Den Svenska Landsbygdsliberalismens Betydelse

Den svenska landsbygdsliberalismens betydelse. Sverige blev rikt tack vare liberalismen. Den svenska landsbygden var denna fredliga liberala revolutions vagga. Det är de båda idéer som läggs fram i denna korta skrift. Det kanske framstår som lite osannolikt för den som växt upp med bilden av det socialdemokratiska folkhemmet som grunden för allt i det moderna Sverige. Men det här är en kort inblick i det som överhuvudtaget gjorde folkhemmet möjligt, hur det svenska bondeståndets ledare med ett stort mått av idealism drev igenom de liberala, demokratiska och sociala reformer som skapade det svenska ekonomiska undret. Denna landsbygdsliberala tradition har sedan påverkat den moderna svenska politiken, framförallt Centerpartiet, mer än vad vi vanligtvis tror. Martin Ådahl är chef för tankesmedjan FORES, Forum för Reformer och Entreprenörskap, och tidigare chefredaktör för och grundare av nyhetsmagasinet Fokus samt ekonom på Riksbanken.

av Martin Ådahl. En skrift om liberalismens rötter på landsbygden i Sverige och betydelsen av detta för det moderna Sverige och dess politiska arv.

Landsbygdsliberalism.indd 1

09-05-06 22.14.44

Den svenska landsbygdsliberalismens betydelse av Martin Ådahl 1:a upplagan, 1:a tryckningen (maj 2009) Form & ombrytning: Kalle Magnusson & Martin J. Thörnkvist, studio1982.com Tryck: Linderoths tryckeri, 2009 Typsnitt: Eureka Sans (rubriker), Granjon (brödtext) Papper: Cyclus 100% returpapper Ansvarig utgivare: Martin Ådahl fritt tillgängligt med vissa rättigheter förbehållna. Martin Ådahl önskar största möjliga spridning av publikationen. Hanteringen av upphovsrätt utgår från Creative Commons ErkännandeIckekommersiell-Inga bearbetningar 3.0 Unported License (läs mer på www.creativecommons. se). Det innebär i korthet att det är tillåtet att dela, det vill säga att kopiera, distribuera och sända verket, på villkor att Martin Ådahl anges, ändamålet är icke kommersiellt och verket inte förändras, bearbetas eller byggs vidare på.

ii

Landsbygdsliberalism.indd 2

09-05-06 22.14.44

Innehåll. 01 Förord – Landsbygdsliberalismen 11 Kapitel 1 – Självägande bönder 19 Kapitel 2 – Folket bakom liberalismen 35 Kapitel 3 – Den moderna politikens landsbygdsliberala rötter 45 Efterord – Vad lever kvar av landsbygdsliberalismen? 52 Litteraturlista

iii

Landsbygdsliberalism.indd 3

09-05-06 22.14.44

Landsbygdsliberalism.indd 4

09-05-06 22.14.44

Förord.

Landsbygdsliberalismen. denna korta skrifts tes är att Sverige blev rikt tack vare liberalismen och att det var den svenska landsbygden – mer specifikt bönderna – som drev igenom denna liberalisering. För många i 2000-talets Sverige är det kanske ett helt osannolikt påstående. Få skulle spontant svara liberalismen på frågan »vad gjorde Sverige rikt?«. Många har genom historieundervisning och den allmänna debatten inpräntats med bilden att det var den industriella revolutionen och därefter det socialdemokratiska folkhemmet som byggde Sveriges välstånd. Ännu färre skulle spontant hävda att det var landsbygden som var liberalismens verkliga vagga i Sverige. Fördomen om landsbygden är att den är inskränkt och konservativ, medan det är städerna som står för upplysning, ideologi och frihet. Bönder i synnerhet kopplas gärna ihop med bidrag, regleringar och snävt särintresse. Därför framstår exempelvis Centerpartiets moderna omsvängning, för vissa, som en märklig kuriositet. Ett parti förankrat på den konservativa bakåtsträvande landsbygden, lyder fördomen, borde inte vara liberalt och fritänkande. Eftersom Centerpartiet länge förnekade att man tillhörde någon av de klassiska idéströmningarna, ej heller liberalismen, har det säl-

Landsbygdsliberalismen

Landsbygdsliberalism.indd 1

01

09-05-06 22.14.44

lan diskuterats ur vilken tradition partiet egentligen föddes. Det har förutsatts att ursprunget bara var ett särintresse, som sedan för att överleva, när landsbygdsbefolkningen krympte, blev mer och mer idébaserat. Men det räcker att gräva aldrig så lite i Sveriges historia för att se hur självklart det är att landsbygden, och bönderna, byggde den svenska liberalismen, och att vår rikedom kommer från denna frihetliga omvälvning. Ser man på tillväxten i Sverige, inte över årtionden utan över århundraden, syns direkt att något händer i mitten på 1800-talet som har få motstycken i världshistorien. Ett av världens fattigaste länder blir ett av världens rikaste på bara hundra år. När Socialdemokraterna kommer till makten 1932 är Sverige redan ett ekonomiskt mirakel, som sedan fortsätter tills en ny ekonomisk inriktning gradvis bromsar utvecklingen fyrtio år senare. Det var inte teknologin eller naturresurserna som gjorde att Sverige skiljde sig från andra länder under 1800talet, det fanns andra fattiga länder i världen som hade tillgång till båda men vars ekonomi inte lyfte som Sveriges. Det unika med Sverige var revolutionen i institutionerna. Ett land som i slutet av 1700-talet var protektionistiskt, reglerat och fullt med privilegier och titlar var i början av 1900talet bland de främsta inom fri handel, fri näringsverksamhet, lika rättigheter och jämlikhet inför lagen. Den berättelsen om det svenska undret har, trots allt, skrivits av många historiker och ekonomer. Men det som skrivits mycket sällan är vilka som egentligen stod bakom denna fredliga revolution. Vid 1800-talets början bodde cirka 80 procent av Sveriges befolkning på landet, 70 procent var bönder. Många städer var

02 Den svenska landsbygdsliberalismens betydelse

Landsbygdsliberalism.indd 2

09-05-06 22.14.44

bondeståndet för övrigt inte så mycket annorlunda än landsbygden, med tamdjur springandes på gatorna och odlingar in på husknutarna. Sverige var ett bondeland. När revolutionen rullade över Europa, när folken störtade sina furstar och krävde medborgerliga rättigheter, så var det i den svenska riksdagen bondeståndet som stod för folkflertalet. det intressanta och relativt okända i dagens Sverige är att Bondeståndet då inte bara stödde, utan ledde de liberala reformerna. Precis som i många andra länder på 1800-talet fanns briljanta storstadsintellektuella liberaler. Men det som gjorde att liberalismen, till skillnad från många andra länder, inte nedkämpades utan blev långvarigt segrande i Sverige, var tveklöst ledarrollen från dem som representerade folkmajoriteten på landsbygden.

Landsbygdsliberalismen 03

Landsbygdsliberalism.indd 3

09-05-06 22.14.45

Citat.

»Berättelsen om det svenska undret har, trots allt, skrivits av många historiker och ekonomer. Men det som skrivits mycket sällan är vilka som egentligen stod bakom denna fredliga revolution.«

04 Den svenska landsbygdsliberalismens betydelse

Landsbygdsliberalism.indd 4

09-05-06 22.14.45

Ur frihetsreformerna på 1800-talet skulle med tiden skapas det svenska ekonomiska undret med dess trävaruindustrier, bruksorter, snilleindustrier, finanssektor och så vidare. Men först av allt kom bondeliberalismen. Den hade i sin tur en förklaring i den ännu äldre historien. Sverige blev aldrig feodaliserat på medeltiden, bönderna aldrig livegna. Istället var svenskarna, sedan urminnes tider, självägande bönder. Visserligen hade statsmakten ofta lagt en förkrossande tyngd av skatter och krav på bönderna, som gång efter annan revolterat. Men bönderna hade aldrig låtit sig kuvas. Trots alla självsvåldiga härskare från Gustav Vasa och framåt förblev Sverige därför en nation av småföretagare i bysamverkan. För dem var motståndet mot skråväsende, byråkrati och pålagor lika naturligt som för småföretagare på 2000talet. ändå var inte valet av liberalismen självklart. I många andra länder kom bondemajoriteten att stå för konservativa och bakåtsträvande värden. Inom bondeståndet fanns både liberala och konservativa strömmar som tävlade med varandra, en kamp om landsbygdens politiska tänkande som fortsatt till denna dag. Att den svenska landsbygdsliberalismen kom att dominera 1800-talet var därför lika mycket resultatet av en intensiv debatt där modiga och framsynta ledare vågade tala om ideal och principer. De liberala bondeledarna var ofta självlärda personer som fått kämpa mot svåra odds för sin utbildning och försörjning, men som läste sin tids klassiska filosofer och ekonomer och förde folkets talan med skarpa argument, socialt patos och kraftfull retorik.

Landsbygdsliberalismen 05

Landsbygdsliberalism.indd 5

09-05-06 22.14.45

De är den svenska historiens osjungna hjältar, som dyker upp i få böcker och inga skolmanualer, men det var faktiskt deras kamp som gav oss vår frihet och vår rikedom. Eftersom vi glömt detta så framstår också 1900-talets landsbygdsliberala strömningar som mer svårbegripliga. Exempelvis att de Frisinnade/Liberalerna delvis var en ren landsbygdsrörelse, att Bondeförbundet tidiga ledare hade valts in i riksdagen som liberaler eller att Centerpartiets valde en frihetlig frivillighetslinje i 1960-talets stora ideologiska debatt om pensionssystemet. Men vid det laget hade 1800-talets liberala tradition sedan länge splittrats i flera partier, där ordet liberal starkt förknippades med, och anammades av, endast Folkpartiet. Här kommer jag kort försöka påminna om dessa Sveriges landsbygdsliberala rötter, för att litegrann balansera den traditionella bilden av det moderna Sveriges framväxt. Ordet landsbygdsliberal har jag själv konstruerat för att förtydliga poängen. Själva gick de under 1800-talet under många olika beteckningar som liberalerna, nyliberalerna (inte i samma mening som idag), centern, statsekonomerna, Lantmannapartiet, de frisinnade, med mera. Det här är varken ett försök till en historia om Sveriges bönder, eller en historia om den svenska liberalismen. Det har jag varken haft plats för, eller kunskaper nog, att genomföra. Istället är det ett litet försök att göra kopplingen mellan dessa båda historier, som jag hoppas många fler kommer göra framöver. Inget av det jag skriver är heller frukten av några egna utforskningar utan det är helt och hållet en essä grundad på andras pionjärinsatser. Jag hoppas att jag därigenom bidrar till att dessa verk ska få ytterligare av den uppmärksamhet de förtjänar. I synnerhet har jag förlitat mig på tre verk, som med

06 Den svenska landsbygdsliberalismens betydelse

Landsbygdsliberalism.indd 6

09-05-06 22.14.45

nils larsson i tullus

Landsbygdsliberalism.indd 7

09-05-06 22.14.45

helt olika utgångspunkt (och utan att dela alla mina slutsatser) tecknar bilden av landsbygdens frihetshjältar; Håkan Larssons biografi av Nils Larsson Tullus som också är en spännande 1800-talshistoria i miniatyr, Sven Swensons »Bonderiksdagsmän i frihetskamp« från 1946 och Johan Norbergs kanske bästa bok »Den svenska liberalismens historia«. Den som vill lära känna ämnet bättre kan med fördel läsa dessa tre. På sista sidorna har jag också lagt till en kort litteraturförteckning med ytterligare standardverk som knyter ihop trådarna bakåt i tiden och till modern politik, till 1900-talets debatt. ett särskilt stort tack till Gabriel Bergin, som stått för stora delar av researchen, och till kollegor på tankesmedjan FORES, som låtit mig ta lite tid för denna sidoverksamhet som inte har någon direkt koppling till FORES forskning. Tack också till Gustav Andersson, som delat med sig av värdefulla synpunkter och som kanske en dag kan skriva en fullödigare version. Tack även till Centerpartiet och Anders Flanking som bad mig skriva ned dessa tankar, utan att veta vart det skulle bära.

08 Den svenska landsbygdsliberalismens betydelse

Landsbygdsliberalism.indd 8

09-05-06 22.14.46

Landsbygdsliberalism.indd 9

09-05-06 22.14.46

Landsbygdsliberalism.indd 10

09-05-06 22.14.46

Kapitel 1.

»Frihet är det bästa ting, som sökas kan all världen kring. För den som frihet kan bära. Vill du vara dig själver huld, så älska frihet mer än guld. Ty med frihet följer ära.« så lyder de berömda stroferna ur Biskop Tomas Frihetsvisa om Engelbrektsupproret 1433. Enligt legenden ledde Engelbrekt Engelbrektsson en bondehär i protest mot kungen, Erik av Pommern, och hans skatter. Historiker har sedan tvistat om Engelbrektsupproret var något helt annat, en intern maktstrid inom adeln, eller en konflikt med Hansan. Vad som dock är säkert är att Sverige år 1433 var, och hade varit i flera hundra år, en nation av självägande bönder som inte var rädda att hävda sin rätt mot kungamakten. I Sverige fick feodalismen aldrig fotfäste som i andra europeiska länder, här fanns inga livegna. Självägande bönder har i Sverige varit i majoritet under nästan hela vår kända historia. Norr om Stockholm dominerade de självägande bönderna totalt.

Självägande bönder

Landsbygdsliberalism.indd 11

11

09-05-06 22.14.46

Det finns ingen anledning att romantisera detta bondeliv. Bygemenskapen och de små jordtegarna gjorde att utrymmet till egna initiativ var kringskuret. Men det fanns en tradition av att klara sig själv och att klara sig själva. Tidigt hade bönderna organiserat sig i politiska rörelser mot skatter och mot adelns och ämbetsmännens förtryck. Engelbrektsupproret var en av flera bonderevolter under 1400- och 1500-talen. Under Engelbrekt kallades det till Sveriges första riksdag, riksmötet i Arboga, där det hävdas att bönderna var representerade. Under Gustav Vasa blev bönderna riksdagens fjärde stånd, vid sidan av adel, präster och borgare. Det var unikt. Ingen annan stans utom i Schweiz, och några mindre tyska stater, hade bönderna så tidigt plats i parlamentet. Under Gustav Vasas hårdhänta regim började den dragkamp som skulle prägla förhållandet mellan staten och bönderna i århundraden. Sverige var ett bondeland men Gustav Vasa ville ha städer med hantverkare och handelsmän. Städerna stod för utveckling och gav skatte- och tullintäkter. Alltså tvingades bönderna handla i »stapelstäder« och staten gjorde sitt yttersta för att stoppa den fria handeln på landet. Ölandsbönderna motarbetades till exempel energiskt av Gustav Vasa och Karl IX för att de envisades att skeppa sin berömda ölandssten direkt till utlandet istället för via den officiella handelsstaden Kalmar. Skattebördan låg nästan helt på de självägande bönderna, som också kallades just skattebönder. Merkantilismen var den dominerande ekonomiska doktrinen i Europa, föreställningen om att staten berikades av att exportera utvecklade varor och få bra betalt, men samtidigt importera lite. När upplysningens idéer om vetenskaplighet, rationalitet

12 Den svenska landsbygdsliberalismens betydelse

Landsbygdsliberalism.indd 12

09-05-06 22.14.46

och frihet spreds under 1700-talet var det naturligt att de första frihetliga ekonomiska tänkarna ville bort från statsmaktens fokus på konstlad utveckling av städerna och tillverkning av avancerade, ofta lyxbetonade, produkter. De franska fysiokraterna menade att jordbruket var modernäringen förutsättningen för alla andra näringar, och därför borde slippa bördor och regleringar. De var en viktig inspirationskälla för tulltjänstemannen Adam Smith när han 1776 författade sitt verk »Nationernas Välstånd« som skulle göra honom till både liberalismen och nationalekonomins anfader. Men samma tankar skulle faktiskt formuleras tio år tidigare av en enkel prästson från landet, i vad som då var Sveriges finländska landsända Österbotten. anders chydenius växte upp på prästgården i lilla orten Nedvertil, i en del av svenska Finland där det nästan inte fanns någon jordägande adel och överlag jämförelsevis små inkomstskillnader. Chydenius kunde studera vid Åbo akademi och visade en nästan ostoppbar nyfikenhet på tekniska lösningar och nymodigheter. När han sedermera blev präst i Nedvertil satte han omedelbart igång att applicera nya rön för att utveckla prästgårdens jordbruk. Pentti Virrankoski berättar i sin biografi: »Sommaren 1756 dikade Chydenius ett kärr så effektivt, att man där kunde skörda råg hösten 1757 och sommaren 1761 växte det redan vitkål, kålrot, morot, palsternacka, persilja, selleri och rödlök.« Chydenius försökte också sprida nya rön inom läkekonsten, som vaccination, och deltog i en tävling för att konstruera en mer effektiv hästkärra.

Självägande bönder

Landsbygdsliberalism.indd 13

13

09-05-06 22.14.46

Citat.

»Detta blir ett hugg i idoghetens bälte. Här är snöret, som binder arbetarens händer bakom dess rygg, och den dryck, som gör dåliga och sömnsjuka medborgare.« anders chydenius

14 Den svenska landsbygdsliberalismens betydelse

Landsbygdsliberalism.indd 14

09-05-06 22.14.46

Chydenius kombinerade ett liv i daglig kontakt med den allra fattigaste allmogen och deras vardagsproblem, med ivrigt läsning av upplysningsskrifter. Ur det sprang en en idé om vad som var fel i Sverige, varför landet förblev så fattigt. Sedan Karl XII:s död 1718 rådde i Sverige Frihetstiden då landet styrdes från riksdagen. Den har ofta utmålats som ett mellanspel i vår ärorika historia där de korrupta adelspartierna hattarna och mössorna avlöste varandra. Men det var slutet på nästa sjuttiofem år av stormaktskrig som utarmat nationen. Det var också början på den fria debatt som bäddade för senare seklers utveckling. Chydenius deltog i en pristävling om varför så många emigrerade från Sverige. Svaret var att de inte hade ett val med alla de begränsningar som rådde i Sverige. Hans skildringar av svenskar som går till sjöss eller söker jobb i dåtidens friare ekonomier, England och Holland, påminner inte så lite om dagens invandring till västvärlden. Som förkämpe för Österbottens rätt till frihandel valdes Chydenius in i prästerståndet till riksdagen 1765–66. Det två korta åren i riksdagen blev det stora genombrottet för liberalismen i Sverige och för Chydenius. Han hann organisera en skattestrejk bland bönderna som ledde till en reform av statsbudgeten. Han omvände ledamöterna till att slopa censuren med Tryckfrihetsförordningen 1766, som gjorde Sverige till internationellt föregångsland. Sist men inte minst skrev han två böcker varav den andra »Den Nationnale Winsten« var märklig eftersom den tio år före Adam Smiths världsberömda bok hade nästan exakt samma titel och dessutom föregrep många av Smiths resonemang om marknaden och dess förmåga att spontant skapa väl-

Självägande bönder

Landsbygdsliberalism.indd 15

15

09-05-06 22.14.46

stånd (även om inget tyder på att Smith kände till Chydenius). Så här modernt ekonomiskt kunde det låta: »Varor tillverkas aldrig, utan att de behövs och efterfrågas: behoven röjer sig självt: de är mångfaldiga, och bringa således självmant näringar och tillverkningar å bane, som sedan komma att säljas till behövande, hindras den som tarvar, att få köpa en vara, stannar den i tillverkarens hand, ligger honom till last och får en svart stämpel på sig, varuti läses orden: Förspilld svett och möda. Detta blir ett hugg i idoghetens bälte. Här är snöret, som binder arbetarens händer bakom dess rygg, och den dryck, som gör dåliga och sömnsjuka medborgare.« Som tack för alla dessa insatser uteslöts Chydenius under skandalartade former från riksdagen 1766 av den konservativa majoriteten i prästerståndet. Skälet var att han, med rätta, varnat för vad vi idag skulle kalla deflation, trots att det inte var prästernas officiella linje. Ändå fortsatte Chydenius sin kamp för frihet och rättvisa. Han var en av de första som krävde avskaffande av det så kallade tjänstetvånget, där fattiga tjänstehjon bands till sina husbönder med små möjligheter att byta försörjning. frihetstiden tog slut 1772 när kung Gustav III i en statskupp skaffade sig enväldig makt. Han såg sig som en upplyst despot och öppnade bland annat möjligheten för bönder att köpa frälsejord, adlig mark. Städernas monopol på spannmålshandel avskaffades. Samtidigt pågick skiftesreformen i Sverige, där små traditionella tegar slogs ihop i sammanhängande jordbruk som kunde brukas och utvecklas individuellt. Karl XI hade låst skatterna på jord och när jordbrukspriserna steg under 1700talet ökade böndernas överskott och investeringsmöjligheter.

16 Den svenska landsbygdsliberalismens betydelse

Landsbygdsliberalism.indd 16

09-05-06 22.14.46

Därmed hade makten över den svenska ekonomin långsamt börjat flyttas från adelsfamiljer till bondentreprenörer. Men det stora genombrottet för friheten skulle dröja till nästa århundrade.

Befolkning: stad kontra land och jordbruk kontra industri 1760–1950. 80

70

60 Andel procent sysselsatta i jordbruk med binäringar Andel procent sysselsatta i industri och hantverk Andel procent boendes i städer

50

40

30

20

10

0

1760

1870

1900

1950

Källa: Statistiska centralbyrån. Historisk statistik för Sverige Del 1. Befolkning 1720–1967. Heckscher, Eli F. Svenskt arbete och liv: Från medeltiden till nutiden.

Självägande bönder

Landsbygdsliberalism.indd 17

17

09-05-06 22.14.46

Landsbygdsliberalism.indd 18

09-05-06 22.14.46

Kapitel 2.

Folket bakom liberalismen. trots pläderingarna från Anders Chydenius och många av hans samtida var Sverige i början av 1800-talet ett fattigt, underutvecklat och inskränkt land. Den svenska ekonomin och det svenska folket var fortfarande helt insnärjda i kungamaktens och adelns regleringar. Bönder fick fortfarande inte sälja sina produkter annat än i särskilt anvisade städer. De fick inte starta en fabrik eller ens ägna sig åt de flesta former av kommersiellt hantverk, eftersom de inte tillhörde ett skrå. Ingen fick importera varor från utlandet annat än via stapelstäder och fartyg som anlände till Sverige fick bara bära varor från det land som de kom från. Mer än tre hundra varor var helt förbjudna att importera, exempelvis kläde. Dessutom utövade ämbetsmän och adel ett dagligt vardagsförtryck av folkflertalet. Ta bara den så kallade skjutsplikt som ålades svenska bönder. Bönder kunde beordras att med kort varsel skjutsa någon ämbetsman eller adlig person som ville besiktiga sina gods mot minimal ersättning. Bönderna var också ofta tvungna att betala skatt i form av jordbruksprodukter som skulle levereras till lokala myndighetspersoners port. I utbyte mot pålagorna gavs i princip ingen skola eller social

Folket bakom liberalismen

Landsbygdsliberalism.indd 19

19

09-05-06 22.14.46

verksamhet, istället finansierade skatterna krig som drabbade allmogen hårt. Folk tilltalades olika beroende på klass. Adel och präster var »höglovliga« och »högvördiga«. Borgare var »vällovliga«. Bönder var »hedervärda« . Men nu hade en process inletts som före seklets slut skulle göra Sverige till ett av samtidens ekonomiska mirakel, säkra yttrandefriheten och leda till de första steget mot demokrati. Början till det hela var en revolution mot enväldet i Sverige 1809, där en grupp liberala adelsmän avsatte Gustav IV efter förlusten av Finland i kriget mot Ryssland. Grundlagen skrevs om och makten delades mellan kungen och ståndsriksdagen. Bönderna drev på för att Sverige skulle få en folkvald riksdag, där andra kammaren utsågs i allmänna val. Så blev det inte, den nye kungen och adeln krävde uppslutning i krigstider och till slut gav bondeståndet med sig. Istället blev Napoleons general Jean Baptiste Bernadotte svensk kronprins under kuppartade former. av de fyra stånden var det bönderna som representerade folket. Bondeståndet bestod av lite drygt hundra personer som utsågs av elektorer som valdes i var socken av män med fast egendom. Elektorerna möttes sedan i varje härad och valde sin riksdagsman. Bondeståndet utsågs alltså bland, och av, jordägande bönder, ungefär en tredjedel av befolkningen. Men i jämförelse utgjorde adel och präster bara några promille, borgarna ett par procent av befolkningen. Bönderna drev kampanj i bygden lite som politiska ledare idag. Ur detta föddes en generation av ledare som skulle ge röst åt en fredlig revolution som skulle förändra Sverige i grunden. Under stora delar av 1800-talet kallades de kort och gott

20 Den svenska landsbygdsliberalismens betydelse

Landsbygdsliberalism.indd 20

09-05-06 22.14.47

»Oppositionen«. De var i opposition mot kungamakten, adel, präster, och ofta mot borgare och deras skråväsende. De krävde näringsfrihet, frihandel, låga skatter, men också yttrandefrihet, demokrati och folkskola. De titulerade varandra »du« och deras devis var »Rättvisa och Billighet« . Samma fri- och rättigheter för alla. »Billighet« genom ekonomisk effektivitet och låga skatter. De var uttalade idealister, som gärna förde obekväma principiella resonemang. Till skillnad från många ledare i prästerna och borgarna tvekade de inte att gå emot sina egna särintressen. De blandade tro på frihet, rättvisa och Gud på ett sätt som vi idag förknippar med amerikansk politik. I botten fanns den gamla självägande traditionen med en positiv syn på företagsamhet och en grundmurad skepsis mot överheten. På 1800-talet öppnades dessutom nya möjligheter. Den industriella revolutionen skulle snart skapa internationell efterfrågan på svenska jordbruksvaror. Bönderna kunde samla kapital och investera. Om bara statsmakten gav dem möjlighet. Typiskt nog var det en bonde från en del av Sverige där bönderna hade lite större frihet att handla, i trakterna kring Borås, som blev den förste folkledaren. Anders Danielsson från Bondarp i Gingri socken hade som ung fått följa med en häradshövding som renskrivare, och tidigt lärt sig politikens regler och ett säkert och förtroendeingivande sätt. Dessutom ansågs han se mycket bra ut. Blott 25 år gammal valdes han till riksdagen 1809, där han omedelbart fick en rad tunga uppdrag. Danielsson tycktes också drivas av ett särskilt behov av att utmana och verbalt besegra alla de ståndspersoner som försökte sätta sig på honom, intellektuellt och politiskt, och ta bönderna ur »det omyndighetstillstånd varuti kanhända ännu

Folket bakom liberalismen

Landsbygdsliberalism.indd 21

21

09-05-06 22.14.47

anders danielsson

22 Den svenska landsbygdsliberalismens betydelse

Landsbygdsliberalism.indd 22

09-05-06 22.14.47

mången enfaldig och kortsynt man tror att vi befinna oss«, som han uttryckte det. Under de riksdagar som följde blev Danielsson den obestridde oppositionsledaren. Hans främsta krav var näringsfrihet och handelsfrihet. Konkurrensen skulle göra varorna billigare och leda till ett livskraftigare näringsliv. När Danielsson stod på toppen av sin karriär representerade han inte mindre än 27 härader i Älvsborgs, Skaraborgs och Bohus län. Det kanske låter oklokt då han fortfarande bara hade en enda röst, men med arvodena från alla 27 uppdragsgivarna byggde Danielsson upp ett kansli som blev den mäktigaste policyverkstan och plantskolan i Sverige varifrån förslag på förslag pumpades ut. Det behövdes då kungamakten och den konservativa regeringen manipulerade val och mutade mer konservativa bonderepresentanter med allt från rikligt spritförsedda lyxmiddagar till silverkannor och reda pengar. Danielssons linje dominerade bondeståndet men mycket lite gick trots detta igenom. Den gamle franske revolutionären Bernadotte hade blivit en ärkekonservativ kung Karl XIV Johan och tillsammans med de andra stånden blockerade hans regering reformförslagen. Istället ledde Danielssons storstilade sätt att bedriva politik och privatliv honom i fördärvet. Hans väldiga utgifter, politiskt och privat, pressade honom till ruinens brant. En rikstäckande insamling för den populäre folkledaren räddade hans inkomst precis till den nivå som krävdes för att komma tillbaka till riksdagen, men året därefter insjuknande han hastigt och dog. Istället blev det den dalsländske bonden Hans Jansson som fick äran att driva igenom en lång rad av Danielssons förslag,

Folket bakom liberalismen

Landsbygdsliberalism.indd 23

23

09-05-06 22.14.47

när den mer liberale Oskar I blev kung och revolutionen svepte över Europa igen. Hans Jansson skrev själv i sin biografi »vad min moder lärde mig vid spinnrocken, var den enda bildning jag i ungdomen erhöll«. Men han var något av ett universalgeni med stort intresse för vetenskap som hann vara klockare, åderlåtare, vaccinatör, möbelsnickare och byggmästare. Han byggde sitt eget hus och herrgården Baldernäs i Dalsland. Hans dotter blev en känd författarinna. Dessutom var han kyligare och mer rationellt beräknande än hans store mentor Danielsson. Jansson sammanfattade själv sin livsgärning med ordet »Framåt«. Under hans tid blev »oppositionen« nästan ett disciplinerat regeringsparti och Hans Jansson blev talman för bondeståndet. Bakom sig bildade han en grupp som på grund av sin sparsamhetsiver, ekonomiska nytänkande och intellektuella styrka kom att kallas »statsekonomerna«. Nu utökades näringsfriheten och skråväsendet började nedmonteras, trots motstånd från borgerskapets majoritet som ville försvara sina privilegier. 1846 blev det till slut fritt att idka hantverk och starta fabriker utanför städerna. Lanthandeln släpptes fri, dock inte närmare än tre mil bort från närmaste stad, vilket ledde till en massiv statlig razzia mot illegala lanthandlare i det mer tätbebyggda Skåne 1856 (med tiden föll tremilsgränsen också). Statliga skogar och allmänningar kunde säljas vilket öppnade för det svenska trävaruundret. Tvånget för inkomstlösa att tjäna hos en husbonde avskaffades. Det här gav ett dramatisk lyft i den svenska tillväxten, både av befolkningen och av deras inkomster. Ekonomen Angus Maddison som anses världsledande på att sammanställa his-

24 Den svenska landsbygdsliberalismens betydelse

Landsbygdsliberalism.indd 24

09-05-06 22.14.48

hans jansson i bräcketorp

Den folkliga liberala revolutionen

Landsbygdsliberalism.indd 25

25

09-05-06 22.14.48

Citat.

»Tvärtemot intrycket man kan få av Amerikautvandringen och skildringar i litteraturen var slutet av 1800-talet överlag en period av snabbt förbättrad levnadsstandard för de sämst ställda. Befolkningen ökade samtidigt från 1805 till 1870 från 2,4 till 4,2 miljoner.«

26 Den svenska landsbygdsliberalismens betydelse

Landsbygdsliberalism.indd 26

09-05-06 22.14.48

toriska tillväxtsiffror från olika länder har gjort så även från svenska data. I tre århundraden fram till 1820 hade tillväxten varit cirka en halv procent. Det är en så långsam takt att utvecklingen knappt märks för den vanliga medborgaren. Det tar 115 år innan BNP fördubblas. 1820–1870, innan industrialiseringen på allvar tagit fart, var tillväxten redan dramatisk högre, 1,7 procent (nästan där den ligger idag). Då fördubblas BNP på cirka 40 år. Sedan fortsatte tillväxten att accelerera till över 2 procent i slutet av 1800-talet. Det här var en snabbare utveckling än i nästan något annat europeiskt land – ett ekonomiskt under. Tvärtemot intrycket man kan få av Amerikautvandringen och skildringar i litteraturen var slutet av 1800talet överlag en period av snabbt förbättrad levnadsstandard för de sämst ställda. Befolkningen ökade samtidigt från 1805 till 1870 från 2,4 till 4,2 miljoner. Både Anders Danielsson och Hans Jansson lierade sig med ledande intellektuella, som kunde placera eller utarbeta förslag och debattinlägg. Den kanske främsta av dem var Lars Johan Hierta, en av 1800-talets främsta politiska tänkare, riksdagsman, författare och entreprenör som startade allt från stearinljusfabriker till bokutgivning. Det var han som gav ut liberala förgrundsgestalterna Fredrika Bremer och Carl Jonas Love Almqvist, som i sina böcker startade debatten om kvinnors lika rättigheter. Men framförallt gjorde Lars Johan Hierta något som för alltid kom att förändra spelreglerna för svensk politik. 1830 grundade Hierta tidningen Aftonbladet, den första moderna tidningen i Sverige, som fick en för tiden väldig upplaga och lästes av stora delar av medelklassen. Aftonbladet var då, till skillnad från dagens tidning där LO beslutar över ledarskribenterna, en av Sveriges mest liberala tidningar där all form

Folket bakom liberalismen

Landsbygdsliberalism.indd 27

27

09-05-06 22.14.48

av frihet förfäktades energiskt. Genom Aftonbladet blev Hans Jansson och Anders Danielsson kändisar och deras kamp en riksangelägenhet. Efter framgångar i riksdagen kunde de firas under stora politiska banketter i stad efter stad. Men den tryckfrihetsförordning som Chydenius fått fram 1766 hade under Gustav III:s tid saboterats med den så kallade indragningsmakten, rätten att konfiskera misshagliga publikationer. Denna makt fanns nu hos hovkanslern, som använde den flitigt. Aftonbladet drogs in fjorton gånger och startades om under namn som »Nya Aftonbladet«, »Andra Aftonbladet« och så vidare. I Bondeståndet kom en person särskilt att förknippas med hur indragningsmakten till slut kämpades ned. Det var den skånske bonden Nils Månsson i Skumparp. Skumparparn som han kallades var, till skillnad från sin näre vän och politiske parhäst Anders Danielsson, en samförståndsinriktad och fryntlig person, med mycket god ekonomi och lågmäld framtoning. Men ibland kunde han blixtra till, som när bondeståndet under 1828–30 års riksdag debatterade tryckfriheten. Nils Månsson höll då ett exalterat tal, där upplysning och tryckfrihet fick en religiös, närmast helig innebörd. Åhörarna rördes till tårar och i Stockholm kallades han »ljusets bonde«. Ändå röstades inte indragningsmakten bort, men den slutade i praktiken att användas tills den helt avskaffades 1845. Landsbygsliberalerna var inte bara »statsekonomer«. Där fanns också ett djupt socialt patos. Anders Danielsson var vad idag kunnat kalla »kulturellt liberal«, mot inskränkt syn på folks privatliv och familjeförhållanden. När en ny arvsrätt skulle instiftas höll han ett argt inlägg där han upprördes att lagen fortfarande pekade ut »oäktingar«.

28 Den svenska landsbygdsliberalismens betydelse

Landsbygdsliberalism.indd 28

09-05-06 22.14.48

nils månsson

Folket bakom liberalismen

Landsbygdsliberalism.indd 29

29

09-05-06 22.14.48

Viktigast i det sociala engagemanget var kanske den kamp som drevs av Per Sahlström från Södertörn för den svenska folkskolan. Det svenska folket hade jämförelsevis hög läs- och skrivkunnighet, men undervisningen, som av hävd bedrevs av klockaren i byn, var ofta av låg kvalitet, värdelös enligt många bonderiksdagsmän som utsatts för den. Nästan alla bondeledarna var i praktiken självlärda. Sahlström, som skaffat sig akademiska meriter, var också en av de få bondeliberalerna som gav ut en egen stridsskrift, »Om folkundervisningen«. Den pläderade för en allmän folkskola, lika för alla, finansierad med statsanslag. Trots motstånd både i de egna leden, och från de andra stånden, inte minst prästerna, fick han 1842 igenom folkskolestadga med minst en skola i varje pastorat där barnen skulle få lära sig läsa, räkna, skriva, kyrkosång och kristendom. Till hans stora sorg ålades inte husbönder att stå för undervisning åt statarbarnen, de allra fattigaste. Nästa kamp för Sahlström blev inrättande av sockenbibliotek. Om bondeliberalernas syn på bildning citerar Swen Swensson författaren Viktor Rydberg, som 1870–72 satt i riksdagen för Lantmannapartiet. »Jag har som riksdagsman under mitt umgänge med Sveriges bönder påträffat en så högstämd andlig folknatur, en så avgjord benägenhet att väga och avgöra allt med moraliska vikter, en så fin blick för det tomma i vissa ›bildningsformer‹ och så mycket vördnad för den verkliga bildningen samt därtill så mycket hängivenhet för fosterlandet, att jag alltid kommer att betrakta detta som huvudvinsten av mitt offentliga liv«. den största striden under 1800-talet var dock kampen för de-

30 Den svenska landsbygdsliberalismens betydelse

Landsbygdsliberalism.indd 30

09-05-06 22.14.48

mokratin, det som med dåtidens språkbruk kallades representationsreformen. Redan 1809 hade bönderna ju varit nära att tilltvinga sig en form av allmän rösträtt, som stoppats i sista stund av adel och kungamakt. Hans Jansson lyckades sedan 1840–41 komma fram till ett vilande förslag om rösträttsreform. Men så 1848 kom det stora revolutionsåret, franske kungen Louis Philippe störtades och republik infördes. Revolutionen spred sig över hela Europa, från Ungern till Danmark. De som stått bakom representationsreformen splittrades nu i konservativa, som var rädda för oroligheter utomlands och på hemmaplan, och liberaler som krävde mer demokrati. Runt om i Sverige hade reformsällskap bildats som mynnade ut i möten i Örebro som krävde lika rösträtt för alla män över 21, utan de spärrar för inkomst som fanns i kompromissförslaget. Tyvärr ledde det bara till att de rädda ledamöterna bland prästerna och adeln blockerade det vilande rösträttsförslaget i två riksdagar i rad. En av dem som gick på reformmötena för rösträtt 1848 var en ung jämtländsk bonde vid namn Nils Larsson i Tullus. Han var tredje generationen av handlade bönder. Farfar hade suttit som krigsfånge i Sankt Petersburg, fadern rest ända till Hamburg i affärer. Nils Larsson växte upp med formell skolgång syftande till en ämbetsmannakarriär, men valde vid 23 års ålder att ta över familjejordbruket. Han behöll dock släktens breda vyer och ambitioner. Med åren skulle han bli en framgångsrik affärsman själv. I Håkan Larssons biografi berättas hur han som åldrad hövding satt på Talmansgården i Tullus och fick franska liberala filosofen Bastiat översatt för sig. Han hade då varit en av Sveriges viktigaste politiska ledare.

Folket bakom liberalismen

Landsbygdsliberalism.indd 31

31

09-05-06 22.14.49

När Nils Larsson 1850 valdes till riksdagen dominerades den av en grupp konservativa, det så kallade kotteriet. Tillsammans med andra yngre bondeledamöter försökte Tullus i opposition mot kotteriet få igång kampen för frihetsreformer. 1858 hade en försiktigt liberal statsminister, Louis de Geer, utsetts av kungen. Den nya energiska finansministern Johan August Gripenstedt skulle i samarbete med Nils Larsson Tullus som böndernas talman senare införa näringsfrihet, utöka religionsfriheten och stötta stambanornas utbyggnad. Men hans livs största strid var den för rösträtten. Den kampen startade återigen 1859 när en viss A W Uhr från Närke tordes motionera i bondeståndet för allmän rösträtt. Nu mobiliserades den första rikstäckande opinionskampanjen i Sverige. 150 möten hölls över hela landet, protestlistor med 58 913 oberoende underskrifter överräcktes till statsminister Louis de Geer. Allt från baptistsamfund till konstnärsgrupper skrev och petitionerade för allmän rösträtt. Till slut lade de Geer fram ett kompromissförslag med höga krav på egendom som innebar att bara drygt en femtedel av de vuxna männen fick rösträtt. Men det var den öppning man letat efter, och till skillnad från förra gången tänkte man driva igenom förslaget. Efter hårda påtryckningar röstade adeln knappt igenom förslaget och prästerståndet kunde följa med. Håkan Larsson berättar hur bondeståndet den 4 december, alla iklädda högtidsdräkt, reste sig upp och enhälligt biföll representationsreformen, som Nils Larsson i Tullus som talman klubbade igenom.

32 Den svenska landsbygdsliberalismens betydelse

Landsbygdsliberalism.indd 32

09-05-06 22.14.49

Sveriges BNP-tillväxt 1500–1998. 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0

1500-1820

1820-1870

1870-1913

1913-1950

1950-1973

1973-1998

Källa: Angus Maddison, The World Economy: a millenial perspective (2001).

Folket bakom liberalismen

Landsbygdsliberalism.indd 33

33

09-05-06 22.14.49

Landsbygdsliberalism.indd 34

09-05-06 22.14.49

Kapitel 3.

efter det första »allmänna« valet 1867 fick Sverige sina första riktiga politiska partier, varav alla hade sina rötter i bondeståndets liberala politik. Förre bondetalmannen, Nils Larsson i Tullus, ville nu samla alla liberala krafter, oavsett bakgrund, bakom reformer och den liberala regeringen. Ur denna vilja sprang partiet för de »ministeriella« som också faktiskt kom att kallas »centern« och de »nyliberala« (ingetdera dock med den innebörd de har idag). De skulle rösta fram många nya reformer, bland annat bildade Sverige en skandinavisk myntunion med Norge och Danmark och alla tre länderna fick kronan som valuta. Men när Nils Larsson skulle samla sitt parti på ett första stormöte på Hotel de Suède 1867 saknades många av bondeliberalerna och vissa protester hördes. På annat håll hade bönderna i själva verket organiserat den nya riksdagens verkliga maktfaktor, det mer konservativa oppositionspartiet Lantmannapartiet.

Den moderna politikens landsbygdsliberala rötter

Landsbygdsliberalism.indd 35

35

09-05-06 22.14.49

Lantmannapartiet har beskrivits som en vilja hos många bönder att stå kvar i opposition mot en liberal regering som man fortfarande inte kunde kontrollera, och som trots allt representerade överheten. Men där fanns också en växande skepsis mot frihandel sedan svenska bönder på 1870-talet fått hård konkurrens från amerikansk och rysk spannmålsexport. Resultatet var ett parti som å ena sidan hade stark intern sammanhållning, å andra sidan ett spretigt program. I början spelade grevar och storgodsägare en stor roll, men gradvis övergick Lantmannapartiet till den gamla liberala linjen under den försiktige och tystlåtet disciplinerade hallandsbonden Carl Ifvarsson. 1879 drabbades Sverige av en internationell ekonomisk kris. Samtidigt kom starka konservativa strömningar från Tyskland där järnkanslern Otto von Bismarck lade om politiken, från liberalism till sociallagstiftning, tullar och ett mer auktoritärt styre. nu splittrades lantmannapartiet. En falang med aristokrati, ämbetsmän, prostar, godsägare och bönder stod för protektionism och kallade sig »Nya Lantmannapartiet«. Mot dem stod »Gamla Lantmannapartiet« med bönder för frihandel, allmän rösträtt och minskat försvar. Detta gav Sverige det första någotsånär folkliga tvåpartisystemet och ett nyval 1887 kring tullfrågan blev den första verkliga valkampanjen. Det var hårda debatter, skarpa ideologiska motsättningar och konkurrerande listor snarare än personval. Valdeltagandet nästan fördubblades till 48 procent. En av de klassiska striderna stod i Dalarna mellan två Leksandsbönder. Liss Olof Larsson, från Västanor i Leksand, en

36 Den svenska landsbygdsliberalismens betydelse

Landsbygdsliberalism.indd 36

09-05-06 22.14.49

av dåtidens mest hänsynslösa konservativa och protektionistiska ledare, var en dominant person i andra kammaren. Mot honom stod den unge Daniel Persson från Tällberg, som senare skulle bli en av de banbrytande liberalerna i början av 1900talet. Persson vann, men Liss Olof Larsson lyckades få hela 492 röster underkända i Leksand vilket med knapphet gav honom segern. Även i Sverige i stort vann Gamla Lantmannapartiets liberaler och frihandlare med hygglig marginal. Men även på nationell nivå inträffade en av svensk politiks märkligaste valskandaler. En av kandidaterna på frihandlarnas segrande Stockholmslista, den sedermera ökände ångköksföreståndaren Olof Larsson, »Ångkoks-Olle«, hade glömt betala skatten på 11 kronor och 58 öre. Hela listan underkändes och alla frihandelsvännerna byttes ut mot protektionister. Sverige fick en konservativ regering under Gillis Bildt (farfars farfar till Carl Bildt) och tullmurar. 1890 års val blev dock en jätterevansch för gamla lantmannapartiet då bland andra Persson i Tällberg kunde svepa bort Liss Olof Larsson. Så här citeras en ledare i Dagens Nyheter i »Sven Swenssons Bonderiksdagsmän i Frihetskamp«: »...det som i allmänhetens ögon utgjort det bestämda kännetecknet för det Gamla Lantmannapartiet är, att de fört folkets talan mot byråkrati och reaktion. De har länge varit och är ännu väsentligen det enda riksdagsparti, som småfolket både i städerna och på landsbygden kunnat lita på såsom stöd för våra nedärvda fri- och rättigheter...« Men 1890 blev början till slutet på Lantmannapartiet. De reformer som Bondeståndet drivit igenom tillsammans med de liberala regeringarna hade dragit med Sverige i samtidens hals-

Den moderna politikens landsbygdsliberala rötter

Landsbygdsliberalism.indd 37

37

09-05-06 22.14.49

Citat.

»Levnadsstandarden ökade mycket snabbt, tvärtemot den bild som i efterhand tecknats. Jordbruken rationaliserades och effektiviserades, kapital ackumulerades, entreprenörer startade industrier och befolkningen växte.«

38 Den svenska landsbygdsliberalismens betydelse

Landsbygdsliberalism.indd 38

09-05-06 22.14.49

brytande ekonomiska utveckling. Levnadsstandarden ökade mycket snabbt, tvärtemot den bild som i efterhand tecknats. Jordbruken rationaliserades och effektiviserades, kapital ackumulerades, entreprenörer startade industrier och befolkningen växte. Allt detta samverkade för att flytta befolkningen in i städerna medan en större andel på landet blev lönearbetare. Nya rörelser tog då initiativet i svensk opinion, rörelser som fångande den samhällsomvandling som nu tagit fart. Frihandelsfrågan ersattes med nya frågor. För de liberala rösträttsfrågan och nykterhetsfrågan, för de konservativa försvarsfrågan. Samtidigt blev Lantmannapartiet alltmer konservativt och kom till slut 1912 att uppgå i Högerpartiet. Det parti dit de flesta lantmannapartister nu strömmade, och som skulle bli grunden för 1900-talsliberalismen i Sverige, var de frisinnade. nykterhetsrörelsen blev den första moderna massrörelsen i Sverige med hundratusentals medlemmar redan i mitten av 1800-talet, och ofta i viss konflikt med det brännvinsbrännande bondeståndet. Det var en reaktion på den överallt närvarande alkoholismen som följde när »störtfloden av brännvinet, likt en ny syndaflod, översvämmar vårt land«, som en bondeledamot uttryckte det. I början av 1900-talet hade så många som en tiondel av svenska folket, och en majoritet av landets politiker, varit aktiva i nykterhetsrörelsen. Nedkämpandet av superiet var också en förutsättning för det moderna Sveriges genombrott. Parallellt med nykteristerna kom rösträttsrörelsen som krävde verklig demokrati med allmän och lika rösträtt utan inkomstspärrar för alla män, och snart även för alla kvinnor. En

Den moderna politikens landsbygdsliberala rötter

Landsbygdsliberalism.indd 39

39

09-05-06 22.14.49

av inspiratörerna var kolumnisten och politikern Adolf Hedin som börjat sin politiska bana som en av Tullus anhängare. Ur denna rörelse föddes sedan nästa generations liberala massparti, den Frisinnade Landsföreningen, som i riksdagen kallades Liberala Samlingspartiet. På landsbygden var det ofta samma personer som var ledare för nykteristerna, rösträttsrörelsen och de frisinnade, bland annat de som senare skulle bli Bondeförbundets första verkliga partiledare, Johan Andersson och Johan Johansson. Rösträttsförbundet anordnade »folkriksdagar« där allmänheten fick rösta med en person, en röst i fiktiva val. Poängen blev tydlig när fler deltog i dessa låtstasval, hela 150 000 personer 1893, än i de riktiga valen. De Frisinnade blev på kort tid det helt dominerande partiet i riksdagen och till slut fick partiledaren Karl Staaf bilda regering i två omgångar. De var på många sätt mer socialt liberala, inspirerade av brittiske filosofen John Stuart Mills krav på social rättvisa. Lika möjligheter skulle skapas för folkflertalet med hjälp av statligt finansierad skola och socialt skydd. Trots att Stockholmsadvokaten Karl Staaf var en utpräglad storstadsledare fanns kopplingen mellan Liberala samlingspartiet och gamla Lantmannapartiet där. Lantbrukare var det enskilt vanligaste yrket bland liberalerna som nu valdes in i andra kammaren, flera hade suttit för lantmannapartiet. En av dessa, Daniel Persson i Tällberg, blev nu en av ledargestalterna, som innan han dog på sin post som liberal partiledare och talman år 1918, hann hitta den lösning i rösträttsfrågan, den så kallade Tällbergslinjen, som ledde till att Sverige till slut fick allmän rösträtt för både kvinnor och män 1921. Under mellantiden hade arbetarrörelsen med Socialdemo-

40 Den svenska landsbygdsliberalismens betydelse

Landsbygdsliberalism.indd 40

09-05-06 22.14.50

kraterna (1889) och Landsorganisationen LO (1898) blivit en maktfaktor i politiken. den ekonomiska utvecklingen gick nu så snabbt att landsbygdsbefolkningen höll på att bli en minoritet. Med ett upprop 1910 i tidningen Landsbygden med inledningsorden »Bröder, låtom oss enas...« föreslog därför bonden Carl Berglund att det var dags att tillvarata de svenska böndernas intressen. Det anses vara startskottet för en rörelse som ledde fram till bildandet av Bondeförbundet 1915. Berglunds upprop var extremt kritiskt mot »truster« och »monopol«. Det andades i övrigt inte direkt liberala tankar. Precis som många av de tongivande personerna bakom det nya partiet hade Carl Berglund skolats politiskt i de frisinnade, men många med honom reagerade mot den ökade storstadsdominansen i partiet. I själva verket fanns en rad olika åsiktsriktningar bakom det nya Bondeförbundet. En rivaliserande organisation, som senare slogs ihop med Bondeförbundet, var Jordbrukarnas Riksförbund. Den var inte liberal. Den hade tvärtom ett nära samband med »Bondetåget«, en försvarsvänlig konservativ massdemonstration 1914. Bondetåget riktade sig mot den liberale statsministern Karl Staaf och besvarades entusiastiskt av Gustaf V med ett auktoritärt »borggårdstal«. Den bräckliga svenska demokratin tycktes ett tag hotad. Rörelsen leddes av en grosshandlare Frykberg i Uppsala och man satte för alltid bilden av bönder som militaristiska nationalromantiker. I själva verket fanns bland bönderna en väldig skepsis mot både kungamakten och mot ett överdimensionerat försvar.

Den moderna politikens landsbygdsliberala rötter

Landsbygdsliberalism.indd 41

41

09-05-06 22.14.50

Så här hade Nils Larsson redan 1867, i slutet av sin politiska karriär, formulerat bondekritiken mot kostnaderna för försvaret, som låg tungt på bönderna: »Må man åtminstone av klokhet, om icke av känsla för det rätta, se till, att man icke genom ett hårt och orättvist behandlingssätt föraxel pehrsson-bramstorp kräver hans (bondens) kärlek till fosterlandet och bringar honom därhän, att det till slut för honom kan kännas likgiltigt, om hans fädernesland benämnes konungarike eller storfurstendöme« På detta kommenterade kungen till riksdagsmannen Sven Rosenberg att »jag tror att fan har farit i Tullus«. med första världskrigets utbrott framstod dock upprustning som oundviklig, Bondetåget fick på sätt och vis rätt, men försvarsfrågan försvann samtidigt som politisk vattendelare. Bakom själva Bondeförbundet stod en rad småbrukare, som börjat sin bana i liberala samlingspartiet men nu hoppade av till Bondeförbundet. Bondeförbundets förste riktige partiledare Johan Andersson i Raklösen hade följt med på den liberala frammarschen inom nykterhetsrörelsen och valdes in som liberal 1912, men gick 1917 över till Bondeförbundet. Samma gällde för efterträdaren Johan Johansson i Kälkebo, även han tidigt liberal riksdagsman under Karl Staafs tid. Bondeför-

42 Den svenska landsbygdsliberalismens betydelse

Landsbygdsliberalism.indd 42

09-05-06 22.14.50

bundets kanske mest kände ledare Axel Pehrsson–Bramstorp, som blev den som till slut samarbetade långvarigt med Socialdemokraterna, valdes in i riksdagen för liberalerna så sent som 1918–21 då Nils Edén var statsminister och Daniel Persson partiledare. Typiskt för dessa första ledare var inte någon revolutionär liberalism eller antikapitalism utan sparsamhet, antibyråkrati och jordnära sakpolitik. Dels oroade man sig för hur krigshushållningen kringskurit jordbruket och dels för att landsbygden riskerade att förlora i alla de nya sociala system som liberaler och socialdemokraterna nu byggde ut med hjälp av nationens snabbt växande välstånd.

Den moderna politikens landsbygdsliberala rötter 43

Landsbygdsliberalism.indd 43

09-05-06 22.14.50

Landsbygdsliberalism.indd 44

09-05-06 22.14.50

Efterord.

Vad lever kvar av landsbygdsliberalismen? frågan är vad som på 1900-talet blev kvar av den svenska landsbygdsliberalismen? Så här stod det i broschyren »Frihet Rättvisa Välstånd« från Bondeförbundet 1948: »I gångna tider fick bönderna föra en långvarig och blodig kamp för den yttre och den inre friheten. Folkstyret säkrades genom bondebefolkningens insatser mot kungamakt och adelsvälde och på denna folkstyrelse vilar vårt lands moderna demokrati. Det parti som närmast företräder den svenska bonde- och landsbygsbefolkningen är i dag berett att föra arvet från sina föregångare vidare. Bönderna uppträdde inte bara till frihetens försvar utan i samma mått till värn för rätt och rättvisa. Den svenske bonden har alltid krävt rätt och rättvisa för sig själv lik väl som för andra«. Trots dessa högtidsord hade i praktiken landsbygdsliberalernas politiska efterträdare under 1920- och 1930-talet distanserat från det liberala idéarvet. Det var en tid av reformer syftande till att utjämna chanserna mellan fattiga och rika, stads- och landsbygdsbor. Både Folkpartiet med »socialliberalismen«

Vad lever kvar av landsbygdsliberalismen? 45

Landsbygdsliberalism.indd 45

09-05-06 22.14.50

och Bondeförbundet med »tredje vägens« politik hade närmat sig Socialdemokraternas mitten-vänsterpolitik, även om man principiellt höll fast vid småföretagsamhet, sparsamhet och anti-byråkrati. Vänsterorienteringen ska dock sättas i sitt sammanhang. Statsutgifterna ökade och staten utvidgade sitt ansvar för skola och vård, men Sveriges skattetryck låg strax efter kriget bara knappt högre än i USA. Det var fortfarande mycket långt till marginalskatter på 55 procent, införande av LAS och 90-procentig arbetslöshetsförsäkring. Den gamla landsbygdsliberala traditionen kan dock mycket väl ha påverkat några viktiga politiska skeenden efter kriget, som här bara ska nämnas kort. Det första var den stora planhushållningsdebatten som bröt ut under åren efter andra världskriget. Socialdemokraterna hade 1944 föreslagit planhushållning för att utjämna inkomstskillnader, i ett läge då svensk ekonomi under kriget redan var hårt reglerad. socialdemokraternas främste ekonomisk tänkare Gunnar Myrdal höll ett uppmärksammat tal om »skördetid«. Men de gamla liberala traditionerna satte nu en gräns för planekonomin. Folkpartiets Bertil Ohlin gick till kraftigt motangrepp tillsammans med näringslivsföreträdare inom det som Per Albin Hansson ironiskt kallade PHM, Planhushållningmotståndet. Men inte heller Bondeförbundet, som agerat koalitionspartner åt Socialdemokraterna under 1930-talet, var med på noterna. Även inom själva Socialdemokraterna fanns en vänsterliberal tradition som avvisade planekonomi. Motståndet mot planhushållning och statligt ägda företag var fortfarande brett förankrat i Sverige.

46 Den svenska landsbygdsliberalismens betydelse

Landsbygdsliberalism.indd 46

09-05-06 22.14.50

Ett annat skeende är den historiska omsvängning som skedde då Bondeförbundet 1957 omvandlades till Centerpartiet och sedan kom att driva en »frihetlig frivillighetslinje« i efterkrigstidens andra stora ideologiska debatt, den om Allmän Tilläggspension, ATP. Efter flera motgångsval hade en debatt brutit ut inom Bondeförbundet om att släppa det snäva särintresset för jordbruk och landsbygd och bli ett mer allmänpolitiskt parti. En omröstning i ungdomförbundet SLU visade att bara 4 procent ville behålla namnet Bondeförbundet. Partiledaren Gunnar Hedlund varnade för att partiet utan förändringar riskerade att dö ut. När omsvängningen kom blev den dramatisk. Under 1957 diskuterades namnfrågan och i juni föreslogs att partiet skulle byta namn till Centerpartiet. I mars samma år hamnade Bondeförbundet under Hedlund på kollisionskurs med Socialdemokraterna. Statsminister Tage Erlander (S) ville införa statlig ATP, Folkpartiet och Högern ville ha fonder förvaltade av arbetsmarknadens parter. Bondeförbundet kom att stå för den mest liberala linjen, höjd grundpension men frivilliga försäkringar därutöver. Det blev centerpartiets »linje 2« i den folkomröstning som följde i oktober 1957 och fick oväntat höga 15 procent. Sedan Socialdemokraterna ändå drev igenom sin linje lämnade Centerpartiet regeringen. På bara ett år hade Centerpartiet gått från att vara Socialdemokraternas koalitionspartner med Hedlund som inrikesminister till att ur »principiell rättvise- och frihetssynpunkt« med »personlig frihet« som argument gå emot Socialdemokraterna och övriga borgerliga från ett i praktiken liberalt håll, i den tidens viktigaste fråga.

Vad lever kvar av landsbygdsliberalismen? 47

Landsbygdsliberalism.indd 47

09-05-06 22.14.50

Citat.

»Ingetdera av Folkpartiet eller Centerpartiet var särskilt bra på att förvalta den politiska berättelsen om Anders Danielsson och hans efterföljare.«

48 Den svenska landsbygdsliberalismens betydelse

Landsbygdsliberalism.indd 48

09-05-06 22.14.50

Efter 1957 ökade det nya Centerpartiet i varje val fram till regeringsmakten erövrades 1976 för ett borgerligt och icke-socialistiskt program. Då hade sedan 1966 en mittensamverkan inletts med Folkpartiet. Så här i efterhand har statsvetare haft svårt att förklara vad som hände. En teori har varit att det var en lång följd av slumpmässiga händelser under 1956–57. Centerns representant i utredningen Gunnar Ericsson i Näs gick emot det socialdemokratiska förslaget och därmed var en orsakskedja utlöst som inte gick att stoppa. Andra har sett hela omsvängningen som ett resultat av nödvändig anpassning till krympande väljarunderlag på landsbygden, som Hedlund uttryckligen varnade för. En tredje möjlig orsak är dock helt enkelt att det latent fanns en ganska stark bondeliberal tradition kvar i det som nu var Centerpartiet som kom upp till ytan. Begreppet »grundtrygghet« hade till exempel diskuterats i Bondeförbundet i flera år före ATP-striden. Tanken var att det skulle finnas en statligt tryggad grundläggande trygghet lika för alla som skulle räcka för att undvika fattigdom, men att medborgarna därutöver fritt skulle få göra sina val och stå för dem. Det blev sedan Centerpartiets linje i socialförsäkringsfrågor fram till nutid. Någonstans fanns en trots allt linje, från 1800-talets bondeledare och »gamla« Lantmannapartiet till den moderna tidens partier. Men ingetdera av Folkpartiet eller Centerpartiet var särskilt bra på att förvalta den politiska berättelsen om Anders Danielsson och hans efterföljare. Lite förenklat kan man säga att de som kallade sig liberaler på 1900-talet hade svårt att känna samhörighet med de ganska jordnära liberala bondeledarna på 1800-talet. De som istället ofta lyftes fram var de uttalat intellektuella, som den nydanan-

Vad lever kvar av landsbygdsliberalismen? 49

Landsbygdsliberalism.indd 49

09-05-06 22.14.51

de finansministern Johan August Gripenstedt, och naturligtvis Aftonbladets Lars Johan Hierta. I gengäld ville de som hyllade böndernas historiska roll, som i den ovan citerade broschyren från Bondeförbundet inte gärna ta just ordet liberal i sin mun, trots att de tidiga bondeledarna så uppenbart kallade sig för just liberaler, eftersom de just lämnat Liberala Samlingspartiet för det sakpolitiska Bondeförbundet. Sedan föll deras berättelse i glömska. De flesta svenskar har hört talas om Per Albin Hansson och Tage Erlander, kanske till och med Hjalmar Branting och makarna Myrdal. Knappt någon vet vem Hans Jansson var. De liberala folkledare som skapade grunden för vårt välstånd väntar därför fortfarande på att adopteras av nya liksinnade, som kan före deras berättelse, och arv, vidare.

50 Den svenska landsbygdsliberalismens betydelse

Landsbygdsliberalism.indd 50

09-05-06 22.14.51

Landsbygdsliberalism.indd 51

09-05-06 22.14.51

Referenser.

Litteraturlista. Furuhagen, Birgitta (1993) Äventyret Sverige: En ekonomisk och social historia, Utbildningsradion, Stockholm. Hansson, Kristina (1996) Anders Hannsá i Hé, C-uppsats vid Ekonomisk-historiska institutionen, Göteborgs Universitet. Heckscher, Eli F. (1985) Svenskt arbete och liv: Från medeltiden till nutiden, Bonniers, Stockholm. Jonnergård, Gustaf (1985) Så blev det Centerpartiet: Bondeförbunds- och centeridéerna från fyrtiotalet fram till 1960, LT, Stockholm. Larsson, Hans Albin (1980) Partireformen – från bondeförbund till centerparti, Liber Läromedel, Lund. Larsson, Håkan (2006) Frihetskämpen från Tullus – En jämtländsk bonde i storpolitiken, Jengel, Östersund. Lewin, Leif (1970) Planhushållningsdebatten, Almqvist & Wiksell, Stockholm. Norberg, Johan (1999) Den svenska liberalismens historia, Timbro, Stockholm. Spännar, Ola (1996) Frihet som smakar jord, Timbro, Stockholm. Swensson, Sven (1946) Bonderiksdagsmän i frihetskamp, Kooperativa förbundet, Stockholm. Virrankoski, Pentti (1995) Anders Chydenius: demokratisk i upplysningens tid, Timbro, Stockholm.

52 Den svenska landsbygdsliberalismens betydelse

Landsbygdsliberalism.indd 52

09-05-06 22.14.51