Tgf

Handledning

Inneh˚ all

1 Inledning 1.1 Telegrafi ¨ar inte ”punkter och streck” . 1.2 Kursen g˚ ar med full hastighet . . . . . 1.3 Man m˚ aste sl¨apa efter vid mottagning 1.4 Hur skriver du karl. . . ? . . . . . . . . 1.5 Kursuppl¨agg . . . . . . . . . . . . . . 1.6 Vilka tecken ing˚ ar? . . . . . . . . . . . 1.7 Koncentration . . . . . . . . . . . . . . 1.8 Anv¨and tiden! . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . .

. . . . . . . .

. . . . . . . .

. . . . . . . .

. . . . . . . .

. . . . . . . .

. . . . . . . .

. . . . . . . .

. . . . . . . .

. . . . . . . .

. . . . . . . .

. . . . . . . .

. . . . . . . .

. . . . . . . .

. . . . . . . .

. . . . . . . .

. . . . . . . .

. . . . . . . .

. . . . . . . .

. . . . . . . .

3 4 5 6 6 7 7 8 8

2 Tips vid inl¨ arningen 9 2.1 S¨andning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 2.2 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

I

Appendix

12

2

1 Inledning

Den m¨anskliga hj¨arnan ¨ar fantastisk. F¨orm˚ agan att l¨ara sig de mest egendomliga saker a¨r unik och omvittnad. F¨orm˚ agan att utest¨anga st¨orningar m¨arker vi dagligen n¨ar vi kan uppr¨atth˚ alla samtal i st¨origa milj¨oer. Det kan g¨alla att prata med en kamrat rakt av¨al som p˚ a en ¨overbefolkad buss i stadstrafik. Hj¨arnan kan koncen¨over lunchbordet s˚ trera sig p˚ a en talande och till stor del helt bortse fr˚ an annat st¨orande prat och andra f¨orekommande ljud. I det stora hela kan man konstatera att hj¨arnan ¨ar ett ypperligt instrument f¨or att leta upp svaga signaler i en brusig omgivning, bortse fr˚ an — a¨ven starka — st¨orningar och tolka dessa signaler till igenk¨annlighet. Svaga signaler ur en radios h¨ogtalare ¨ar ofta blandade med, och kanske dr¨ankta i, b˚ ade atmosf¨ariska st¨orningar och st¨orningar fr˚ an andra s¨andare. Trots detta kan vi ofta med lite ¨ovning extrahera tillr¨ackligt mycket f¨or att f¨orst˚ a vad som s¨ags, eller i detta fall telegraferas. Precis dessa egenskaper hos hj¨arnan utg¨or basen f¨or att telegrafi fortfarande efter n¨ara hundra ˚ ar med tekniska framsteg ¨ar sv˚ arslaget d˚ a det g¨aller att ¨overf¨ora information. ¨ Telegrafi ¨ar h¨ar f¨or att stanna hur egendomligt det ¨an kan l˚ ata. Aven n¨ar det inte l¨angre f¨or amat¨orradio kommer att kr¨avas avlagt telegrafiprov f¨or att anv¨anda kortv˚ agsbanden kommer telegrafin att finnas kvar om inte annat f¨or att det ¨ar en en o¨overtr¨affad signaleringsmetod. Det finns helt enkelt inget b¨attre och enklare s¨att att kommunicera med l˚ ag effekt ¨over stora avst˚ and ¨an det morsetelegrafin erbjuder.1 Kunskaper i telegrafi blir aldrig f¨or˚ aldrade. Men hur l¨ar man sig morsetelegrafi d˚ a? Telegrafi brukar anses kr˚ angligt och och a¨r beryktat tids¨odande att l¨ara sig. Det visar sig att s˚ a inte ¨ar fallet. Med en effektiv inl¨arningsmetod ¨ar telegrafinl¨arning en process som inte beh¨over ta mer ¨an n˚ agra veckors tr¨aning i anspr˚ ak! Det finns faktiskt exempel p˚ a personer som l¨art sig telegrafimottagning ¨ p˚ a s˚ a kort tid. Aven om dessa personer kanske ¨ar speciellt l¨ampade f¨or telegrafi och/eller speciellt h¨angivna i sin tr¨aning handlar det i allm¨anhet inte om mer ¨an n˚ agra m˚ anaders tr¨aning f¨or gemene man, dvs f¨or s˚ adana som dig och mig. Om du funderar p˚ a att l¨ara sig telegrafi har du antagligen lyssnat p˚ a ”oldtimers” som h¨avdar att det tar bort˚ at ett ˚ ar eller mer f¨or att l¨ara sig. Tro inte p˚ a dom! Det ¨ar m¨ojligt att det tog s˚ a l˚ ang tid f¨or dom, d˚ a, men det beh¨over det inte g¨ora om man tr¨anar med en effektiv metod, och en s˚ a effektiv metod finns! 1

Vissa m¨ atningar anger att telegrafi har ett ”effekt¨ overtag” p˚ a 13dB j¨ amf¨ ort med telefoni (SSB). F¨ or ett visst kommunikationsavst˚ and kr¨ avs allts˚ a 20 g˚ anger mer effekt f¨ or telefoni ¨ an telegrafi.

3

1 Inledning D¨arf¨or anv¨ander den h¨ar kursen en erk¨a˚ ant effektiv metod och f¨ors¨oker samtidigt undvika n˚ agra vanliga fel. I huvudsak baserar sig metoden p˚ a att telegrafi inte ¨ar n˚ agot man l¨ar sig p˚ a samma s¨att som man l¨ar sig m˚ anga andra saker. Av central vikt ¨ar att man inte ska memorera tecknen, f¨or att sedan anv¨anda tankekraft att identifiera dem.2 N¨ar man h¨or ett telegrafitecken ska man tv¨artom tr¨ana sig att skriva ner tecknet utan att det passerar hj¨arnan f¨or identifiering. Det handlar om att bygga upp reflexer, inte tankem¨onster. Om n˚ agon kastar en boll ˚ at dig s˚ a agerar armarna snabbt och f˚ angar den, n¨astan helt oberoende av hj¨arnan. F¨or inte t¨ankte du ”Hmm, han kastar en boll nu. Hur ska jag f˚ anga den? H¨oger eller v¨anster hand. . . Tror det blir h¨oger. . . osv”? Utan r¨att vad det var fl¨og handen ut och f˚ angade den. Enkelt. Precis lika enkelt ¨ar telegrafi: H¨or du ett ”da-di-da” s˚ a ska handen skriva ett ”K”, h¨or du ett ”di-da-di” skriver den ett ”R” osv. Att tr¨aning ger f¨ardighet g¨aller naturligtvis ¨aven h¨ar, men det som ska tr¨anas ¨ar inte telegrafitecknen i sig utan reflexen som ¨ar ett resultat av ljudbilden. Det kanske kan vara avslappnande att veta att det inte handlar om n˚ agot intelligenstest, bara om att tr¨ana reflexer. Vissa av oss ¨ar b¨attre p˚ a att tr¨ana reflexer, andra s¨amre3 , men vi vet att reflexer g˚ ar att tr¨ana in — och det ganska fort. Nu, n¨ar vi f¨orst˚ att kursens grundprincip, ska vi fastsl˚ a tre viktiga postulat som vi skall h˚ alla oss till kursen igenom. Vi ska — fr˚ an b¨orjan — koncentrera oss p˚ a det effektiva s¨attet att ta emot telegrafi och dessutom undvika n˚ agra vanliga nyb¨orjarfel: • Telegrafi a¨r inte ”punkter och streck”. • Kursen g˚ ar fr˚ an b¨orjan p˚ a full hastighet. • Man m˚ aste sl¨ apa efter vid mottagningen. Dessa punkter beskrivs i tur och ordning nedan.

1.1 Telegrafi ¨ ar inte ”punkter och streck” Vi har v¨al alla sneglat ¨over en tabell ¨over morsetecken d¨ar tecknen representeras av streck och punkter? Gl¨om den tabellen nu! Omedelbart! Morsetecken ¨ ar inte punkter och streck! De ¨ar ljudindivider som ska tr¨anas in att motsvara en viss reflex i skrivhanden. I denna kurs kommer inget morsetecken att skrivas med punkter och streck, det kommer ist¨allet skrivas som exempelvis da-didi-da-di, f¨or det ¨ar s˚ a det l˚ ater, och det ¨ar det som a¨r det viktiga. Hur det l˚ ater. Luras inte att skriva om tecknen med hj¨alp av punkter och streck! Lyssna ist¨allet p˚ a hur de l˚ ater. Det h¨ar skulle jag antagligen kunna upprepa hela sidan ner f¨or det ¨ar s˚ a viktigt och s˚ a centralt f¨or kursen. Men jag hoppas att du tror p˚ a mig redan nu. Allts˚ a: Inga ”punkter och streck”! 2

Faktum a orande att kunna morsetecknen som ”punkter och streck” n¨ ar man ¨r att det till och med a ¨r st¨ tr¨ anar enligt den h¨ ar metoden. 3 Jag m˚ aste nog erk¨ anna att jag tillh¨ or den senare kategorin. . .

4

1 Inledning Av denna anledning ¨ar det v¨asentligt att alltid skriva ned tecknen vid mottagning. Bland det viktigaste vid tr¨aningen ¨ar att inte h¨ora tecknet, ¨overs¨atta det till ”punkter och streck” och sedan skriva ner det. Tecknet ska h¨oras och sedan omedelbart resultera i reflexen att handen skriver tecknet. Det finns exempel p˚ a telegrafister som l¨att l¨aser tidningen samtidigt som de tar emot telegrafi. Vi m˚ aste hela tiden str¨ava mot en s˚ adan frikoppling av morsemottagningen. Det kr¨aver mycket tr¨aning och antagligen kommer vi inte dith¨an under kursens g˚ ang, men f¨ors¨ok i varje fall att frikoppla mottagningen s˚ a mycket som g˚ ar. Speciellt viktigt ar d˚ a genast f¨orutfattade meningar ¨ar att inte l¨asa den text man just tagit emot.4 Man f˚ om vad n¨asta tecken ska bli och blir st¨ord i mottagningen. F¨or att inte lockas att l¨asa ¨ best˚ ar de flesta texterna i kursen av rent nonsens. Aven om man skulle l¨asa kommer man inte att kunna f¨orutse n¨asta tecken och man tr¨anas i att inte f¨orv¨anta sig n˚ agot speciellt tecken.

1.2 Kursen g˚ ar med full hastighet Det krav som numera st¨alls f¨or godk¨ant telegrafiprov a¨r 25-takt, dvs mottagning av 25 tecken per minut. Det ¨ar o¨ andligt l˚ angsamt! Det finns ingen vettig m¨anniska som s¨ander telegrafi s˚ a l˚ angsamt. Precis som det ¨ar v¨aldigt sv˚ art att h˚ alla balansen om man f¨ors¨oker g˚ a mycket l˚ angsamt ¨ar det sv˚ art att ta emot morse s˚ a l˚ angsamt — ¨aven om det g˚ ar att ta emot. F¨or oss ¨ar 25-takt ¨annu v¨arre — det en helt f¨orst¨orande hastighet att l¨ara sig telegrafi i. Tecknen kommer med en s˚ adan hastighet att man luras se tecknen som ”punkter och streck” och det ¨ar det gott om tid att anv¨anda hj¨arnkraft att t¨anka ut vilket tecken det ¨ var och sedan best¨amma sig att skriva det. Aven om detta angreppss¨att fungerar vid 25-takt och vi med tr¨aning kan l¨ara hj¨arnan att snabba upp sig kommer detta s¨att att bryta ihop n˚ agonstans vid 45–55-takt. Detta ¨ar en k¨and ”plat˚ a” d¨ar hj¨arnan pl¨otsligt inte ¨ar snabb nog att behandla informationen.5 F¨or att kunna ta emot telegrafi med en hastighet som o¨verstiger dessa 45–55 tecken per minut m˚ aste vi tr¨ana reflexer (Var har vi h¨ort det f¨orut. . . ) och varf¨or inte tr¨ana dessa fr˚ an b¨orjan? 25-takt har man i alla fall ingen anv¨andning av. Den h¨ar kursen g˚ ar d¨arf¨or i 75-takt av tre v¨asentliga sk¨al: • Det ¨ar l¨attare att l¨ara sig telegrafitecknen som ett sammanh¨angande m¨onster ¨an l¨osa l˚ angsamma teckendelar. Man m˚ aste tr¨ana reflexer fr˚ an b¨orjan och undviker samtidigt plat˚ an vid 45–55-takt. • F¨or att kunna l¨asa telegrafi i h¨ogre takt ¨ar det helt n¨odv¨andigt att k¨anna tecknen som den ljudbild de ger och inte som en radda korta och l˚ anga toner. 4

Det kan underl¨ atta att o acka det man just tagit emot med en papperslapp s˚ a att man inte ser ¨vert¨ tecknen. 5 Fr˚ aga n˚ agon som l¨ art sig telegrafi l˚ angsamt och sedan f¨ ors¨ okt snabba upp sig s˚ a f˚ ar du h¨ ora!

5

1 Inledning • Slutligen: Denna takt ¨ar en h¨ogst respektabel trafikhastighet. Om du vill anv¨anda morsetelegrafi som kommunikationsmedel ¨ar denna takt utm¨arkt. Den ¨ar tillr¨ackligt snabb f¨or att ¨overf¨ora meddelanden med och samtidigt tillr¨ackligt l˚ angsam f¨or att inte p˚ averkas av st¨orningar s˚ a l¨att. Med denna ¨overinl¨arning kommer dessutom licensprovets6 25-takt inte att utg¨ora n˚ agot som helst problem.

1.3 Man m˚ aste sl¨ apa efter vid mottagning Ett av de viktigaste knepen, alla kategorier, ¨ar att l¨ara sig att sl¨ apa efter vid mottagningen. Med eftersl¨apning menas att inte omedelbart skriva ner det senast mottagna tecknet — ¨aven om man skulle kunna det. Morsetecknen ¨ar olika l˚ anga och tar d¨armed olika l˚ ang tid att s¨anda. Trots detta underl¨attar det om man l¨ar sig att skriva i en j¨ amn takt. Man m˚ aste arbeta in ett mentalt ”gummiband” mellan ¨orat och handen. Vid h¨ogre hastigheter kan detta gummiband vara flera tecken l˚ angt7 men i v˚ art fall r¨acker det att v¨anta med att skriva ner det mottagna tecknet tills man just b¨orjar h¨ora n¨asta tecken. Det kan k¨annas lite bakv¨ant att inte skriva ner tecknet omedelbart, men man f˚ ar en lugnare mottagning om handen till˚ ats skriva i en j¨amn takt trots att o¨rat tar emot en mer oj¨amn. Det g¨or ocks˚ a att man kan skriva med j¨amnare muskelr¨orelser och d¨armed inte tr¨ottar ut skrivhanden.8

1.4 Hur skriver du karl. . . ? ¨ Genom ˚ aren a¨r det ofta milit¨ar telegrafitr¨aning som danat telegrafister. Aven m˚ anga civila telegrafikurser har sitt ursprung ur de milit¨ara kurserna. I dessa ¨ar det vanligt att varje mottaget tecken ska utformas p˚ a ett speciellt s¨att enligt ett textningssystem d¨ar bokst¨averna ¨ar framtagna f¨or att vara snabba att skriva och samtidigt tydliga. I den ursprungliga milj¨on ¨ar det f¨orst˚ as viktigt att alla snabbt ska kunna tyda tecknen ar del ¨ar inte detta n˚ agot argument l¨angre. ¨aven om de ¨ar slarvigt nedtecknade. F¨or v˚ Skriver du tydligt nu? Forts¨att is˚ afall med det och anv¨and samma textning vid mottagning av telegrafi. Om din handstil a¨r sv˚ arl¨aslig kan det dock kanske vara id´e att redan fr˚ an b¨orjan v¨anja dig vid att anv¨anda den traditionella bokstavsutformningen, men annars skulle jag inte bry mig om att f¨or¨andra handstilen. Telegrafin ¨ar det v¨asentliga. Om du skriver skrivstil normalt ¨ ar det ¨ar definitivt inget fel att forts¨atta med det. Tv¨artom faktiskt. Framf¨orallt vid h¨ogre telegraferingshastigheter kommer du att tj¨ana 6

F.n. (2003) verkar det som att telegrafikunskaper kommer att strykas som kunskapskrav f¨ or cept1licens. 7 Vid h¨ ogre hastigheter beh¨ ovs ett l¨ angre ”gummiband”. 3–4 tecken beh¨ ovs f¨ or 125-takt. 8 Det ¨ ar inte ovanligt att man f˚ ar r¨ att mycket mj¨ olksyra i handen efter en stund. Ta detta som ett tecken p˚ a att du inte skriver j¨ amnt och avslappnat!

6

1 Inledning p˚ a att anv¨anda skrivstil. Det ¨ar helt enkelt s˚ a mycket snabbare att skriva skrivstil ¨an att texta. Vid 100-takt ¨ar skrivstil avslappnande att anv¨anda och vid h¨ogre hastigheter ¨ar det om¨ojligt eller i varje fall mycket sv˚ art/stressigt att texta i samma takt som tecknen fl¨odar in.

1.5 Kursuppl¨ agg Vi m˚ aste vara ¨overens om att det ¨ar v¨art att g¨ora sj¨alva inl¨arningen s˚ a okomplicerad som m¨ojligt. Det ¨ar precis det den h¨ar kursen f¨ors¨oker g¨ora. Kursen ¨ar dessutom upplagd f¨or att f¨ors¨oka l¨osa problement med olika elevers varierande inl¨arningstakt och samtidigt kunna h˚ alla en kursplan med regelbundna tr¨affar. Varje lektion presenterar tv˚ a tecken. Dessa tecken s¨ands f¨orst var f¨or sig i ett antal fyrgrupper och sedan ytterligare i blandade fyrgrupper. Det ¨ar h¨ar vi skall l¨ara oss k¨anna igen tecknet och verkligen h¨ ora hur det l˚ ater. Beroende p˚ a omst¨andigheterna kan detta f¨orsta pass beh¨ova k¨oras flera g˚ anger. H¨arefter inleds m¨angdtr¨aningsmomentet: Lektionens tecken blandas med de tecken som inl¨arts hittills i n˚ agot som med lite god vilja kan kallas ord. ”Ord”-l¨angden kan variera mellan 1 och cirka 10 tecken. Verkliga ord a¨r av olika l¨angd s˚ a h¨ar v¨anjer vi oss vid detta fr˚ an b¨orjan. Det ¨ar viktigt att inte avbryta denna m¨angdtr¨aning f¨or tidigt. Se till att korrekt kunna ta emot ¨over 90% av tecknen under ett m¨angdtr¨aningspass. Varje lyssningspass omfattar ungef¨ar fem minuter. Det finns inget f¨ardigt facit o¨ver m¨angdtr¨aningstexten. Ta emot noggrant, stryk under de tecken du ¨ar os¨aker p˚ a och forts¨att omedelbart. Du skapar p˚ a s˚ a s¨att efter hand ett eget facit. Allt f¨or att f˚ a dig att deltaga aktivt i inl¨arningen. Det ¨ar olyckligt att st¨opa alla elever i samma form, d˚ a kommer vissa att tycka att det g˚ ar f¨or snabbt fram medan andra tycker att det g˚ ar f¨or l˚ angsamt. Den anv¨anda modellen ger en hel del frihet i den egna tr¨aningen, men till˚ ater samtidigt ett antal lektionspass. Lektionspassen tj¨anar dubbla syften: Dels anv¨ands de f¨orst˚ as till att lyssna p˚ a nya tecken och tr¨ana dessa, men de ska ocks˚ a vara motivationsh¨ojande och tj¨ana som en samlingspunkt d¨ar inte minst de olika inl¨arningsaspekterna kan diskuteras.

1.6 Vilka tecken ing˚ ar? Vi vill fr¨amst l¨ara oss hela alfabetet och siffrorna. N˚ agra skiljetecken (punkt, komma, fr˚ agetecken osv) ing˚ ar ocks˚ a. Det handlar om sammanlagt 48 tecken. Alla ing˚ aende tecken ˚ aterges i appendix.

7

1 Inledning

1.7 Koncentration Vissa bokst¨aver ¨ar l¨attare att l¨ara sig ¨an andra, somliga blandar man l¨att ihop. Vilka tecken det handlar om varierar fr˚ an person till person. Det ¨ar viktigt att koncentrera sig under respektive lyssningspass. Sl¨olyssna inte med pennan i hand. Skriv alltid samtidigt som du tr¨anar. Det ¨ar kopplingen mellan ¨ora och hand som vi ska tr¨ana upp. Att lyssna utan penna a¨r inte meningsl¨ost men det st¨aller h¨ogre krav p˚ a koncentration, och det ¨ar inte s¨akert att du kan skriva ner tecknen bara f¨or att du korrekt kan ta emot dem i huvudet. Med mer erfarenhet kommer du att automatiskt kunna ta emot kortare stycken i huvudet direkt, men d¨ar ¨ar vi inte ¨an.

1.8 Anv¨ and tiden! Det ¨ar viktigt att inte traggla on¨odigt mycket med vissa tecken, om de redan sitter d¨ar de ska. Kan du tecknen tillr¨ackligt bra, g˚ a d˚ a vidare med ytterligare en grundlektion. Kan du inte tecknen tillr¨ackligt bra, f¨ors¨ok d˚ a inte tv˚ angsinl¨ara ytterligare tecken. Att forcera inl¨arning a¨r aldrig bra. Stanna ist¨allet kvar p˚ a den uppn˚ adda plat˚ an och tr¨ana ¨ m¨angdinl¨arning tills du k¨anner dig trygg med de tecken du l¨art dig hittills. Overinl¨arning ¨ar d¨aremot av godo. Det ¨ar aldrig fel att g¨ora om tidigare lektioner. Var och en best¨ammer sj¨alv n¨ar n¨asta lektion ska tas — ingen annan. Lektionsinneh˚ allet a¨r s˚ adant att det inte ska kr¨avas en o¨verm¨ansklig arbetsinsats f¨or att h¨anga med. Men ˚ atminstone minst en halvtimme i veckan b¨or anv¨andas f¨or enskild tr¨aning. Ju mer desto b¨attre f¨orst˚ as, du ¨ar sj¨alv ansvarig f¨or att m¨angdtr¨aningen skall lyckas. M¨arker du att att du fastnat m˚ aste du p˚ a egen hand tr¨ana vidare s˚ a att du ¨ar i takt med ¨ovriga vid n¨asta sammankomst. Se till att ta tillvara all m¨ojlig tid till att tr¨ana n˚ agot lektionspass eller bara lyssna till telegrafitecknen. Mycket tid som inte kan anv¨andas till n˚ agot annat kan faktiskt anv¨andas till att tr¨ana telegrafi: Varf¨or inte ta med freestylen p˚ a bussen eller lyssna p˚ a lektionerna i bilen p˚ a morgonen med repetition senare p˚ a kv¨allen?9 All tr¨aning ¨ar viktig och om det dessutom finns m¨ojlighet till repetition a¨r f¨oruts¨attningarna f¨or effektiv inl¨arning perfekta. ¨ Ingen tid ¨ar f¨or kort f¨or att tr¨ana. Aven med korta tr¨aningspass kommer man att g¨ora framsteg efter ett tag. Lyssningspassen ¨ar inte l¨angre ¨an fem minuter f¨or att man ska kunna koncentrera sig p˚ a sj¨alva mottagningen. N¨ar du blivit van vid hur tecknen l˚ ater kan du s¨akert koncentrera dig under l¨angre lyssningspass, men f¨or att inte ¨overbelasta hj¨arnan har det visat sig att det faktiskt r¨acker med fem minuter l˚ anga tr¨aningspass. B¨ast ¨ar f¨orst˚ as daglig repetition men det kan vara sv˚ art att ta sig en kvart eller halvtimme om dagen f¨or att tr¨ana telegrafi — speciellt s˚ a om omgivningen tvingas lyssna samtidigt.

9

Vid brist p˚ a papper kan man till exempel ”skriva” med pekfingret p˚ a kn¨ aet.

8

2 Tips vid inl¨ arningen

I huvudsak ¨ar det bara att b¨orja med lektionspass 1 och k¨ora d¨arifr˚ an. Det finns vissa saker som st¨andigt ˚ aterkommer och som kanske kan vara bra att k¨anna till under kursens g˚ ang: • Vissa tycker att det k¨anns b¨attre att skriva tecknen p˚ a rutat papper ¨an enbart linjerat. Det ¨ar v¨al en smaksak men kan ge en viss trygghet att det ska in ett tecken i varje ruta. Prova! • Om du missat ett tecken, skriv d˚ a ett ” ” i dess st¨alle och forts¨att omedelbart med n¨asta tecken. F¨ors¨ok inte komma ih˚ ag det f¨orlorade tecknet f¨or att skriva dit det senare. Anv¨and all koncentration till att ta emot n¨asta tecken. • Till en b¨orjan ¨ar man s˚ a koncentrerad p˚ a mottagningen att man l¨att st¨ors av att raderna tar slut. L¨agg d˚ a papperet p˚ a bredden ist¨allet f¨or p˚ a h¨ojden s˚ a kommer inte radbrytningarna s˚ a ofta. • Koncentrationen ¨okar om du anv¨ander h¨orlurar. Det ¨ar en viss skillnad att h¨ora ljudet uppst˚ a praktiskt taget inuti huvudet ¨an p˚ a n˚ agon meters h˚ all. Med lurar avsk¨armas man effektivt fr˚ an andra ljud, man blir mindre st¨ord av omgivningen — och man st¨or omgivningen mindre ocks˚ a! • De f¨orsta lektionerna brukar g˚ a helt som f¨orv¨antat, tecknen sitter d¨ar dom ska och man b¨orjar bli van vid att det hela ¨ar r¨att l¨att. D¨arf¨or blir man l¨att lite besviken efter cirka 10–12 bokst¨aver. Det ¨ar inte ovanligt att man just vid denna m¨angd tecken b¨orjar f˚ a lite sv˚ art att ¨oversk˚ ada sin palett med bokst¨aver. Var inte orolig f¨or det. Det ¨ar en effekt av att inl¨arningen g˚ att raskt och att vi inte ¨ar vana vid att hantera ”tutljud” p˚ a det h¨ar s¨attet. Om bara 90% av texterna blir korrekta s˚ a forts¨att, tecknen kommer att falla p˚ a plats snart. Om det k¨anns v¨ aldigt sv˚ art och f¨orvirrande just h¨ar s˚ a kanske n˚ agra dagars uppeh˚ all kan vara av godo. Men var f¨orsiktig: Inte mer ¨an knappt en vecka, sedan b¨orjar man gl¨omma ist¨allet och d˚ a m˚ aste vi b¨orja om fr˚ an b¨orjan igen, n¨astan. • Uppeh˚ all i tr¨aningen b¨or undvikas. Det ¨ar tydligt att ett uppeh˚ all p˚ a cirka en vecka kan till˚ atas, blir det mer ¨an s˚ a kommer du att gl¨omma tecken och m˚ aste k¨ora gamla

9

2 Tips vid inl¨arningen lektionspass igen. Du kommer att m¨arka att de f¨orsta lektionernas tecken inte ¨ar sv˚ ara att komma ih˚ ag medan de senare kommer att beh¨ova en uppfr¨aschning.1 • Vissa tecken verkar fastna betydligt b¨attre ¨an andra. Du m¨arker att kursens f¨orsta tecken sitter som gjutna medan de senare h¨anger mer l¨ost. T¨ank inte p˚ a det f¨or mycket. S˚ a l¨ange ”90%-regeln” h˚ aller, s˚ a forts¨att att l¨ara nya tecken. De gamla fastnar vad det lider och faktiskt kan det vara s˚ a att koncentrationen p˚ a nya tecken g¨or att de gamla automatiskt sitter b¨attre. • R¨ att vad det ¨ar kommer de l˚ anga tecknen ”.” (di-da-di-da-di-da) och ”0” (da-da-dada-da) in i kursen. Tecknen hittills har varit betydligt kortare och du har sannolikt utarbetat en l¨amplig rytm f¨or dem. Det k¨anns obehagligt att pl¨otsligt ha s˚ a l˚ anga tecken i den tidigare j¨amna str¨ommen. T¨ank d˚ a p˚ a att det ¨ar en tanke bakom placeringen och metoden f¨or att eliminera problemet heter eftersl¨ apning. Med det tidigare n¨amnda ”gummibandet” mellan o¨rat och handen intr¨anat k¨anns inte tecknen s˚ a l˚ anga. Det g¨aller att v¨ anta ut varje tecken innan pennan b¨orjar skriva. Det ¨ar en viktigt del av mottagningsf¨ardigheten. • Om man bortser fr˚ an ”minikaoset” vid 10–12 tecken kommer det visa sig att den ¨ovriga inl¨arningen ¨ar i huvudsak line¨ar, dvs kursens 24 lektioner kommer att vara avslutade p˚ a ungef¨ar 4 g˚ anger den tid det tog att arbeta sig fram till dessa f¨orsta tecken. D˚ a alla lektionerna ¨ar avklarade m˚ aste man tr¨ana f¨or att bef¨asta s¨akerheten i mottagningen och ocks˚ a att ta emot klartext. Men eftersom alla f¨orekommande tecken redan ¨ar inl¨arda kommer detta inte ta lika l˚ ang tid. • Om du anv¨ander kursen p˚ a egen hand och inte styrs av lektionstr¨affar kan du med daglig tr¨aning g¨or stora framsteg ocks˚ a. Kom ih˚ ag att uppeh˚ all i tr¨aningen p˚ a mer ¨an en vecka inverkar negativt.

2.1 S¨ andning N¨ar ungef¨ar 2/3 av kursen ¨ar genomg˚ angen ¨ar tiden mogen f¨or s¨andningstr¨aning. Det visar sig att god mottagningsf¨orm˚ aga inte automatiskt ocks˚ a betyder att man s¨ander bra. Det finns flera orsaker till detta varav den mest tydliga ¨ar att vi hittills tr¨anat ”fr˚ an ljud till tecken” inte tv¨artom. En tydlig s¨andning a¨r A och O f¨or att kunna kommunicera med morse. S¨ander du orytmiskt eller har helt fel avst˚ and mellan teckendelarna s˚ a kan du vara s¨aker p˚ a att du 1

I det h¨ ar sammanhanget kan man undra hur mycket morse m˚ aste repeteras f¨ or att man inte ska gl¨ omma det helt och h˚ allet? Erfarenheten visar att, bara man en g˚ ang l¨ art sig det hela ordentligt, sitter kunskapen d¨ ar i flera ˚ ar ˚ atminstone. Eftersom du kommer att m¨ arka att morse ¨ ar ett effektivt kommunikationsmedel via radio ges det s¨ akert tillf¨ alle till ˚ atskilliga kontakter per ˚ ar och det r¨ acker f¨ or att h˚ alla morsen vid liv. Sannolikheten ¨ ar dessutom stor att du efter ett ˚ ars kontakter h¨ ojt b˚ ade s¨ akerheten och takten i mottagningen (90–100-takt ¨ ar inte ovanligt).

10

2 Tips vid inl¨arningen g˚ ar miste om m˚ anga kontakter. Du kan ocks˚ a vara s¨aker p˚ a att du h¨ors b¨attre genom st¨orningar om du s¨ander ”rent” dvs utan personliga egenheter i nycklingen. Vi kan nu s˚ a m˚ anga tecken att vi kan tr¨ana s¨andning varhelst vi ser en text — inte alla tecken kanske, men tillr¨ackligt m˚ anga f¨or att det ska vara meningsfullt att b¨orja s¨andningstr¨aningen. F¨orsta steget ¨ar att koppla ett tecken till ett ljud. Se till att g¨ora det s˚ a ¨ ofta du kan. Ovningstext finns ¨overallt: bokryggar, v¨agskyltar,. . . Det finns alltid n˚ agra bokst¨aver p˚ a bilarnas registreringsskyltar som du kan ¨ova p˚ a. Ljuda tecknen antingen genom att s¨aga de ”da” eller ”di” som kr¨avs eller nynna ljuden f¨or dig sj¨alv. Efter ett tag sitter denna omv¨anda koppling s¨akert. P˚ a samma s¨att som att mottagningen ¨ar en reflex ska s¨andningen vara det ocks˚ a. Med en telegrafinyckel och en summer kan n¨asta moment s¨andningstr¨aningen ¨ovas. Det g¨aller att nyckla de olika teckendelarna exakt som de l˚ ater p˚ a lektionerna. N¨oj dig inte med mindre ¨an att det l˚ ater exakt likadant! Ett s¨att kan vara att s¨anda samtidigt med lektionspassen en text som du tidigare tagit emot. Om man s¨ander lite f¨or snabbt p˚ a n˚ agot tecken eller g¨or f¨or l˚ anga ”di” eller ”da” avsl¨ojas det omedelbart. Vanliga fel ¨ar att ett ”ditt” ¨ar f¨or kort, att avst˚ andet mellan teckendelarna inom ett tecken ¨ar f¨or kort, och att avst˚ andet mellan tecknen a¨r f¨or l˚ angt. Har du m¨ojlighet l˚ at n˚ agon kunnig person lyssna p˚ a din s¨andning ocks˚ a, det ¨ar alltid sv˚ art att vara tillr¨ackligt sj¨alvkritisk. Har du m¨ojlighet skall du anv¨anda stereoh¨orlurar och koppla in ditt eget ljud i ena kanalen och ¨ovningstexterna i den andra. Med denna uppkoppling kan du tr¨ana sk styrd s¨ andning. Varje felaktig teckendel du s¨ander m¨arks mycket tydligt d˚ a ljuden blir olika ¨ i h¨orluren. Aven garvade telegrafister brukar bli f¨orv˚ anade ¨over att de, trots all ¨ovning, inte s¨ander s˚ a ”rent” de borde.

2.2 Sammanfattning Allts˚ a: • Inga ”punkter och streck”! • Tr¨ana regelbundet! ¨ • Aven korta tr¨aningspass ¨ar nyttiga! • Lyssna p˚ a tecknen! • Skriv alltid och sl¨ apa efter! • Du kan! Det ¨ar ingen magi — det handlar om att tr¨ana upp reflexer.

11

Del I

Appendix

12

Telegrafitecknen i kursen, sorterade efter lektionspass. Lektionspass 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24

Tecknet. . . K M R S U A P T L O W I . N J E F 0 Y V , G 5 / Q 9 Z H 3 8 B ? 4 2 7 C 1 D 6 X ˚ A ¨ A ¨ O √ — = + ˜

Bokstaveras. . . Kalle Martin Rudolf Sigurd Urban Adam Petter Tore Ludvig Olov William Ivar Punkt Niklas Johan Erik Filip Nolla Yngve Viktor Komma Gustav Femma Br˚ akstreck Qvintus Nia Z¨ata Helge Trea ˚ Atta Bertil Fr˚ agetecken Fyra Tv˚ aa Sju Caesar Ett David Sexa Xerxes ˚ Ake ¨ Arlig ¨ Osten V¨anta Bindestreck ˚ Atskillnad Slut Lystring

13

Och l˚ ater som. . . da-di-da da-da di-da-di di-di-di di-di-da di-da di-da-da-di da di-da-di-di da-da-da di-da-da di-di di-da-di-da-di-da da-di di-da-da-da di di-di-da-di da-da-da-da-da da-da-di-da di-di-di-da da-da-di-di-da-da da-da-di di-di-di-di-di da-di-di-da-di da-da-di-da da-da-da-da-di da-da-di-di di-di-di-di di-di-di-da-da da-da-da-di-di da-di-di-di di-di-da-da-di-di di-di-di-di-da di-di-da-da-da da-da-di-di-di da-di-da-di di-da-da-da-da da-di-di da-di-di-di-di da-di-di-da di-da-da-di-da di-da-di-da da-da-da-di di-da-di-di-di da-di-di-di-di-da da-di-di-di-da di-da-di-da-di da-di-da-di-da