uidadig sjtilv FRA:s museum ochkryptologi signalspaning Kryptorummet FIarar avsikten att i iorsta hand skildra svensli kryptohistoria samt anstringntngar och resultat forsta tid under andra v:iddskriget.Man kan boria med att iran den moderna srgnalspanrngens som beskrirrervad som hinde efter den tvska invasronenav Norge. l,isar,:ir'sskrrltrlrnir.,.."...:a.]"..J
-
9 apri|1940: ry'skalegationenuppvaktar UD med begatan att fl anvlnda den s.k. for trafik Oslo - Berlin. Tillstind ges. r..'istkustkzrbeln 17 april konstzrterastontelegrafi pi den tyska linien' 19 aprii reglstrerasklartext och telegrafistsnackpi telegpafverketsCreed-teleprinter.Det talirsom clerGeheimschreiber.Tvskarna hiide annars mest anv:int den legendariska F.nigman (visasvid sodra v:iggen). i den tyska fioten och Enc ,\nderbergs kcrnmentar ordzrlvdelserr Unclerst stirr en Cteecl-teleprinter.
\rbetet med ritt t;i igrrngspanlngenpresenteras: A{ottagandeteleprintrar bygp om si att icke skrivande funktioner iterges som srffror. .l-ton-telegrafmottagyare konstrueras (ett statrv st'ir r homet, t.v.) utrustning i fastigheten liarlaplan 4. 21 ma11940rnstalier2ls All text kom ur teleprintritrna som remsor. Dessa skuiie kltstrasupp si att de blev l-rirnterfigafor bearbetningen.Arbetet utfordcs av de s.k. klisterprinsessorna,som fitt sitt "I{listetprinsen"' som mirkt sina bilar med namn irin en affiscl-reringsf-lrma (lilistringsmaskinen finns pi hyllan)
Annat gmndarbete utfors av fem studerandefuin KTI-I.
Arne Beurling fick i miten 2f iuni 1940 hand om -\{atematikprofessorn tr:rdspaningsmaterialet.I-I'anfinner att det felaktigt skrivs ut tr'a telegram r sindningar d'ir det fi:rn lrvptosvnpunkt ror sig om ett telegram. Han hittar i orignalbunt'.lrna omedelbart fr'.in clcn 25 n:,t1. inliorsportzrr i m'.rterizrl J)irel p:rr r,eckor rekonstrueradeBeurling maskinensarbetss:itt,men den stora rningden trat-ik kuncleinte l'ranteritsmanuellt.
Visg,, l-inclsteinbygqde r.rd I-NI Ericsson de s.k. ^pp rna (stir pi hyllan), som kunde sritt som G-skrir.aren. tlechiitrera p':lsi1mn12l Den G,skri\rare,som visasi museet,.'ir en senaremodifiering av den typ som Beuding kn'ickte. N,Iaskinenhzir har erl-rallitsfrin Norge efler kriget'
Dagsrutin och Arbetsmiliii pn Karlbo av kryptoanalytiker. !-arie moreon lostes drtgensny--ckel "Apparn.a" var kopplade tril fjlirrskrivare pi vars tengentbord man skrev in kryptotexten. Texten dechiffreradesr
"appen" och kom trllbakatill lirrskrivaren och skrevs ut pi
D;lDDersremS:i.
Remsornasklistradesupp pi blanketter av k[sterprinsessorna' Sprakkunnigabearbetaresovrade ocir oversattetelegrammen. Arbetsmilidn pi l{arlbo var sarskilt bristf:illig. Den psyktskavar ofta hektrsk och kritisk, den tysiskatrang och k'ali.I{arlaplan 4 var en rivningsfastighet. "pionjirandan" gorde Andi verkar inte personalenha r.antrivts.Det viktiga arbetet och s';ikertsitt till.
Z-maskinen Di tvskarna yia f-inskaofficerare fitt k:innedom om svenskarnasforcering av G-sknvaren or.ergrclimzurti1lden s.k. Z-maskinen. Arren denna maskin knicktes i Svengeoch man tog " f ram c)'kelkediemaskinen" for dechiffreringsarbetet.
Gripenstiernas maskin Pi hyllan invid G-skrivaren stir en replik av r.irldens forsta kryptomaskin. Den presenterades 1786 i ett brer. till Gustav III av friherren Fredrik Gripenstierna. Grundema till id6n kom bl 'a.irhn G:s morfar, Christofer Polhem. G sjzilvvar upp\ruxen pi l{erso herrgrd. En prototyp "Drottningholm den 23 september 1786". Om detta Reskrivningenar d'.rterad tillr,'erkacles. frnns att lisa p2 sidorna 21-28 i Svenskakryptobedrifler. Repliken i museet :ir tillverkad av 'I'vi exemplar hnns - detta och ett i fabriken. Hagelin vrcl fabriken i Schrveiz.
Skdrmarna H:ir presenteras,med portr"itt, ett par av de mest framstiende experternr; Yr.es G,vlci6noch Ake Lundqr.rst. (]v1d6ns champagref-laskor(Foratt f-iramedarbetaresbedrifter) och en knstallmottagare^v oliiint ursprung st'ir p2ien ht'lla.
Kuriosa: I-ichtsprechgeriitfilr teletonricirbindelsepi ljusstraiep'i korta ar.stitnd forbindelse med i orden som medium' Ir.rc-ls precl-rgeriitlo r telefc.rn
Rilder ar. stationshusi Stockholmsomridet. ViiggmAlningar av Sven l{reuger, bearbet2lrepii byra B, som l-radefltt i
S
FSorisl{agelin uppr.aktadevaren 19:t0 US Signal Corps och fick en provbestdllning pi 50 maskiner"lilfter omfattande pror beslot man sig for att satsastort pi C36-modellen.Den fick i USA beteckningenN209 och trlh'erkaclesav skrivmaskinsfabrikenL C Smrth Corona. Totalt procluceradesclir 140 00fl maskiner. 1952 flyttade Boris I-Iagelintill Zug i Schweiz,som bler. site fbr hans nya bolag Iftypto AG. IIan avslutadesin verksamhetvid frrman islutet av 70-taletoch aviedvid 90'irs ilder 1982. Om dessaruaskineroclLdesskonstrukl6rvr.fnnsalt Lisai Suenskakryptobedriftersid.29 ' 41. Maskiner att titta pi: Damms 21,2ll,2Bnigma (3 och a hiul). Bild vrsar kryptor piL lastbilstlnk mecl en 3-hiuls Enigma. Hagelinmaskinernaoch en tysk vanant' Den fbrsta varianten av Enigma knbcktes redan 1932 av polackerna. Under kriget var det av yttersta vikt att hilla reda pir bi a de tyska ub'itsrorelserna.Den gingen kndcktes chiffret zn' engelsminnen. Det iir om den insatsensom den kanda boken och filmen handlar. Boken Enrgm:Loch fiimer-rmed s'.rmmanamn finns for r.isning.
Vilsra vdggen (G-skrivarviiggen) "Pi morgonen 9 apdl 1940. . , .." Uncler Aclolf Hrtler, som flr symboliseradenna era, "Den Dirunder ett utdrag ur den tyska noten, som oveddmnadespi morgonen den 9 april. tyska regeringcn fonitsitter att telefon- och telegramtrafiken, pi de lednrng"r som g'itrgenom :lr.erigc,ickc kommer att hindras". Dlr finns ocksziclenanekdotiskakommentaren der OB, Olof Tomell, bad Erik Anderberg, "Protestera av chei fbr torsvarsstabenssignaltiinstavdelning,om en kommentar. Den blev: mojligheten" ior izn, men tacka gud bara Nista sk:irm: Overst DN:s lopsedel irin den 10 aprii. Tridspaning: I Sverigebyggs mottagande teleprintrar... (sebilaga) Under den seglandeBeurling: N{atematikprofessornArne Beurling. ... (se btlaga) Llnder bild av Bengt Beckman ocl-rOlle H'iger med nigra till tyska soldater utkl'i"dda "G som i hemlig'. under inspelningav en dokumentbr skiidespelare Dechiffrerinsen:Varie morgon... (sebilaga) Cl-skrivarensom ster harhar anv.'i.ntsi trafrk mellan FRA ocl-rforsvarsstaben. 1)ahvilan ligger dechiffreingspapperi olika stadier. Glasmontern 'T'ill hoger frnns en clagsnvckeldir forcoren har arn'ecklatett stort 'antalpositroner for zrtt best:imma frzin i'ilka hjul punkter och ringar (ettor och nolior) harstammade.
'I'ill
r,rir-rstcr pir Or:erstahrillan Lgger nagra rapportlistor i origrnal.De :ir ett siagsdianer over intressinf:r relegram.aktiebrev fran ,\B Cryptograph 192-l(devalverattili 10 fran 100 kr) Pa mellerstahvllan ser mrln trll hoger hur de hir remsorna s'agut, som man anvinde for Gskrirtaren. P.i den hvllan lig5er ocksi en del kuriosa.Bl a en liten bok, som tillhort Yves Gyld6n. Den ir fnin 1928 och heter Crittografia. Den visar en liten handchifferapparatav italiensk trlhrerkning.Den hirr raka star.ari st:illet for hiul. Den finns har (tillhor TSA). P,i nist nederstahyllan. Bortsett frin en liten bit av Berlinmuren si handlar det litet om TES. l{rir ligger forsta sidan i en rapport frin Faikbo efter nrist sista flygningen rned Hugn, den 10 jum 1952.Som synesir det sarrunabes:ittningsom den omkomna. Intill ligger en PM som handlar om inriktning och resultat fbr 1951.Det finns anledning att tro att sammag:illde under 1952.lHar frnns ocksa nigra ceilulosaskivorsom pi omslagethar skriften: Premiiirerpeclition Stocksund,radar. Troligen dr det friga om ett forsok med inspelning pi 19;t0-talet- inn.anman fick trllging till tridspelare. Skivorna dr inte avlyssnadei modern tid. Pi nederstahvllan finns en del kuriosa ur forre byrichefen Wesstroms samlingarav det stuclentikosaslilg som r,'arvanligt under krigstiden, med handgiorda interna tidningar och singer och l-ryllningstexterav olika slag. Entrdn Pi skirmen till hoger finns en skylt som berdttar nigot om FRA:s fodelse. I{ur m.inga minniskor det var och vilka byggnaderoch stationer det handlade om. Intill frnns ett orignalnummer arrPravda frin den 9 mai 1945 - segerdagen. Hiir f-innskapituaitionstextenoversatt.Man kan notera att de tyska namnen dr skrivna med sma bokst'iver medan segrarnasir skrivna med stora. Biblioteket Pi l-rogersida, pi skimarna, finns museetsltlla bibliotek. Det dr oppet for fri blziddring,men inte tbr lin.
Omwckt iir att bliddra r id-korten frhn 70-talet.Dodsbrickorna skulle delasut i orostider. J.ittebockernaar en kartbok ocl'ren referensbok till kartoma. Pi ovre hyllan f-innstre ioto;rlbum med de tidrgastanstillda. Sigllstamparna anvindes flitigt. All hemlig post sindes assureradmed sigrll pirztta stdllen. En samling smii stimplar ligger hir, bl a sfinxen, som anvdndesp'i de forsta lD-korten' H..ir star ocks'i ett par LUFOR-mottagare, som anr.ints pi FRA. En stationir och en portrrbel. LUFOR beryder luitforsr.arsonentering.Svstemetskulle fungera si att rapportering av fientligt t1r's.prit. siindasupp genom riksradion i sl god trd aft militrirer skulle kunna fiirsvara och civila ge sig ivig till skyid.--.
Operation Stella Polars I)essa hiinclelseri september 194-lbeskrivskortfattat pi skylt och hiingfolder. A.tanbor veta att en stor del ar. materieleno\rertogs(koptes) av Ffu{ i mars 1945.Annu pa (r0-taletanvindes bl a kortvigsmottagare, som den som finns imuseet. Handlingar, som fon'.rrzrcies bl a pziHornrngsirolms slott och pir FR.A forstordes si smaningom. Sydbo P'i rullskiirmen intrll StellaPolaris-informatronenfinns en del bilder fri.n Syclboshistoria. En vind drevs ar. h';ingfblderger Ltet historia. N,lanskallveta att stationen p'i ingenlorskasernens ;lO-talet inn:in FRA bi]dades. N,[iLrinen i borjan ar'
Grafi Gratr ir en FRA-bendmning pi telegrafi. N:ir andra v'.irldskrigetboriade var tridlos morsekommunikation vil etableradrnom m'inga omraclenoch blev omedelbart rygggadenimilitlra samband frin ligsta forbandsnivi till hogsta ledningen. trRA rekryteradefdrdigutbiidaderadiotelegrafistervilket senare kompletteradesmec-1 v'.irnpliktrga.Lnngt in i moder trd var det ett krav att man skulle inneha radiotelegrafrstcertifrkatav I:a klassen.Grundkurs (nyanstillningskurs)med examination, minadsprov under 18 minader och fortsittningskurs r,.arunder ling trd obligatorrska. 40-taletsradiomottagarevar instabilaoch ofta illa kalibrerade.Detta innebar svarighetervid passningav k'inda frekvenser och for det analytiskalosandet av frekvensplaner. For att m'ita trekvenser (angavsi kilocykler kc/s eller kiloperioder kp/s - inte kHz) anv:indes s'jrskildafrekvensgeneratorer.Den istadkom en ljudsignal i mottagaren. Trafik och telegram skrevs ned pi slrskilda blanketer. PJ (passageiournal), RS (radiospaningsbiankett).Forbindeiser,telegramnotertng r, pejlresultatmm Skrevsin p'i n:itskisser.P'i alla blanketter noteradeslopnummer, datum och operatorens rirdiospanilrnummer. Langst ned, till rri.nster,en NC-100-L{. Pa den sir den en aning modemare NCN,lottzrgarna: 2-10D (NC betyclerNational Corporatron). I mitten stir en frekvensgeneratoroch fbr mottagaren NC HRO, som stir ldngst ned trll hoger. Over den stir en frekrrenskassetterna RC-31.2,som anvindes pi bl a Sm'ibo till sent 60-tal. (lrafisorrntnsk:rn bedrivasoa olika nivaer: De r.'rktigastetcrrutsittningarna iorgrafispaningen ir kunskapen om anropssignalsystem, trekvenstiildelningssystemoch geografiskaligen. ;\r n'agotav dettziklnt sl ger det moilighet att genom passningeller frispanrng manuell eller dirtorsfirrd,scikaefter en stindare,som dr okind eller genom foriirdringar gitt forlorad. (lenom att ber.ak:ln:it, som representerzrr olka nivier, kan man folfa ordergivning och gora h eclomningzr om orc-len'dgaro ch trdsforhillanden. Taktisk: Ett exempel kan r,araatt folja signalenngenfrhn ett tyngre bornb- eller som regelbuncletsinder rapporter till sin bas. Rapporterna innehriller sprrningsflvgpl'.rn, f-llrsplanetspositron mm och denna kan ver-ifierasmed peii. Om moiligt i samarbetemed
ftrnispiining och T'L,S,som dit kan rapportera t1ll samr.erkandemilitire organ. -l"clesratforbindelser for taktrsk trzrfikhar under senare'irtionden blivit allt mer ovanliga. Pir operativ nirrakanskeman hilller i samma flygnnt under en liingre penod. Bas (hur.udstatlon)och fl1,gplan(understationer)noter'.isoch pejlasnzirhelstde'ir aktiva. Man kan notera veckomonstret och arn ikelser frin detta. I(anske dra slutsatserom vilken verksamhet som kommer att beclrivasinom den ndrmasteveckan, ndsta ir etc. Den strategskaniv'in ar nar m'an fbljer ett nit under en ling period - minader eller ir, kanskerenta\r 'irtionden - och tar fram en normalbiid och de forindringar som sker i denna. Stora mangder data om frekvenser,anropssignaler,ovningsperioder,normalupptrddandeetc. insaml'.rsoch lziggstill grund for en prognos om framticlaaktivitet. Awikelser kan udosa larm eller l-rojdberedskap. och storre underrzittelseinsats (blankett Spanzrrenskulle notera ell trafik, d.v.s. alla tecken han tog emot, i en passageloumal P) och r denna gorzrticlsmarkeringar,anmiirkningar mm fbr att ge mojlighet for bearbetaren att gora korrekta bedomningar. Telegram, ofta 5- eiler 3-stzilkgtkrypto (forkortat 85, 55, 53) med bokstiver eiler siFfror skrevs ned pi s.k. RS-blankett.Om nritetvar kint och kryptot inte avsip bli foremil for forcering (ovanligt for militzirt krypto, oftast endastav vissa siff-ertelegram),noteradesendast cie 10 forst:r grupperna. Peiling Spaning utan pejl dr det inte mycket bevint med, knappast ens om man kan identifiera zlla i en srgnaiering. Sindaren kan iu ha flyttats. or,riga pararnetraLr Vid fri spaning eller vid sokning efter ett tappat objekt gdller det oftast att soka efter en sdnclare,fr.in en kind plats. Alit misstdnkt/moiligen intressant pejlas.Det skeddegenom pejlorder pa intema telegrafin:it pzi trad. Allt okrypterat. PP, eller om bridskande, PX. Helst skulle mrnst tvi pejlar engageras.De fick frekvensuppgift och anropssignaleroch/eller typ av rrafik, t ex 85 for 5-stilligt bokstavskrypto. Ofta kuncleman koppla_ut den egnamottagarens signal si att pejlaren kunde hora traFrkenoch sAkerttog r:itt signal.Aterrapporterade oeilresultatantecknadespi n:itskisser. ben fbrsta goda pejlutruitnrngen som tillfordes var Telefunkens KwEa (den ling grona, som stir nederst).Den kom med StellaPoians. Under 50- och 60-talet anviinde man lrurudsakligen teletunkens audiopelI l02, ddr signalminima togs horseimdssrS.Optiska pefiar, den stora Telefunken PST396 (obsen'eraaskkoppen) och den mindre (gri) Plath (den pi museet kommer frin Habo vid Eksio ddr v:irnpliktsutbildning forekom) kom mot slutet av (r0-talet.Dir avldsesbiringen pi en llusstrob pi, en cirkuldr skala. I{ommendering till pejlstation skedde i turordning. Plats och arstid gjorde dem olika irtrir'.irc'1atrots att traktamentet - viktigt for en ligt betald spanare - var detsamma. Det inkomna materialet sammanstdlldespl stationen och skickadestill bearbetningeni Stockhoim. \risst med filrrskrift, annat med assurerad,plomberad postsick eller lackzrt kurrert.
Bearbetning Bearlletrrinsensuppgrti \''.1r'.rttutr-rnniiunderr.'ittelserur radiotrafiken. For att gora detta miiste man skapaen kontinuerlig trad for arbetet.Det som hordes den ena dagenm'iste vara igenkiinnbart clenanclra. i\r.en om anropssignalenb1tts, maste nritskissernakunna passaihop frin dag till dag. Yiktrgrst i procssssnr.ar beilrbetarensfortrogenhet med materialet och det faktum att ingen srgnalorganisirtionm:iktade med att bya allt samtidigt: Natstruktur, anropssrgnaler,frekr.enser,trafikfbrfzrande, radiotelegraflster,sindarldgenetc. Med kontrnuitet kom mojligheten ztt zdderainformatron fran dag till dag och over tiden byggoupp en kunskapsbankom nitet. Summan av f-lerandt bildade en signalorganisatron,som r sin tur spegladeden bakomliggande n-rilitiirzr organisationen.For2indringarr se'rkzr,sammans:ittnrng,grupperrng och verksamhet kunde tbiias vilket i sin tur ledde till militbra underr:ittelser och formiga att foruts:iga viktiga hdndelser.
Flygburen signalspaning - podiet "Sa borfade den tekniska signalspaningen"ur den Om clettafrnns en del att lzisai kapitlet historiska beskrivningenav TES-verksamheten (E.R.). Pe PC intill finns bildspel om TESoch flygverksamheten. TES har alltid vant huvudverksamhetenvrd Faikbo. Ul{-fonist fanns dock oftast med i I{ugn men inte i Bataki och Akka. Fast fonipltas anordnadesforst i Caravellerna,som hade totalt 5 op-platser. Om flyeburen spaning kan generellt sdgas,att den alltid ar inriktad mot signalersom inte kan upptltttas frzin andra plattformar. Uppgrften 'jr i forsta hand att hitta prioriterade nyheter. Endast undantagsvisspanasmot ovningsverksamhet. Till vdnster kommer att placerasen del ar. babordssidanav Hugn. Bilder pi de omkomna. [.'yrahar iterfunnits i nirheten av flygrlansvraket: De tre fl r.wap enmzinnenoch FILA-grupp chefen Einar Jonsson. "normal" kurslinje inntad och En kopi:r av en aterfunnen navigeringskarta.Hrir finns en frekr.ensoch igenkinningssignalfor lingvagsfyrar. En karta framtagen i Sovietunioneni samband med uffedningen av nedskjutningenr.isardet entydiga erkdnnandet.De snirkliga kursLnjerna d.rnd.rmastett tecken p'i otillforlitligheten hos ditidens rad:rrutrustning. Vattenytan bryts den 19 mars 2001. 83 Blondie, Tp 79 Hugrn, Tp 82 Bataki, Over podiet hzingerbilder av signalspaningpflygplan: 'I'p 52,\kka och den ena CaravellenTpB52. hinger en flygoverali med huva. De har tillhort ingenioren Sjunne Semborn pi Pr r.:iggern Bataki. I{:ingor och bottiner hirr anr.:intsav f-.falkbochefen Leif Klaar. C)peratorsplatsen(rackar,stoi mm) kommer frin Bataki, som idag stlr framfor i Malmslitt. Utrustningen dr i stort sett den som fanns pi Bataki och Hugrn. f11,s1'xpsn-useet
och oskaddamotsvarigheter.Notera den lr:iclar finns mellan de b:irgade 'tppzr^terrrzvrilbcr.arrrcierplilsth uven fo r triid sp elaren! Pa l-ryilanstir en sr..'irdantennfor flygburen TES, a\i en typ som funnits pa flera flygplan. Pa skiirmarn:rfinns en del bilder fran tidningar frin tiden. Clbs tcl datum p'i AT den 16 maj 1952 (skallr.arajunr). I{ommunrsttidnrngarnaNY DAG och Norrskensflamman visar hur man d2r uppfattade verkligheten - Sovietunronenkunde aldrrg ha eller gora f-el! Pi sidan mot fonrplatsen finns de tal som forsvarsministernoch C FR-\ hoil vi minneshogtiden pi Berga. Bada talen poanEerar det viktigaste;att man gorde en stor och viktig insats for Sverigeoch of-fradesina liv for v'ir s'ikerhet. De omkomna 1r alltsi Sverigesoch FRA:s hlzkzt.Inga suspektaspioner! Bilder frin fonistationer finns intrli: Llugarn, Hoburgen. Foni Foniplatsen har p:aden or.ersta hyllan appzrraterfrin S0-taiet. Den unika franska UKmottagaren Sadir, den mycket anvdnda Flallicrafters5-36A (bida anvindes som anvindes av en tridspelare, som var en forebild for Bilinders 558, som ocks'i bzidefoni och TES) s2:rmt anvindes vid sidan av Webster. Ovrig utrustning p'i operatorsplatsenar frhn 60-talet. De bida vdldigt mycket anvdnda bandspelarnaFerrograph och Tandberg. Antenn- och trandspelar-vdxlar. LIK-mottagarna ESNI-180 och ESM 300 var mycket vanliga lingt in pi B0-talet. P'i skrivbordet f-innsen RS-blankett med fonitrafik frin Falkbo (Hugn l0 iuni 1952).Om f')r man blandade exempelpi hur det liter (idag) pn UK r m21nst?rl'tiirbzrnclspelaren Ostersjoomridet. Olika nationaiitet pi sdndningarna. Maskinradio Med maskrnradiomenas pA FRA textoverfonng pe radio av olika former av teleprintertrafik. Sidan trafik har tagits enda sedankrigstrden. demodulator och monitor si att man kan fisa idag Har t-innsen antennanslutenmoltzLgare, f orekomm:rncle(liommersieli) teleprintertrafik. X,IU\ (multiplex) -utrustning imv:inds for att demoduleraflerkanaligasystem. Den bldsta'ir konstruerad pi FR-{ av Thorild Johansson.Den modernare Meteor representerar70-80-tal.
TES Skdrmarna pi. svensk mark - RAF i Hir presenterasden iorsta tekniska signalspaningsoperationen C)ttenby.Iiinns beskriveni Saborjade TES. \ordbcibilclerna tril hoser. Texten finns ibilaga. Po[sbrickirn - r.i var minsa extra poiismlin pi detachementen.
(idsta -,'\lmendahl. som sitter pa dassi Angesbyn,var senareunder minga ir bearbetnrngschef pa I{OS sitlan (C 35 - ZB).
FUS-bordet FUS (tiekvensundersokning)r'ar den fbrsta qrpen av TES som utfordes. N{an spanadeefler navigationssystemoch (och bearbetade)olkir typer arrsystem,t ex clataor,'erforingar, storsiindare. Detta ir ett forsok till rekonstruktion av en FUS-plats p'i Nordbo for mer in 50 ir sedan. Allt utom oscilloskopet (ett Solartron-skop fr'in 60-talet)ir genurnt 40150-tal.Se bild p'i r.iggen! l.inwigspejlutrustningen 111-N ster pa skdrmen intill. Undertill stir ocksi en racliograf, :rlltsi en apparat som kunde skriva ut morsetecken (t ex s k snabbmorse)eller vigtag och liknande impulsgivning pi pappersremsa. Pi hyllan st'ir ocksi lirobocker och l'randbockersom var grundbultarna vid utbildning och sp'.rnrnginom TES. Observera att TES (och fonr) var de enda inom FR-Asom hade Sk/b och Sk/a. TES var unika r avseendepi systematiskoch krivande specialunciervisning, apparatkunskap.Fram till B0-taletsmitt l-radealla inom TES dessutom kunskap och erfhreniretinom I{OS. Pi 80-taletborjade man i stdlletkrdr.aingenjorsutbildning for TESspzrn2rre och i manga fall hogre utbildning for bearbet:ue. Pi skyltarna kan man lisa om FUS. Denna TES-gren, hade vrd sidan av de speciellaobjekten (navigationssystemo dyl), ansvar for att man hittade nya signalerpi ling- och korw'ig. Sisnalernabearbetadesoch rapporterades,dels trlltekniska kunder (FOA och FM$, dels trll I{OS (om det iorvdntades att de var expioaterbarafor KOS). Hade morsealfabetetvarit nytt hade det fbrst uffetts av FUS och sedanoveridmnatstill KOS. TES-platsen :i.rett hopplock av diverse spaningsmaterielfrin 60-70-talenoch ingen genum stzrtionsinterior.Mest p g a att lri saknar de viktigastemottagarna APR-9 (en manoverenhet finns pi sk:irmen bakom) och SLR-2/BLR-1. Foto av manoverenhetenav SLR-2 finns monterat. Hlr stir ett par pirmar med gamla PJR:arfej[ournal Radar) frin Tzimbo for en del mera ovanliga eller oidentrfieradeobiekt. I-:isskyltaroch
"Si
borjadeTES"!
Bilderna: Ornbo, som exempel pi att det var vanhgt att man upprittade stationer pi varen och stangdepi l-rosten.Under vintern var bide vigutbredningsforhillanden och ovningsverksamhetpa iag nirri. Pir brlden fr'in en kursavslutningpa Ornbo 1951 ser man f-lerakinda personer,bl a den omhomne falkbochefen EinarJonsson (ling, mork med glasogon och randig slips). l)eler ur en r:rpport frin 1955.Hir r.isasnoterade markbaseraderadaranliggningarpa endra srdanOstersjon.En tabell med objekt med parametraro dyl finns ocksi. Jlramtr:iclande';ir 60-talsoscilloscopetTektronix 555 - ett stort framsteg for r.erksamheten ocl-rmvcket uppskattat ar.'anviindarnzl.\,{an zrnvrindegdrna DuMont-kameran - en f-ilmkamerap:r stativ som anr.indes for att frlma oscilloskopetl-rorisontellt (for avsokning) eiler vertrkalt for pulsgrvnig.En kassettflnns ber.aradintill. Plug-rn-enheterfor olika behoriinns ocksa.
10
Det finns hir en liten samling k:rmeror for filmning eller fotografering av oscllloskop och arin2it.
Flvllan med telegraferingsnycklar Farses som en kuriositet liksom appanten lor skrivmaskinsmorse.Elektroniska nycldar anvdndesegentligen(av okind anledning)mest a\v'irnpliktrga under utbildningstiden. Texten ur en TES-rappolt frzlrr 1959 visar hur man med grova matnrngar med enkla instrument kunde individidentrfiera radanndivider.I det hir fallet sovietiskakryssare. Bilden av ett 56f ietrskt bombplan arrtyp Su-22M - Backfire avser illustrera hur FRA. hjzilpte till att identifiera nya system.Man visade in iaktplan ur incidentberedskapenoch dessatog bilder med handkzmerz - elier, om det g:illde {zrtyg, spaningsplanmed fasta kameror. Pi skirmen bakom TES-piatsen berdttasen del om prakuska forsok, bl a om Toro/Pnns Carl - forsoken, di man i ianuari 1948 gorde en avlyssningsundersokningsom visadeatt rickvidden var betydligt storre dn den teoretiska. Erpedition Tordon 1949 kan vara intressent, bl a for att fzrtyget Gustaf af Klint finns kvar vid slussen. och idag lig;er som restaur'.rntfarryg Vad vi har kvar ay motagaren SLR-2 - en del av manoverdelen. Hdr ligger diverse antennhom, ligpassfilter, en provsummer - testsandareoch en birbar videoforstdrkare. Ber?ikningsdatorer Hdr finns en expos6 over FRA:s stordatorer. Lds textskyltzrnz.
ll