9i10 Sinnesorganen

s.467

9i10 Sinnesorganen smaksinnet smaklök = ordning med receptorceller med långa mikrovilli med receptorer tungpapiller = grupperingar med smaklökar

s.469

luktsinnet, finns i regio olfactoria i näshålans tak, ovanför finns os ethmoidale (perforerat) nn.olfactori = buntar med luktnerver en receptor kan bara känna av en sorts molekyl, finns ca 1000 olika receptorer alla receptorer av samma sort samlas och skickar en signal till hjärnan luktepitelcell = receptorcell anosmi = oförmåga att känna lukt frontallob luktnerverna är omgivna av hjärnhinnor

s.471 s.472

ögat bulbus olfactory bulbus oculi = ögonbulben, själva ögat palpebra = ögonlock conjunctiva = bindhinnan, täcker baksidan av ögonlocken och framsidan av ögat, är palpebra genomskinlig

s.473 s.474

cornea cornea = hornhinna conjunctiva sclera = ögonvita glandula lacrimalis = tårkörteln, sitter i orbita-taket, styrs av parasympatiska ANS punctum lacrimale = nedre öppningen på tårkanalen saccus lacrimalis = tårsäcken ductus nasolacrimalis = tårgången, mynnar under nedersta concan i näshålan yttre ögonmuskler, 6 st (4raka, 2 sneda), innerverade av kranialnerver III, IV och VI ögonbulbens vägg består av tre lager tunica fibrosa = yttersta lagret, består av kollagen bindväv, 2 delar: cornea = hornhinna sclera = ögonvita tunica vasculosa = stor del av denna är choroidea = åderhinnan (mycket blodkärl) övergår framåt i corpus ciliare = strålkroppen, i denna är linsen upphängd fortsätter sedan framåt och blir iris = regnbågshinnan – bildar pupill m. sphincter pupillae (ringformade fibrer) (n.opticus – n.III (oculomotoricus) parasumpaticus

s.475 s.476 s.477 s.479

m. dilator puppillae (raka fibrer) sympaticus i corpus ciliare finns m. ciliare, när denna kontraheras så minskar diametern på corpus ciliare ⇒ trådarna slappas varpå linsen blir tjockare av sig själv retina = näthinna, utvecklas ur hjärnan, ljuset passerar flera cellager innan det når de ljuskänsliga cellerna (tappar och stavar) gangliecellerna – cellkropparna vars axoner bildar n.opticus discus n.optici = synnervspapillen, blinda fläcken, där n.optici lämnar näthinnan, inga receptorer här macula lutea = gula fläcken, skarpt seende och färgseende här

fovea centralis = a.centralis retinae = arteriolen som försörjer näthinnan, kommer in via synnerven v.centralis retinae = venolen som leder från näthinnan, åker ut via synnerven n.opticus är omgiven av hjärnhinnor, ökat tryck i hjärnan ⇒ pupillödem = svullnad i och kring synnervspapillen s.475 grå starr = linsen blir grumlig, op: gröper ur linsen, ersätts med konstgjord humor aquosus = kammarvätska = epitel på corpus ciliare camera anterior = rummet framför linsen camera posterior = rummet mellan iris och corpus ciliare Schlemms kanal = (ven) kanal nederst i camera anterior där humor aquosus töms ur grön starr = ökat tryck pga Schlemms kanal inte är öppen ⇒ ökat tryck i hela ögat ⇒ blindhet fig.16.7 corpus vitreum = glaskroppen, geleig massa i ögat, ljusbrytande, inga blodkärl, genomskinlig fig.16.5 synbanor (läs själv!) slutar i corpus geniculare laterale, nästa stopp: syncentrum chiasma opticum = synnervskorsningen s.487

s.488

s.492 s.491 s.490 s.493

örat ytteröra, mellanöra (som båda leder ljudimpulser till), inneröra ytteröra: auricula = öronmussla, elastiskt brosk täckt med hud meatus acusticus externus = yttre hörselgången, 2,5 cm lång 1/3 lateral brosk, 2/3medial ben membrana tympani = trumhinna, halvgenomskinlig bindväv täckt på båda sidor med epitel mellanöra: cavum tympani = trumhålan tuba auditiva = örontrumpeten, förbindelse till svalget hörselbenskedjan: hammare, städet, stigbygeln malleus incus stapes fenestra vestibulum = ovala fönstret, stigbygeln ligger mot detta, andra sidan är början på snäckan, startar vågrörelse cellulae mastoidea = hålrum i processus mastoideus som har kontakt med trumhålan fenestra cochleae = runda fönstret, slutet på snäckan, dämpar vågrörelser i snäckan inneröra: ligger i ett hålrum i os temporale, i en del som kallas pars petrosa = klippbenet benlabyrinten = hålrummet i benet hinnlabyrinten = det som finns i benlabyrinten, hinnbåggångar, -säckar och ductus cochlearis benbåggångar = häri finns hinnbåggångarna vestibulum = häri ligger hinnsäckarna cochlea = snäckan endolymfa = vätskan i hinnlabyrinten perilymfa = vätskan mellan hinn- och benlabyrinten utriculus, sacculus = hinnsäckar ductus cochlearis = hinnan i snäckan, här finns sinnesceller hinnbåggångarna = tre gångar placerade vinkelrätt mot varandra, vid acceleration/retardation sätts vätskan i rörelse, sinnescellerna sitter nära hinnsäckarna, sitter som en vall= cupula balanssinne i hinnsäckarna = cilier påverkas av en geleaktig massa med kristaller = otoliter, som pga gravitationen tyngs ner när huvudet är böjt snäckan scala vestibuli fyllda med perilymfa

börjar vi ovala fönstret, går till toppen

scala tympani fortsätter från toppen till runda fönstret lamina basilaris = väggarna mellan scala vestibuli och tympani, vibrerar vid vågrörelse, gör så hårceller stöter emot membrana tectorial ⇒ aktiverar sinnesceller ju högre frekvens desto närmre runda fönstret aktiveras hårceller ductus cochlea = rum med endolymfa, ej kontakt med de andra rummen cortiska organet = lamina basilaris+hårceller+membrana tectorial