8i10 Cns Forts,pns,ans

8i10 CNS forts, PNS, ANS s.397 medulla spinalis = ryggmärg, indelad i segment, 2 spinalnerver avgår från varje segment dura mater hänger ner som en säck kring medulla spinalis medulla spinalis slutar kring L1-L2. canalis vertebralis = ryggmärgskanalen, kanalen i kotpelaren cauda equina = del längst ner i canalis vertebralis där det inte finns någon ryggmärg, men spinalnerverna hänger ner. Skapas då ryggmärgen inte växer lika mycket som kotpelaren efter födseln ryggmärgen är inte jämntjock s.394 hinnorna går ut en bit kring spinalnerverna epidalrummet = rummet mellan benet och dura mater, finns här till skillnad från i kraniet canalis centralis baksträng = funiculus posterior spinalganglion (utbuktning på bakroten) radix dorsalis (afferent)

cornu posterior (afferent)

n.spinalis

sidosträng corna laterale (ANS) corna anterius (efferent) framsträng

radix ventralis (efferent) grå substans

s.396

nedåtstigande banor: tractus cortico spinalis lateralis = pyramidbanans nerver som korsades i pyramidkorsningen tractus cortico spinalis anterior = pyramidbanans nerver som inte korsats, ca 20% av alla nerver, alla nerverna korsas längre ner dessa består bara av axoner, perikaryonerna ligger i cortex uppåtstigande banor: tractus spinathalamicus anterior/lateralis = leder smärt- och temperatursignaler till thalamus fasciculus gracilis/cuneatus = beröringsimpulser, skickas upp till gracilis-/cuneatus-kärnorna kallas även baksträngsbanor motorisk neuron

muskelceller motorisk neuron och dess muskelceller kallas en motorisk enhet

Perifiera nerver afferent bana: neuron 1: perifiert neuron neuron 2: perikaryonet i bakhornen (tractus spinothalamicus laterale/medulla oblongata (baksträngsbanor)) korsar över och skickas vidare neuron 3: VPL i thalamus

s.398 s.400 s.411 s.416

smärt- och beröringsväg efferent väg känselkroppar = ex. olika i hud: uppfatta vibrationer, smärta osv

s.417 om nerverna dör tillbakabildas muskelfibrerna flertalet av kranialnerverna har ursprung i kranialnervskärnor i hjärnstammen kranialnerver: I = nn. olfactorii = luktnerven, byts ut var 3:e månad, ovanlig II = n. opticus = synnerven, ganglieceller i näthinnan, liknar en ledningsbana i CNS, är en utväxt ur thalamus, har hjärnhinnor III-XII = kärnor i hjärnstammen, motoriska kärnor kranialnervsganglier ⇒ sensoriska kärnor parasympatiska kärnor (parasympaticus) X = n. vagus = innerverar det mesta viscera fig.14.7

III,IV,VI = n.oculomotorius, n.trochlearis, n.abducens = går till yttre ögonmuskler V = n.trigeminus, ansiktets känsel = sensibilitet i ansiktet: 3 huvudgrenar: n.opthalmicus, n.maxillaris, n.mandibularis VII = n.facialis, ansiktets motoriska nerv = mimiska nerven VIII = n.vestibulocochlearis /(statoacusticus), hörsel- och balansnerven IX = n.glossopharyngeus, sensibilitet i tunga och pharynx X = n.vagus, styr mesta viscera, består till största delen av parasympatiska nerver XI = n.accessorius, halsen XII = n.hypoglossus, motorisk till tunga

fig.14.8

spinalnerver, utgår parvis ur foramen intervertebrale = hålen mellan kotbågarna nn.cervicales C1-C8, C1 går ovanför atlas och C8 går under kota C7 nn.thoracici Th1-Th12 nn.lumbales L1-L5 nn.sacrales S1-S5 plexus = nätverk plexus cervicalis Här skickar spinalnerverna grenar till varandra, bildar perifiera plexus lumblis nerver som alltså har grenar från flera spinalnerver plexus sacralis plexus brachialis thoracalnerver skapar inte nätverk, segmentering ramus dorsalis

spinalnerv från ryggmärgen

ramus ventrialis ramus dorsalis = går till muskler och hud i ryggen, skapar inte plexus ramus ventralis = skapar plexus s.427

s.430 s.428 s.433 s.434

plexus brachialis: n.ulnaris, n.radialis, n.medianus plexus cervicalis (C1C5): n.phrenicus, innerverar diafragma plexus lumbales: n.femoralis, innerverar lårets framsida plexus sacralis: n.ischiadicus, innerverar resten av benet

s.436

dermatom = det område som innerveras av en spinalnerv och är direkt kopplat till denna en nervs innervationsområde kan innefatta flera dermatom eftersom plexus väver ihop flera olika spinalnerver

s.444 s.445

Autonoma nervsytemet sympaticus – parasympaticus, funktionella antagonister pregangliärt neuron, myeliniserat postgangliärt neuron, omyeliniserat

s.447

s.446 vä.

ganglier transmittorsubstans i pregangliära och motoriska postgangliära neuron: acetylcholin transmittorsubstans i symatiska postgangliära neuron: noradrenalin intramurala ganglier = ganglier i parasympaticus som ligger i målorganens vägg sympaticus har bredare utbredning (når fler celler), målområden parasympatiska inte har: hud, blodkärl parasympatiska: viscera (tillsammans med sympatiska) PS-kranialnerver = III, VII, IX, X = n.vagus, viktig: styr all bröst- och bukviscera fram till colon flexurum PS-sakralnerver = S2-S4, styr resten av tarmkanalen + blåsa + bäckenviscera, utgår från sidohornet sympaticus, utgår från ryggmärgen Th1-L2 = spinalnerver ⇒ går in i truncus sympaticus = sympatiska gränssträngen = omkopplingskedja, kedja med ganglier på var sida om ryggraden, finns utmed hela ryggraden. prevertebrala ganglier = omkopplingsstation för de nerver som inte omkopplas i truncus sympaticus. Ligger framför ryggmärgen, runt aorta

s.449 s.450 s.453 s.454 s.455 s.459

prevertebrala plexus, här finns vagus sympatiska ganglier sympaticus perifiera nerver innehåller omyeliniserade postgangliära sympatiska nerver koppling av sympatiska nerver till spinalnerver sker genom rami communicantes binjuren, kommer från postgangliära neuron, har märg och bark, tillverkar adrenalin och noradrenalin referred pain = afferenta ANS går in i ryggmärgen, därför svårt att veta om smärta kommer från kroppsvägg eller organ. Vi upplever smärta i huden fastän organet har ont.