12000

  • October 2019
  • PDF

This document was uploaded by user and they confirmed that they have the permission to share it. If you are author or own the copyright of this book, please report to us by using this DMCA report form. Report DMCA


Overview

Download & View 12000 as PDF for free.

More details

  • Words: 1,955
  • Pages: 4
vi testar Redaktör ANNE MEISNER. Adress: vi testar, ICA-kuriren, Box 6630, 113 84 Stockholm. Tel: 08–728 23 96. E-post: [email protected]

Ultrasvårt välja binda Mensskydd är ett huvudbry för kvinnor under en stor del av livet. Gamla produkter försvinner och nya kommer till, men är de nya bättre? ICA-kuriren har testat 15 bindor och 9 tamponger. Den största skillnaden ligger i priset. foto CHRISTER VALLSTRAND test IFP RESEARCH konsumentundersökning CINT INDEX

Anne Meisner ULTRA, PLUS, NORMAL, kanaler,

ytskikt, string och vingar – det är ett språk vi kvinnor måste förstå för att hitta rätt sort. Det handlar om bindor. En produkt som vi kvinnor använder i stort sett varje månad i sådär 30–40 år. Ständigt kommer det nya bindor med nya ”bättre” egenskaper. ”Bindmodet” går mot en allt tunnare och smalare modell. ICA-kuriren har testat 15 bindor, 8 tunna och 7 normaltjocka, för ”normal” mens. Vi har tittat på några egenskaper kvinnor väger in när vi väljer bindor – eller väljer bort dem. En bra binda ska kunna suga upp stora mängder mensblod och hålla kvar vätan. Dessutom ska bindan kännas torr under hela tiden den används. Ingen av bindorna får högsta betyg över hela linjen, men flera modeller är bra.

på förpackningen står det att den också kan användas som detta. Men tanken, enligt tillverkaren SCA, är den också ska kunna fungera som inkontinensskydd, då den innehåller superabsorbenter. Det är små plastkulor som också används i blöjor och som har förmågan att suga upp vätska många, många gånger sin egen vikt. Det är ett mycket effektivt material, men omdiskuterat ur miljösynpunkt. Sämst resultat bland de tunna bindorna får Blåvitts ultratunna dambinda. Den är mindre bra på att suga upp mensvätska och dålig på att hålla ytan torr. De tunna bindorna har plast på undersidan, vilket endast två av de normaltjocka bindorna har. Plasten gör att det kan bli varmt mellan benen. VISSA KVINNOR kanske associerar

DET ÄR STOR SKILLNAD mellan de

olika tunna bindorna på hur bra de är på att suga upp mensvätskan och lämna ytan torr. Libress complete 2 in 1 är den tunna binda som klarar testerna bäst. Den får högsta betyg både när det gäller uppsugningsförmåga och yttorrhet, men också bra betyg, en fyra, när det gäller förmågan att hålla kvar mensvätskan. Denna supertunna binda ser ut som ett trosskydd och 30

lite tjockare bindor med de kraftiga ”madrassliknande” bindor som fanns tidigare. Men ingen av de normaltjocka bindor vi har testat är någon madrass. De är cirka 8 mm tjocka, medan de tunna är cirka 2–3 mm tjocka. De normaltjocka innehåller mer absorberande material än de tunna bindorna och suger därmed upp mer vätska. Därför passar de bättre när man har riklig mens. Både Blåvitts dambinda Caroli och

Euroshopper får högsta betyg när det gäller uppsugningsförmåga och yttorrhet och betyget fyra när det gäller förmågan att hålla kvar mensblodet – lika högt betyg som den bästa tunna bindan. Blåvitt har den fördelen att den är märkt med ”Bra miljöval”, Euroshoppers fördel är priset. Annars är den miljömärkta bindan Up to date den billigaste av dem alla, 40 öre styck. Den har fått exakt samma betyg som testets absolut dyraste binda, den smala bindan Libress invisible string, som kostar 2:35 styck. VARFÖR JUST STRINGBINDAN ska vara så dyr är svårt att förstå. All reklam för produkten kostar förstås. Plastkartongen som bindorna säljs i kostar säkert också en slant. Bindor som är förpackade en och en, som bland annat Libresse stringbinda, är dyrare än bindor som ligger tillsammans i en förpackning. Likaså tycks bindor med så kallade vingar, kanter som ska vikas över troskanterna, vara dyrare än de som är utan. Storleken på förpackningen har naturligtvis också betydelse för priset. Libresse stringbinda är den som har minst antal bindor per förpackning, 12 stycken, medan Blåvitts bindor säljs i bamseförpackning på 50 stycken. 1

Fåglar för miljön Både SNF (Svenska naturskyddsföreningen) och SIS (Swedish standard institute) har satt upp krav för märkning av bindor med Falken (Bra miljöval) respektive Svanen. SIS:s krav är mer omfattande än SNF:s och ingen binda är ännu märkt med Svanen. Bindor som är märkta med Bra miljöval får innehålla högst 2,5 gram plast och får inte innehålla några lukt- eller bakteriedödande tillsatser. Några tamponger är märkta med Svanen av SIS men inga med Falken för Bra miljöval. Det beror på att SNF inte har några kriterier för den produkten. För att märkas med Svanen krävs bland annat att bomullen är ekologiskt odlad och att tampongerna inte innehåller något optiskt vitmedel eller parfym. Ingen av de större tillverkarna av bindor och tamponger, som SCA och Procter & Gamble, har produkter som är miljömärkta. ICA-KURIREN 7/02

Känslan avgör valet av binda KVINNOR VÄLJER MENSSKYDD som är säkra, inte läcker och är bekväma. Priset har liten betydelse. Det visar en konsumentundersökning som ICA-kuriren låtit göra med hjälp av Cint index. Cint index skickade en enkät via e-post till kvinnor mellan 16 och 47 år. Drygt 230 svarade på frågorna.* Hälften av kvinnorna använder både bindor och tamponger. ˝Tamponger på dagarna och bindor när mensen börjar avta och på natten˝, var det vanligaste svaret. Det är svårt att få riktigt grepp om vad som gör att kvinnor föredrar en viss binda eller märke före ett annat. Det tycks främst handla om känslan. Bara två procent svarade att priset är det som avgör och endast en procent sa att det var viktigt att det inte syntes utanpå kläderna. Det är ju annars ett argument som ofta används i reklamen.

a

Priset inget mått på pluggens värde BILLIGA TAMPONGER suger upp

lika bra som dyra. Det är resultatet av ICA-kurirens test av nio tamponger för normal mens. Tampax är klart sämst. Den har dålig uppsugningsförmåga och luddar mest! Tamponger står för cirka 25 procent av försäljningen av mensskydd i Sverige. De flesta är gamla bekanta, som O.B och Tampax, men under det senaste året har Always och Hemköp tagit fram egna märken. Tampongen har en lång historia som mensskydd. Ordet kommer från franskan och betyder plugg eller propp. Redan de gamla egyptierna använde tampong. Kvinnorna använde pluggar i form av hårt rullad papyrus. I dag är tampongerna gjorda av bomull och viskos. ICA-KURIREN 7/02

En bra tampong ska effektivt suga upp mensblodet, utan att torka ut underlivet. Den ska inte heller ludda, något som kan kännas extra obehagligt för den som har lite mens. TVÅ AV TAMPONGERNA har

mycket god uppsugningsförmåga: lågpristampongen Amira, som tillverkas av Mölnlycke, och O.B Fleur. Däremot luddar Amira, vilket inte O.B Fleur gör. Tampax är den klart sämsta tampongen, den är dålig på att suga upp mensblod och luddar dessutom mycket. Den skiljer sig också från de andra genom att ha en införingshylsa av papp, något som är vanligt att tamponger har i till exempel USA. Fem av tampongerna luddar. Ett

skyddande ytskikt är ingen garanti mot ludd, även om det ofta hjälper. Till exempel Always har ett ytskikt, men luddar ändå. DET FINNS PENGAR att spara när

det gäller tamponger. Blåvitts tamponger kostar 90 öre styck. Även Amira och Apotekets, för en krona styck, tillhör de billigare. Dyrast är Always, O.B och Åhléns egna märke för det dubbla, 1:90 styck. De små diskreta kvinnliga förpackningarna för handväskan, som Always, Åhléns och O.B Fleur, får vi betala en extra slant för. Amiras och Blåvitts stora, oglamorösa förpackningar lämpar sig visserligen mer för att stå kvar hemma i badrummet, men man slipper betala dyrt för förpackningen. 1

TVÅ AV TRE KVINNOR föredrar bindor med vingar före ˝vinglösa˝ för att ˝vingar minskar risken för att blod ska hamna utanför bindan på troskanterna˝. Knappt hälften svarade att de håller sig till ett märke, men svaren visar att många har prövat sig fram för att hitta ett bra mensskydd. ˝Jag har provat många som känts obekväma och läckt. Det jag köper nu motsvarar mina krav˝, skrev en kvinna. En annan berättade: ˝Det är ingen skillnad mellan Blåvitt och O.B. Fleur, så varför betala mer än nödvändigt?˝ Den senaste gången kvinnorna köpte bindor valde cirka 30 procent mensskydd av märket Always. Var åttonde kvinna uppgav att hon medvetet väljer bort mensskydd av ett visst märke. En kvinna skrev: ˝Jag vill inte köpa Always och Libresse på grund av den idiotiska reklamen˝. Nästan hälften av kvinnorna svarade att reklamen är dålig och missvisande: ˝Jag tycker det är löjligt att alla kvinnor i tv-reklamen för mensskydd springer omkring och är hurtiga och glada. Jag är allt annat än hurtig och glad då jag har mens.˝ ATT PRISET FÖR BINDOR och tamponger är högt eller mycket högt var nio av tio kvinnor överens om. ˝Med tanke på material- och tillverkningskostnader borde mensskydd vara mycket billigare. Reklamkostnaderna står nog för en stor del av priset˝, skrev en kvinna. ˝Med risk att låta fördomsfull sällar jag mig till skaran som säger att om karlar hade mens skulle mensskydd sedan länge subventionerats˝, skrev en annan. 35 procent svarade att de betalar 500–800 kronor per år för mensskydd, 18 procent mer än så. Var femte kvinna i undersökningen har svårt att uppskatta hur mycket hon köper mensskydd för per år.

* E-postmeddelandet sändes slumpvis till 600 kvinnor i det medlemsregister som konsumentwebbplatsen Cint har.

Testresultatet nästa sida  31

vi testar, forts

TUNNA BINDOR Så testade vi Bindorna har testats enligt en standardiserad metod som visar hur mycket vätska varje binda kan suga upp och hur mycket av denna vätska bindan kan hålla kvar. Yttorrheten testades med hjälp av ett speciellt filterpapper. Tampongernas uppsugningsförmåga provades genom att droppa vätska under tryck. Fibersläppet provades genom att en torr tampong ströks över en sammetsplatta och sedan räknades antalet fibrer som fastnat.

märke/modell



tillverkare/importör

cirkapris per styck uppsugning håller kvar vätska yttorrhet övrigt

    

Always ultra

Apotekets ultrabinda

Blåvitt ultratunna

Libress invisible

Libress invisible string

Procter & Gamble

Apoteket AB

KF

SCA Hygiene Products AB

SCA Hygiene Products AB

1:75 kronor

1:15 kronor

1:45 kronor

1:70 kronor

2:35 kronor

2

2

2

4

4

4

4

4

2

2

3

2

1

5

5

TAMPONGER



Up to date

Vania Maxi

Våra egna bindor

tillverkare/importör

Dam-bi Produktion AB

Apoteket AB

Hemköp

cirkapris per styck  uppsugning  0:40 kronor håller kvar vätska  4 ast yttorrhet  2 illig B övrigt  5 Bra miljöval.

32

Med vingar.

Med vingar.

forts NORMALTJOCKA BINDOR märke/modell

st Dyra

1:35 kronor

1 krona

5

5

2

4

5

5

Bra

Med vingar.

märke/modell



tillverkare/importör

cirkapris per styck uppsugning fibersläpp övrigt

   

Always

Amira

Procter & Gamble

Mölnlycke AB

1:90 kronor

1 krona

4

5

Luddar

Luddar

Med ytskikt

ärd Prisv

ICA-KURIREN 7/02

Betygsskala: 5 till 1. Värderna betyder: 5 – mycket bra, 4 – bra, 3 – ganska bra, 2 – mindre bra, 1 – dålig

NORMALTJOCKA BINDOR Libress complete 2 in 1

Mimi

Åhléns dambindor

Blåvitt dambindor

Caroli

Euroshopper

Kronosept compact

SCA Hygiene Products AB

H&M

Åhléns

KF

Be:son Gross AB

ICA Handlarna AB

Kronosept AB

1:30 kronor

0:90 kronor

1 :25 kronor

0:70 kronor

1 krona

0:55 kronor

0:50

5

2

2

5

5

5

5

5

5

4

4

4

2

3

5

5

5

Med vingar

Bra miljöval

Bra

4 5

Fungerar också som inkontinensskydd.

Bra

Bra

Bra

2 5 Bra miljöval.

Bedömningsskala för fibersläpp: Luddar inte, luddar, luddar mycket.

Apotekets

Blåvitt

O.B.

O.B. Fleur

Tampax

Våra egna tamponger

Åhléns tamponger

KF

SCA Hygiene Products AB

SCA Hygiene Products AB

Procter & Gamble

Hemköp

Åhléns AB

bomullstamponger Apoteket AB

1 krona

0:90 kronor

1:90 kronor

1:75 kronor

1:65 kronor

1:25

1:90

4

4

4

5

1

4

4

Luddar

Luddar inte

Luddar

Luddar inte

Luddar mycket

Luddar inte

Luddar inte

Miljömärkt med svanen.

Miljömärkt med svanen. Med ytskikt.

Med ytskikt.

Införingshylsa.

Med ytskikt.

Med ytskikt

ICA-KURIREN 7/02

Bra

g Dåli

Inköpsställen sidan 54

33

Related Documents