva IT-baserade läromedel för den svenska ungdomsskolan. För detta avsattes 45 miljoner kronor som har satsats på sådana utvecklingsprojekt inom skolvärlden som fonden, efter ansökan och granskning, funnit mest intressanta.9 Jag fann två projekt som handlande om historia på Internet. Dels Peter Carlssons länksamling, och dels Åke Sandströms lärobok på Internet, Historia On-line. 1.4 Analyskategorier I boken Läraren, eleven, Internet, talar författarna om att Internet erbjuder användaren tre primära möjligheter:10 1. Hitta information Bläddra via hyperlänkar Söka med sökmotor Söka via ämnessorterade kataloger 2. Kommunicera Med tidsfördröjning: e-post mailinglistor nyhetsgrupper diskussionsgrupper Direktkontakt: IRC (chatta) Telefon via nätet MUD/MOO (umgås i virtuella miljöer) Videokonferenser 3. Dela med sig Skapa egna www-sidor http://www.skolverket.se http://www.skolinternet.telia.se/lmf/, 2000-12-07. 10 Cunnigham & Andersson, 1997, s. 27. 8 9

3

Publicera specialarbeten Starta eller delta i projekt Låta andra ta del av eget lektionsmaterial och lokala kursplaner I boken A web of Connections. A Guide to History on the Internet 11 sammanfattas de sätt Internet underlättar och främjar historien: As an archive of primary sources. As a multimedia gallery of text, audio and still and moving images. As an expanded learning space. As a search engine of historical inquiry. As a simulator of historical events. As a medium of social interaction and historical collaboration. As hypertext trails of historical knowledge. Björn Furuhagen menar i sin artikel ”Surfa till världshistorien. Historia på Internet” att man förenklat kan tala om sju olika typer av webbsidor inom ämnet historia:12 1. Länkbibliotek, ofta ämnesmässigt eller kronologiskt specialiserade. 2. Webbsidor med källmaterial, t.ex. medeltida dokument eller svenska kyrkböcker. 3. Hemsidor hos organisationer, universitet, muséer bibliotek och arkiv. 4. Webbsidor för undervisning i historia. 5. Nätbaserade tidskrifter om historia samt vetenskapliga artiklar och uppsatser utlagda på nätet (men inte alltid skrivna primärt för nätet). 6. Diskussions- och mailinglistor för historieintresserade. 7. ”Populärvetenskapliga” webbsidor om ett visst ämne, t.ex. vikingar och vietnamkriget, utformade just för nätet. Med inspiration från ovanstående tre indelningar, samt det resultat som framkommit, har jag funnit det lämpligt (eftersom det här rör sig om en undervisningssituation) att presentera undersökningsresultaten i följande fem analyskategorier: Internet som två-vägskommunikator Via t.ex. e-post kommunicerar lärare-elev, elev-elev, elever-expert, elev-elev på annan skola osv. Internet som publiceringsarena Elever presenterar sina arbeten på hemsida. Internet som lärobok och övningsbok Läraren hänvisar till vissa webbsajter dit eleverna surfar. Internet som källa och referens Eleverna söker mer eller mindre fritt för att finna och bearbeta flera källor. Internet som stöd för lärarens förberedelse Informationstillgängligheten ökar förstås även för lärare. Detta kan vara till nytta när lärare skall, förbereda lektioner, konstruera övningar, hitta texter m.m. Dessutom finns det platser där lärare samlar undervisningsmaterial och tips m.m. Friedheim, 1999, s. 47. Furuhagen, ”Surfa till världshistorien. Historia på Internet” i Historielärarnas Förenings Årsskrift 1998/1999, s. 75. 11

12

4

1.5 Disposition Uppsatsen är upplagd på följande sätt. Undersökningsdelen är uppdelad i två delar. I den första delen presenteras de olika sätt Internet kan användas i historieundervisningen. Dessa presenteras i analyskategorierna var för sig. Varje kategori är uppdelad i delarna Litteratur, E-post undersökning, där det är möjligt Projekt på Internet, samt Övrigt (där jag lägger till mina erfarenheter). I den andra delen presenteras möjligheter och problem. Diskussionsdelen är också uppdelad i två delar. I den första delen finns en diskussion under rubriken Informationsteknikens konsekvenser för pedagogiken, som är en förlängning av möjligheterna och problematiken med Internet i undervisningen. Den andra delen utgörs av en sammanfattning av hela uppsatsen.

5

2. UNDERSÖKNINGARNA Här presenteras först resultaten från undersökningarna med avseende först på vilka sätt Internet kan användas i historieundervisningen, sedan möjligheter och problem. En vidare diskussion om möjligheter och problematik sker i del 3: Diskussion och sammanfattning. 2.1 Olika sätt Internet kan användas på i historieundervisningen Här redogörs för de olika sätt, vilka framkommit av undersökningarna, som Internet kan användas på i historieundervisningen. Inom varje kategori presenteras först resultaten från Epostundersökningen,. Sedan följer genomgången av Litteratur. Därefter kommer, där det varit möjligt, Projekt på Internet. Här redovisas resultaten från två särskilda undersökningar av projekt. Under Övrigt har jag lagt till mina erfarenheter efter diverse surfningar på Internet. 2.1.1 Internet som tvåvägs-kommunikator Med detta menas här att man kommunicerar direkt från person till person via Internet. E-post undersökningen En lärare i undersökningen beskriver en elev som rest till Australien. För att eleven inte skall behöva ha med sig tunga läroböcker i bagaget från Sverige får han använda Internets resurser. En annan lärare berättar att man på deras skola kontaktar andra skolor i världen och jämför deras syn på historiska händelser via e-post. Ytterligare en annan meddelar att de gör intervjuer med sakkunniga personer över nätet. Litteratur I Johan Lindwerts bok Internet. Idéer och möjligheter för lärare och elever föreslås att elever med hjälp av e-post tar kontakt med elever i andra delar av Sverige eller i andra länder och låta dem genomföra jämförande studier av bl.a. hembygdshistoria. Vidare föreslås att eleverna kan, via så kallade chatt kanaler, diskutera olika ämnen.13 Övrigt Internet kan användas som service till elever. Till elever som varit frånvarande kan det finnas, på lärarens hemsida, information om vad lektionen handlat om och eventuella stenciler som delats ut osv. Elever kan också, via e-post, skicka inlämningsuppgifter de skrivit till läraren.. 2.1.2 Internet som publiceringsarena Med Internet som publiceringsarena menas att elever kan lägga ut sina arbeten för världen på Internet. E-post undersökningen Ingen lärare hade svarat att eleverna lade ut arbeten på Internet. Litteratur Lindwert föreslår att eleverna kan lägga ut arbeten på Internet, t.ex. om skolans historia.14 Övrigt Flera exempel som visar att man med förhållandevis enkla medel, med hjälp av presentationsprogram av typen Powerpoint, kan presentera kombinationer av text, bild och ljud

13 14

Lindwert, 1996, s. 11 - 13. Lindwert, 1996, s. 27 6

finns inom ramen för organisationen Lecturesonline, http://www.lecturesonline.org/. Se förslagsvis en amerikansk lärares presentation om en introduktion till sociologi.15 Det kan tänkas att eleverna har en hemsida som fungerar som en loggbok eller portfolio. På hemsidan samlas och lagras alla övningar och uppgifter man gjort. Detta kan vara ett bra sätt för både eleven och läraren att följa elevens utveckling. 2.1.3 Internet som lärobok och övningsbok Med detta menas här att läraren hänvisar till vissa webbsajter dit eleverna surfar. E-post undersökningen En lärare skrev att han hade lagt ut en snabbrepetition av A-kursen på Internet för eleverna på gymnasiets B-kurs i historia. En lärare har vid något tillfälle, om avsnittet medeltiden, lagt in html-dokument på diskett och på så sätt skapat en Internetportal. På detta sätt har man kunnat styra elevernas arbetande på webben. När det gäller vissa teman kan man rikta sina elevers surfande. En lärare tipsar om http://www.sub.su.se/national. Här kan man få en tematisk information om företeelsen nationalism ur ett längre perspektiv. Litteratur I boken Multimedia i utbildning. Ett referensmaterial görs följande definition: ”…interaktiv multimedia, dvs datorbaserad återgivning av text, bild och ljud med möjlighet för användaren att påverka skeendet.”16 Vidare menar man att interaktivitet kan innebära ett enkelt bläddrande eller pekande, vilket inte är mer interaktivt än val ur en meny. Ändå kan det vara mycket naturligare att i en datoriserad hotellguide exempelvis peka på en karta snarare än att stega sig genom flera textmenyer. Ett bra exempel på sann interaktivitet är det djupa samspel som sker i en flygsimulator – eller i ett bra datorspel! Här påverkar dina val hela den fortsatta händelseutvecklingen – begår du allvarliga misstag störtar planet.17 Detta ger möjligheter för intressanta historiska övningar. I boken History on the Internet finns länktips. Bl.a. rekommenderas dessa två webbsajter:18 Classical Greece Multimedia Media Project, vilket är en del inom The Perseus Digital Library19, och Tour Ancient Rome and Solve a Mystery in the City.20 På den senare adressen finns ett spel som går ut på att klicka sig runt i den antika staden Rom för att hitta dokument med text som skall göra att spelaren kan lösa ett mysterium. Med andra ord: ett multimediaspel on-line i antik miljö. I Alla tiders historia. Frågor och problem finns ett kapitel om Internet. Här fanns en del ”smakprov” på hur man kan använda Internet.21 Man kan t.ex. studera dokument som innehåller det tal som Abraham Lincoln höll när han invigde krigskyrkogården i Gettysburg, vilket innehöll en definition av demokrati som blivit ett bevingat uttryck. Det finns även ett kort av Lincoln vid Gettysburg och det finns information http://www.lecturesonline.org/submitted/kim%20lectures/discipline%20of%20sociology.ppt Skolverket, 1996, s. 10. 17 Skolverket, 1996, s. 54. 18 Stull, 2000, s. 88. 19 http://www.perseus.tufts.edu 20 http://www.ancientsites.com/xi/places/home/index.rage?loc=Rome 21 Almgren, Karlsson, Rydén, 1996, s. 16:1 - 10. 15 16

7

om hur ett sådant originalfoto bevaras. Vidare kan vi få fram bilder, texter om och av Frederick Douglass. Han var en av de mest kända f.d. slavarna i USA som kämpade för de svartas frioch rättigheter. Via Internet kan man också nå skrifter av Olaus Petri, studera Versailles fördraget eller några soldatsånger från första världskriget. Dessa smakprov bygger i huvudsak på att man använder och klickar sig fram i tre stora databaser. Dessa är Library of Congress, World History Archives, samt via Kungliga bibliotekets databas, via förteckningen Elektroniska textarkiv kan man exempelvis nå Project Runeberg (där för övrigt Strindbergs samlade verk finns elektroniskt publicerade för världen.) Dessa databaser kan man lätt nå genom att använda en sökmotor, men här är direktadresserna: Library of Congress: http://www.loc.gov/ World History Archives: http://www.hartford-hwp.com/archives/ Kungliga biblioteket: http://www.kb.se/kbstart.htm I sammanhanget jag tipsa om ytterligare tre databaser: Euordocs: http://www.lib.byu.edu/~rdh/eurodocs/ Internet Modern History Sourcebook: http://www.fordham.edu/halsall/mod/modsbook.html På webbsajten med namnet The Internet Classics Archive kan man hitta fulltextversioner (på engelska) av många klassiska verk av t.ex. Aristoteles: http://classics.mit.edu/ I den av Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen) utgivna Skolbok ITden. Lärares bästa lektionsidéer finns två författare som framför lektionsförslag inom ämnet historia. Hans Almgren föreslår att när det gäller Antiken kan Internet användas som en historisk atlas. Med hjälp av kartorna på Internet kan eleverna rita sina egna kartor över t.ex. romarriket.22 En ”resa” till antikens Aten och Rom kan göras genom att läsa och titta på bilder av de viktigaste byggnaderna och platserna.23 Man kan även göra fördjupningar genom att läsa texter om de olympiska spelen24, världens sju underverk25 eller jämföra olika argument om var Eligin/Parthenon Marbles26 (marmorfriser från Parthenontemplet som fördes till Storbritannien av Lord Elgin i början av 1800-talet) egentligen hör hemma - som nu på British Museum i London, eller i Aten? Per Höjeberg har till tillsammans med två bibliotekarier vid Stockholms universitetsbibliotek utarbetat ett multimedia läromedel kring nationalismens framväxt i Europa. Detta finns på Internetadressen: http://www.sub.su.se/national/natindex.htm. Det var denna webbsajt en av lärarna i e-postundersökningen hade använt och tipsade om. Höjeberg beskriver tre lektionsidéer: en om uppkomsten av nationella myter under 1800-talet, en med frågan: Vad ger en människa identitet? som utgångspunkt och den tredje handlar om varför det uppstod en europeisk nationalism under 1800-talet. Till sin hjälp under dessa lektioner kan lärare och elever använda Internetmaterialet som består av en databas kallad ”Nationalismen - dess Becker, (red), 1999, s. 10 - 15. De webbsajter varifrån man kan nå kartor som föreslås är: http://darkwing.uoregon.edu/~atlas/europe/maps.html http://www.hyperhistory.com/online_n2/History_n2/a.html http://www.dalton.org/groups/Rome/ 23 De länkar som föreslås är: Aten: http://www.indiana.edu/~kglowack/athens/sites.html och http://www.culture.gr/maps/sterea/attiki/athens.html Romarriket: http://darkwing.uoregon.edu/~atlas/europe/ http://www.tulane.edu/lester/text/Western.Architect/Rome/Rome.html 24 Länken som föreslås är: http://olympics.tufts.edu/sports.html 25 Länkrekommendationen: http://pharos.bu.edu/Egypt/Wonders/Home.html 26 Länktipsen: London http://www.cineworld.com/London/Custom/british/elgin.html Aten: http://www.culture.gr/6/68/682/index.html 22

8

historia och nutida roll”. Den innehåller dels enklare förklarande texter, dels källtexter, bilder och musikinslag som belyser nationalismens framväxt samt litteraturförteckningar för fördjupningar m.m.27 Projekt på Internet Ett av de projekt som utvecklats i samarbete med Telias läromedelsfond är Historia On-line. Detta är en lärobok på svenska utlagd på Internet. Författare och mannen bakom projektet är Åke Sandström. När han var gymnasielektor hade hans elever ingen annan lärobok än Historia On-line. De använde den som en vanlig lärobok. En del skrev ut sidorna medan andra läste på skärmen och jobbade med länkarna.28 Övrigt Något annat som liknar en lärobok på Internet är Historiska Epoker. Detta är en kort sammanfattning av världshistorien som är skriven av lärare på De la Gardiegymnasiet i Lidköping.29 På engelska kan två verk nämnas som behandlar världshistorien likt en lärobok: dels The History Guide på adressen http://www.pagesz.net/~stevek/ och dels en världshistoria på adressen http://history.idbsu.edu/westciv/class.htm Kronologisk känsla kan tränas i mitt frågesportsspel på Internet.30 Sådana och liknande spel kan man enkelt konstruera med hjälp av programmet Hot Potatoes.31 Man kan göra spel, likt mitt, som går ut på att dra rätt sak till rätt plats, men man kan också göra lucktest och multiple-choice frågor. Dessa spel kan då fungera som en slags ”övningsbok” där faktakunnande m.m. tränas. När tekniken utvecklas kommer det att bli möjligt att studera alltfler avbildningar av originalkällor på nätet. Ett sådant exempel är Ostindiska kompaniets digitala arkiv som presenteras av Göteborgs universitetsbibliotek. De har digitaliserat utvalda originalhandlingar från kompaniet, 1700 textsidor av totalt 10 000.32 Ett annat liknande projekt är Svenska kyrkböcker online.33 2.1.4 Internet som källa och referens E-post undersökningen De flesta lärare i undersökningen svarar att eleverna använder Internet som källa när de gör diverse arbeten. Litteratur Lindwert föreslår att eleverna kan, individuellt eller i grupp, samla fakta via Internet. Läraren och eleverna skall tillsammans fundera över de följande fyra frågorna: - Hur får jag tag på information? - Vem står bakom informationen? - Hur skall informationen värderas? - Hur kan informationen användas?

Becker, (red), 1999, s. 30-32. Sandström har haft den stora vänligheten att i ett privat brev meddela detta till författaren. Adressen till Historia On-line är: http://www.skolinternet.telia.se/TIS/hol/ 29 http://hem.passagen.se/slcarl/historiska_epoker/index.html 30 http://welcome.to/henrik.svensson 31 Programmet kan laddas ner från tillverkaren på adressen: http://www.halfbakedsoftware.com 32 http://www.ub.gu.se/samlingar/handskrift/ostindie/ 33 http://www.genline.com/ 27 28

9

Ett exempel ges med Israel-Palestina konflikten. Fakta och kartbilder om de inblandade länderna och områdena får man genom amerikanska CIA:s The world factbook. Via Virtual Tourist besöker man Mellanösterns huvudstäder. Vidare surfar man till Förenta Nationernas sajt och får material och vidare länkar om konflikten. Man finner här ett av konfliktens grunddokument, den s.k. Balfour deklarationen. När eleverna hämtat hem det material de är intresserade av sätter de sig ner och funderar över hur materialet skall användas. Kan man lita på CIA:s information eller behövs fler referenser?34 I skolverkets bok Multimedia i utbildning. Ett referensmaterial från 1996 menar man att ”skriva för att lära” troligen är ett av de största pedagogiska framstegen under andra halvan av 1900-talet. Vidare menar man att producera multimedia kan ses som en förlängning av skrivandet. Multimedia är att skriva med bild, ljud och musik, inte bara med ord. Det innebär samma fruktbara kunskapsarbete som vanligt skrivande: problemformulering, materialinsamling, strukturering och gestaltning. Det innebär samma arbetsprocess med produktion - kritik - revidering.35 Ett exempel på hur elever producerar multimedia ges, bl.a. ett med historisk anknytning.36 Exemplet handlar om ett grupparbete i historia, vilket sträckte sig över sex veckor och som handlade om antiken. Projektet skulle redovisas med multimediateknik. Samarbete fanns med ämnena Datakunskap, Bild och Musik. Klassisk arkitektur videofilmades och musik digitaliserades. När det gällde text sägs det: ”Man koncentrerade, vaskade fram det centrala – en presentation kan inte innehålla stora textmassor!”37 Allt sattes samman och presenterades av elever vid en personalkonferens och vid föräldramöten m.m. I Ulf Södervalls bok Adress Internet. Problemorienterad undervisning med hjälp av Internet i de samhällsvetenskapliga ämnena, presenteras tre modeller när eleverna skall söka på Internet: Modell 1 Modell 2 Modell 3 Frågeställning Frågeställning Frågeställning Söka Söka Söka Sovra Sovra Sovra Sammanställa Granska Analysera källkritiskt Dra slutsatser Sammanställa argument Sammanställa Ta ställning Sammanställa Dessa modeller blir mer och mer avancerade. De skall också i princip kunna svara mot olika betyg.38 Exempel på frågeställningar som föreslås är: Vilken är den historiska bakgrunden till konflikten på Balkan? Hur ser de olika parterna på användandet av våld i konflikten i Nordirland? Vilka är orsakerna bakom konflikten i Algeriet? Vilka är argumenten bakom förnekandet av Förintelsen och hur bemöts de? Vilka faktorer ligger bakom konflikten mellan judar och araber i Mellanöstern? 34

Lindwert, 1996, s. 29-36. Internetadresser: http://www.cia.gov/cia/publications/factbook/index.html,

http://www.vtourist.com/, http://www.un.org/

Skolverket, 1996, s 10f. Skolverket, 1996, s. 38. 37 Skolverket, 1996, s. 38. 38 Södervall, 1998, s. 27f. 35 36

10

När det gäller just konflikter tipsas vi om webbplatsen Contemporary Conflicts, http://wps.cfc.dnd.ca/links/wars/. Den innehåller som introduktion en överskådlig klickbar världskarta med nu pågående konflikter. (Vidare kan föreslås ett besök på Utrikespolitiska institutets hemsida: http://www.ui.se/index.htm) Göran Leth, som undervisar och forskar om internetjournalistik vid Stockholms universitet menar att: ” ’Internet gör uppfattningar och åsikter tillgängliga som tidigare varit gömda i garderoben eller undanstoppade bland mindre grupper… Min uppfattning är att detta representerar åsiktsriktningar som alltid funnits, men nu när de med internet som medium ut i ljuset på ett helt annat sätt än tidigare. Lekmän som är ute och surfar riskerar att bli vilseledda’.”39 Övrigt När det gäller Internet som källa och referens kommer källkritiken in på ett naturligt sätt. Skolverket har lagt ut råd om hur man kan ”värdera webbplatser själv” på adressen: http://lankskafferiet.skolverket.se/information/vardera.html. Även Historiska institutionen vid Lunds universitet har sammanställt en sida om källkritik: http://www.lustorfs.ldc.lu.se/hist/LIBRARY/kallkrit.htm 2.1.5 Internet som stöd för lärarens förberedelse E - postundersökningen En lärare nämner i förbigående att man själv kan använda Internet. Litteratur Lindwert tipsar om att läraren kan använda lektionsplaneringar som man får tillgång till via Internet. Ett exempel ges med lektionsplaneringar från den amerikanska webbsajten AskERIC.40 Hur Internet kan användas i det dagliga arbetet har Una Cunningham och Stefan Andersson målande beskrivit i ett stycket ”En dag med Internet” i boken Läraren, eleven och Internet. Projekt på Internet Peter Carlssons webbsida har utvecklats med stöd från Telias läromedelsfond. Den innehåller förutom en utomordentlig länksamling inom historia (och även inom andra ämnen), också förslag på filmer, facklitteratur och tips på artiklar från tidskriften Populär Historia. http://www.torget.se/users/2/2001/centralhistoria.htm Övrigt Det finns förstås oändliga sätt man kan använda Internet när man som lärare skall förbereda lektioner, konstruera elevuppgifter eller helt enkelt uppdatera sig inom ett ämnesområde. De stora svenska pressarkiven finns att tillgå mot en viss avgift: I Presstext, http://skolan.presstext.prb.se, kan man söka bland artiklar publicerade i tidningarna Dagens nyheter, Göteborgs-Tidningen och Expressen m.fl. I Mediearkivet, http://www.mediearkivet.se, innehåller material från Aftonbladet, Göteborgsposten och Svenska Dagbladet m.fl. Citerat efter Björn Furuhagen i dennes artikel ”Surfa till världshistorien. Historia på Internet” i Historielärarnas Förenings Årsskrift 1998/1999, s. 77. 40 Lindwert, 1996, s. 86 o 90. Adressen till AskERIC: http://ericir.syr.edu/Virtual/Lessons/ 39

11

För att testa kraften i dessa stora databaser antog jag att jag ville ha fram en artikel där uttrycket Pyrrhus seger förekom. Efter att ha sökt på detta ord i Presstext databas framkom nio artiklar där begreppet förekom. Artiklarna handlade om alltifrån teater till bilhandel. Det tog totalt cirka 2 minuter att ta fram detta. Datorer och databaser förändrar sökmöjligheterna och läsprocessen, vilket språkteoretikern och romanförfattaren Umberto Eco uttryckt tankar om: Om jag vill veta ifall det är sannolikt att Napoleon träffade Kant, slår jag i band K och N och upptäcker att Napoleon föddes 1769 och dog 1821, och att Kant föddes 1724 och dog 1804. Det är därmed möjligt att de båda möttes. För att veta exakt ser jag efter i en biografi om Kant. En biografi om Napoleon, som träffade många människor, skulle kunna bortse från ett möte med Kant, vilket en biografi om Kant inte skulle göra. Datorer börjar ändra läsprocessen. Med en hypertext kan jag, till exempel, söka efter alla exempel där namnet Napoleon är kombinerat med Kant. Jag kan göra mitt jobb på några sekunder.41

När det gäller utländska sajter finns förstås alltifrån det stora uppslagsverket Britannica till History in film, en förhållandevis liten amerikanska webbsajt, som handlar om hur kända historiska filmer kan användas i undervisningen.42 För att hålla sig informerad kan man söka böcker via Kungliga bibliotekets databas Libris, http://www.libris.kb.se/. Svensk bokförteckning finns numera också på nätet: http://www.svb.se/svbokforteckn.htm. Man kan också besöka hemsidan för en universitetsinstitution, t.ex. Historiska institutionen vid Lunds universitet, http://www.hist.lu.se/hist/index.htm. När det gäller svensk historia, går det att följa den webbaserade ”tidskriften” svensk historia.nu på adresssen, http://www.svenskhistoria.nu/. Den populära papperstidskriften Populär Historia har en hemsida: http://www.pophist.se/. Via den stora webbplatsen Kiosken kan den intresserade länka sig till nyhetsmedier i hela världen, i första hand tidningar med nyheter på landets språk: http://www.esperanto.se/kiosk/index.html. På H-SKAND, The Electronic Network for Scandinavian History and Culture, kan man prenumerera på e-postbrev och på så sätt få ta del av debatter om skandinavisk historia: http://www.hum.ou.dk/projekter/h-skand/. Vill man hitta andra e-postbrev att prenumerera på rekommenderas sajterna http://www.liszt.com/ och http://tile.net/listserv/ som innehåller mycket stora förteckningar över s.k. e-postlistor. Det finns webbsajter speciellt inriktade för lärare. Ett sådant exempel som redan nämnts är AskERIC. På svenska finns liknande sajter. Ett föredöme torde vara Skolkemi.43 Men jag har inte funnit en renodlad sida av och för historielärare på svenska. Därför har jag startat en webbsajt som består av länktips om pedagogiskt material m.m. Där kan man lätt skriva in sina egna länktips, för att på så sätt göra det möjligt att sajten växer, allteftersom fler och fler delar med sig av sina tips och idéer.44 2.2 13 lärare om Internets möjligheter och problem Här redovisas möjligheter och problem utifrån E-post undersökningens andra fråga: Vare sig du använder Internet i historieundervisningen eller ej, vilka möjligheter samt vilka problem ser du med att använda Internet i historieundervisningen?

Eco, Umberto, ”Fantasin, verkligheten, boken och nätet”, Dagens nyheter, 2000-12-06, s. A2. http://britannica.com/ och http://www.historyinfilm.com/ 43 http://school.chem.umu.se/Compiled 44 http://welcome.to/henrik.svensson 41 42

12

Möjligheter De allra flesta lärare framhåller möjligheterna att träna och använda källkritiken, ett moment som är en viktig del av historiekursen. En lärare skriver att det visat sig att många elever är mer motiverade att ta emot diskussioner kring metodik, källkritik och annat när de ska använda Internet. Eleverna inser också att det är nödvändigt. En annan lärare pekar på möjligheterna med olika källor och däri se skillnader i framställning, åsikter och perspektiv. Vidare framhålls det att man kan använda Internet till fördjupningsarbeten, det finns information om nästan allt och med lite tur kan mycket spännande material hittas. Det kan också bli roligare och mer kreativt för elever och lärare. Det är viktigt att lära sig att söka på rätt sätt och att eleverna är väl förberedd innan man går ut på nätet. Problem Detta med källkritiken kan vara en möjlighet men kan förstås också bli ett problem, allt på nätet är inte tillförlitligt och ursprunget är oklart osv. En lärare skriver att det tar lång tid innan eleverna blir källkritiskt medvetna. Ett annat problem är informationens kvalitet. En lärare beskriver att om eleverna söker på ett ämne i en sökmotor får de ofta upp sidor som andra skolor gjort. Dessa är ofta rent beskrivande och av dålig kvalitet. Ett annat problem som förs fram är att dokumenten ofta inte är anpassade till den nivå eleverna befinner sig. Antingen är texterna för banala eller för specialiserade. Någon påpekar att läroböcker är strukturerade och ger stomme och stadga åt ett ämne medan Internet inte alltid är tillförlitlig som källa. Ytterligare en menar det att är lättare söka tillförlitligt källmaterial på andra ställen än Internet (t.ex. tryckt litteratur, arkiv etc.). Ett annat problemområde är fuskmöjligheterna. Är det verkligen eleverna som gjort arbetena eller är de nedladdade från nätet? Detta gäller allt från små inlämningsuppgifter till hela specialarbeten understryker en lärare. En lärare menar att problemet kan avhjälpas med aktiv handledning: vad händer från lektion till lektion, eleverna skall kunna uppvisa allt källmaterial, ha en notapparat, bifoga källor från Internet i bilagor. Läraren tipsar också om webbsajten, Urkund, http://www.urkund.se, där arbeten kan spåras. En annan lärare uttrycker att ett problem kan vara att eleverna ibland kopierar texten utan att förstå den. Någon för fram de tekniska problem som kan förekomma i datasalar. En lärare skriver att Internet nästan inte alls används p.g.a. att historia ämnet har fått för lite tid på gymnasiet. Slutligen skriver en lärare följande frejdiga brev: Det är sannerligen inte mer data vi behöver i historieundervisningen, det är mer vanlig berättande undervisning, som får eleverna att älska historia. Det kan jag konstatera efter 36 år. Det du!

13

3. Diskussion och sammanfattning 3.1 Informationsteknikens konsekvenser för pedagogiken Senast föregående avsnitt handlade om problemen med Internet i historieundervisningen. Internet är en av själva grundbultarna i informationstekniken. Här följer en vidare diskussion om informationsteknikens konsekvenser för pedagogiken, och dess eventuella möjligheter och problem. Informationstekniken har kommit för att stanna. Den påverkar och förändrar skolan, pedagogiken, läraren och eleven. Informationsstressen ökar. Både elever och lärare behöver skaffa färdigheter för att samla, sortera och värdera information. Färdigheterna som hjälper oss att inte drunkna och försvinna i informationsflödet. /.../ Elever och lärare runt om i Sverige har tillsammans börjat förändra pedagogiken med hjälp av den nya tekniken.45

Detta skriver Håkan Levin, ansvarig för KK-stiftelsens läromedelssatsning. Vad är då KKstiftelsen? Bjarne Kirsebom, verkställande direktör för stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling, får ordet: Inom sitt uppdrag att brett verka för spridningen av IT i samhället har Stiftelsen för Kunskapsoch Kompetensutveckling valt att göra en stor strategisk satsning på ungdomsskolan. Satsningen består av tre huvuddelar, nämligen stöd till förebildliga skolutvecklingsprojekt, stöd för framtagande av IT-baserade läromedel och spridning av erfarenheter och resultat från de förebildliga skolutvecklingsprojekten.46

KK-stiftelsen bildades av svenska staten 1994, med medel från löntagarfonderna. Det ursprungliga stiftarkapitalet på 3,6 miljarder kronor har placerats i aktier och vid ingången till år 2000 har det vuxit till 7,3 miljarder. Uppdraget är att främja användningen av IT, utveckla samarbete mellan näringsliv, universitet, högskolor och forskningsinstitut samt stödja forskning vid de nya högskolorna. Stiftelsen driver och satsar på många projekt runt om i Sverige.47 Håkan Levins ord om att informationstekniken påverkar och förändrar pedagogiken kommer alltså från en organisation med ett tydligt uppdrag och ett avsevärt stort ekonomiskt kapital bakom sig. Låt oss börja med att försöka utröna på vilket sätt pedagogiken kommer att förändras. Så här skriver Levin vidare: ”I Skolbok ITiden delar drygt tjugo lärare med sig av sina erfarenheter av att arbeta med IT-läromedel. De berättar om lektionsupplägg, uppgifter och projekt som de genomfört tillsammans med sina elever.”48 Från denna bok har tidigare här refererats de två författare som berör historieämnet (se under rubriken Internet som lärobok och övningsbok). Låt oss syna dessa för att se den förändrade pedagogiken. Att använda Internet som en historisk atlas torde vara en väl beprövad och bra pedagogisk uppgift, men som principiell ny pedagogisk idé kan det knappast räknas. Att ”resa” till Antiken med hjälp av bilder från Internet är heller inte nytt - Pogo Pedagogs bildband känner de flesta elever till sedan länge. Att jämföra texter och göra en argumentationsanlays är också en god pedagogisk tanke, men inte ny. Även när det gäller det synnerligen genomarbetade temat nationalism kan inget principiellt nytt skönjas. Det enda som är nytt är att texten, bilden och Becker, (red), 1999, s. 5 Skrivit av Kirsebom 1997-06-16 på baksidan av videokassetten Från passivt mottagande till aktivt sökande 47 Becker, (red), 1999, baksidan, samt Isaksson, (red), 2000, pärmens insida. 48 Becker, (red), 1999, s. 5. 45 46

14

ljudet kommer från en dataskärm istället från ett annat medium (bärare av information). Man skulle till och med kunna vara polemisk mot Hans Almgren när han skriver: Jag brukar låta mina elever rita sin egen konturkarta och fylla i de viktigaste städerna etc... Naturligtvis går det att använda Atlas till historien. Men när det nu finns flera länkbibliotek med mycket välritade och översiktliga historiska kartor på Internet, varför inte leta upp några av dessa. Då kan man också få en kopia, om än i svartvitt.49

Varför inte låta eleverna använda Internet i detta fall? Jo, av samma anledning som att man inte ber eleverna springa och hämta Atlas till historien i början av lektionen. Dessa böcker har läraren tagit med till klassrummet. Om eleverna skall hämta dessa tar det tid, det räcker inte till alla och en del får med sig fel. Om datorer skall användas tillkommer dessutom salsbokning i datasal, eventuella problem med datorer och skärmar och tekniska problem med de webbsajter man tänkt hänvisa till osv. Om eleverna dessutom skall skriva ut en kopia, kan det bli problem med skrivaren, och för övrigt faller själva idén: att eleverna själva skulle rita en karta. Då hade det väl varit bättre att läraren delade ut stenciler med kartbilder på, vilket gjorts sedan länge i den svenska skolan. I KK-stiftelsens Skolbok ITden. Lärarens bästa lektionsidéer kan jag således finna många goda idéer och upplägg men inte något som kan kallas en förändrad pedagogik. Hur KK-stiftelsen menar att informationstekniken kommer att förändra pedagogiken får vi tydligen söka svar på på annat håll. Detta skall göras utifrån två andra publikationer från stiftelsen: boken Den nödvändiga konsten att lära, lära om och lära nytt och videokassetten Från passivt mottagande till aktivt lärande. Den första rubriken i boken är ”Ett nytt samhälle”. Vi lämnar ett industrisamhälle och går mot ett informationssamhälle. Då håller inte den gamla kunskapssynen, där: Kunskap uppfattades/uppfattas som produkter av lärandet- pluggandet. I denna kunskapssyn gäller det att vara duktig på att avbilda den kunskap som auktoriteterna definierat som den ’rätta’ kunskapen. Den som är tillräckligt duktig på att avbilda eller härma, menar en del, kan nå långt utan egentlig egen kunskapsbildning. Resultatet av denna kunskapssyn, vilket också var syftet, var att höja bildningsnivån i samhället på relativt kort tid, enligt en ’löpandebandsprincip’. Automation (automatisk produktion) och produkttänkande var begrepp som var vägledande i samhället. I ett samhälle som kännetecknas av ett snabbt och komplext informationsflöde fungerar inte det beskrivna sättet att se på kunskap. Eleverna saknar helt enkelt verktygen för att kunna ta till sig information och bearbeta den till kunskap... Den kunskapssyn som utvecklats under senare år ser annorlunda ut, och tar sin utgångspunkt i att kunskap är resultatet av komplexa processer. Kunskapen är både individ- och tidsrelaterad... Den processinriktade kunskapssynen har... blivit ’legitimerad’ genom sitt inträde i läroplanerna. [Lpo- och Lpf 94, min anmärkning.]50

Det hävdas alltså här att ett förändrat samhälle har gett upphov till en förändrad kunskapssyn, vilken har skrivits in i läroplanerna. Återstår att se hur dessa abstrakta resonemang resulterar i en förändrad pedagogik: Dagens utbildning måste anpassas till hur det omgivande samhället ser ut och använda ny teknik och nya metoder. När man talar om skolans förnyelse måste man ta hänsyn till elevernas behov inför inträdet i informationssamhället. Bort måste den produktinriktade kunskapssynen som gjorde eleverna till passiva mottagare av ’färdigtuggade’ kunskaper. Istället skall den aktiva elevrollen utvecklas, en roll som ger eleverna möjligheten att vara aktivt sökande. Med utgångspunkten i att allt lärande är individuellt skall den aktivt sökande eleven ges Becker, (red), 1999, s. 11. En längre diskussion om Internet i historieundevisningen, där ett resonemang om plus och minus förs av Almgren finns i dennes artikel ”Internet - kan det vara något för gymnasiets historieundervisning?”, Historielärarnas Förenings Årsskrift 1996/1997 50 Eriksson, 1999, s. 8. 49

15

förutsättningar för att delta i planeringen av sin egen utbildning. I planeringsprocessen skall inte eleven lämnas ensam, utan få stöd av skolan och hemmet. I skolans lärprocess skall eleverna kunna använda ny teknik och nya metoder som stöd för sitt lärande. Det metakognitiva perspektivet innebär att medan eleven lär, utvecklar han/hon en förmåga att lära. Just förmågan att lära, lära om och lära nytt kommer att vara en viktig färdighet i informationssamhället. Den utvecklade elevrollen innebär också att han/hon tar ett större eget ansvar än tidigare för sitt eget lärande.51 Läraren finns i skolan och skall vara där även fortsättningsvis. Däremot kräver en ny elevroll att lärarrollen förändras från en kunskapsförmedlande till en mer handledande och stödjande... En annan viktig roll kommer att vara att kunna handleda eleverna i deras arbete med att sovra och värdera information.52 Elever som arbetar forskande och undersökande kan inte arbeta med enskilda ämnen i korta arbetspass. Sättet att organisera skolans verksamhet måste också utvecklas. För att stödja ’forskning’ måste ämnen kunna kombineras till kunskapsområden där det finns plats för ett ’tvärvetenskapligt’ förhållningssätt. Ett exempel kan vara kunskapsområdet ’Brittiska öarna’. I den ’gamla skolan’ läser eleverna engelska i 40 minuter för att sedan efter rast gå till en lektion i historia om antikens Grekland, en lektion i samhällskunskap om ’Styrelseskicket i Tyskland’. Hur skall de kunna arbeta ’forskande’ i ett sådant sätt att organisera verksamheten? Istället borde skolan inom kunskapsområdet ’Brittiska öarna’ kombinera delar till ett helhetsperspektiv med språk, historia och samhällskunskap som integrerade delar som bearbetas under längre sammanhängande perioder.53 Det är en fundamental uppgift för skolan att redan nu ge barnen den kunskap som kommer att krävas i morgondagens samhälle och de redskap som krävs för att de ska kunna inhämta kunskapen. Eftersom informationsflödet och därmed kunskapen oavbrutet kommer att förnyas krävs att människor kan anpassa sig och lära om flera gånger i livet. I ett sådant samhälle blir redskap som IT och datorer en bas för kunskapsinhämtningen.54

Här följer en sammanfattning av ovanstående: KK-stiftelsens uppdrag är att främja IT användningen. Utifrån en argumentation om ett nytt samhälle, informationssamhället, bör pedagogiken förändras genom att lärarna får en handledarroll när eleverna är aktivt sökande med hjälp av den nya IT-tekniken. Lärandet ses som något individuellt och nyckelorden är aktivt sökande. Min tolkning av detta är att pedagogiken skall vara en variant av PBL, problembaserat lärande, där eleven ställer frågorna, söker svaren, presenterar resultaten. Detta främjar konsten att lära, lära om, och lära nytt. Detta är en nödvändig färdighet i ett nytt samhälle där information forsar fram, växer och förändras. Det är i detta sammanhang intressant att citera en krönikör i The Atlantic Journal: Hur mycket du än försöker, kommer du efter i utvecklingen. Det är en ständigt ökande press för att orka med tempot... man förlorar fotfästet. Vetenskapen gör nya upptäckter i en takt som gör att man hopplöst famlar efter i häpnad. Allt går för högtryck. Mänskligheten klarar inte mycket mer.55

Ovanstående skrevs år 1833. Genom hela historien tycks vissa människor uppfattat sig leva i en ny tid, Renässansens tidevarv, Upplysningens tid, Industrialiseringens tid och senare har vi fått många epitet: elektronikåldern, atomåldern, rymdåldern och nu då IT-samhället. Tillgängligheten till Eriksson, 1999, s. 20 Eriksson, 1999, s. 30 53 Eriksson, 1999, s. 30 54 Eriksson, 1999, s. 36 55 citerat efter Isaksson, (red), 2000, s. 5. 51 52

16

information ökar obestridligen i och med IT och vetenskaperna gör nya upptäckter, men tiden då ett universalgeni kunde behärska i stort sett all känd vetenskap är för länge sedan förbi. Liknande tongångar som hörs nu om möjligheter till utbildning, distansundervisning och individuell inlärning kan lätt tänkas vara ekon från liknande händelser tidigare: som när radiotekniken spreds till stugorna, eller när TV:n kom, eller när videon kom. Nu är det IT och Internet som gäller, halleluja! Hermods on-line... Allt detta är olika medium, bärare av information. De centrala pedagogiska frågorna återstår: vilken information skall vi syssla med och hur skall vi bearbeta den? Eller med andra ord, de didaktiska frågorna: vad, varför och hur? Om man skall införa något nytt ligger det i sakens natur att svartmåla det gamla och förhärliga det nya. Den gamla skolan framställs som ett löpande band där elever skulle rapa upp lärarauktoritetens förmedlade kunskap. Det roliga nya aktiva sökandet, istället för det gamla tråkiga passiva mottagandet, frammanar en inre syn av entusiastiska, frågvisa, lustfyllda, motiverade, kunskapstörstande elever som äntligen släppts ut i full frihet utan gränser och som aktivt söker kunskap på world wide webb. Skolan är ställd under ständig debatt och om skolans funktion råder det delade meningar om. Men runt det ”nya” arbetssättet (intet nytt under solen är en devis som verkligen gäller inom det pedagogiska området56) tycks många kunna samla sig. Vissa pedagoger verkar se chansen att komma ifrån korvstoppningsproblematiken och faktapluggandet som varit en lång följetong i den pedagogiska debatten, fack- och näringslivsrepresentanter ser möjligheterna till att förbereda morgondagens arbetskraft på ett sätt de tror är riktigt, liberaler lystrar till ord som individ och individualisering, vänstermänniskor reagerar på ord som makt och frigörelse från auktoriteter. Kvar står de undervisande lärarna som ibland får stämpeln på sig att vara utvecklingsmotståndare som inte förstår att allt var så dåligt förr och att allt kommer att bli så bra i den ljusnande framtiden. Själv tror jag att ”det aktiva sökandets pedagogik” inverkar mest på elevernas situation om man råkar förändra examinationsformerna. För det är detta, alltså prov och andra betygsgrundande uppgifter, som styr elevers handlande och ytterst även själva inlärningen. Att det är detta och inte gällande läroplaner som i huvudsak styr elevernas inlärning har slagits fast många gånger: ”…prov och bedömning av prov gav eleverna information om vilket slags kunskap som skolan prioriterade, dvs. proven fungerade som den arbetande läroplanen.”57 I lärarutbildningsutredningens betänkande (SOU 1978:86) (observera årtalet) beskrivs skillnaderna i kunskapssyn på följande sätt: ”Om man uppfattar individen som passiv kommer utbildningens styrande funktioner att betonas starkt. Det blir naturligt att se utveckling som en direkt följd av yttre påverkan och detaljstyrning. Kunskap betraktas lätt som en storhet, möjlig att bygga upp genom överförande av enskilda kunskapselement, vilka genom addering bildar större kunskapsenheter. Ett annat sätt att se på individen är att förutsätta att han inom sig har vilja och förmåga till självutveckling, som gör honom aktiv och skapande om denna sida av hans personlighet ges tillräckligt utrymme och stimulans. Kunskapsinhämtandet ses då naturligt som en aktiv process, där varje nytt kunskapstillskott bearbetas av individen och medför att han förstår sina tidigare kunskaper på ett nytt sätt. I det pedagogiska arbetet kommer det egna handlandets och den egna upplevelsens roll att betonas. En av skolans viktigaste uppgifter blir med denna senare utgångspunkt att skapa ett gynnsamt klimat för elevernas försök att utifrån sina utgångspunkter bygga upp kunskaper och insikter om omvärlden.” Citerat efter Egidius, 1992, s. 42. När det gäller just historia kan följande citeras: ”Ordet inlära är naturligtvis fattat i betydelsen av verklig andlig tillägnelse - ty för själlös utanläsning lära väl nutida pedagoger samt och synnerligen betacka sig för.” Detta skrev Carl Grimberg 1909, citerat efter Christer Öhmans artikel ”Om levande och död historia” i Historielärarnas Förenings Årsskrift 1991/1992, s. 89. För en kort men innehållsrik översikt av historieämnets metodikdebatt under tre årtionden, se med fördel Ola Lindkvists artikel ”Striden om historieundervisningen i Sverige” i Historielärarnas Förenings Årsskrift 1991/1992, s. 84. 57 SOU 1992:86, Ett nytt betygssystem, s. 41. 56

17

Låt oss nu syna de eventuella nackdelar som det aktiva sökandet kan ge upphov till. Jag har själv talat med elever som sagt att de önskar att läraren stod framme vid tavlan och talade om vad de skulle göra. Dessa elever hade självständiga arbeten i många ämnen. Att göra research tar tid. Särskilt problematiskt blir det om man har självständiga arbeten i många ämnen samtidigt. Jag har också hört elever säga att de inte vågar gå fram till läraren och fråga eftersom de då skulle kunna uppfattas som icke-självständiga i sitt arbete. En del elever vittnade också om att de pratade med kamrater under skoltid och att man regelbundet panikarbetade sista kvällen innan inlämningsdag. På annat håll har jag sett elever som fått i uppgift att skriva om USA. Det var uppgiften. Ingen visste mer om vad som efterfrågades, bara att det skulle innehålla delar från flera SO-ämnen. Detta skapade förstås oro och frustration. Jag har hört om föräldrar som lagt ner hundratals kronor i färgpatroner till skrivare för att barnen hemma skulle kunna skriva ut snygga arbeten med färgbilder. Detta är avigsidor som jag upplevt på nära håll när det undersökande arbetssättet genomförts på ett uppenbarligen felaktigt sätt. Det pedagogiska programmet som KK-stiftelsen förfäktar är alltså ett aktivt sökande som skall lära eleverna att lära. Den pedagogiska kärnan sammanfattas i titeln till en inspirationsvideo: Från passivt mottagande till aktivt sökande. En uppenbar risk med ett aktivt sökande speglas till och med i denna video. Här finns ett inslag från en skola som är ett av stiftelsens pilotprojekt. Kameran sveper över eleverna i skolklassen som sitter bakom var sin dataskärm. Läraren intervjuas. Han talar om den nya handledarrollen. Elever injtervjuas. En elev får frågan: ”Hur bearbetar du den informationen...?” Eleven svarar: ”Ja, försöker skriva om den till egna ord å... ja skriva av lite också.” Intervjuaren fyller i och fortsätter: ”Du sparar det alltså i datorn och vad händer sen då, så att säga, när du har texten där?” Eleven svarar: ”Då skickar jag över den till läraren antingen på diskett eller nätverket om vi fått det då.”58 Detta blixtbelyser två saker: den viktiga pedagogiska frågan om hur eleverna bearbetar information och det stora intresset och fascinationen för tekniken som ibland skymmer de pedagogiska frågorna. Det är med andra ord möjligt att få ett passivt mottagande bakom dataskärmen likväl som i föreläsningsbänken. Det man vill åt är en mental aktivitet och inte en mekanisk avskrift. Den mentala aktivteten kan uppnås såväl framför en dataskärm som vid ett aktivt lyssnande på en föreläsning. En bok som menar att kunskap är bearbetad information och som på ett mycket strukturerat sätt behandlar frågan om hur information skall bearbetas är Stellan Lindqvists och Gunnar Hyltegrens bok Att utveckla elevers tänkande - en teoretisk praktika. De menar att: ”När eleven får i uppdrag av läraren att läsa och analysera en debattartikel och undrar hur han skall göra räcker det inte med glada tillrop som ’Ta ut det viktigaste!’. Eleven behöver ett instrument, ett verktyg.”59 Dessa intellektuella verktyg kan utvecklas på ett systematiskt sätt, vilket redogörs för i boken. Jag har nu fört fram tänkbara nackdelar med det aktiva sökandets pedagogik. Den sista nackdelen handlande om att eleverna inte nödvändigtvis bearbetar den information de får tag på, via t.ex. Internet. Att barn inte automatiskt lär sig mer med datorer konstaterar forskare vid Högskolan för lärarutbildning och kommunikation i Jönköping. De har följt 500 elever från förskolan till femte klass, som samtliga har haft tillgång till datorer från första klass. Vid en jämförelse av de nationella kunskapsproven märktes ingen skillnad mellan eleverna i undersökningen och elever som inte haft tillgång till datorer.60 Videon Från passivt mottagande till aktivt sökande, efter ca. 22 minuter. Lindqvist & Hyltegren, 1995, s. 20. 60 Sigrid Boe, ”Intresset svalnar med tiden”, Dagens Nyheter, 2000-08-30. De forskare som det refereras till är Anita Sandahl och Jan Unenge. 58 59

18

En annan nackdel uppkommer om man renodlat förespråkar nämnda pedagogik. Det går bara att tolka materialet från KK-stiftelsen på detta sätt: det som man vill kalla det aktiva sökandet skall vara den dominerande arbetsmetoden i skolan. Detta område berör didaktikprofessor Tomas Kroksmark när han uttalar sig på följande sätt: - Men i dagens skola hakar vi ofta upp all undervisning på en pedagogisk metod. På den rådande trenden. En period är det bara Montessori som gäller, en annan är det bara problembaserad inlärning. Thomas Kroksmark ser en fara i detta ensidiga fokuserandet... - Just nu är katederundervisning väldigt ute. Det är fult att föreläsa. Men menar Kroksmark, det finns många lärare som är oerhört bra på att fånga sina elevers uppmärksamhet sittande i katedern. Lärare som verkligen kan berätta. - Det viktiga är att man blandar. Att undervisningen sker med variation /.../ Vi kanske inte skall hoppas för mycket på olika trender inom undervisningen. Det viktigaste är fortfarande erfarenheten av arbetet som lärare.61

Didaktikforskarna Gerd och Gerhard Arfwedson framför liknande tankar i sin bok Didaktik för lärare: En förmedlingspedagogik, som är otydlig till sitt innehåll och som slarvar med poänger, blir ointressant och oengagerad och förmedlar ingenting av det ämnade till eleverna... En genomgång av läraren som ingen ids lyssna till är meningslös... Elever som alltför mycket lämnas åt sig själva i illa genomtänkta projekt eller grupparbeten kommer snarast att förstärka egen okunnighet och egna missuppfattningar. 62

Utifrån dessa resonemang konstaterar författarna: Varje undervisningsteori kommer således på ett eller annat sätt till korta, när den utsätts för vardagens påfrestningar i skolpraktiken. En rimlig slutsats förefaller i denna situation vara, att den enda hållbara didaktiska strategin är att använda sig av alla teorier - ett slags didaktisk pluralism eller eklekticism alltså - och låta de faktiska undervisningshändelserna bestämma ’blandningen’.63

Utifrån ovanstående menar jag att det är fel av KK-stiftelsen att så ensidigt förespråka ett så kallat elevaktivt arbetssätt. Jag anser att läraren som deltog i e-post undersökningen har fel när denna med kraft framför budskapet att det inte behövs fler datorer i undervisningen utan mer vanligt berättande som får eleverna att älska historia. Hypermoderna datorer skall användas i undervisningen, men det behöver inte utesluta berättandets uråldriga konst. Det intressanta är här att datorer och Internet spelar en stor roll - självklart är det en enorm fördel med ett lättillgängligt världsbibliotek i var mans databurk - men det spelar ingen avgörande roll. Informationen har fått ett nytt fantastiskt medium, men de grundläggande pedagogiska/didaktiska frågorna är kvar både för lärare, elever och debattörer. Vikten av att som lärare arbeta med att medvetandegöra sina mål, innehåll och poänger, både för sig själv och eleverna, är något som aldrig nog kan framhållas. Men en alltför stark renodling av ett pedagogiskt arbetssätt, här det ”aktiva sökandet”, kan göra att Internet blir ett problem i historieundervisningen. Måttlighet och variation borde vara honnörsord. Ett aktivt sökande på Internet behöver inte utesluta ett aktivt lyssnande på en föreläsning. Bara för att wienerbröd är gott behöver man inte äta det varje dag - man kan ta några mazariner emellanåt också!

Kroksmark intervjuad av Mattias Hagberg i dennes artikel ”Med Gud i katedern” publicerad i Skolvärlden, nr 21, 2000-12-07, s. 32. 62 Arfwedson och Arfwedson, 1999, s. 171. 63 Arfwedson och Arfwedson, 1999, s. 172. 61

19

3.2 Sammanfattning Uppsatsen handlar om hur Internet kan användas i historieundervisningen och därtill kopplade möjligheter och problem. För att närma sig frågeställningarna gjordes, förutom en litteraturstudie, en undersökning bland historielärare via e-post. Med inspiration från litteraturen och utifrån resultaten, presenteras många exempel på användningsmöjligheter i fem olika kategorier: Internet som två-vägskommunikator Internet som publiceringsarena Internet som lärobok och övningsbok Internet som källa och referens Internet som stöd för lärarens förberedelse Många lärare i undersökningen menar att det finns stora möjligheter att tillämpa källkritikens principer på material från Internet. Detta kan också bli ett problem: ursprunget kan vara oklart och själva materialet varierar i kvalitet och nivå. I uppsatsen hävdas vidare att Internet kan bli ett problem i undervisningen om man ensidigt förespråkar ”det aktiva sökandet pedagogik”. Vikten av att informationen måste bearbetas understryks och variation i det pedagogiska arbetet förespråkas. Uppsatsen finns också att tillgå på författarens hemsida: http://welcome.to/henrik.svensson

20

REFERENSER Tryckt litteratur (böcker och artiklar) Almgren, Hans, ”Internet på det femte året” i Historielärarnas Förenings Årsskrift 1997/1998 Almgren, Hans, ”Internet - kan det vara något för gymnasiets historieundervisning?”, Historielärarnas Förenings Årsskrift 1996/1997 Almgren, Hans, Karlsson, Ola, Rydén, Josef, 1996, Alla tiders historia. Frågor och problem, Malmö: Gleerup Arfwedson, Gerd, Arfwedson, Gerhard, 1999, Didaktik för lärare, Stockholm: HLS (Högsk. för lärarutbildning) Becker, Peter, (red), 1999, Skolbok ITden: Lärares bästa lektionsidéer, Stockholm: Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling Boe, Sigrid, ”Intresset svalnar med tiden”, Dagens Nyheter, 2000-08-30 Cunningham, Una, Andersson, Staffan, 1997, Läraren, eleven, Internet, Stockholm: Liber Eco, Umberto, ”Fantasin, verkligheten, boken och nätet”, Dagens nyheter, 2000-12-06 Egidius, Henry, 1992, Betygsättning och utvärdering i skola och utbildning, Malmö: Gleerup Eriksson, Gerd, 1999, Den nödvändiga konsten att lära, lära om och lära nytt, Stockholm: Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling Friedheim, William, 1999, A web of Connections. A Guide to History on the Internet, Boston: McGraw-Hill Furuhagen, Björn, ”Surfa till världshistorien. Historia på Internet”, Historielärarnas Förenings Årsskrift 1998/1999 Hagberg, Mattias, ”Med Gud i katedern”, Skolvärlden, nr 21, 2000-12-07 Isaksson, Christer, (red), 2000, Den fjärde basfärdigheten. Sju röster om värderingar, lärande och Internet, Stockholm: Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling Kajenn, ”Angående vetande”, Svenska Dagbladet, 2000-10-12 Lindkvist, Ola, ”Striden om historieundervisningen i Sverige”, Historielärarnas Förenings Årsskrift 1991/1992 Lindqvist, Stellan, Hyltegren, Gunnar, 1995, Att utveckla elevers tänkande: en teoretisk praktika för samhällsorienterande ämnen, Stockholm: Almqvist & Wiksell Lindwert, Johan, 1996, Internet: idéer och möjligheter för lärare och elever, Solna: Ekelund Skolverket, 1996, Multimedia i utbildning. Ett referensmaterial, Stockholm: Statens skolverk: Liber distribution SOU 1992:86, 1992, Ett nytt betygssystem: slutbetänkande / av Betygsberedningen, Stockholm: Allmänna förlaget Stull, Andrew T., Rossi, John Paul, 2000, History on the Internet 1999-2000 : a Prentice Hall Guide, Upper Saddle River: Prentice-Hall Södervall, Ulf, 1998, Adress Internet: problemorienterad undervisning med hjälp av Internet i gymnasieskolans samhällsvetenskapliga ämnen, Stockholm: Almqvist & Wiksell Öhman, Christer, ”Om levande och död historia”, Historielärarnas Förenings Årsskrift 1991/1992

21

Video Från passivt mottagande till aktivt sökande, 1997, utgiven av Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, produktion: Filmpoint Communications AB Internet Alla Internet-adresser i detta arbete finns här i alfabetisk ordning, utifrån det namn eller ämne som adressen presenterades under i löptexten. Webbsidornas innehåll och själva adresserna kan förändras ofta på Internet. De flesta adresser nedan torde vara förhållandevis stabila. Samtliga fungerade under hösten år 2000. Antikens Aten, bilder: http://www.indiana.edu/~kglowack/athens/sites.html http://www.culture.gr/maps/sterea/attiki/athens.html

Antikens Rom, bilder:

http://darkwing.uoregon.edu/~atlas/europe/ http://www.tulane.edu/lester/text/Western.Architect/Rome/Rome.html AskERIC: http://ericir.syr.edu/Virtual/Lessons/ Britannica: http://britannica.com/ CIA:s The world factbook: http://www.cia.gov/cia/publications/factbook/index.html Classical Greece Multimedia Media Project: http://www.perseus.tufts.edu Contemporary Conflicts: http://wps.cfc.dnd.ca/links/wars/

Eligin/Parthenon Marbles:

http://www.cineworld.com/London/Custom/british/elgin.html http://www.culture.gr/6/68/682/index.html

E-postlistor: http://www.liszt.com/ http://tile.net/listserv/ Euordocs: http://www.lib.byu.edu/~rdh/eurodocs/ Förenta Nationerna: http://www.un.org/ Henrik Svenssons hemsida: http://welcome.to/henrik.svensson Historia On-line: http://www.skolinternet.telia.se/TIS/hol/ Historiska Epoker: http://hem.passagen.se/slcarl/historiska_epoker/index.html Historiska institutionen vid Lunds universitet: http://www.hist.lu.se/hist/index.htm

Historiska institutionen vid Lunds universitet, källkritik:

http://www.lustorfs.ldc.lu.se/hist/LIBRARY/kallkrit.htm History in film: http://www.historyinfilm.com/ Homeworkcentral: http://www.homeworkcentral.com Hot Potatoes: http://www.halfbakedsoftware.com H-SKAND: http://www.hum.ou.dk/projekter/h-skand/ Internet Modern History Sourcebook: http://www.fordham.edu/halsall/mod/modsbook.html

Kartor: http://darkwing.uoregon.edu/~atlas/europe/maps.html http://www.hyperhistory.com/online_n2/History_n2/a.html http://www.dalton.org/groups/Rome/ Kiosken: http://www.esperanto.se/kiosk/index.html Kungliga biblioteket: http://www.kb.se/kbstart.htm Kungliga bibliotekets databas Libris: http://www.libris.kb.se/ Lecturesonline: http://www.lecturesonline.org/ Library of Congress: http://www.loc.gov/ Mediearkviet: http://www.mediearkivet.se Nationalismens framväxt i Europa: http://www.sub.su.se/national/natindex.htm

22

Olympiska spelen: http://olympics.tufts.edu/sports.html Ostindiska kompaniets digitala arkiv: http://www.ub.gu.se/samlingar/handskrift/ostindie/ Peter Carlssons webbsida: http://www.torget.se/users/2/2001/centralhistoria.htm Populär Historia: http://www.pophist.se/ Presstext: http://skolan.presstext.prb.se Skolkemi: http://school.chem.umu.se/Compiled Skolverket, värdera webbplatser själv: http://lankskafferiet.skolverket.se/information/vardera.html Skolverket: http://www.skolverket.se Svensk bokförteckning: http://www.svb.se/svbokforteckn.htm Svensk historia.nu: http://www.svenskhistoria.nu/ Svenska kyrkböcker online: http://www.genline.com/ Telias läromedelsfond: http://www.skolinternet.telia.se/lmf/ The History Guide: http://www.pagesz.net/~stevek/ The Internet Classics Archive: http://classics.mit.edu/ Tour Ancient Rome and Solve a Mystery in the City: http://www.ancientsites.com/ Urkund: http://www.urkund.se Utrikespolitiska institutet: http://www.ui.se/index.htm Virtual Tourist: http://www.vtourist.com/ x World History Archives: http://www.hartford-hwp.com/archives/ Världens sju underverk: http://pharos.bu.edu/Egypt/Wonders/Home.html Världshistoria på engelska: http://history.idbsu.edu/westciv/class.htm

23

Bilaga 1. Ordförklaringar Texten är ifrån Svenska datatermgruppen: http://www.nada.kth.se/dataterm/, och Skolverkets ”smultronställe för Internetblåbär”: http://www.skolverket.se/skolnet/smultron/ordlista.htm Chat, chatta föra skriftlig dialog i realtid via Internet. Chat är ett text-samtalssystem. Det finns chatprogram (t.ex. IRC) och det finns web chats. Huvudfinessen är att datoranvändare kan direktkommunicera med varandra via sina tangentbord och skärmar. Databas Samling av strukturerad datorlagrad information. E-post / email Tjänst i Internet för att skicka meddelanden och dokument mellan användare. HTML (Hypertext Markup Language) Sidbeskrivningsspråket för dokument i World Wide Web. Innehåller direktiv för hantering av teckensnitt, bilder och länkar till andra dokument. Hyperlänk (länk, link) Text eller bild som, när man klickar på den, gör att man bläddrar till annat dokument. Hypertext Text där vissa delar utgör länkar till andra delar av texten eller till andra dokument, så att man genom att markera orden, vanligtvis genom att klicka på dem, kan läsa den text de är länkade till. I World Wide Web används hypertext-tekniken för att länka samman dokument på olika datorer på Internet. Internet Det stora internationella nätet av många sammankopplade datornät. Stavas med versalt i. Multimedia Media med flera former av information samtidigt. Exempelvis ljud och skriven text i kombination. Online Den eller det som är online kommer man åt via en sladd (och lämpligen en därtill kopplad dator). Portal Webbsida med ingångar till ett stort utbud av tjänster. Webbplatsen är tänkt att användas som startplats på webben. Erbjuder ofta gratis epostadress som man kommar åt via webben, personlig nyhetsbevakning, sökformulär till någon av de populåra sökmotorerna, och mycket annat smått och gott. Finansieras oftast med reklam. Surfa besöka olika webbplatser genom att använda de länkar som finns på webbsidorna, möjligen utan att ha ett på förhand definierat mål. Sökmotor Program för indexering av och sökning i stora textmassor, t.ex. samtliga webbsidor på Internet En stor sökmotor är t.ex. Altavista (http://www.altavista.com). De flesta (?) sökmotorer torde kunna hittas via sajten: http://www.allsearchengines.com/ Webbplats (site, sajt) En samling av logiskt sammanhängande och med hyperlänkar sammanbundna webbsidor. Webbsida (web page, hemsida, hemsidor) Dokument som publiceras på webben. En webbsida kan innehålla ren text, bilder, programmeringsbara ytor, filmer och hyperlänkar. Webbsidor som används för att presentera någon eller någonting kallas för hemsidor. World Wide Web (www, webben) Hypertextbaserat system för länkning av dokument över Internet.

24

Bilaga 2. E-post enkäten Hej! Jag heter Henrik Svensson. Nu går jag sista terminen på gymnasielärarprogrammet vid Karlstads universitet. Mitt examensarbete handlar om hur Internet kan användas i historieundervisningen. En del av arbetet utgörs av denna enkätundersökning via e-post. Det betyder mycket för mig om Du vill besvara de två frågorna, helst inom en månad. Svaren behandlas självklart anonymt. Din e-postadress har hittats via din skolas hemsida, som i sin tur har hittats via Skolverkets hemsida på Internet. Min uppsats kommer jag förhoppningsvis att publicera kring juletid på min hemsida: http://welcome.to/henrik.svensson Med vänlig hälsning Henrik Svensson Frågor: Fråga 1. Använder du på något sätt Internet i historieundervisningen? Om ja, beskriv minst ett sätt. Fråga 2. Vare sig du använder Internet i historieundervisningen eller ej, vilka möjligheter samt vilka problem ser du med att använda Internet i historieundervisningen? - Tack för din medverkan!

25