Skol Kamp Nu!

En pamflett om skolan och samhället. Utgiven av SUF· Stockholms skolgrupp 1997.

,

,

I •

vA. MF/N NERR.F, MEN MAMMA HAT /IVTYG G-ESkR/VIT

Samhället

r,

I

Först några påståenden:

* Den svenska skolan är rasistisk och kvi nnoförtryckande

* Den 'delar för all framtid upp eleverna i de som bestämmer och de som lyder

*tvingar I stället för att ge en helhetssyn på kunskap den fram faktapluggande * Den dödar självständigt tänkande, samarbete och opposition

* Den svenska skolan fyller helt enkelt sin funktion i ett kapitalistiskt, rasistiskt och sexistiskt samhälle!

Skola. Bara namnet får en att tänka på mögliga korridorer, enväldiga lärare, grön potatis, mobbning , trasiga böcker, sega lektioner, långa dagar... Hur kunde det bli så? Hur kunde det som är något av det bästa med människan - att vi tycker om att lära oss en massa saker - bli förknippat med tristess

2

och ångest? Att vårt fullkomligt självklara intresse för omvärlden , för hur saker och ting hänger ihop, för att lära oss praktiska saker - alltså för kunskap måste läras in på ett sätt som nästan ingen tycker är intressant? Att skolan i själva verket dödar kunskap, i stället för att ge kunskap?

EN G005ÅGA~ES AKEtrJOKO VAR' SOOO /lit B/lED DCH 6000M L~N6

FöRArT INHÄN6NA

MA~KEII/ KÖPTE HAN 6rOLPA/(,SOM SkULLE pl.Aa/(AS 20M F~II/

VA~N'N. HUll MÅ'N6A",

6TOLPA~

KCPTc HAN.~

industrialismen slog igenom tvingades folk in till städer öeh Egentligeng$.r det inte att tala om~ bruksorter för att jobba i fabriker. ~ skolan utan att se på hur den Detta skapade en massa orolighänger ihop med samhä"et i :" ; heter, för ingen flyttade friv~lIigt. övrigt. Därför följande lilla historie- ' Samtidigt kom nya socialistiska lektion: läror som sa att alla var lika För länge sedan var det bara mycket värda - låt inte prästen och brukspatron bestämma över överklassen sQm kunde skicka dig! I denna omställning införde sina barn till skolan. Kunskap staten folkskolan och skolplikten. ansågs farligt för vanligt folk. Om de fattade hur världen hängde Syftet var inte att lära ut praktisihop kanske de skulle ifrågasätta ka saker, utan att behålla kontfolkyrkan och staten och kanske till len över folket, trots de oroliga ·-1l och med största enväldet? tiderna och de nya "farliga" lärorPå den tiden lärde människorna na. Därför fick de lära sig att sig sitt yrke av äldre från samma frukta Gud och Konungen, och att samhällsklass, i stället för i skoom man inte gör läxan eller lyder lan. Skomakaren lärde ut sina läraren får man stryk eller får kunskaper till sin son eller en ställa sig i skamvrån. Målet var helt enkelt lojala samhällsmedborlärling, döttrarna lärde sig hushållets alla bestyr och sitt yrke av gare. äldre kvinnor. Det gick bra, efterFörst senare, när industriaIissom tekniken och vetenskapen men nått längre och "välfärdsstainte var så utvecklad. ten" började byggas ut, började Men sedan hände en massa skolan användas för att ge barnen kunskaper och färdigheter. Det saker. När kapitalismen och

Skolan' i historien

4

~'"

blev nödvändigt, ~ftersom arbetsuppgifterna i samhället blev allt mer komplicerade. På 60-talet exploderade utbildningsväsendet. Nya gymnasieskolor växte upp som svampar ur jorden, och väldigt många - även arbetarbarn - sökte sig till universitet och högskolor. Industrin gick för högvarv, och samtidigt byggdes den offentliga sektorn sjukhus, dagis, socialtjänsten, bibliotek etc - ut allt snabbare. Det förutsatte att även kvinnor i alla samhällsklasser fick viss utbildning, eftersom det var de som skulle jobba där i den offe'ntliga sektorn. ,. Men sedan kom 70-talet. Det blev oljekris, arbetslöshet, sparpaket. .. Och antalet studerande sluta att öka. Klassamhället har sedan dess blivit allt tydligare. Rika har blivit rikare, fattiga fattigare. Vissa bostadsområden blir allt lyxigare, medan andra 'förtåller. Och /samma sak i skolan - det

har blivit ännu tydligare vilka SKolor som är "fina", och vilka som är slumrniga. Det märks också oerhört tydligt i vilka som slås ut av skolan och vilka som klarar elddopet och pluggar vidare: Bara sju procent av barnen till outbildade läser vid universitetet, medan 45 procent av barnen till högre tjänstemän gör det. Precis som i det gamla klassamhället gäller i det nya: Tro inte att du kan bli något... Dagen's makthavare ser, precis som alltid förr, helt enkelt till att de får den skola de vill ha. Och det beror på att skolan är ett av de viktigaste redskapen de har! -,

Kapitalism Men innan vi går in på vad vi tycker om dagens skola, och mer om vilken funktion den spelar för dagens makthavare, måste vi berätta lite om hur vi tycker att dagens samhälle fungerar över

6

!

huvud taget. Även om det blir lite listerna som ytterst skapar lagarkortfattat och förenklat här, hopna. pas vi att ni fattar poängen. Förutom att kapitalisterna är Som vi sa i början lever vi i ett överrepresenterade i riksdagen , kapitalistiskt, rasistiskt och sexisär Sveriges demokrati inte särskilt tiskt samhälle. utvecklad. Vi kan bara rösta vart Kapitalism är det ekonomiska fjärde år om vilka som ska sitta i system som idag finns över hela vissa politiska församlingar, men världen. Enligt kapitalismen har vi kan till exempel inte rösta på de som äger rätt att göra vad de I vem som ska leda företaget vi vill med sin egendom (så länge de arbetar på. Vi har ingen ekonomisk demokrati, trots att "alla" inte bryter mot lagen ... ). Det är därför kapitalisterna (= de som nuförtiden säger att ekonomin är harmycket pengar genom att det viktigaste av allt, och trots att spekulera och äga i stället ·för att de i nästa.andetag säger att vi arbeta) i dag får suga ut sina lever i en demokrati. i,_Aställda. Det är därför de 'får "'~'';'utsa ner naturen med sina Politiker/staten fabriker. Det är därför deras egna rikedomar växer på hög, medan Förutom kapitalisterna är naturligtvis också politiker makthavare. andra svälter ihjäl. Men vi tycker inte att man ska Kapitalisternas verksamhet har överdriva deras makt. I alla stora nämligen bara ett syfte - att tjäna !?å mycket pengar som möjligt. frågor är politiker - oavsett parti .. I vårt samhälle betyder pengar bakbundna av kapitalisterna. Politikernas främsta uppgift är att makt. Rika har mer makt än skapa gynnsamma lagar och fattiga. Detta gäller på alla områvillkor för kapitalisterna. Men de de[l : Rika äger tidningar, radiomåste också medla mellan kapitaoch TV-stationer, opinionsinstitut. listerna och den utsugna majoriteDe har "viktiga" poster i samhället ten av befolkningen. För om vi får - politiker, företagsledare, jurister, ekonomer, journalister, militärer... det för fattigt och eländigt är De sitter i riksdagen, och företrächansen större att vi gör uppror. Politikerna bestämmer över der där sina kapitalistiska kompistaten, som består av "mjuka" sar. Så även om kapitalisterna . måste hålla sig innanför lagens institutioner som skola, sjukvård och socialkontor, och "hårda" o,. r~märken (långt ifrån alla gör visserligen det) är det inget stort institutioner som polis och militär. problem - det är nämligen kapitaEgentligen fyller båda sorternas 6

tJf.-.".

institutioneJ samma syfte, att hålla de utsugl)a på plats och se till att de jobbar ordentligt, men den ena sorten är förebyggande och den andra sätts in i nödfall. Om folket gör uppror, kallas "de hårda" in för att slå ner folket.

, .... ~

och andra barns ret och mobbning vet vi vad som är "rätt" och

!',fel" .

.... ' Det präglar oss för hela livet, och kvinnors underordning fortsätter i skolan, på arbetsmarknaden, i familjen ... , På ett sätt .kan man därför säga att alla män är makthavare Sexism ., åtminstone i förhållande till kvinMen förutom kapitalister och =:. nor.' Det behöver självklart inte betyda att alla män medvetet · polt~iker' ftnns ,det andr'å typer av makt och makthavar~i 'samhället. ' försöker förtrycka kvinnor. Men hotet hänger över alla kvinnor. · Når sage(,att samhäll~t är ;':sexistiskt, 'menar vi att det över Från låg ålder får tjejer stå ut med ali(finns ett förtryck mot kvinnor. sexuella "skämt", trakasserier, hot ·'O'rdet har ingenting med sex att om våld, incest eller våldtäkt. göra, utan syftar på engelskan, Du tror kanske att det är exdär sex kön. Sexism är alltså tremfall, men så är det inte. Det är förtryck grundat på könstillhörigmycket vanligare än man tror, och dessutom, även om en tjej inte het. Från spädbarnsåldern behandsjälv drabbas ;direkt vet hon att hon kan drabbas. las flickor och pojkar olika. Om Visste du att det sker en våldlilla Lisa sitter och gråter: "Oj, hur känns det lilla gumman". Om lille täkt i Sverige var 20:e minut, eller Alfredo:"Men inte ska väl du sitta att en kvinna misshandlas till döds varje vecka aven man? här och gråta som en liten flicka!" För att hålla kvinnor på plats Kvinnor ska vara svaga, män ska vara starka, det får vi lära oss finns också bland annat porren. från början. Och på samma sätt Det är en hel industri, en av världens största faktiskt. I porren ska flickor vara snälla, pojkar busiga, flickor koncentrerade, förmedlas en kvinnobild som pojkar starka, flickor har dockor, ingen kvinna kan identifiera sig pojkar bilar... Dessutom straffas med, en kvinna som hela tiden är sexuellt tillgänglig och helt underden som beter sig "fel". Alla ska bankas in i normen. Det här sitter ordnar sig mannens vilja och så djupt att det inte behövs några makt. Det finns klara samband mellan porr och övergrepp på lagar som stiftar om det, bara genom vuxnas tillrättavisanden kvinnor.

'vi

=

7

. 'ib

Rasism Sverige är ett mång kulturellt saJllhälle. Det är jävligt häftigt och tillför en massa till vårt samhälle. §~mtidigt innebär det naturligtvis en och annan konflikt mellan människor med olika bakgrunder. De människor som flyttat till Sverige och deras barn kallas invandrare. De är självfallet ingen enhetlig grupp, de består ju av människor från hela världen, från olika kulturer och samhällsklasser. De har också olika förutsätt:. ningar att klara sig i Sverige, och behandlas på olika sätt av svenskar - men ändå, vissa generella drag kan man se, och . det beror ju mest på att de behandlas som en ganska enhetlig grupp här. Trots att invandrare har en massa erfarenheter som inte "svenskar" har, och trots att de ofta är (minst) tvåspråkiga diskrimineras många av dem i arbetslivet, i skolan och i samhället i stort. Detta grundläggs redan i skolan , där invandrare eller barn till invandrare i genomsnitt får sämre betyg och slutar skolan tidigare än andra svenskar. Över allt möter människor från andra kulturer än den svenska eller västeuropeiska, eller med ett annat utseende än svenskar, särskilda svårigheter, diskrimine-

8

ring och övergrepp. I Sverige lär ·. vi oss att den svenska kulturen är normal, medan alla andr~ä.r ' konstiga. På så vis har alla infödda svenskar ett maktövertag över alla invandrare här, även om alla infödda inte är rasister eller emot invandring. Förutom allt våld från fascister och rasister finns det andra former av rasism. Vi lär oss att se det som självklart att svenska företag har rätt att utnyttja naturresurser och arbetskraft i fattigare länder. Och när fattiga.eller förtryckta människor flyr till $verige för att överleva, kastar vi ut dem ur landet. Om de över huvud taget släpps in, förstås. Det är helt klart olika former av rasism, som den svenska "antirasistiska" regeringen står för. Och i sitt dagliga liv - i och utanför skolan - får de lära sig sitt "rätta värde": "svartskalle", "åk hem", "du hör inte hit". Eller bara lära sig vad som är "normalt" - i alla barnböcker är barnen "vita", och TV-program från resten av världen handlar om svtiltande afrikaner, fanatiska araber, prostituerade asiater, och så vidare. Det finns fler liknande maktförhållanden, fler grupper som är underordnade därför att de inte anses vara "normala". Till exempel homo- eller bisexuella, fysiskt eller psykiskt handikappade och så vidare.

,sAMMA SAK :MYCKEr BlAHA, BLAHA MEN IJtI~N TKAlKeR. HAR I LANOET'

Ungförtryck När vi pratar om makt, menar vi inte att det är så enkelt som att makten upprätthålls och lever vidare genom att makthavarna har tillgång till kulor och gevär. Nej, makten är mer komplicerad än så. Dess ideologi, alltså tankesätt, kommer till uttryck över allt - i massmedia, hos politikerna, i skolundervisningen, i reklam, i filmer och så vidare. Den finns till och med inom oss - vi bär alla med oss makthavarnas ideologi i våra värderingar och vårt beteende. Därför är makten så svår att komma åt. De: flesta av våra värderingar formas när vi blir små. Det är när vi är unga som vi formas och blir till dem vi blir. Och för att vi ska bli till dem som makthavarna vill att vi ska bli, måste vi formas på "rätt" sätt. Det är en viktig anledning till att staten kostar på alla

medborgare minst nio år i skolan! För att indoktrineringen ska kunna fungera bra finns det något vi kallar ungförtryck. Det betyder att alla upp till en viss ålder är utsatta för diskriminering. När vi är unga gör vi motstånd mot allt förtryck vi blir utsatta för. Men eftersom hela samhället vi lever i är förtryckande, blir vårt motstånd effektivt bekämpat. En rad härskartekniker används mot oss: Vi förlöjligas, blir härmade och gullade med och blir inte tagna på allvar. Vi undanhålls information, ingen tror att vi är kapabla att förstå viktiga saker och göra saker själva. Vi osynliggörs, vuxna vänder sig till andra vuxna i vår närhet och räknar oss inte som fullständiga individer. Vi utsätts för våld och hot om våld, vi blir slagna, utsatta för

9

incest och hotas ("vänta bara tills förträffliga och demokratiska i en pappa kommer hem") och våra ," propositionsordning. Särskilfdm gränser för vad folk får göra med' " ,man inte vet vad man ska använvåra kroppar respekteras inte. "dakunskapen till. Vi dubbelbestraffas, om vi Än-då är det mest sånt man får ". frågar om saker vi vill veta mer lär~ ~ig. , "\ <:."" om hånas vi ("Ha, ha din tokstolle, Mås~e det vci~, på det sättet? hur kunde du tro nåt sånt?") men -< Självklart inteb F om vi bara leker istället får vi hÖra Vjssa~tjänar på att det är så, att vi är efterblivna och "barnslimedan de allra flesta förlorar. ga". Aterigen handlar det om skolans Vi splittras, vi får lära oss att roll fsamhället. Vilka är det som konkurrera med varandra i stället har makten över skolan? för att samarbeta. Här spelar Jo de som har makten över skolan med dess betygssystem samhället. .. ' en viktig roll. Vilka är det som tjänar på att I stället ska självfallet alla unga många gör skitjobb för en taskig lön1 '. Ii'''-, '" " behandlas med respekt och '" tillåtas upptäcka världen själva, ' Jo de som makten över samhället.'" ': ' utan ständiga tillrättavisningar från vuxenvärlden , men naturligtVilka skulle forlora på att vanIivis med hjälp från äldre! ga människor fick lära sig att ställa såna här frågor, lära sig att motstånd lönar sig, att det går att Demokrati? förändra samhället - att vi vanliga Så ser det ut i samhället i stort. I ma'nniskor också kan ta en massa början av texten skrev vi att den makt? gamla överklassen trodde att det Jo de som har'makten öv'er samhället! ~, !.,/ skulle bli uppror om alla fick utbildning. Men trots att nästan 'Och den allra farligaste fragan alla går i skolan i åtminstone nio är kanske'den vi ställde tidigare: år blev det alltså ingen revolution. Vem är det egentligen som har Kunskap visade sig inte vara så makten över samhället? farlig. Eller? I skolan får vi lära oss att vi Det beror kanske på vad man lever i en demokrati, det vill säga menar med kunskap. Att kunna folkstyre. Men så enkelt är det rabbla Hallands åar och räkna inte. Vi får välja våra representanmed procent är inte farligt för ter till kommuner, landsting och makten. Inte heller att förstå det riksdag. Men egentligen - vilka ' . '

har

10

representerar representanterna? De sitter i riksdagen, långt från vanliga människor, men omgivna av ekonomer, företagare och lobbyister för en massa särintressen som ständigt mutar dem med middagar och åsikter som gynnar deras intressen. Men hallå - det var ju oss ni skulle representera! All makt korrumperar! är ett gammalt anarkistiskt slagord. Även om man ger den allra finaste idealisten en massa makt, komm~r han/hon. att korrumperas. Därför är vi emot representation, så långt det går. I stället ska alla som berörs av ett beslut kunna vara med och fatta det.

Alla är överens om att de som äger företag har mycket makt. Samtidigt vet alla att chefer inte är demokratiskt valda. Ändå säger man att Sverige är demokratiskt! Skitsnack! säger vi. Naturligtvis ska alla som jobbar på ett ställe ha rätt att fatta besluten där, och det gäller även alla elever och personal i skolan. Dessutom är så att nästan alla som har makt i Sverige är vuxna vita män. Naturligtvis tar de i första hand hänsyn till andra vuxna vita män. " . Det är därför det ser ut som det gör idag, med rasism och sexism, trots alla fina ord från stat och kapital.

.\!

~"'i'"

11

"

Skolan

". r;,Y"~·

,

Skolans' funktion ;,':--

. !

Men nu ska vi diskutera skolans roll i det här förtryckarsamhället. Kortfattat kanske man kan säga att skolan i huvudsak fyller tre funktioner i det här samhället. En ekonomisk: Skolan ser till att tillhandahålla den arbetskraft samhället kräver, samt att hålla unga borta från arbetsmarknaden när vi tvingas gå i skolan. En "insocialiserande": Skolan ser till att få oss lagom avtrubbade, 'fofms·'oss till förtryckare och förtryckta, till goda konsumenter och så vidare. En f(jrvarande: Skolan tar nästan all tid för unga. Så att vi till exempel inte hinner förändra samhallet och så att vi håller oss borta från gatorna och det "övriga" samhället, där skolan bara är en liten isolerad ö. Skolans roll är alltså att producera arbetare och tjänstemän åt staten och kapitalet, samt att föra vidare alla åsikter man "ska" ha, eller som på senare år, lära oss nya - att vi lever i en demokrati, att det är rättvist att vissa är rika och andra fattiga (eller att det åtminstone inte går att göra någonting åt), att det är "naturligt" att kvinnor är hemma med barnen och inte gör karriär och så vidare. Aterigen: makthavarna ser till att de får den skola de vill ha. Och hur märks· det i skolan?

För att anpassa oss till dugliga arbetare måste vi komma i tid på morgnarna, och ha rast endast när det står på schemat. Schemat får vi förstås inte heller bestämma själva, varken lektionsordning · eller tider. Ofta får vi flera håltim- ·· mar när vi inte har just nåt att göra, eftersom skolmiljön är helt ostimuierande.

Krossa pluggskolan! Men det tyngsta kapitlet är ändå undervisningen. Det är en enorm process av undanhållande av information. Vi får visserligen information, men vi fås att tro att det vi lär oss är Sant och Rätt och att vi inget annat behöver veta. Vi får lära oss att kapitalismen, eller "marknadsekonomin", är överlägsen socialismen (Observera att vi inte har något till övers för de diktatoriska systemen i före detta öststaterna - men det är faktiskt inte den enda formen av socialism!). I historieundervisningen lär vi oss mest om gamla kungar, i stället för till exempel den ständiga kamp mot överheter som trots allt förts i tusentals år. Vi lär oss om en massa gubbar och vad det gjort, men nästan ingenting om hur kvinnor levde, eller för den delen om insatser som enskilda kvinnor gjort . . Vi lär oss en massa om Sverige 13

förmedlar således deras världsoch väst, men nästan ingenting bild . om resten av världen. Ä ven praktiska ämnen fyller en Vi får läsa om hur Europas funktion för förtryckarsamhället. kolonialstater sög ut Afrika, Asien På gympan lär vi oss tävla och och Sydamerika för hund,rata,ts ~r konkurrera. På musiken får tjejer sedan, men inte att utsLJgningen ' sjunga pipigt och män dovt, fortsätter och är värre ~~åg ,ä'n fastän det inte är någon större någonsin. . ',; , skillna~ 'på våra register. På Vad vi däremot inte får lära oss hemkunsKapen lär vi oss att det i skolan är till exempelhur samär självklärt att äta kött. hället egentligen fungerar, varför Allt det här utsätts unga för, dag världen ser ut som den gör och efter dag, år efter år, i en miljö hULmänniskor i alla tider har som oftast är skadlig för oss: kämpat för en bättre värld. Och så vidare. Men det är inte hårda stolar, låga bänkar, asbest, damm och mögel, dålig skolmat. bara det vi lär oss som är ett Och måttet på att vi "lärt" oss, problem, utan också hur vi lär oss är hur vi klarar av proven . Skoldet, om vi nu gör det vill säga. systemet försöker påstå kunskap Informationen lärs ut på ett tråkigt sätt och ofta används ett språk vi kan mätas hur enkelt som helst. Det är bara att göra ett litet prov har svårt att förstå. Undervisningsom läraren kan räkna ihop och en utgår fortfarande oftast från poängsätta. Men det enda som katedern . En lärare står och mässar i timmar inför elever som kan mätas på det sättet, är förmågan att rapa fakta. Vilket år sköts tvingas lyssna. Man får bara en bok att läsa, inga alternativ, ingen Gustaf III? Vad heter Bulgariens egen kunskapsinhämtning. Här huvudstad? Hur många äpplen finns i Lisas korg om ... ? finns bara en sanning. Vi får sällan tid att tänka efter själva och Men hur mäter man diskussioatt diskutera med våra klass komner, ifrågasättanden, opposition ... pisar. Eftersom skolorna har så lite Stoppa betygshetsen! pengar får vi böcker som är En stor bov i dramat är naturligtvis gjorda av olika företag, som ser det här med betyg. en bra chans att prångla ut det de -tjänar på i längden. Dagstidningar En del tycker att betyg behövs som en morot - men säger aldrig används också allt flitigare i ,. att det snarare fungerar som undervisningen, och även de är piska. Om skolan var lite roligare, ägda av rika, vuxna, vita män och 14 "...-,.-"

skulle väl dessutom själva kunskapstörsten vara morot nog! En del tycker att betyg behövs för att göra uttagningar till gymnasie- och högskolor - men säger aldrig vilka som väljs ut, nämligen medelklassens barn i mycket högre grad än arbetarklassens! Dessutom; varför göra uttagningar över huvud taget? Varför ska bara de som är "duktiga" 'få ,tiligång till trygga jobb, bra löner och frihet i arbetet? . En del tycker att flit bör löna sig - men tydligen inte kreativitet, ifrågasättande eller helhetsförstående, för det går inte att mäta i betyg. Betygen är bara ett mått på hur väl vi står ut med, och kan ta in, en trist lärares malande timme ut och timme in, och hur bra vi kan memorera vad som står i en trist bok. För att sedan under hård stress (prov) hosta upp skiten på ett papper Betygssystemet fungerar som

en cynisk vattendelare. Elever som har utbildade föräldrar har självfallet lättare att få bra betyg. Hemma får de ofta lära sig att hon/han är duktig, flitig, ordningssam och så vidare. De har hört det akademiska 'språket. Det är självklart att de ska "bli" något, och den eleven kommer sannolikt att få bra betyg och "Iyckas"åtminstone om inte personen är invandrare eller kvinna. Elever som har föräldrar som själv blev dåligt behandlade i skolan, som minns skolan med avsky och hyser misstro (ofta med rätta) mot utbildade människor, de kommer antagligen att skita i skolan alternativt ha mycket svårare att få bra betyg, och sannolikt sluta skolan efter en yrkesutbildning . Och de som inte klarar pressen, konkurrensen, de som inte "lyckas" ... De knäcks naturligtvis. "Dum", "trög", "klarar inte plug'" get", "sämst i klassen". Det självförtroende som klarar såna omdömen finns inte. Här sker utgallringen . Den personen kommer att få finna sig i det sämsta jobben, ta skit av cheferna, eller bli arbetslös: "Man får ju skylla sig själv". Men vadå, skolan är ju till för att gynna borgarklassen, och missgynna arbetarklassen! Vid varje val, från grundskolan och framåt, sorteras en mycket större del 16

arbetarbarn än akademikerbarn in ter, vilket självfallet skapar proi de fållor som försvårar för dem blem. att skaffa en hög utbildning. På så Och precis som i samhället i stort, är det "normala" fortfarande vis bevarar och återskapar skolan ett vitt och svenskt barn. . , klassamhället. Eftersom nu vissa elever har Vi tycker att i en rättvis skola så hjälper man varandra. Har någon det sämre förspänt än an,dra, svårt med något, får den extra borde väl samarbete vara bra. Att hjälp. Är någon intresserad av eleverna hjälper'varandra. Men det är snudd på omöjligt med " något särskilt, eller har särskilda kunskaper, får den utveckla det. dagens betygssystem. Vadå Men så är det sällan. Och ännu grupparbete, när man ändå får värre har det blivit på senare år, betyg - individuellt! Redan från med alla nedskärningar, som början lär vi oss att konkurrera drabbar stödundervisning, hemmed varandra, i stället för att ' språksundervisning och så vidare. samarbeta. Alla kan ju inte få I en "skola för alla" , som det så MVG ... Eller? Så först när pluggskolan, med ', _ fint heter, ska alla ges samma prov och betyg, är",j(rossad, blir · ctl?rs till utbildnin,g . Men om inte det möjligt att kunna lära sig "alla" g'es samma chans, bara för något av värde där. att de eller deras förä~Qrar ä,f . födda i ett annat land; ärd~tJ .'" . rasism!

Den rasistiska skolan Alla rasistiska och fascistiska övergrepp i Sverige har lett-till att kampanjer mot rasism har startats i många skolor. Det är naturligtvis bra, men man kan faktiskt säga att skolan fungerar på ett rasis., tiskt sätt ändå. Som vi sa tidigare, får invandrare eller barn till invandrare i genomsnitt sämre betyg och slutar skolan tidigare än andra svenskar. Mycket handlar det om ett klassproblem; invandrarna är ju den _ -. ' nya "underklassen", som ska ta skitjobben, och behandlas däref18

.

,I,

,

'

;

Den sexistiska skolan Tjejer har i genomsnitt bättre betyg än killar. Jaha, innebär det då att tjejer behandlas bättre av skolsystemet än killar? Tänk efter ett slag. Skolan, som den ser ut i dag, belönar flit, lydnad, disciplin precis de egenskaper som "bra" samhällsmedborgare ska ha enligt de styrande. Tjejerna i klassen är oftast uppfostrade till att vara just flitiga, tysta, lydiga ... Killarna agerar utåt, om de får

dåliga betyg hävdar de sig kanske på andra sätt - genom att vara roligast, starkast, snabbast. Tjejerna sitter kvar, tysta (undantag finns naturligtvis alltid!). Snarare är det så att de är mest förtryckta av alla. Om man dessutom tänker på vad vi sa tidigare, om hur olika tjejer och killar uppfostras, och om hot och våld mot kvinnor, är det inte undra på att många sitter . tysta längst bak i klassen. Alla undersökningar visar att undervisningen i vanliga klassrum nästan helt ägnas åt killarna. De pratar högst och längst på lektionerna, och lärarna riktar sig mest till dem~ Visste du att tjejernas betyg har visat sig höjas betydligt om man separerat klasser efter kön? Om tjejerna är "dåliga" och okoncentrerade i skolan får de inte alls lika mycket stöd som en kille i samma situation. Och även om tjejerna under skolan är "duktiga" och får bättre betyg i genomsnitt, värderas deras kunskap ändå lägre när de sedan kommer ut i arbetslivet. Där fortsätter trakasserierna, och de kommer att få sämre jobb med sämre lön.

Skolplikt Alla i Sverige omfattas av skollagen och måste mellan 7 och 15

års ålder gå i skolan . Eftersom det i praktiken är omöjligt att försörja sig därefter är vi dessutom tvingade att gå i skolan 3 år till. Vi tillbringar under 12 år den största delen av vår vakna tid i . skolan, och den upptar en stor del av vår "fri" -tid, eftersom vi får läxor att göra hemma. Alla vuxna har också gått i skolan när de var unga. Detta gör skolan till en stor maktfaktor. Som vi sa tidigare, är skolans uppgift att skapa lydiga samhällsmedborgare och att sortera ut "duktiga" och "dåliga~'. Skolan skulle inte vara så effektiv på det, om den var frivillig. Ärligt talathur många sitter frivilligt i skolan mellan åtta och fyra som det ser ut idag? Skolplikten gör att skolan inte behöver anstränga sig särskilt mycket för att få dit eleverna. De "måste" ju komma. Det är viktigt att veta att skolan också fungerar som en förvaringsplats för unga. Vi "måste" vara där, eftersom våra föräldrar är ute i produktionen, och unga inte anses kunna ta hand om sig själva. Och även senare; närvi inte "måste" vara där, finns det ju ändå inga jobb att få för ungdomar, förutom på McDonalds. Därför hittar de på att vi lär oss saker i skolan. Och visst, på nio år lyckas vi väl få i oss lite läsning, skrivning och räkning. Men det mesta och viktigaste sakerna 17

lär vi oss antagligen på de få timmar vi inte är i skolan. Då finns det plats för egna erfarenheter, intressanta samtal med andra, relationer, tid för bÖcker, tidningar och annan information som inte styrs av skolan. För att leva och leka. I stället för skolplikt borde tillgången till undervisning och studier vara fri, både när man är ung eller gammal. Visste du förresten att skolplikten inte gäller för religionsundervisning. Katolska eller islamska församlingar kan ordna den istället. Kanske SUF kunde ta över samhällskunskapen också?!

Splittring Skolans uppgift är alltså att göra oss till dugliga samhällsmedborgare. Men för att vi ska gå att manipulera krävs det att vi lyder alla som sysslar med det: vuxna, lärare och annan skolpersonal. För att hålla oss i schack samarbetar de väl , lärarna ringer omedelbart hem om vi gör något fuffens, har konferenser om oss som individer som vi inte får vara

18

med på, och fattar alla beslut om undervisning och skolmiljö trots att det är vi som går i skolan. För att lugna oss finns oftast ett elevråd , där en representant från varje klass får fatta vissa mindre beslut (vilken färg vi ska ha på matsalsgardinerna etc) och tillåts tycka saker om vissa större beslut. Allt för att vilseleda oss och för att få oss att tycka att det är rätt att välja representanter att föra vår talan. Splittringen i skolan är total. Vi skiljs från våra vänner när vi delas upp i klasser, inte efter vad vi kan eller vill lära oss, utan efter när vi är födda. Klasserna splittras på nytt efter mellanoch högstadiet, och flera måste byta skola. Loven läggs på olika veckor runt om i landet (för att reseföretagen ska tjäna mer pengar) och vi får svårt att träffa våra kompisar i resten av landet och vänden . Vi tvingas konkurrera om lärarens uppmärksamhet och bra resultat på läxförhör och prov, för att i slutändan få bra betyg. Vi fås att tro att betyg är ett mått på hur värdefull en person är, eller åtminstone ett mått på nåns intelligens.

t· .,

. ."

--:f,- ,:,. ~

• ~~

'...

',-: >'

>:; '.

.,.

. Vår syn på saken

lister vara emot att människor får välja skolform. Det pågår en del intressanta och frihetliga pedagoUnder det nyliberala 80-talet giska experiment i vissa friskolor. ifrågasattes det svenska skolsysMen samtidigt är det uppenbart temet kraftigt. Vissa tyckte att att skolpengen kan fungera som kommunpolitiker, föräldrar och en subvention av rika människors elever borde få mer inflytande privatskolor, och ens föräldrars över skolan, i stället för staten. plånbok får avgöra hur bra skola Andra tyckte att skolsystemet man får gå i. behandlade alla för lika, så att Segregationen mellan olika inget spelrum för individen fanns. klasser och mellan "svenskar" och Bakom detta vackra tal dolde sig "Invandrare" har ökat den senaste ofta en vilja från borgarna att tiden, vilket hänger i hop med det bryta upp från den svenska ennya systemet. Kanske inte så hetsskolan för att kunna sätta sina barn i en "finare" skola än mycket på att skqlorna får olika mycket resurser, utan för att grannens ungar. föräldrarna föredrar att barnen går 1991 las ansvaret för skolan över från staten till kommunerna. i samma skola som barn från Men motiveringen var knappast deras samhällsklass. I praktiken blir det då "A-" och "B-"skolor, ökad demokrati, utan för att "ge incitament till/ .. .! ett vardagligt med olika mycket "problembarn" rationaliseringsarbete på kommuoch olika inriktning på undervisnal nivå". Alltså att spara pengar! ningen. Och "skolpeng" infördes, vilket i Och i ett samhälle som präglas princip betyder att föräldrarna får av klassojämlikheter, vilka är det en check att betala valfri skola som gynnas av "större frihet"? Jo, med. medel- och överklassen. De Detta öppnade för en konkurhinner bläddra igenom tjocka rens mellan olika skolor, som kataloger över olika skolor och försökte profilera sig på olika sätt. välja rätt. be hinner med föräldramöten och Hem & Skola. När Om det finns en del att säga. segregationen ökar mellan olika Parallellt med allt detta finns skolor, ökar också skillnaden i också mer radikala föräldrar och elever, som ville sätta sina barn i föräldrars engagemang. Det här är visserligen problem en annorlunda skola, som inte lika mycket som de ·vanliga" präglas som är svåra att lösa i dagens samhälle. Vi tycker att alla ska ha av disciplin och stel undervisning. Vi kan inte som frihetliga sociarätt att fritt välja skolform, men

Friskolor då?

20

· -.,,"

idag har inte alla samma rätt. När alla människor har samma förutsättningaJ;,då kan vi tala om frihet.

"Elevdemokrati" ~ Under 80- och 90-talet har många ' politiker börjat tala om elevinflytande över skolan. Det är naturligtvis bra, och många lärare, föräldrar och elever är ärligt engagerade,för att uppnå sådant. Nu 1997. ~~rjarett försöksprojekt, s6m ,g år 'ut' p~rått kommunerna och skoio~ii, ~ ,~ tom vill-;- kan tillsätta "elevstyreiser" , där el),.; . majoritet elever, tillsammans med lärare och rektorer, bestämmer över vissa saker, som skolans inriktning, ekonomiska prioriteringar och arb~tsmiljöfrågor. Vad vi har sett hittills - styrelserna har prövats på vissa skolor - innebär detta inte alis något ökat inflytande för majoriteten av , eleverna. Till att börja med har.styrelsen inget inflytande Över undervisningen, eller att bestämma hur mycket pengar skolan I:>ehöver. De har inget "arbetsgivaransvar", det vill säga kan inte säga upp till exempel fascistoida lärare. För det andra är inte eleverna i styrelserna inte särskilt demokratiskt valda. De är utsedda av elevrådet, som i sin tur är utsedda av skolklasserna, De flesta elever

de

har inget inflytande alls över vad som händer där. Representanterna i elevstyreIsen kommer förmodligen bara att drillas i att "ta ansvar", som det så fint heter närman nu för tiden skär ner och fattar impopulära beslut. ·' Eftersom de' till 'exempel inte har någon möjfighet att påverka till exempel kommunens budget, kommer·de att ställas inför omöjliga val, som: Vi måste spara så här mycket, ska vi dra in på den fria skolmaten eller på hemspråksundervisningen? Vi vägrar att rätta in oss i överhetens led! Vi vägrar att ad minis':" trera politikernas nedskärningar, även om det kallå's demokrati! Dessutom är vi emot att utse representanter som ska ha "inflytande" och "ansvar" över oss andra. De får snart egna privilegier att bevaka. I stället ska alla som omfattas av ett beslut ha räte ,. att fatta det - alla elever, lärare och övrig skolpersonal. I klassrummen, i'skolan och i samhället i sin helhet. Då kan man snacka om att skolan "ska fostra till demokrati och ansvarstagande", ' som det så fint står i skollagen! l .•

Elevorganisationen? Som anarkosyndikalister anser vi självfallet att elevfackligt arbete är väldigt viktigt. Men när det gäller 21

fackligt arbete på arbetsplatser, bröt vi syndikalister i Sverige redan 1910 med den socialdemokratiska fackföreningsrörelsen LO och bildade SAC, Sveriges Arbetares Centralorganisation. Orsakerna var och är många. LO är reformistiskt, SAC revolutionärt. LO är toppstyrt, SAC direktdemokratiskt .. LO förhandlar med staten, SAC är en kamporganisation. Av samma anledningar har vi problem med Elevorganisationen (trots allt är den det enda skolfacket värt namnet i nuläget). Den inser inte att en bra skola "' förutsätter ett radikalt brott med förtrycken i hela samhället. Det gör SUF. Elevorganisationen verkar för representationsskap och fungerar toppstyrt, det vill säga utser en styrelse som sedan fattar beslut över medlemmarnas huvuden. SUF verkar istället för direktdemokratiska beslutsformer stormöten eller federalism - i skolan, bostadsområdet, på arbetsplatsen, och i skolan. Hos oss väger allas röster lika tungt, och vi bekämpar aktivt förtryckande förhållanden utom såväl som inom organisationen. Elevorganisationen försöker uppnå en status av förhandlingspart i ett hopplöst ojämlikt förhållande - mot staten och kapitalet.

22

SUF uppmanar till kamp och direkt aktion för att uppnå allt vi vill!

Kamp mot

nedskärningar Att det har skurits ned kraftigt i skolorna de senaste åren har väl knappast undgått någon. I siffror innebär det, att perioden 19911995 har antalet elever i skolorna ökat med sju procent, samtidigt som de kommunala budgeterna för grundskolan minskat med 19 procent. Men denna siffra är ofta i underkant, eftersom många kommuner ytterligare minskat anslagen genom att ta ut "marknadshyror" av ~kolorna. I vissa kommuner har hyrorna höjts för skolorna med flerc:l miljoner, trots att det i budgeten, ser ut som om anslagen tilL skolorna är likS stora! Pengarna tas liksom in bakvägen. Nedskärningarna har lett till större klasser och lägre personaltäthet, att allt fler elever lämnar grundskolan med stora brister i utbildningen, och att skillnaden mellan olika grupper av elever och mellan olika skolor har ökat. Den "sociala snedrekryteringen" har också ökat. Som exempel kan nämnas att barn vars föräldrar tillhör socialgrupp ett har sex gånger större chans att få en universitetsexamen än arbetarbarn - bara sju procent av barnen

Då kunde vi lära oss att det till "okvalificerade" ~rbetare skaf; far sig en högskoieexamen, alltid är segraren som skriver medan 4$ procent av barnen från historien - inte de besegrade. Att socialgrupp ett gör det. Kvinnor och män, svenskar och Vi tycker inte att skolan' var bra " invandrare, unga och gamla, homosexuella och heterosexuella, innan nedskärningarna började. Men nu är det ju ännu värre! Och akademiker och arbetare .. . - är det måste bekämpas. Vi måste få lika mycket värda. ett stopp pa plundringen av elever Då kunde vi lära oss att samaroch skolor, beta, att hjälpa varandra istället Vi elever har självklar rätt till för att förtrycka varandra. Som hemspråksundervisning, skolhäl-:~ (,:Jet är nu är lärare och föräldrar enväldiga, och som en följd av sovård, kuratorer och psykologer, trycket utifrån mobbar även rimligt stora klasser, bra arbetseleverna varandra och kan inte miljö och vettiga fritidsaktiviteter, hålla sams. Idag betraktas samarfri och god skolmat och tillräckligt med pengar för att kunna klara bete som något suspekt och hjälp oss som fria människor! Vadå att kallas för fusk! Då kunde vi lära oss sambanSverige inte har råd - företagen den mellan alla meningslösa fakta bokstavligen badar i pengar! Under 1996 gjorde Sveriges som vi nu får plugga in var för sig, företag en vinst på fyra gånger så och kombinera olika ämnen med mycket som hela utbildningsvävarandra. Till exempel lära oss sendet kostar på ett år! studera miljöförstöring i vår närmiljö. Då får man användning av kunskaper i biologi, kemi, mateEn bättre värld ••• matik, samhällskunskap, ekonomi etc på en gång . Och då skulle vi Först när pluggskolan, med prov, betyg, enväldiga lärare, konkurdessutom kunna agera utifrån det rens och utslagning är avskaffad vi lärt oss - bojkotta företaget som skitar ner, ordna en blockad kan man få en "skola för alla" , som politikerna så fint brukar kalla eller något annat. Då kunde I~raren hjälpa eleverdet. Det förutsätter förmodligen inte mindre än en revolution, men na att söka kunskap själv, i annat det är en annan femma .. . material än det som läroplanen föreskriver, I böcker, tidningar, på Då kunde man ta vara på unga människors intressen. Eleverna internet. ' skulle styra, tillsammans med Som det är nu är man ju inte ett läraren, inte som nu. dyft klokare efter en lektion än

23

innan. Undervisningen tycks gå ut på att allt egentligen är väldigt komplicerat och svårt att begripa för ungdomar som oss. Men då skulle makthavarna få veta att kunskap verkligen är farligt! Skolan kan bara vara ickeförtryckande om eleverna själva förValtar den. Vi ,unga är fullt kapabla att'tilfsamtnans bestämma hur var tillvaro ska se ut. Vi vi kan till exempel bestäm- .. ma: * Hur vår skola ska se ut * Hur vår skolgård ska se ut * Var vi vill gå i skolan *När vi vill gå i skolan ~. * Vad vi vill lära oss * ' Hur fort vi vill lära oss saker * Vem som ska ge oss inform'ation .. ' * Vilken mat vi ska äta Vi kan själva välja när vi.behöver stöd från vuxna. Egentligen kan en skola som styrs på det här sättet knappast kallas skola 24

längre. Det liknar snarare ett kunskapsförmedlingssystem. Vi kan säga att vi strävar efter ett samhälle utan skola! lills vi fått det så kommer skolan fortsätta fungera som ett läroverk i förtryck.

Vad .ska vi göra

åt eländet?

I

Ja, vad fan ska vi göra? SUF har ingen skol politik i vanlig mening. Vi tänker inte lobba hos regeringen för ynka reformer, och samtidigt fungera som en plantskola för allehanda karriärister som bara vill klättra på samhällsstegen som all~ andra ungdomsförbund fungera·r i dag. I stället försöker vi ta kamp mot det som förtrycker oss, med de medel vi förfogar över. Vi är många som genomskådat skolan! Kämpa vidare för respekt och inflytande. Våga lita på andra

OEr vAR DÄ~FOR vA6 KASTADE tsOM1jJ0I p,,", OCH. W'G

$1()D INrE ur MEO

IRONI,!.!

unga. Stöd varandra.· Tänk inte bara att du måste härda ut, tillsammans är vi starka nog att få som vi vill. Och en sak är säker - det finns en miljon saker att göra! Först och främst tycker vi att du och dina kompisar ska fortsätta att sätta er in i politiska frågor, ifrågasätta lärarnas "objektiva" fakta; ·agera lokalt mot sådant som är fel, reagera mot eventuella fascister och sexistiska påhopp på tjejer, argumentera mot borgarna och så vidare. Sedan tycker vi så klart att ni ska gå med i SUF. Tillsammans är vi starkare. Om vi kämpar ensam-o ma, var för sig, knäcks vi bara av den till synes övermäktiga fienden. Om ni är några stycken, kan ni bilda en SUF-klubb på er skola, och tillsammans kämpa. Till exempel: Sprida propaganda och diskutera med andra elever

*

*

Fixa så SUF/Stoppa rasismen/Kvirinofronten eller andra får hålla skolpres~ntationer på skolan. . Ordna en föredragskväll på ditt plugg om nåt intressant Hjälp varann med inlämningsuppgifter och läxor (fuska) Uppmana till bojkott av prov (om ni kan få med er många) Stöd tjejer som utsätts för '-o;, övergrepp Bilda ungstödgrupper . Kräv att vegetarianer och veganer får käk med ordentlig näring i Gör en radikal skoltidning Kräv att få läsa socialistisk historieskrivning lika självklart som borgerlig. Sanera skolan från even~~el~ " la fascister (eller låt dem i alla fall inte stå oemotsagda) Hälsa på i varandras plugg vid till exempel nazitrakasserier Sprid er närvaro till närmiljön: Gör en blockad av den lokala

* * * * ** **

* * *

26

porrbutiken, kämpa för ett självstyrt ungdomshus, demonstrera, sabotera. ... och tusen saker till Och när vi finns på massor av skolor runt om i landet är vi en rejäl styrka, ett hot mot den rådande ordningen. Då kan vi göra aktioner tillsammans. Kraftiga demonstrationer så fort regeringen :får"för sig att skära ner ytterligare. Kampanjer för betygsfri skola och revolution ... Tills vi alla kan leva lyckliga i alla våra dagar! (Bonus för extraintresserade:)

Autonom skolkamp! SUF är idag i första hand ett politiskt ungdomsförbund. Vi har inte särskilt mycket skolfacklig verksamhet, bara på ett par håll i landet finns det skolgrupper. Delvis beror det på att vi inte är så många än. Med tre personer på en skola, kan det kännas svårt att göra något där. Ändå är det så mycket som behöver göras för att förverkliga en bra skola och ett bra samhälle. Och sin frihet får man inte, den tar man. För att vi ska bli starka måste vi organisera oss. Men när vi organiserar oss, får vi inte ge upp demokratin, det lokala självstyret, spontaniteten - och därmed underordna oss nya ledare. Ett sätt att organisera sig på

28

kallas federalism, virket betyder att grupperna påJokal Divå är självbestämmande, autonoma, men att de ändå organrserar sig i allt större cirklar, upp på nationell nivå, utan att sätta demokratin ur spel. Till exempel kan inte alla medlemmar i en fackförening åka på en nationell kongress, men man kan göra så att de som skickas dit inte får rösta annorlunda än vad den lokala klubben bestämt att de ska göra. En organisationsform för en framtida, syndikalistisk elevfackförening skulle kunna se ut så här, vilket är ungefär på samma sätt som SAC är uppbyggt: På skolan finns en skolgrupp. Den är helt självstyrande, och beslutar själv vad den vill göra. Men självklart ställer den upp på SUF:s gemensamma stadgar och principförklaring. I staden/kommunen finns det fler skolgrupper. De håller möten tillsammans, till exempel en gång i månaden, för att samordna sin verksamhet. Tillsammans kallas stadens skolgrupper för till exempel 'Eskilstuna Skolsyndikat. I området finns dessutom SUFklubben, som samlar alla SUFare, även de som inte går i skolan. Till exempel en gång per år träffas medlemmar från alla Skolsyndikat till en kongress, för att bestämma om gemensamma

* *

*

angelägenheter. Al/a Sko/syndikat kallas tillsammans för till exempel

I Sveriges Sko/federationen. Då ni. ..

DIREKT®AKTIDN DES UT AV SYNDIKALISTISKA UNGDOMSFÖRBUNDET

Radikal frihetlig ungdomstidning! Politik, musik, anarkism, f.mlnlsm, antlfa, miliökamp, skolkamp••. Beställ provnummer (15 kr ink! porto) eller prenumeration (80 kr för sex nummer) på PG 649967 - 7, Adress: Direkt Aktion, Box 6507, 113 83 Stockholm. E-mail: direkt,aktion@usa,net Besök vår hemsida: 'NWW.direlctaktion. home, ml.org

r-------------------------. D JA, JAG VILL VETA MER OM SUF OCH SYNDIKALISMEN. JAG HETER OCH BOR:

PLATS FÖR PORTO

SUF-STOCKHOLM c/o STOCKHOLMS LS BERGSUNDSGATANIO

TELEFON:"", .. ,........ ................ .

11737 STOCKHOLM

I l. I I I I I I I I I I I I

._----~------------------_. 27

Det här vill Syndikalistiska Ungdomsförbundet (utdrag ur SUF:s principförklaring)

S

yndikalistiska Ungdomsförbundet (SUF), är en anarkosyndikalistisk ungdomsrörelse vars mål är att förverkliga den frihetliga socialismen. Under denna övergår produktionsmedlen i allas ägo och förvaltas av de arbetande.

S

UF är emot alla förtryck. Alla människor är lika värda och därför har ingen människa rätt att bestämma över någon annan. Alla samhällssystem och ideologier som förutsätter att en grupp människor skall styra en annan leder därför till förtryck. SUF kämpar emot dessa och är för ett helt jämlikt samhälle.

parlamentarismen med en verklig federalistisk demokrati som också innefattar de ekonomiska, industriella och kulturella områdena. Trots att vi inte erkänner lagarnas auktoritet inser vi att de vunna demokratiska fri- och rättigheterna måste försvaras och utvecklas.

S

UF ser den direkta aktionen som medlet för att förändra samhället och levnadsvillkoren. Endast därigenom kan det självansvar utvecklas som är socialismens förutsättning .

L

iksom det frihetligt socialistiska samhälle som syndikalisterna vill skapa , är även SUF uppet borgerliga demokratibebyggt efter den federalistiska greppet är begränsat till det principen . Denna innbär att alla politiska livet. Den centralisering som berörs av ett beslut har rätt som en stat innebär, har gjort att att delta i det. Ingen får dock, i man inte heller där har uppnått organisationens namn, handla i någon acceptabel demokrati. SUF " strid med gemensamt fattade vill ersätta den partipolitiska beslut.

D