Kriminologi I, 30 Hp

Kursplan för kurs på grundnivå Kriminologi I

30 högskolepoäng

Criminology I

30 ECTS credits

Kurskod: Gäller från: Fastställd: Institution:

AKG100 HT 2007 2007-06-13 Kriminologiska institutionen

Ämne:

Kriminologi

Beslut

Denna kursplan är fastställd av Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen

Matematik B och Samhällskunskap A. Kursens uppläggning Provkod

Benämning

1100

Allmän översiktskurs

Högskolepoäng 15

1300

Kriminalpolitik

7.5

1200

Metod I

7.5

Kursens innehåll

Kursen består av tre moment: Allmän översiktskurs, Metod I och Kriminalpolitik. Varför begås brott, varför begås vissa brott inom eller mellan olika befolkningsgrupper? Hur spelar genus, ålder, etnicitet och sexuell identitet roll för gärningsmannaskap och offerskap? Vad innebär demoniseringsprocessen? Varför begår vissa inte brott alls? (Hur) kan brott förebyggas? Varför straffar vi lagöverträdare? Vilka är "vi?" Och vilka är "dom"? Inom det tvärvetenskapliga ämnet kriminologi behandlar vi under första terminen beskrivningar av brottslighetens struktur och omfattning samt rumsliga och tidsmässiga variationer, samt hur dessa beskrivningar kan förstås. Vi ägnar en stor del åt kriminalpolitikens centrala frågor, som att undersöka vilka processer som leder till kriminalisering eller avkriminalisering, dvs. konstruktioner av brott. Aktörer i dessa sammanhang är poliser, åklagare, domare och deras myndigheter, men även andra, som media, politiker och organisationer. Hur dessa aktörer driver sina frågor, med vilket kunskapsunderlag och med vilka argument studeras, liksom hur etisk forskning om dessa frågor kan bedrivas. Kan vi lita på forskarnas studier? Möjliga svar på dessa frågor undersöks och problematiseras. Förväntade studieresultat

Efter att ha genomgått kursen Kriminologi I förväntas studenten kunna avgränsa och definiera ämnets kärnområden samt kunna redogöra för de vetenskapsteoretiska utgångspunkterna bakom ämnets begrepp, teorier och metoder. Studenten ska kunna diskutera detta för svenska förhållanden och för olika grupper i

Sidan 1/4

samhället. Vidare ska studenten kunna behärska de centrala kriminologiska teorierna på individ- och strukturnivå utifrån biologiska, psykologiska och sociologiska perspektiv. Studenten ska också kunna redogöra för och problematisera användandet av olika metoder som används för kriminologiska studier. I diskussionen om lämpligaste metodval ingår också att reflektera över val av metod i förhållande till en undersökning, inte minst ur etisk synvinkel. Att kritiskt kunna analysera delområden som kriminalpolitik, viktimologi, narkotikabrott, samt att reflektera över betydelsen som genus respektive etnicitet har för brottsligheten och dess beskrivning är också ett mål. Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar, gruppexaminationer, seminarium och case-seminarium. Kunskapskontroll och examination

a) Kursens examineras på följande vis: Salstentamen, gruppexaminationer och individuell hemtentamen. b) Betygssättning sker enligt sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt otillräckligt c) Kursens betygskriterier delas ut vid kursstart. d) För att få slutbetyg på hela kursen krävs lägst betyget E på samtliga moment. e) Studerande som fått betyg Fx och F på ett prov har rätt att genomgå minst fyra ytterligare prov så länge kursen ges för att uppnå lägst betyget E. Studerande som fått lägst betyget E på prov får inte genomgå förnyat prov för at få högre betyg. Studerande som fått betyget Fx och F på prov två gånger av en examinator har rätt att begära att en annan examinator utses för att bestämma betyget på provet. Framställan härom ska göras till studierektor. Övergångsbestämmelser

I det fallet att kursen inte längre ges, eller att kursinnehållet har ändrats på väsentliga punkter gäller följande: Under en treterminsperiod har studenten rätt att en gång per termin examineras enlig denna kursplan. Övrigt

Kursen har tidigare givits under kurskod AK1110. Kurslitteratur

• Allmän översiktskurs Andersson, S.: Om vetenskapens gränser. Socialfilosofiska betraktelser. Daidalos, Göteborg, 2004. BRÅ 2005:17: Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet, 2005. Internet: www.bra.se Estrada, F. & Flyghed, J. (red.): Den svenska ungdomsbrottsligheten. Lund: Studentlitteratur, 2007. Lindgren, M., Pettersson, K-Å. & Hägglund, B.: Tiby, E: Offer för homofobiska brott samt Litzen, S: De glömda brottsoffren - utsatthet för brott bland marginaliserade grupper. Särtryck, Jure Förlag, 2004. Sarnecki, J.: Introduktion till kriminologi. Lund: Studentlitteratur, 2003. Wennberg, S.: Introduktion till straffrätten. Stockholm: Norstedts juridik, 2005. Williams, F. P. III. & McShane, M. D.: Criminology Theory: Selected Classic Readings. Anderson Publishing/LexisNexis, 1998. Artikelsamling

Sidan 2/4

Christie, N.: "Det idealiska offret", I Åkerström, M. & Sahlin, I.(red.), Det motspänstiga offret. Lund: Studentlitteratur, 2001. Gerber, J. & Jensen, E.: "Controlling Transnational Corporations: The Role of Governmental Entities and Grassroots Organisation in Combating White-Collar Crime", i International Journal of Offender Therapy and Comparative Criminology, 44 (6), 2000. Hagan, J.: "The New Sociology of Crime and Inequality in America", Studies on Crime and Crime Prevention, vol. 3, 1994. von Hofer, H.: Crime and Punishment in Sweden. Historical Criminal Justice Statistics 1750-2000. A Summary in English. Stockholm: Stockholms universitet, Kriminologiska institutionen, 2003. Lander, I., Olsson, B., Rönnerling, A. & Skrinjar, M.: "Beskrivning av de tunga narkotikamissbrukarnas socioekonomiska situation", I MAX-projektet, slutrapport Narkotikamissbruk och marginalisering, Rapport nr 65. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN), 2002. Lenke, L.: "Alkohol och våldsbrott", Alkohol och narkotika. Nr.6/7, 1989. Lenke, L.: "Narcotics and Crime", I Bishop, N. (Red.), Crime and Crime Control in Scandinavia. Stockholm: Scandinavian Research Council for Criminology, 1980. Lenke, L. & Olsson, B.: "Swedish Drug Policy in the Twenty-First Century: A Policy Model Going Astray", The Annals of the American Academy of Political and Social Science, No 582, 2002. Lindgren, S-Å.: "Prioriterade och negligerade offer. Reflektioner över den ekonomiska brottslighetens viktimologi", Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab. Årg. 86, Nr. 2, 1999. Messerschmidt, J.: "Gender and Criminological Theory" ur Masculinities and Crime: Critique and Reconceptualization of Theory, Rowman & Littlefield Publisher, Boston, 1993. du Rées, H.: "Kan straffrätt skydda miljön?". Översättning till svenska av "Can Penal Law Protect the Environment", ur Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention, 2, 2001. Sarnecki, J.: "Strukturell diskriminering i rättsväsendet på grund av etnisk och religiös tillhörighet. En introduktion och sammanfattning" i SOU 2006:30. Sarnecki, J.: "Brottslighet hos personer födda i Sverige och i utlandet ur ett strukturellt diskrimineringsperspektiv" i SOU 2006:30. Statistiska Centralbyrån. "Sammanfattning". I: SCB Offer för vålds- och egendomsbrott 1978-2002. Örebro: SCB, 2004. Stjernquist, P. & Widerberg, K.: "Rätten i samhällsbyggandet", I Stjernquist, P. & Widerberg, K., Rättssociologins utveckling. Tredje upplagan. Stockholm: Norstedts, 1989. Walklate, S.: "Introduction: Women and Crime or Gender and Crime", I Walklate, S., Gender, Crime and Criminal Justice. Devon: Willan Publishing, 2001. Wendt Höjer, M. & Åse, C.: "Kön och makt", I Wendt Höjer, M. & Åse, C., Politikens paradoxer. En introduktion till feministisk politisk teori. Andra upplagan. Lund: Academia Adacta AB, 2001. Wergens, A. Ett viktimologiskt forskningsprogram. Umeå. Brottsoffermyndigheten, 2004. Wikström, P-O.: "Social klass och brottslighet", BRÅ-apropå, nr 3, 1983. Dessutom kan max 100 sidor övrigt material tillkomma. • Kriminalpolitik

Sidan 3/4

Christie, N.: Lagom mycket kriminalitet, Stockholm: Natur och Kultur, 2005. Flyghed, J.: "Vi vill ha mer demokrati!" Politiskt motiverad brottslighet bland unga, kapitel 11 i Estrada, F. & Flyghed, J. (red.) Den svenska ungdomsbrottsligheten. Lund: Studentlitteratur, 2007. Flyghed, J. (red.): Brottsbekämpning – mellan effektivitet och integritet. Lund: Studentlitteratur, 2000. von Hofer, H.: "Åtgärder mot ungdomsbrottslighet", kapitel 12 i Estrada, F. & Flyghed, J. (red.) Den svenska ungdomsbrottsligheten. Lund: Studentlitteratur, 2001. Lab, S. P.: Crime prevention. Anderson Publishing/LexisNexis, Co, sixth ed, 2007. Lahti, R.: "Om den nordiska kriminalpolitikens utveckling", Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab, 2000, årg. 87, nr. 3. Tham, H.: "Från behandling till straffvärde: Kriminalpolitik i en förändrad välfärdsstat", I Victor, D. (red.), Varning för straff: Om vådan av den nyttiga straffrätten. Stockholm: Fritzes, 1995. Wallén, P-E.: Svensk straffrättshistoria, del 2. Stockholm: Almqvist & Wiksell, 1973. Härtill kan max 50 sidor stenciler tillkomma. • Metod I Andersson, S.: Om vetenskapens gränser. Socialfilosofiska betraktelser. Daidalos, Göteborg, 2004. Bryman, A.: Samhällsvetenskapliga metoder, Liber AB, 2002. Roxell, L. & Tiby, E. (red.): Frågor, fält och filter. Kriminologisk metodbok. Lund: Studentlitteratur, 2006. Härtill kan max 50 sidor stenciler tillkomma.

Sidan 4/4