Komplex

Anders Svensson

den 19 september 2007

Grupp D

Miljöfrågans komplexitet och hållbar utveckling Inledning De flest människor idag kan nog inte ignorera miljöfrågornas vikt och dess betydelse för vårat samhälle och vår framtid. Tittar man lite närmare på dessa frågor och eventuella enkla lösningar, inser man att problem kommer att uppstå. Om man granskar innehållet ännu djupare, kommer all form av enkel problemlösning att upphöra och man kommer till insikt om hur svår och omfattande miljöfrågan egentligen är. Att förstå innebörden med hållbar utveckling kan vara en väg till att förstå miljöfrågans komplexitet och på så sett komma närmare de mer konkreta lösningarna.

Hållbar utveckling Termen Hållbar utveckling kommer ifrån engelskans Sustainable development, som fick sitt genombrott i och med den så kallade Bruntlandsrapporten1. Definitionen brukar vara att ”Kunna tillgodose våra behov utan att påverka kommande generationers möjlighet till det”2 Man brukar inom detta begrepp framlägga tre grundläggande pelare eller ”ben” som måste vara mer eller mindre jämna för att balans skall kunna uppnås: •

Ekologisk hållbarhet: Är den del som vi i vardagsspråk ofta brukar förknippa med miljö. Åsikterna går isär hur man skall förhålla sig här. En del menar att naturen skall få fritt spelrum att utvecklas, andra att de skall bevaras. Vidare tror vissa att så länge produktionsförmågan på sikt inte äventyras, kan naturen utnyttjas.3

•

Ekonomisk hållbarhet: Den ekonomiska biten. Även här går åsikterna isär då man ofta argumenterar för att en hållbar ekonomi måste ha tillväxt. Andra anser att det inte är nödvändigt.

•

Social hållbarhet: Denna bit är bred och innefattar t.ex. människors hälsa, utbildning, demokrati, fattigdom etc.

Det bör nämnas att dessa tre ben är beroende av varandra och samtidigt spelar ut varandra. En dålig ekonomi, går t.ex. ut över den sociala biten och vår levnadsstandard. Vidare skapar en dålig ekologisk utveckling problem för hälsan osv. Ibland nämns även en fjärde pelare; Kultur. Man brukar dock implementera den i den sociala biten.

Miljöfrågans komplexitet Eftersom allting påverkar någonting annat, är inte miljöfrågan enkel. Om man t.ex. tittar på hållbar utveckling och dess tre grundpelare, ser man svårigheten i att balansera dessa. Även inom ett av benen, t.ex. den ekologiska biten påverkar vissa saker andra. Ett exempel på detta skulle kunna vara att ett företag köper miljövänligt papper för att tänka på miljön. Om fabriken som tillverkar detta papper kanske ligger utomlands eller mycket längre bort än den vanliga leverantören, kommer transporten av pappret kunna bli mer miljöfarligt än själva pappret. På detta sätt måste alla aspekter övervägas när man tar beslut. Med andra ord är besluten inte lätta att fatta när man ser på eventuella bieffekter och konsekvenser. 1

World commission of environment and development, 1987 Per Sandén, Föreläsning om hållbar utveckling, Norrköping 4/9-2007 3 Per Sandén, Föreläsning om hållbar utveckling, Norrköping 4/9-2007 2

Anders Svensson

den 19 september 2007

Grupp D

Arbetssätt i kursen Miljövetenskap Under dessa fem första veckor har vi i basgrupp arbetat med att få förståelse på miljöfrågans komplexitet samt att utreda och få insikt i helheten på problemen. Centralt har varit begreppspar som skall implementeras i frågeställningarna. Arbetssättet har varit PBL och två gånger per vecka (måndag, fredag) har vi träffats i gruppen med handledare närvarande. Måndagsmötets syfte har varit att genom en bild eller en text få fram en/flera frågeställningar som vi under veckan har jobbat med. På fredagsmötet har vi presenterat vad vi kommit fram till, samt haft utvärdering.

Tillvägagångssätt •

Informationssökande: Vi har individuellt samlat information, genom föreläsningar, Internet, media och böcker för att få information rörande frågeställningarna. På torsdag varje vecka har vi lämnat in en kort rapport (IBU) med vad vi kommit fram till. Syftet har varit att vi alla skall kunna ta del av varandras information inför fredagsmötet.

•

Föreläsningar: Har varje vecka anknutit till veckans tema och varit en resursinformation för arbetet i gruppen.

•

Litteraturseminarier: Till dessa har en text lästs och analyserats. Även denna del har haft stark anknytning till veckans tema.

•

Lab: Den praktiskt vetenskapliga biten inom kursen. Än så länge på introduktionsnivå.

Vecka 1: Denna vecka var en introduktion till arbetssättet PBL, samt förståelse för basgruppens betydelse etc. Struktur och regler framgick och ett basgruppskontrakt formades. Vidare togs kursens första frågeställningar form: • • •

Vad är ekologiskt, kravmärkt och miljömärkt? Skillnader mellan märkning? Historik

Vecka 2: Under denna period var begreppsparen antropogent/naturligt samt natur/kultur. Vidare utvecklade gruppen dessa frågeställningar: • • •

Vad innebär nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden? Historia Skillnad likheter

Anders Svensson

den 19 september 2007

Grupp D

Här introducerades även Laboratoriearbete med säkerhetsföreskrifter etc. Ett månadslångt experiment med den så kallade Winogradsky pelaren startades.

Vecka 3: Globalt/lokalt, urbant/ruralt samt nord/syd var det centrala temat denna vecka. Frågeställningarna blev följande: • •

Agenda 21? Vad gör nord för att hjälpa syd?

Vårat första litteraturseminare inleds med en engelsk text som behandlar Agenda 21 m.m. Texten utvärderas och diskuteras under veckans tvärgruppsträff.

Vecka 4: Här behandlades frågeställning var: •

begreppen

manligt/kvinnligt

och

normalt/annorlunda.

Gruppens

Manligt/kvinnligt – ursprung?

Det andra litteraturseminariet anknyter till veckans tema med en rapport om genus m.m.

Vecka 5 Den här veckan togs triaden då/nu/sedan upp. Våra frågeställning blev följande: •

Fördelar och nackdelar med storskaligt och småskaligt lantbruk. Fokus på miljö och ekonomi med anknytning till veckans tema. Begränsning från 1850 talet och framåt.

Föreläsning om Miljöhistoria som innefattar både kvantitativt och kvalitativt perspektiv. 4

Utvärdering av kursen Under dessa fem veckor har många relevanta frågor och perspektiv på miljön tagits upp. För att summera kursen kan man säga att hållbar utveckling har stått i centrum eller åtminstone agerat som en röd tråd genom undervisningen. Innebörden av hållbar utveckling har för mig skapat klarhet men även mer problem. Främst på grund av svårigheten att få allt att balansera på rätt sätt så att säga. Allt handlar i stort sett om hur vi som människor skall kunna ha en bra levnadsstandard utifrån olika synvinklar och aspekter. Andra frågor som hur skall vi förhålla oss till naturen? Hur skall vi hjälpa Syd länderna? Har också stått i stark anknytning till detta. Personligen anser jag att kursen har varit positiv och bra upplagd. Vikten av att samanknyta vetenskap med den mer ”luddiga” humana sidan av vårat samhälle är också viktig, och har haft starkt genomgående fokus inom kursen. Vidare är jag enormt nöjd med hur bra föreläsningarna knyter samman till veckans tema med basgruppen etc. En stor eloge till lärare och anordnare för detta! 4

Ulrik Lohm, Historiska perspektiv på miljöfrågan, Norrköping 18/9 2007

Anders Svensson

den 19 september 2007

Grupp D

Egna tankar Jag har under dessa fem veckor fått en mycket bättre förståelse för att allting inte är svart eller vitt i miljöfrågor. Vidare förstår jag till viss del bättre varför det politiska maskineriet i dessa frågor maler långsamt. Det är enkelt att bara vilja ha en lösning med bättre miljö i samhället – både ekologiskt och socialt med dagens kunskap och effektivitet. Så är dock inte fallet. Inom begreppet hållbar utveckling framgår det tydligt att de tre stora grundpelarna måste ha balans och att skillnaden inte får bli för stor. Dålig jämvikt raserar hela konceptet och kan inte accepteras. Vad jag förstår och håller med om är dock inte samma sak. Jag anser personligen att det ekonomiska ”benet” har alldeles för stort spelrum i dagens samhällen och att hänsynen till de båda andra (speciellt det ekologiska) ofta försummas. Vidare tror jag att problemet i sig ligger i en för stor makt inom näringslivet där våra egna demokratiskt utsedda politiker inte har något annat val än att förhala frågor och arbeta för näringslivets fördel. Hur skall man t.ex. kunna genomföra radikala förändringar för en förbättrad miljö när globala miljöfrågor i stort sett aldrig hamnar som fasta regler utan är mer eller mindre frivilliga. Varför läggs inte energi på att inrätta ett globalt fungerande organ som står över alla länders lokala regler? Länder med enormt inflytande ekonomiskt, som t.ex. USA kan alltid bojkotta eller förhala miljöfrågorna. Agenda 21 är ett enormt framsteg politiskt men sågs inte med blida ögon i t.ex. USA. Varken under Rio konferensen eller efteråt.5 Själv anser jag att tanken är bra med Agenda 21 men resultaten är inte överväldigande rent praktiskt. För att lyckas på detta sätt anser jag att regler måste införas, inte rättesnören. Eftersom makt och pengar är näringslivets enda egentliga regel, kommer den alltid i konflikt med faktorer. För att riktigt klargöra vad jag menar, kommer inte förändring att ske på detta sätt så länge som näringslivet och dess lobbyverksamhet har kontroll över politiken. Åter igen är USA ett utmärkt exempel på detta, där företagen i stort sätt äger landet. Ett annat sätt kan vara att utnyttja näringslivets egna metoder genom att låta marknaden styra. För att nå framgång med denna metod tror jag att människorna i ett samhälle måste bli medvetna om miljösituationen på ett bättre sätt. Eftersom vi människor vill få allt serverat på ett silverfat (vi är med andra ord lata), tror jag inte att nuvarande metoder, som t.ex. föreläsningar, politiska valtal eller broschyrer, skapar medvetande hos den ”vanliga” människan. I stället borde fokus vara på media, t.ex. Internet, TV, radio etc. Varför inte dra nytta av näringslivets sätt att marknadsföra sina produkter? På så sett är jag övertygad om att vi människor skulle bli mer medvetna och som en positiv effekt av detta handla mer miljömässigt. Som resultat, måste marknaden ändras.

5

Consuming Cities, kap 2, Timothy W. Luke, 2000