Länstyrelsen0001
This document was uploaded by user and they confirmed that they have the permission to share it. If you are author or own the copyright of this book, please report to us by using this DMCA report form. Report DMCA
Overview
Download & View Länstyrelsen0001 as PDF for free.
More details
- Words: 1,264
- Pages: 4
Kammarkoll giet Birger Jarl Torg 14 10315 TO KHOLM
Ornpro ning a Tarnnaren id
attendorn 16/73, 1977 gallande reglering a bblL bo, Tamnaren ierp kornmun, pp ala Ian
Uins tyrel en i Upp ala Ian hemsroller ho Kammarkollcgiet om medverkan ompr()\ ning av hushallning be Himmel e i ovan taende vattcndom. Det huvud akliga motivet tOr omproming ar att 'akra betydand allmfuma intre inom pp ala Ian.
i en
ammanfattning Laos tyrel en har i detta tircnde hamnat i ett Moment 22 - lage. Vi har ivaI' till yn 'roll an var tOr att c till aU vanendomar lolj \ ilket i detta fall re ulterar i kon ekven er tOr naturmiUon om inte ar acceptabla. ccepterar \ i ituationen ~ ....mecl ett hogre vanen tand lor aU varna om de naturvarden om finns runt Tamnar n yiJkeLQcksa ar ett an om Ian styrelsen har. a uppfyller vi inte \art var-Dm tills~'n~myndighcL
\ ;n-
ar
Bakgrund Tamnaren ar en grund Hittland jo i norra l 'ppland som har genomgau tva sankningar under arcn 1876 och 1953. 'ankningarna har resulterat i att sjons vattendjup dels har min kat och deIs till att des yta reducerat till tOrman tOr erhallandet av jordbruk mark och aven att vegetationen i dag \tiget har fatt en nabb utbrcdning. ankningarna genomtOrdc' i form av tOrrattningar enligt davarandc vattenlag tiftning.
o
Tamnarens tillrinning omradc ar 719 km2• De huvudtillopp Ilarboan. om av vattnar 'tora akcrmark omraden, har vid intlodet i Jon ctt tillrinning omradc pa ..D9 km2. Markerna ar t1acka runt sjon och be tar del vi a\ organogenajordarter \ilkct innebar att omradct ar over vamning kan ligt och an ri ken for over vamning under arcns lopp okat pg a kontinuerlig marksjunkning. AI' 19.+6 byggde bblixbodamm n for att rcglcra sjon ffunnaren och en tappning plan be tamdc som andrade ar 1964. Upp ala kommun erholl 1977 (VA 16/73) ratt att o\erleda vatten till Fyrisan fran Tamnaren. Motivet till an okan val' ett behov av att pcriodvi tOr tarka t10det i angran ande Fyri ans avrinning omrade tOr enare infiltration i pp alaasen. Grundvattenuttag i a en utgor enda drick vattentakt tOr pp ala tatort. Domen gav en ran att under perioden maj till och med eptcmbcr hall a ctt hogre vattcnstand tOr att sakersttilla ()verledningen . Detta val' en iindring i tOrhallandc I'OSTADRESS 75 I 86 lIpp~a1a GATlIADRESS Hamncsplanadcn TELErO OI8-19S()()O F :-'018-19"201 E-POST lan~~tyrel.cn QL.lst.~c \vEBHPG\TS \"\,,.L.I~t.se
LA.NSSTYRELSEN UPPSALA
LAN
till tidigare domar. Som en konsekvens av att sommarvattenstanden fick hallas hogre forpliktigades kommunen att bekosta invallning av de omraden som bedomdes sarskilt kansliga och vardefulla. I de fall markomradena inte ansags ha tilldickligt stort yarde eller att skadoma ansags sma ersattes markagama med ett kontantbelopp som faststalldes i vattendomen.
Aktuell di kus ion Det egentliga kotselansvaret vilar pa ursprungligt regleringsfOretag och Uppsala kommun har enligt vattendomen ett kontrollansvar for detta. Under perioden I oktober -I april skall enligt domen sankningsgransen vara 34,60 m 0 h. Av radsla for att syrgashalten skulle bti lOr lag pa vinterhalvaret borjade en praxis tillampas vid slutet av 80-talet som innebar en hojning av sankningsgransen till 34,80 under samma period. Under 90-talet och fram till nu har markagare klagat pa regleringen av Ubblixbo dammen och havdat att marker oversvammats pa grund av att vattendomen inte fOljs och darmed orsakat skada. Lansstyrelsen kan bara konstatera att vattendomen inte har foUts och att Hinsstyrelsen inte har bemyndigande att besluta om andringar i vattendomar oavsett vilka behjartansvarda skat som anfors. Foljaktligen har Lansstyrelsen meddelat Upp ala kommun ar 2006 att praxis inte tar tillampas innan den vinner laga kraft genom en omprovning av vattendomen.
Tamnarens naturvarden Sjon Tamnaren med omgivningar utgor tva stycken atura 2000-omraden, EU's natverk fOrskyddsvard natur i Europa. Omradena ar Tamnaren ost ( E0210278) och Tamnaren vast (SE0250175). De beslutades av regeringen ar 2000 re pektive 200 I pa forstag av lansstyrelsema i Uppsala respektive Vastmanlands Ian. Dessa omraden ar utpekade bade enligt fageldirektivet och art- och habitatdirektivet. De fagelarter som ar listade ar; bivrak, brun karrhok, fiskUima, rordrom, svartUima, tomskata, gronbena, fiskgjuse, havsom, komknarr, mindre t1ugsnappare, ortolansparv, salskrake, krantama, slaguggla, smat1ackig sumphona, sparvuggla, spillkraka, varthakedopping, angsvan och trana. Naturtyper enligt art- och habitatdirektivet fir naturligt eutrof sjd,filktting med blatatel och starr. artrika silikatgriismarker. samt fyra olika skogstyper. Art enligt art- och habitatdirektivet ar citronflackad kiirrtrollslanda (funnen 2006). Huvudorsaken till sjons utpekande som atura 2000-omrade fir utan tvekan dess status som ffigelsjo, bade vad galler rastande och hackande ffiglar. Att Tamnaren ar en sa fin ffigelsjo beror dels pa omgivningama (som ar lovrika och omvaxlande) men ocksa pa att sjon ar produktiv och grund, samt pa att vegetationsstrukturen fir omvaxlande, med tata och glesa vassar, andra vattenvaxter och oppet vatten. Av de utpekade fagelartema lever nagra i de omgivande skogama, men manga ar beroende av sjon fOr fOda och/eller boplatser, daribland havsom, fiskgjuse, salskrake, svarttama, fisktama, rordrom, sangsvan och svarthakedopping.
LA TYRELSE UPPSALA LA
For att naturtypen naturligt eutrof sjo ska ha gynnsam bevarandestatus kravs en naturlig sarnmansattning av dess djur och vaxtarter, exempelvis fisk och vattenvaxter. TrollsUindan lever starre delen av sitt liv som larv i vatten och ar beroende av ryggrads16sa bytesdjur. Tamnaren ar ocksa en popular fiskesja. jan har dessutom ett stort regionalt yarde fOr bygden och dess utveckling.
Risker med gallande dOffi Vintertid ar risken star att Tamnaren bottenfryser med omfattande fiskdad som fOljd. I en grund sja som denna ar det viktigt med en tillrackligt stor vattenvolym under isen for art inte syrgasbrist som foljd ska intrada. Ett hagre vintervattenstand an vad gallande dom anger skulle motverka risken fOr kvavning av sjan vintertid. Fiskdod pay rkar hela ekosystemet eftersom till exempel manga rngelarter ar beroende avfisken som fada. Ett lagre vattenstand i Tamnaren gynnar vassamas utbredning, vilket ar negativt saval fOr fagelfaunan som for sjans tillganglighet ur fritidssynpunkt. Vassamas utbredning pa erkar ocksa annan vegetation negativt. I det pagaende vattenfOrvaltningsarbetet med att kartlagga och statusbedoma vara vatten gars bedomningen att Tamnaren inte kommer att uppna God ekologisk status, vilket ar ett krav enligt EU's vattendirektiv. Senast 2015 ska alIa vatten ha uppnatt god ekologisk status och de sjaar som inte uppnar detta ska senast 2009 omfartas av atgardsprogram. Sjon kommer darmed att omfattas avett atgardsprogram och den miljakvalitetsnorm som sarts pa sjan kommer art bli bindande fOr bl a myndigheter och kommuner att folja. En av de viktigaste atgardema fOr sjon Tarnnaren kommer sannolikt att vara att fOrbartra syrgasforhallandena i sjon. En hojning av vintervattenstandet ar darmed inom vartenfOrvaltningsarbetet en prioriterad atgard fOr Tamnaren.
Behov av omprovning och fOrutsattningar for det (
Aktuell reglering leder till risk for paverkan pa fisk, till negativa vegetationsforandringar, till risk for negativ paverkan pa dricksvattenkvalite och till en risk for en forsamrad ekologisk status i sjon Tarnnaren, vilket sammantaget inte kan anse forenligt med hansynsparagrafema i miljobalken. Syftet med en omprovning av vattenhushallningsbestammelsen ar att legaliserade!!.:~'atte~gi~ ipra~tikel} hallits f~am till hasten 2006. dvs att ~anen andras sa'att sankningslinjen melTan perioden den 1 oktoberden 1 april andras till 34,80 i stallet for nuvarande sankningslinje som ar 34,60. En ompravning antingen via 16 kap 1§ MB eller 7 kap 13§ LSV avervags. Det finns aktuella utredningar som indikerar art vattenhushallningsbestammelsens utformning saknar relevans fOr mojlig avbordning via Ubblixbo damm och fOr vattenstand i omedelbar narhet av sjon i tillrinningsomradet. Detta indikerar i sin tur att enskilda sakagares skadeansprak inte bor bli omfattande.
I handlaggningen av detta arende har aven deltagit miljohandlaggare Jonas Nilsson, naturvardshandlaggare Mikael Lindberg lanssamordnare EU;s vattendirektiv Gunilla Lindgren och lansassessor Gunnar Ljungqvist.
LeifSandin mi Ijovardsdirekt6r
Mona J-Akerstrom funktionschef miljoskydd
KOPIA TILL
Uppsala kommun, V - och avfallskontoret, 753 75 Uppsala
Ornpro ning a Tarnnaren id
attendorn 16/73, 1977 gallande reglering a bblL bo, Tamnaren ierp kornmun, pp ala Ian
Uins tyrel en i Upp ala Ian hemsroller ho Kammarkollcgiet om medverkan ompr()\ ning av hushallning be Himmel e i ovan taende vattcndom. Det huvud akliga motivet tOr omproming ar att 'akra betydand allmfuma intre inom pp ala Ian.
i en
ammanfattning Laos tyrel en har i detta tircnde hamnat i ett Moment 22 - lage. Vi har ivaI' till yn 'roll an var tOr att c till aU vanendomar lolj \ ilket i detta fall re ulterar i kon ekven er tOr naturmiUon om inte ar acceptabla. ccepterar \ i ituationen ~ ....mecl ett hogre vanen tand lor aU varna om de naturvarden om finns runt Tamnar n yiJkeLQcksa ar ett an om Ian styrelsen har. a uppfyller vi inte \art var-Dm tills~'n~myndighcL
\ ;n-
ar
Bakgrund Tamnaren ar en grund Hittland jo i norra l 'ppland som har genomgau tva sankningar under arcn 1876 och 1953. 'ankningarna har resulterat i att sjons vattendjup dels har min kat och deIs till att des yta reducerat till tOrman tOr erhallandet av jordbruk mark och aven att vegetationen i dag \tiget har fatt en nabb utbrcdning. ankningarna genomtOrdc' i form av tOrrattningar enligt davarandc vattenlag tiftning.
o
Tamnarens tillrinning omradc ar 719 km2• De huvudtillopp Ilarboan. om av vattnar 'tora akcrmark omraden, har vid intlodet i Jon ctt tillrinning omradc pa ..D9 km2. Markerna ar t1acka runt sjon och be tar del vi a\ organogenajordarter \ilkct innebar att omradct ar over vamning kan ligt och an ri ken for over vamning under arcns lopp okat pg a kontinuerlig marksjunkning. AI' 19.+6 byggde bblixbodamm n for att rcglcra sjon ffunnaren och en tappning plan be tamdc som andrade ar 1964. Upp ala kommun erholl 1977 (VA 16/73) ratt att o\erleda vatten till Fyrisan fran Tamnaren. Motivet till an okan val' ett behov av att pcriodvi tOr tarka t10det i angran ande Fyri ans avrinning omrade tOr enare infiltration i pp alaasen. Grundvattenuttag i a en utgor enda drick vattentakt tOr pp ala tatort. Domen gav en ran att under perioden maj till och med eptcmbcr hall a ctt hogre vattcnstand tOr att sakersttilla ()verledningen . Detta val' en iindring i tOrhallandc I'OSTADRESS 75 I 86 lIpp~a1a GATlIADRESS Hamncsplanadcn TELErO OI8-19S()()O F :-'018-19"201 E-POST lan~~tyrel.cn QL.lst.~c \vEBHPG\TS \"\,,.L.I~t.se
LA.NSSTYRELSEN UPPSALA
LAN
till tidigare domar. Som en konsekvens av att sommarvattenstanden fick hallas hogre forpliktigades kommunen att bekosta invallning av de omraden som bedomdes sarskilt kansliga och vardefulla. I de fall markomradena inte ansags ha tilldickligt stort yarde eller att skadoma ansags sma ersattes markagama med ett kontantbelopp som faststalldes i vattendomen.
Aktuell di kus ion Det egentliga kotselansvaret vilar pa ursprungligt regleringsfOretag och Uppsala kommun har enligt vattendomen ett kontrollansvar for detta. Under perioden I oktober -I april skall enligt domen sankningsgransen vara 34,60 m 0 h. Av radsla for att syrgashalten skulle bti lOr lag pa vinterhalvaret borjade en praxis tillampas vid slutet av 80-talet som innebar en hojning av sankningsgransen till 34,80 under samma period. Under 90-talet och fram till nu har markagare klagat pa regleringen av Ubblixbo dammen och havdat att marker oversvammats pa grund av att vattendomen inte fOljs och darmed orsakat skada. Lansstyrelsen kan bara konstatera att vattendomen inte har foUts och att Hinsstyrelsen inte har bemyndigande att besluta om andringar i vattendomar oavsett vilka behjartansvarda skat som anfors. Foljaktligen har Lansstyrelsen meddelat Upp ala kommun ar 2006 att praxis inte tar tillampas innan den vinner laga kraft genom en omprovning av vattendomen.
Tamnarens naturvarden Sjon Tamnaren med omgivningar utgor tva stycken atura 2000-omraden, EU's natverk fOrskyddsvard natur i Europa. Omradena ar Tamnaren ost ( E0210278) och Tamnaren vast (SE0250175). De beslutades av regeringen ar 2000 re pektive 200 I pa forstag av lansstyrelsema i Uppsala respektive Vastmanlands Ian. Dessa omraden ar utpekade bade enligt fageldirektivet och art- och habitatdirektivet. De fagelarter som ar listade ar; bivrak, brun karrhok, fiskUima, rordrom, svartUima, tomskata, gronbena, fiskgjuse, havsom, komknarr, mindre t1ugsnappare, ortolansparv, salskrake, krantama, slaguggla, smat1ackig sumphona, sparvuggla, spillkraka, varthakedopping, angsvan och trana. Naturtyper enligt art- och habitatdirektivet fir naturligt eutrof sjd,filktting med blatatel och starr. artrika silikatgriismarker. samt fyra olika skogstyper. Art enligt art- och habitatdirektivet ar citronflackad kiirrtrollslanda (funnen 2006). Huvudorsaken till sjons utpekande som atura 2000-omrade fir utan tvekan dess status som ffigelsjo, bade vad galler rastande och hackande ffiglar. Att Tamnaren ar en sa fin ffigelsjo beror dels pa omgivningama (som ar lovrika och omvaxlande) men ocksa pa att sjon ar produktiv och grund, samt pa att vegetationsstrukturen fir omvaxlande, med tata och glesa vassar, andra vattenvaxter och oppet vatten. Av de utpekade fagelartema lever nagra i de omgivande skogama, men manga ar beroende av sjon fOr fOda och/eller boplatser, daribland havsom, fiskgjuse, salskrake, svarttama, fisktama, rordrom, sangsvan och svarthakedopping.
LA TYRELSE UPPSALA LA
For att naturtypen naturligt eutrof sjo ska ha gynnsam bevarandestatus kravs en naturlig sarnmansattning av dess djur och vaxtarter, exempelvis fisk och vattenvaxter. TrollsUindan lever starre delen av sitt liv som larv i vatten och ar beroende av ryggrads16sa bytesdjur. Tamnaren ar ocksa en popular fiskesja. jan har dessutom ett stort regionalt yarde fOr bygden och dess utveckling.
Risker med gallande dOffi Vintertid ar risken star att Tamnaren bottenfryser med omfattande fiskdad som fOljd. I en grund sja som denna ar det viktigt med en tillrackligt stor vattenvolym under isen for art inte syrgasbrist som foljd ska intrada. Ett hagre vintervattenstand an vad gallande dom anger skulle motverka risken fOr kvavning av sjan vintertid. Fiskdod pay rkar hela ekosystemet eftersom till exempel manga rngelarter ar beroende avfisken som fada. Ett lagre vattenstand i Tamnaren gynnar vassamas utbredning, vilket ar negativt saval fOr fagelfaunan som for sjans tillganglighet ur fritidssynpunkt. Vassamas utbredning pa erkar ocksa annan vegetation negativt. I det pagaende vattenfOrvaltningsarbetet med att kartlagga och statusbedoma vara vatten gars bedomningen att Tamnaren inte kommer att uppna God ekologisk status, vilket ar ett krav enligt EU's vattendirektiv. Senast 2015 ska alIa vatten ha uppnatt god ekologisk status och de sjaar som inte uppnar detta ska senast 2009 omfartas av atgardsprogram. Sjon kommer darmed att omfattas avett atgardsprogram och den miljakvalitetsnorm som sarts pa sjan kommer art bli bindande fOr bl a myndigheter och kommuner att folja. En av de viktigaste atgardema fOr sjon Tarnnaren kommer sannolikt att vara att fOrbartra syrgasforhallandena i sjon. En hojning av vintervattenstandet ar darmed inom vartenfOrvaltningsarbetet en prioriterad atgard fOr Tamnaren.
Behov av omprovning och fOrutsattningar for det (
Aktuell reglering leder till risk for paverkan pa fisk, till negativa vegetationsforandringar, till risk for negativ paverkan pa dricksvattenkvalite och till en risk for en forsamrad ekologisk status i sjon Tarnnaren, vilket sammantaget inte kan anse forenligt med hansynsparagrafema i miljobalken. Syftet med en omprovning av vattenhushallningsbestammelsen ar att legaliserade!!.:~'atte~gi~ ipra~tikel} hallits f~am till hasten 2006. dvs att ~anen andras sa'att sankningslinjen melTan perioden den 1 oktoberden 1 april andras till 34,80 i stallet for nuvarande sankningslinje som ar 34,60. En ompravning antingen via 16 kap 1§ MB eller 7 kap 13§ LSV avervags. Det finns aktuella utredningar som indikerar art vattenhushallningsbestammelsens utformning saknar relevans fOr mojlig avbordning via Ubblixbo damm och fOr vattenstand i omedelbar narhet av sjon i tillrinningsomradet. Detta indikerar i sin tur att enskilda sakagares skadeansprak inte bor bli omfattande.
I handlaggningen av detta arende har aven deltagit miljohandlaggare Jonas Nilsson, naturvardshandlaggare Mikael Lindberg lanssamordnare EU;s vattendirektiv Gunilla Lindgren och lansassessor Gunnar Ljungqvist.
LeifSandin mi Ijovardsdirekt6r
Mona J-Akerstrom funktionschef miljoskydd
KOPIA TILL
Uppsala kommun, V - och avfallskontoret, 753 75 Uppsala
