Demokratioch Diktatur

Demokrati och diktatur och allt annat

PDF skapad med hjälp av det öppna källkod-verktyget mwlib. Se http://code.pediapress.com/ för mer information. PDF generated at: Tue, 24 Nov 2009 10:04:38 UTC

Innehåll Artiklar Monarki

1

Demokrati

9

Diktatur

18

Mänskliga rättigheter

21

President

25

Premiärminister

26

Regeringschef

27

Lista över statsöverhuvuden

28

Referenser Artikelkällor och författare

36

Bildkällor, -licenser och -bidragsgivare

37

Artikellicenser Licens

42

Monarki

Monarki Monarki (från grekiska monos, ”en”, och archein, ”härskare”) är ett statsskick där statsöverhuvudet är monark (kung, drottning, kejsare, furste eller motsvarande). Det har tidigare i historien ofta funnits valkungadömen, men i nutida monarkier går tronen nästan alltid i arv, inom en och samma ätt. Något som skiljer en monarki från en █▌ Länder som har monarki som statsskick republik är att i en monarki är monarken oftast statschef på livstid och i en republik är → presidenten normalt vald för en viss ämbetsperiod. Det finns idag 29 monarkier i världen.

Historik Monarkierna är en av de äldsta formerna av statsstyre, och har sin grund i hur stammar styrdes. Många monarkier har sin grund i att monarken sågs som gudomens/gudarnas representant på jorden och sade sig ha utkorats direkt av dessa (”konung av Guds nåde”). Monarken tänktes styra på nåd av gudomligheten, och blev störtad eller offrad till gudarna om det verkade uppenbart att deras inställning gentemot honom hade försämrats. I forntida riken var härskaren ofta samtidigt präst. Faraonerna var kungar, präster och gudar i en och samma person. Kejsar Hirohito av Japan avsade sig sin gudomliga status efter Andra världskriget för att få behålla tronen. Dock anses han fortfarande vara ättling till solgudinnan Amaterasu. I Thailand liksom i Nepal anses kungafamiljen ha i det närmaste gudomlig status. Så var även fallet i de precolumbianska rikena i Mellan- och Sydamerika. Andra monarker fick sin makt genom att vinna stöd hos vissa grupper eller kaster i samhället. Sedan början av 1800-talet har många av världens monarkier upphört att existera eller övergått till att bli parlamentära demokratier. Demokratiska länder som bevarat monarken som statschef har oftast begränsat monarkens makt genom att bli konstitutionella monarkier. Ett fåtal länder i världen är fortfarande absoluta monarkier där monarken är enväldig, exempelvis Brunei, Bhutan, Kuwait, Saudiarabien och Swaziland. I andra länder, som Jordanien och Marocko, har monarken ännu i våra dagar stora maktbefogenheter. På senare tid har i ett fåtal monarkier har statschefen faktiskt kunnat flytta fram sin position; i Liechtenstein har monarken givits befogenhet att avskeda regeringen utan anledning.

Olika former av monarki I flertalet monarkier fungerar monarken som en symbol för, i de flesta fall, urgammal kontinuitet och för statsskicket i sig. Människor som förordar monarki framför republik anser så gott som alltid att en monark står ovanför sina undersåtar och att denne på ett mer eller mindre självklart sätt innehar en särställning. Han eller hon får gärna vara ”folklig” men bör därför inte beblanda sig alltför mycket med folket. Monarken anses inte vara en person ”vem som helst”. Den övervägande delen av alla monarkier är numera fullt fungerande rättsstater och monarken har begränsad eller som i Sverige, ingen politisk makt. En suverän, även utan politiskt makt, fungerar som en gemensam ”galjonsfigur” för landets invånare oavsett ursprung, politisk hemvist etcetera.

1

Monarki

Monarkens maktställning Det finns olika former av monarkier. En viktig distinktion är den makt monarken besitter; • Absolut monarki: Här har monarken enväldig makt. I den mån offentlig makt utövas av andra, är det för att monarken själv har delegerat delar av makten. • Konstitutionell monarki: Här är monarkens maktbefogenheter reglerade i en grundlag, där monarken inte själv kan tillvälla sig ytterligare makt. Sverige är en konstitutionell monarki - se Sveriges tron och successionsordningen.

Monarkens titel Medan statschefen i en republik nästan undantagslöst kallas president, oavsett det språk som talas i landet, har monarker världen över mycket olika inhemska titlar. Detta inte enbart för att språken i världen är så många, utan kanske främst på att ordet för ’härskare’ nästan undantagslöst stammar ur något begrepp av särskilt stor vikt för den kultur i vilket det uppstått. Svenskans ord ’konung’ går tillbaka på ett ’konr’ som betyder ’förnäm man’ (NE) och exempelvis den aztekiska härskartiteln, tlatoani, betyder ’den som talar (väl)’. Titeln för en kvinnlig härskare är nästan undantagslöst en effeminerad form av den manliga titeln, med det nordiska ’drottning’ och engelskans ’queen’ som ovanliga undantag. Det är inte fel att översätta utländska, furstliga titlar med furste, kung resp kejsare. Ett par utländska titlar har dock letat sig in i svenskan och har kvar sin egen form av lång tids hävd. Några av de titlar för en suverän som används eller har använts är följande: • • • • • • • • • • • • • • •

Kejsare/kejsarinna Kung/drottning Tsar/tsaritsa Sultan Storfurste/storfurstinna Furste/furstinna Storhertig/storhertiginna Hertig/hertiginna Emir Stormogul Raja Maharaja Shah Farao – gällde även en kvinnlig härskare Tlatoani – gällde även en kvinnlig härskare

Succession Man skiljer på arvmonarki och valmonarki. Reglerna för succession varierar i olika monarkier, men generellt i en konstitutionell monarki regleras denna i lag som stiftas av en representativ församling, till exempel ett parlament. I en arvmonarki går statschefens position i arv mellan medlemmarna inom en enda familj eller ätt. I flertalet av de kvarvarande europeiska monarkierna innebär successionen att monarken skall efterträdas genom primogenitur, det vill säga att hans äldste son står först i tur, därefter hans yngre söner. Först i fallet då ingen manlig tronarvinge finns att tillgå, kommer döttrarna i fråga. Om ingen lämplig tronarvinge står till buds, kan en ny monark väljas, oftast då ur något annat lands kungahus. Månget krig har genom historiens gång startats på grund av att reglerna för successionen i ettdera av de krigförande länderna varit oklara.

2

Monarki En suverän är så gott som alltid landets högste beskyddare av den förhärskande religionen där. I de monarkier som är medlemmar i europeiska rådet och som skrivit under europakonventionen om mänskliga rättigheter är det emellertid oklart om kravet på att tillhöra en viss religion är förenligt med religionsfriheten. I Storbritannien ställs religionstillhörighet som krav i Act of Settlement 1701 och i Sverige i Successionsordningen. I en del autokratier, företrädesvis i kommunistiska och i militärdiktatoriska sådana, tycks det som om statschefsrollen går i arv, utan att dessa länder kallar sig för monarkier, exempelvis Nordkorea och Syrien. I sådana länder är det en omöjlighet att erhålla en maktposition av vad slag det vara månde utan att ha en mycket nära relation med det ledande skiktet. Även i länder som är demokratiska, exempelvis Sverige, sker tillsättningen av höga statsposter rent faktiskt av statsministern, av regeringen eller av det/de regerande partiet/-erna utan föregående val, men här grundar sig denna maktutövning ändå på demokratiska former genom ett ansvar inför den valda folkförsamlingen (parlamentarism).

Upplösning av en monarki En monarki kan upphöra på flera sätt: genom en revolution (exempelvis Frankrike och Ryssland), genom att monarken mer eller mindre självmant väljer att avgå (exempelvis Tyskland) eller genom en folkomröstning där folket väljer att istället bilda en republik (exempelvis Italien). I ett par länder har monarkin avskaffats men återuppstått (exempelvis England och Spanien). I några fall har monarken suspenderats under ett antal år, vilket skedde i Spanien mellan 1947-1975 och Ungern mellan 1920-1944. En monark som allmänt hålles för att vara den legitima statschefen, eller som själv anser sig vara det och vars anhängare ser monarkin som orättmätigt avskaffad kallas för tronpretendent.

Udda former Andorra är världens enda "samfurstendöme" (franska co-principauté, katalanska co-principat) där Frankrikes president och biskopen av Urgell är statschefer. Ibland kan de delstater som bildar en federation vara monarkier, exempelvis Förenade arabemiraten där monarkerna tillsammans väljer en president. I Malaysia finns det en federal kung som kallas Yang di-Pertuan Agong (överväldig härskare). Denne väljs av och bland de nio sultanerna som är arvtagare till härskarna av de stater som bildar Malaysia. Samoa beskrivs ibland som en monarki, Malietoa Tanumafili II är furste/kung (hans titel är malietoa) på livstid. Han regerar tillsammans med en demokratiskt vald president. Förutom att vara den romersk-katolska kyrkans ledare är påven även härskare över Vatikanstaten. Då katolska präster måste leva i celibat kan han således inte ge upphov till någon köttslig arvtagare. Hans efterträdare väljs därför bland och av kardinalerna vid en så kallad konklav. Trots detta styrdes den katolska kyrkans ledning under medeltiden nästan enväldigt av ett fåtal starka italienska furstefamiljer. Åtskilliga påvar utnämndes bland släktingarna i dessa familjer. (Se vidare nepotism.)

Nutida monarkier i världen Det finns 43 självständiga monarkier i världen, varav 16 är samväldesriken som var och ett ser drottning Elizabeth II som sitt statsöverhuvud.

3

Monarki

4

Stat

Titel

Styrelseform

Nuvarande regent

Noterbart

Andorra

furste (två samregerande furstar)

konstitutionell monarki

Nicolas Sarkozy och Joan Enric Vives Sicília

Statschefer är biskopen av Urgell och Frankrikes statschef, såsom arvtagare till grevskapet Foix. Den enda monarkin med två statschefer i världen

Antigua och Barbuda

Kung eller drottning

konstitutionell monarki

Elizabeth II

Samväldesrike. Monarken representeras av en generalguvernör, för närvarande Sir James Carlisle

Australien

Kung eller drottning

konstitutionell monarki

Elizabeth II

Samväldesrike. Monarken representeras av en generalguvernör, för närvarande Michael Jeffery

Bahamas

Kung eller drottning

konstitutionell monarki

Elizabeth II

Samväldesrike. Monarken representeras av en generalguvernör, för närvarande Dame Ivy Dumont

Bahrain

Kung (Malik)

Absolut monarki med inslag av konstitutionell monarki

Hamad ibn Isa al-Khalifah

Betitlad emir fram till 2002.

Barbados

Kung eller drottning

konstitutionell monarki

Elizabeth II

Samväldesrike. Monarken representeras av en generalguvernör, för närvarande Sir Clifford Husbands

Belgien

Kung eller drottning

konstitutionell monarki

Albert II

Belize

Kung eller drottning

konstitutionell monarki

Elizabeth II

Bhutan

Kung (Druk Gyalpo, "Drakkung")

Absolut monarki

Jigme Singye Wangchuck

Brunei

Sultan

Absolut monarki, sultanat

Hassanal Bolkiah

Danmark

Kung eller drottning

konstitutionell monarki

Margrethe II

Successionsordningen ändrad år 1953 för att tillåta kvinnliga statschefer. I riket ingår även Grönland och Färöarna.

Förenade Arabemiraten

→ President

konstitutionell monarki, federation

Khalifa bin Zayed Al Nahayan

De sju regenterna i de monarkier som bildar Förenade arabemieraten väljer en av dem själva till president. Historiskt sett har oftast emiren av Abu Dhabi valts.

Grenada

Kung eller drottning

konstitutionell monarki

Elizabeth II

Samväldesrike. Monarken representeras av en generalguvernör, för närvarande Sir Daniel Williams

Jamaica

Kung eller drottning

konstitutionell monarki

Elizabeth II

Samväldesrike. Monarken representeras av en generalguvernör, för närvarande Sir Howard Cooke

Japan

Kejsare (Tenno)

konstitutionell monarki

Akihito

Världens för närvarande enda kejsardöme; efter Japans nederlag i andra världskriget har monarken inte längre någon makt.

Jordanien

Kung (Malik)

Absolut monarki med inslag av konstitutionell monarki

Abdullah II

Monarkin etablerades med stöd av Storbritannien år 1921. Kungaätten är en gren av den Hashimitiska ätten, som härstammar från profeten Muhammed.

Kambodja

Kung av Kambodja, variationer som förekommer är: Brhat Pada, Samdach Brhat, Varman, Rajadhiraja, Parama, och Adipati

konstitutionell monarki

Norodom Sihamoni

Monarkin återinförd år 1993.

Kanada

Kung eller drottning

konstitutionell monarki

Elizabeth II

Samväldesrike. Monarken representeras av en generalguvernör, för närvarande Michaëlle Jean.

Samväldesrike. Monarken representeras av en generalguvernör, för närvarande Sir Colville Young

Monarki

5

Kuwait

Emir, Amir ad-Dawlat al-Kuwayt ("Emir över staten Kuwait")

Absolut monarki med inslag av konstitutionell monarki

Saad Al-Abdullah Al-Salim Al-Sabah

Var känd som Hakim al-Kuwayt "Härskare över Kuwait" (felaktigt känd som "sheikh" liksom många andra arabiska regenter fram till 1961).

Lesotho

Kung

Absolut monarki med inslag av semi-konstitutionell monarki

Letsie III

Liechtenstein

Furste

Konstitutionell monarki, Hans-Adam II furstendöme

Vissa makter delegerade till Arvprins Alois.

Luxemburg

Storhertig eller storhertiginna

konstitutionell monarki, storhertigdöme

Henri

Världens enda kvarvarande storhertigdöme. Luxemburg var i personalunion med Nederländerna fram till år 1890.

Malaysia

Kung (Yang di-Pertuan Agong, "överväldig härskare")

konstitutionell monarki, federation

Tuanku Syed Sirajuddin

Formellt ett valkungadöme, i praktiken roterar statschefsrollen mellan halvöns nio arvtagare i perioder om fem år vardera.

Monaco

Furste

Absolut monarki med inslag av konstitutionell monarki, furstendöme

Albert II av Monaco

Sista suveräna monarkin som står under Frankrikes beskydd.

Marocko

Kung (Malik)

Absolut monarki med inslag av konstitutionell monarki

Mohammed VI

Västsahara står under marockansk militärockupation

Nederländerna

Kung eller drottning

konstitutionell monarki

Beatrix

I riket ingår Aruba och Nederländska Antillerna.

Norge

Kung eller drottning

konstitutionell monarki

Harald V

Till Norge hör även Bouvetön, Jan Mayen och Svalbard.

Nya Zeeland, Cooköarna, Niue

Kung eller drottning

konstitutionell monarki

Elizabeth II

Samväldesrike. Monarken representeras av en generalguvernör, för närvarande Dame Silvia Cartwright

Oman

Sultan

Absolut monarki, sultanat

Qaboos

Papua Nya Guinea

Kung eller drottning

konstitutionell monarki

Elizabeth II

Qatar

Emir

Absolut monarki, emirat Hamad bin Khalifa

formerly Hakim Qatar "Ruler of Qatar", from 3-9-1971: Amir Dawlat Qatar "Emir of the State of Qatar"

Saint Kitts och Nevis

Kung eller drottning

konstitutionell monarki

Elizabeth II

Samväldesrike. Monarken representeras av en generalguvernör, för närvarande Sir Cuthbert Sebastian

Saint Lucia

Kung eller drottning

konstitutionell monarki

Elizabeth II

Samväldesrike. Monarken representeras av en generalguvernör, för närvarande Dame Pearlette Louisy

Saint Vincent och Grenadinerna

Kung eller drottning

konstitutionell monarki

Elizabeth II

Samväldesrike. Monarken representeras av en generalguvernör, för närvarande Ralph Gonsalves

Saudiarabien

Kung (malik)

Absolut monarki

Abdullah

Saudiarabien förenades år 1932. Kungen är även beskyddare av de heliga städerna (det vill säga Mekka och Medina).

Samoa

Kung

konstitutionell monarki

Malietoa Tanumafili II

Salomonöarna

Kung eller drottning

Samväldsrike

Elizabeth II

Samväldesrike. Monarken representeras av en generalguvernör, för närvarande Sir Nathaniel Waena

Spanien

Kung eller Drottning

konstitutionell monarki

Juan Carlos I

I riket ingår Kanarieöarna, Ceuta och Melilla. Kungen bär av historiska skäl även titeln kung av Jerusalem. Monarkin återställdes år 1975.

Samväldesrike. Monarken representeras av en generalguvernör, för närvarande Sir Paulias Matane

Monarki

6

Storbritannien

Kung eller drottning

konstitutionell monarki

Elizabeth II

Också drottning över Guernsey, Jersey, Isle of Man, och de icke-suveräna staterna Anguilla, Bermuda, Brittiska Jungfruöarna, Brittiska territoriet i Indiska oceanen, Caymanöarna, Falklandsöarna, Gibraltar, Montserrat (ö), Pitcairnöarna, Sankt Helena, Ascension, Tristan da Cunha, Sydgeorgien och Sydsandwichöarna och Turksoch Caicosöarna.

Sverige

Kung eller drottning

konstitutionell monarki

Carl XVI Gustaf

Successionsordningen ändrades 1979 för att tillåta kvinnliga arvtagare.

Swaziland

Kung (också Indovuzaki) Absolut monarki

Mswati III tillsammans med Ntombi)

För närvarande pågår en → demokratiseringsprocess

Thailand

Kung

konstitutionell monarki

Bhumibol Adulyadej

Ibland kallad Rama

Tonga

Kung eller drottning

Konstitutionell monarki

Taufa'ahau Tupou IV

Tuvalu

Kung eller drottning

Konstitutionell monarki

Elizabeth II

Samväldesrike. Monarken representeras av en generalguvernör, för närvarande Filoimea Telito

Vatikanstaten

Påve

Absolut teokrati

Benedict XVI

Suverän furste av den katolska kyrkan, vald av kardinaler i konklav,

Nutida submonarkier i världen Det förekommer att vissa monarker går ihop och bildar en federal regering; exempelvis består Förenade arabemiraten av flera emirater och Malaysia består av flera sultanat. I vissa länder kan monarker eller stamhövdingar fortsätta att existera som härskare av en provins eller ett territorium som ingår i en republik. Det är inte ovanligt att dessa styrelseformer liknar en traditionell monarki; monarken har ett hov, prestige och inflytelse samt ibland även centralmaktens välsignelse för sin verksamhet. Andra submonarker verkar i det fördolda eller till och med i exil. Submonarkier: monarkier som ingår i andra stater (exkl. Förenade arabemiraten och Malaysia). Territorium

Titel

Nuvarande regent

Noterbart

Ankole (Uganda)

Omugabe av Ankole

Ntare VI

Efter konstitutionella reformer år 1993 återställde Ugandas regering flera traditionella monarkier.

Buganda (Uganda)

Kabaka avBuganda och Nnabagereka av Buganda

Muwenda Mutebi II och Drottning Sylvia av Buganda

Efter konstitutionella reformer år 1993 återställde Ugandas regering flera traditionella monarkier.

Bunyoro (Uganda)

Omukama of Bunyoro

Iguru

Efter konstitutionella reformer år 1993 återställde Ugandas regering flera traditionella monarkier.

Busago (Uganda)

Kyabazinga of Busoga

Henry Wako Muloki

Efter konstitutionella reformer år 1993 återställde Ugandas regering flera traditionella monarkier.

Sigave (Wallis and Futuna) Kung av Sigave

Visesio Moeliku

Rådet för territoriet Wallis- och Futunaöarna består av tre kungar och tre medlemmar som blivit tillsatta av administratören för Wallis and Futuna efter konsultation med The Territorial Assembly of Wallis and Futuna.

Tibet (Landet är under militär ockupation av Folkrepubliken Kina)

Dalai Lama

Tenzin Gyatso

Den nuvarande Dalai Laman leder en teokratisk exilregering, i Dharamsala som ligger i norra Indien. Dalai laman försöker att genomdriva en → demokratiseringsprocess.

Toro (Uganda)

Omukama of Toro

Rukidi IV av Toro

Efter konstitutionella reformer år 1993 återställde Ugandas regering flera traditionella monarkier.

Monarki

7

Tu'a (Alo) (Wallis and Futuna)

King av Tu'a

Soane Patita Maituku

Rådet för territoriet Wallis- och Futunaöarna består av tre kungar och tre medlemmar som blivit tillsatta av administratören för Wallis and Futuna efter konsultation med The Territorial Assembly of Wallis and Futuna.

Uvea (Wallis- och Futunaöarna)

Tui 'Uvea (Kung, Tomasi Kulimoetoke också kallad Hau and II Lavelua)

Rådet för territoriet Wallis- och Futunaöarna består av tre kungar och tre medlemmar som blivit tillsatta av administratören för Wallis and Futuna efter konsultation med The Territorial Assembly of Wallis and Futuna.

Zululand (Sydafrika)

Kung av Zulufolket

Även om kungen inte har någon politisk makt erhåller han ett stipendium från Sydafrikas regering och har fortfarande betydligt stöd bland de traditionella Zulufolket i KwaZulu-Natal.

Goodwill Zwelethini kaBhekuzulu

Självständiga nationer som upphört att vara monarkier • • • • • • • • • • • • • • • •

Afganistan Albanien Brasilien Bulgarien Egypten Etiopien Frankrike Grekland Haïti Irak Iran Italien Korea Laos Makedonien Mali

• • • • • • • •

Mexiko Montenegro Nepal Portugal Rumänien Ungern Vietnam Österrike

Monarki

Före detta kungadömen som upphört att existera som självständiga stater • • • • • • • • • • • • • • • •

Aragonien Bayern Böhmen En mängd mellanamerikanska småriken: Texcoco, Tlacopan, Culhuacan, Cuauhnahuac, Tollan/Tula m.fl. Ghana – inte detsamma Ghana som i dag Hawaii Jugoslavien Kastilien Kiev Kongo – inte detsamma Kongo som i dag Kush León Mali Navarra Neapel Nubien

• • • • • • •

Osmanska riket Preussen Sachsen Sardinien Sicilien Sparta (dubbelmonarki) Stora Zimbabwe

Ett urval historiska kejsardömen • • • • • • • • • • • • • • • • • •

Brasilien Indien (1876-1947 under den brittiske monarken) Bulgarien Bysantinska riket Centralafrikanska kejsardömet Etiopien Frankrike Haiti Inkariket Kalifatet i Bagdad Kina Korea Mexiko – på 1800-talet Mexiko-Tenochtitlán - från och med tlatoani Itzcoatl 1428-40 Mogulriket Persien Romarriket Ryssland

• Serbien • Tyskland

8

Monarki

9

• Tysk-romerska riket • Österrike

Se även • • • •

Monark Republik och republikanism Teokrati Valmonarki

Källor Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia [1] mwl:Monarquie

Referenser [1] http:/ / en. wikipedia. org/ w/ index. php?title=Monarchy& oldid=48364097

Demokrati Demokrati är ett statsvetenskapligt begrepp som syftar på några besläktade former av styrelseskick där makten i (oftast) en stat utgår från dess medborgare via allmänna och fria val, oftast av förtroendevalda representanter till dess parlament. Sedan slutet av 1900-talet är demokrati det styrelseskick som råder i flest nationer i världen. Av världens samtliga allmänt erkända nationer förnekar endast Saudiarabien, Myanmar, Brunei samt Vatikanstaten sin demokratiska legitimitet. Övriga anser sig alltså ha ett demokratiskt styrelseskick av något slag[1] , även om det ibland är högst tveksamt att landet skulle vara demokratiskt, bl.a. baserat på brister i landets valsystem, vilka folkgrupper som har rösträtt och instabilitet vad gäller den yttersta makten. Andra styrelseskick är bl.a. → monarki, envälde, → diktatur, aristokrati och teokrati.

Världens demokratier 2008 enligt Freedom House.

Demokrati i väldens stater år 2003 enligt Polity IV, ett index som är konstruerat av forskande statsvetare. De ljusaste länderna får en maximal demokratipoäng på 10, medan de mörkaste länderna (Saudiarabien och Qatar), som anses minst demokratiska, har en poäng på -10.

Demokrati

10

Som politisk filosofi bygger demokrati på att alla medborgare har en serie frioch rättigheter, de demokratiska frioch rättigheterna. Det finns flera varianter av demokrati, med olika nivå på representativitet och frihet för medborgarna, bl.a. direktdemokrati och representativ demokrati. De flesta demokratiska nationer har grundlagar för att förhindra att den politiska makten blir snedfördelad, till exempel genom att makten är delad mellan den verkställande makten, den lagstiftande makten och den dömande makten. Återkommande kritiska poänger är majoritetsförtryck, att medborgarna inte har tid att sätta sig in i alla frågor, och att de politiska partierna ägnar mer tid åt röstfiske än åt att styra. Intressekonfliktsfrågan är också vanlig. Även om begreppet demokrati oftast används i kontexten av politiska stater används det också inom privata organisationer, då ofta med hänsyftning på att alla närvarande har rösträtt. I det sammanhanget kontrasteras demokrati ibland mot chefsstyre eller expertstyre.

Etymologi

Democracy Index enligt The Economist. Sverige klassas i denna undersökning som världens mest demokratiska land, medan Nordkorea anses minst demokratiskt. █▌ Funktionella demokratier█▌ Demokratier med anmärkningar█▌ Hybridregimer█▌ Auktoritära regimer

Statsskick:*Orange - Parlamentarisk republik.Grön - Presidentrepublik, baserad helt eller delvis på ett parlamentariskt system.Gul - Presidentrepublik med delad exekutiv makt.Blå - Presidentrepublik med exekutiv makt hos statschefen och lagstadgande i kongressform.Röd - Parlamentarisk konstitutionell monarki, i vilken monarken ej utövar exekutiv makt.Magenta - Konstitutionell monarki, i vilken monarken utövar exekutiv makt bredvid ett svagt parlament.Lila - Absolut monarki.Brun - Republik med enpartisystem.Olivgrön - Militärdiktatur. Var god notera att flera av de republiker som kallar sig flerpartistater kan av en observatör dömas vara en diktatur med hårt reglerade stater, i vilken makten är auktoritär hos ett parti. Kartan visar endast information från länders konstitutioner och är "de juris" snarare än "de facto".

Ordet demokrati är en sammanfogning av grekiskans δῆμος demos, folket, och κράτος kratos, styrelse, med den ungefärliga betydelsen "folkstyre". I svenskan finns ordet belagt sedan 1596.[2]

Form och innehåll En fruktbar tankemodell för demokratiteoretiska studier, som återkommer i olika statsvetenskapliga

Demokratins de jure-status i världen. De blå länderna hävdar själva att de är demokratier, medan de röda inte gör det.

Demokrati

sammanhang, och som kan vara gynnsam att använda för bedömningar av olika staters demokratiska status, är att dela upp demokratibegreppet i (1) "form" och (2) "innehåll" (eller motsvarande). Till kategorin demokratiska former, (1), faller då principer som berör själva styrelsesättet in, såsom exempelvis rösträttsregler (rösträttsålder, medborgarskapkrav etc) och beslutsprinciper (majoritetsbeslut, kvalificerad majoritet etc). Till kategorin demokratiskt innehåll, (2), faller principer som ofta berör medborgares och människors, enligt demokratin, grundläggande rättigheter in, såsom exempelvis jämlikhets-, jämställdhetsoch likvärdighetsprinciper. Modellens styrka ifråga om att bedöma olika staters demokratiska status ligger i dess förmåga att särskilja en tillsynes (på pappret) formell demokratis status, som till exempel kan brista i sin respekt för mänskliga rättigheter, från en demokrati som både formellt i statsskicket, men också ur ett medborgarpespektiv, i realiteten är demokratiskt (dvs både (1) och (2)).

11

Det här diagrammet visar utvecklingen av antalet demokratiska och auktoritära stater mellan 1972 och 2005, enligt ett index som ges ut av organisationen Freedom House.

Frågan om vilka folket omfattar, har givit upphov till många olika tolkningar. Såväl i det antika Grekland som i moderna styrelseformer har vissa personer uteslutits som okvalificerade. Valsedel i Tyskland. De personer som var kvalificerade att betecknas som folket (och alltså tilläts ha ett politiskt inflytande) var de som var fria manliga medborgare, inom den klassiska definitionen; inte medborgare av en nationalstat utan av en stadsstat, exempelvis Athen, Sparta eller Rom. I modern teori är definitionen av "folket" i folstyrelsen avgörande för olika föreståelse av demokratins innebörd. I kommunistisk teori innebär folkstyrelse att de från de lägre samhällsklasserna regerar. I den så kallade västerländska demokratin inbegrips alla samhällsgrupper i begreppet "folk".[3] Likaså har frågan om vad styret är och tolkningen av denna haft skiftande betydelser. Från det klassiska Grekland och fram till slutet av 1700-talet förknippades demokrati med folkets direkta deltagande i den politiska beslutsprocessen, idag kallat direktdemokrati. Demokratin var en styrelseform för stadsstater, vars begränsade geografiska utsträckning och överskådliga invånarantal gjorde det möjligt att samla medborgarna till diskussioner

Demokrati och beslut om offentliga angelägenheter. Ett extremt exempel var det polska liberum veto-systemet som användes mellan 1652 och 1791, som krävde hundra procents uppslutning av sejmens/parlamentets ledamöter bakom ett beslut. Vetosystemet används fortfarande i till exempel EU, NATO och FN. Den moderna demokratin uppstod i Västvärlden på 1800-talet med USA som ett tidigt exempel. Under 1900-talet spred den sig över världen till Latinamerika, forna kolonier och före detta kommunistländer. Olika effekter av demokratin har föreslagits av forskare. Ekonomen Amartya Sen har konstaterat att en hungersnöd aldrig inträffat i en demokrati. Enligt den demokratiska fredsteorin har två demokratier aldrig gått i krig mot varandra. Demokrati kan ur andra synvinklar även syfta på ett större medbestämmande på andra arenor än i en stat, så som brukardemokrati, arbetsplatsdemokrati, närdemokrati med mera.

Olika demokratibegrepp Det finns olika sätt att definiera och kategorisera politisk demokrati. Ett demokratiskt ideal där alla vuxna är aktivt involverade i beslutsprocessen har ställts upp av den amerikanske statsvetaren Robert A. Dahl[4] : • Beslutsjämlikhet: Vars och ens åsikt har samma tyngd när man skall fatta kollektiva beslut • Effektivt deltagande: Under hela beslutsprocessen har var och en lika stora möjligheter att uttrycka sina önskemål • Upplyst förståelse: Var och en skall ges tillräcklig tid för att sätta sig in i de frågor som ska beslutas • Kontroll över dagordningen: Folket bestämmer själv vilka frågor som skall eller inte skall beslutas genom kollektivt beslutsfattande • Inklusion: Med folket menas alla vuxna som lyder lagarna, ej barn eller genomresande Som synes är principen om medborgarskap och laglydnad (inklusion) viktig i Dahls kriterier. Under en stor del av demokratins historia var det bara män, inte kvinnor, som betraktades som fullvärdiga medborgare - och på motsvarande sätt har aldrig slavar haft medborgerliga rättigheter. Barn brukar inte heller erkännas alla medborgerliga rättigheter. En mer generell beskrivning har formulerats av filosofen Karl Popper. Enligt Popper skiljer sig ett demokratiskt samhälle från ett icke-demokratiskt (Popper använder termen "tyranni") genom att det erbjuder medel genom vilka de styrda kan avsätta de styrande, och att denna ordning inte utan vidare kan sättas ur spel.[5]

Typer av demokrati Direkt demokrati Den traditionella indelningen av demokrati har varit direkt demokrati och representativ demokrati. Den direkta demokratin brukar anses ha fötts i staden Athen i antikens Grekland, och innebär att alla röstberättigande beslutar själva i alla frågor, vilket har förutsatt att befolkningen är relativt liten. I antikens Athen utövades den direkta demokratin genom att alla fria män samlades på ett torg och fattade beslut med handuppräckning. Samma system, med bistånd av viss modern teknik, används än i dag exempelvis i Schweiz' kantoner och i kommuner med lågt befolkningstal i till exempel USA. Informationssamhället med datorer i snart varje hushåll anses öppna för möjligheten av system med direkt demokrati även om befolkningstalet är stort. Folkomröstningar i enstaka frågor är idag den enda formen av direkt demokrati i kommuner, regioner eller länder med högt antal röstberättigade. I Sverige är emellertid folkomröstningarna endast vägledande – statsmakterna eller kommunen behöver inte rätta sig efter folkomröstningens utfall.

12

Demokrati

Representativ demokrati Representativ demokrati eller indirekt demokrati är idag den dominerande formen av demokrati, och innebär att de röstberättigade väljer ombud som exempelvis får utgöra en förenings styrelse. På nationell, regional och kommunal nivå är det nästan uteslutande så att medlemmar av de politiska partierna (politiker) har kommit att fungera som ombud i beslutsprocessen. De politiska partierna är även valorganisationer som tillhandahåller politiker för folket att rösta på. Politiker tillhörande partier är således representanter som med öppna mandat bestämmer å folkets vägnar i någon form av församling eller parlament, som i sin tur utser en styrelse eller regering. Parlamentet har den lagstiftande makten och regeringen den verkställande makten.

Andra typer av demokrati Världens äldsta parlament återfinns på Island, där Alltinget grundades år 930. Även i de övriga nordiska länderna förekom olika former av ting och beslutande församlingar, långt innan begreppet demokrati nått Norden. Alla landskap i Sverige praktiserade ting, och exempel är bl.a. Jamtamot i Jämtland och Gutatinget på Gotland. På dessa möten hade dock, liksom i antikens Grekland, endast män rösträtt. Ibland omnämns denna form av demokrati som bondedemokrati. Den lokala formen av ting var sockenstämman. Begreppet liberal demokrati demokrati har inget med liberala partier att göra, utan står för den ursprungligen västerländska form av demokrati som även innefattar och garanterar mänskliga rättigheter och friheter, hänsynstagande till minoriteter, yttrande- och pressfrihet samt människors rätt till egendom. En annan demokratiterminologi som har sitt ursprung i marxismen är indelningen i politisk demokrati, social demokrati och ekonomisk demokrati, liksom i indelningen borgerlig demokrati och socialistisk demokrati. Politisk demokrati står för avskaffandet av vad socialisterna uppfattar vara → diktatur (se borgerlig demokrati) genom avskaffandet av → monarkin och bourgeoisin. Social demokrati står för för ett samhälle där alla har lika värde och ursprungligen handlade det om att alla väljares röster skulle ha samma värde oberoende av väljarens inkomster. Ekonomisk demokrati i marxistisk terminologi står för en socialistisk fördelning av samhällets resurser och produktionsmedel, vilket är anledningen till att beteckningen "demokratiska republiken" ingår i namnet på länder som Östtyskland och Vietnam.

Religion och demokrati De flesta stater i dag hävdar officiellt att de är demokratiska. Graden av demokrati varierar med dess definition. Stödet för demokrati skiljer sig dock mellan olika religiösa områden.

Islam Även inom den muslimska världen är demokrati och mänskliga rättigheter ord med hög status. Försvarare av islam har introducerat termen "islamisk demokrati" för att visa detta. Nyare muslimska ideologer framhäver demokrati, en sekulär stat, tillämpning av islam och sådana islamiska källor som överensstämmer med eller uttrycker demokrati[6] . I artikelsamlingen ”Islam, gender, culture, and democracy” uttrycks slutsatsen att islamisk religion i sig själv inte är ett signifikant hinder för uppkomsten av demokratiska institutioner. Tessler finner i sin artikel lite bevis för att Islam och demokrati är oförenliga. Tessler menar istället att anledningen till att demokratin inte tycks ha slagit rot i den arabiska världen beror på andra faktorer än religion; ekonomiska faktorer, relationer med internationell politiskt, eller beslut fattade av makthavare som kan motsätta sig övriga internationella politiska förändringar (Se för mer info Inglehart, ”Islam, gender, culture, and democracy”, 2003). I Koranen finns en vers som utgör en grund för försök att från islamiskt perspektiv förklara vad demokrati är: ”vars angelägenheter [är föremål för] rådplägning (shura) dem emellan, och som delar med sig av vad vi beskärt dem”. [7] Hjärpe menar att med syftning på koranordet ovan (uppmärksamma begreppet shura) ger man parlamentet beteckningen "madjlis ash-shura", dvs rådslagsförsamling.

13

Demokrati Flera empiriska studier som på ett systematiskt sätt jämför islamiska stater med omvärlden har kommit fram till att islam leder till svagare demokrati och färre politiska rättigheter. År 2001 saknade 89 % av de 47 länder som hade en islamisk majoritet demokratiskt valda regeringar. Av världens 145 icke-islamska länder var samtidigt 76 % fria demokratier baserade på allänna val. Sannolikheten att en stat är odemokratisk befanns vara nära tre gånger högre för islamiska än för icke-islamska stater. Inget enda arabiskt land kunde räknas till vad studien definierade som ”electoral democracy”, dvs en demokrati grundad på fria, allmänna val.[8] Även efter kontroller för påstådda inflytanden av historiska, politiska och ekonomiska faktorer, så fortsätter stater med islamiska religiösa traditioner att vara signifikant mer auktoritära än icke-islamska stater. En förklaring till detta är de svaga rättigheterna för kvinnor i muslimska stater.[9] Uppföljande studier har bekräftat att muslimska länder är mindre demokratiska och mer auktoritära än resten av världen. Det gäller även när man tar hänsyn till andra faktorer såsom demokratisk tradition, ekonomisk utveckling, utbildningsnivå, omgivande stater, urbaniseringsgrad och skillnader i inkomstojämlikhet. Enligt studien hänger dock demokratibristerna inte direkt samman med kvinnors rättigheter, utan mer med arabisk kultur.[10] En senare studie, som räknade bort effekterna av skillnader i befolkningsstorlek, BNP, utsatthet för krig, råmaterialberoende och andra förhållanden - liksom särskilt effekterna av arabisk kultur - drog slutsatsen att islam har ett samband med färre politiska rättigheter, med undantag för de allra fattigaste staterna. Studien pekade på det svaga stödet för individuella rättigheter i islamisk doktrin som en förklaring.[11]

Kristendom Vissa studier har identifierat den kristna inriktningen katolicism som en faktor bakom försvagad demokrati.[10]

Historia Demokratin i antikens Grekland Folkförsamlingar, vars sumeriska namn var ukkin och akkadiska puhrum, vilka beskrivs ha beslutande funktioner, omtalas i texter från kulturen i Mesopotamien. Särskilt goda belägg för denna folkförsamlings natur och funktion finns i texter från den assyriska handelskolonin i Anatolien (början av 2000-talet f.Kr.) och i texter från de sumeriska stadsstaterna (2000-talet f.Kr.). Denna folkförsamling uppges ibland vara indelad i två "kamrar": en befolkad av de Pnyx i Aten, där folkförsamlingen samlades. "äldre/stora" och en av de "yngre/små". Folkförsamlingen ska ha tillsatt kommittéer och utsett administrativa och politiska företrädare. Begreppet "primitiv demokrati" har använts för att beteckna sumeriskt styrelsesskick. Mycket forskning återstår dock för att klarlägga nämnda församlings exakta natur och organisation. Antikens Grekland anses ofta vara den västerländska demokratins vagga; se Den athenska demokratin. Under några få århundraden gick man från → diktatur till en elementär form av demokrati. År 594 f.Kr. valdes Solon till arkont av Aten. Adelns vanstyre gjorde att en revolt hotade och han fick därför långtgående befogenheter. Han mildrade de drakoniska lagarna och demokratiserade delvis Aten. Bönders skulder avskrevs och slavar frigavs. Tidigare hade bara adeln rösträtt, men i stället infördes timokrati, att rösträtten fördelades efter förmögenhet. Befolkningen delas upp i fyra fylen (socialklasser) efter rikedom, pentakosiomedimner, hippeis, theten och zeugiter. De valde nio arkonter för ett år i taget. Dessutom fanns det en folkförsamling (ekklesía) som var ett slags stormöten där samtliga medborgare har rösträtt. Det finns även ett så kallat folkråd (boulé) med 500 ledamöter funktion som beredningsorgan för folkförsamlingen. Efter Solon 590 f.Kr. togs makten åter av diktatorer (tyranner), men efter maktstrider återupptogs 507 f.Kr. den demokratiska utvecklingen av Kleisthenes. Folket delades nu upp i tio fylen och ett råd inrättades med 50 representanter från varje fyle. Dessutom inrättades en folkförsamling dit alla medborgare hade tillträde.

14

Demokrati En intressant aspekt på den atenska demokratin var att ämbetsmännen utsågs med lottens hjälp, vem som helst kunde bli ämbetsman. För att undvika inkompetens valdes tio ämbetsmän inom varje område. Val av ämbetsmän ansågs inte demokratiskt eftersom det skulle gynna den som hade stora medel och kunde påverka människor att rösta på honom.

Demokratin i den Romerska republiken Mellan åren 509 f.Kr. och 27 f.Kr. (omtvistat, sönderfallet stammade minst ett sekel tillbaka i tiden till mordet på bröderna Gracchus år 133 f.Kr.) var stadsstaten romarriket en republik, med då ungefär samma mening som en folkvald demokrati. Folkförsamlingarna (comitiae) innehade indirekt den utövande makten genom att varje år utse ämbetsmännen (magistrati), bl a kvestorerna, edilerna, pretorerna, konsulerna och censorerna. Konsulerna tjänade två stycken samtidigt ett år åt gången som senatens ordförande och överbefälhavare för republikens styrkor. De valdes i slutet av varje år i direkta val av comitia centuriata, som bestod av alla vuxna manliga romerska medborgare. Dessa sammanträdde på Marsfältet utanför staden och var enligt socialt spektrum (inkomst, social bakgrund mm) indelade i 193 centurior. Dessa röstade inbördes vilken kandidat de ville se som konsul och kandidaten som fick flest röster fick hela centurians röst (motsvarande delstaternas elektorsröster i dagens USA). De två kandidater som vann flest centurior satt som konsuler under året som följde, och hade absolut vetorätt över varandra, samtliga ämbetsmän och över senaten. Denna var inte demokratiskt vald, utan bestod av de förnämsta politikerna ur Roms rikaste familjer. Folkförsamlingen hade dock alla fria män födda i Rom (från 89 f.Kr. hela Italien) tillgång till, under förutsättning att de uppnått vuxen ålder. Att romerska medborgare "vallfärdade" till Rom årligen för att rösta var dock mycket ovanligt, det var Roms befolkning som hade makten i folkförsamlingarna och de rikare medborgarna hade även där högre inflytande. Ett ovanligt men välkänt tilltag med stora likheter till dagens undantagstillstånd var senaten och konsulernas möjlighet att utse en diktator i orostider, ett berömt exempel är då Hannibal efter segern vid Trasimenus tågade mot staden. Senaten måste godkänna beslutet varpå konsulerna tillsammans utsåg en välkänd politiker till diktator. Denna hade, förutom ämbetsmännens vanliga immunitet under sin ämbetstid även fullständig juridiskt skydd från åtal även efter sin tid som diktator för förseelser begångna under denna period. Diktatorns makt var begränsad till en sexmånadersintervall och kunde inte förlängas. De två undantag som skedde, i båda fall under hot om vapenmakt, var Sulla och Caesars diktaturer. Den förra skulle vara på "obestämd tid" och nedlades frivilligt av Sulla efter knappt ett år, den andra, Caears, på livstid men ändades kort efter mordet på honom. Under det sista århundradet före kristus började fundamenten i republiken krackelera. Efter en hastig återgång till demokratiska val efter mordet på Caesar 44 f.Kr. utropades det andra triumviratet följande år, en konstitutionssanktionerad, tredelad militärjunta mellan Octavianus, Antonius och Lepidus. Efter att de två sistnämnda stupat respektive tvingats i exil och triumviratet upphört "återlämnade Octavianus makten till senaten och folket", men innehade själv så stor popularitet bland folkförsamlingarna och legionerna att han i realiteten blev envåldshärskare. Läs Augustus för mer information.

Modern tid De första länder efter antiken som anses uppfylla vissa definitioner av demokrati är republikerna på Korsika och i USA. Vid en tidpunkt under franska revolutionen hölls ett val med allmän rösträtt bland män. Under 1800-talet utvidgades gradvis den andel av männen som hade rösträtt i Europa och dess nybyggarländer. I början av 1900-talet fick även kvinnor rösträtt. Under andra halvan av 1900-talet fortsatte demokratin att spridas i Latinamerika, Afrika och Asien. Med Sovjetunionens fall ökade antalet demokratier ytterligare. Enligt Freedom House ökade mellan 1900 och 1950 andelen av världens befolkning som bor i demokratier med allmän och lika rösträtt från 0 till 31 procent. År 2000 hade andelen stigit till 58 procent och fortsatte att öka.[12]

15

Demokrati

Mått på demokrati Democracy Index Democracy Index, demokratiindex, är ett jämförelsetal för graden av → demokrati, beräknat av tidskriften The Economist. Enligt detta index är Sverige det mest demokratiska landet med totalt 9,88 poäng, medan Nordkorea klassas som en av ett antal auktoritära regimer och hamnar sist med sina 0,86 poäng. Indexet omfattar 167 olika länder. Länderna delas in i fyra kategorier baserade på dess demokratiindex: funktionella demokratier, demokratier med anmärkningar, hybridregimer och auktoritära regimer.

Freedom House Freedom House publicerar varje år rapporter över sitauationen för demokrati och frihet i världens länder. Länderna bedöms i två aspekter, politisk frihet och → mänskliga rättigheter, på skalan 1-7. Därefter delas länderna in i tre kategorier till följd av resultatet: fria (free), delvis fria (partly free) och ej fria (not free). Utöver den årliga publicationen Freedom in the World, publiceras årligen Freedom of the Press, Nations in Transit och Countries at the Crossroad. Den första tar upp journalisters friheter och självständigheter runt om i världen, Nations in Transit fokuserar sin bevakning på 29 länder i centrala Europa och Eurasien. Countries at Crossroads är en publikation som behandlar 30 olika länder som alla står i ett vägskäl vad det gäller politisk utveckling. Vidare ges flera olika specifica och fristående rapporter ut varje år.

Polity Indexet Polity IV är konstruerat av statsvetare som retroaktivt har satt ett värde mellan 0 och 10 på världens länder varje år sedan 1816 dels på en demokratiskala, dels en auktoritär skala.

Kritik av demokratin • Den teokratiska kritiken går ut på att samhället i stället skall styras av Gud och prästerskapet. Här finns också en kritik av demokratin som en maskering av "Pax Americana".[13] • En form av meritokratisk kritik (tillskillnad från den teokratiska) av demokratin kan härledas till Platons filosofi. Denne tog stort inrtyck av rättegången mot och verkställandet av dödsdomen mot hans mentor Sokrates och ansåg att detta var ett uttryck för en form av "pöbelstyre" eller motsvarande. Härigenom kom han i sina senare skrifter, framförallt i dialogen "Staten", att argumentera för ett elitstyre av samhället där de mest kunniga och insiktfulla personerna skulle styra, sålunda företrädelsevis filosofer. • Den direkta demokratins förespråkare är inte motståndare till demokratin. De anser att den liberala demokratin inte är tillräckligt demokratisk utan istället utgör en skendemokrati, det vill säga ett odemokratiskt system med demokratisk ytbeläggning. Demokratin måste fördjupas, utövas direkt av folket utan ombud, och den anses här också böra förutsätta ekonomisk demokrati och social rättvisa.

16

Demokrati

17

Se även • • • • • • • • • •

Borgerlig demokrati Demokratiutredningen Demokratiskt underskott Direkt demokrati Statsskick → Diktatur → Monarki Partikrati Politeia Oligarki

Externa länkar •

Se även demokrati på svenskspråkiga Wiktionary.

•

Wikiquote har citat av eller om Demokrati

• Demokratiutredningen [14] — En omfattande utredning om demokratin i Sverige ckb:‫ یسارکومید‬mwl:Democracie

Referenser [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8]

http:/ / upload. wikimedia. org/ wikipedia/ commons/ 0/ 0a/ Democracy_claims_2. PNG http:/ / g3. spraakdata. gu. se/ saob/ Uppslagsord "demokrati" Arné Helldén, Regeringsmakt och demokrati, Stockholm 1966, s. 34 Dahl, Robert A. Dilemmas of Pluralist Democracy. Autonomy vs. Control New Haven: Yale University Press 1982 Popper, Karl R. Popper i urval. Thales 1997. Sid. 347. (Även i kap. 7 i Det öppna samhället och dess fiender, Akademilitteratur, 1980-1981). Se t.ex. Hjärpe, Jan Shari'a 2005 (Se citat i Hjärpe, ”Islam lära och livsmönster”, 1988; samt Koranen översatt av Zettersteen, Sura 42: 36) Karatnycky, Adrian (2002). "Muslim Countries and the Democracy Gap", Journal of Democracy Volume 13, Number 1 January 2002. (http:/ / muse. jhu. edu/ journals/ journal_of_democracy/ v013/ 13. 1karatnycky. pdf) [9] Fish, M. Steven, (2002). "Islam and Authoritarianism," World Politics, Jan. 2002, pp. 4-37, (http:/ / muse. jhu. edu/ demo/ world_politics/ v055/ 55. 1fish. html) full-text pdf (http:/ / polisci. berkeley. edu/ Faculty/ bio/ permanent/ Fish,M/ Islam_and_Authoritarianism. pdf) [10] Donno, Daniela & Bruce Russet, (2004). "Islam, Authoritarianism, and Female and Empowerment: What Are the Linkages?", World Politics, July 2004, pp. 582-607. (http:/ / muse. jhu. edu/ journals/ world_politics/ v056/ 56. 4donno. html) [11] Pryor, F, (2007). "Are Muslim Countries Less Democratic?" Middle East Quarterly, Fall 2007, pp. 53-58 (http:/ / www. meforum. org/ article/ 1763) [12] Freedom House, "Democracy's Century" (http:/ / web. archive. org/ web/ 20030701100954/ http:/ / freedomhouse. org/ reports/ century. pdf) [13] ”…(den iranska) revolutionen som ledde till den första Gudsstaten i modern tid.”’’Maktkamp överskuggar revolutionsjubileum i Iran’’, Dagens Eko onsdag 11 februari 2004. [14] http:/ / www. regeringen. se/ sb/ d/ 3808/ a/ 22272

Diktatur

18

Diktatur En diktatur (av latin dictatura, "en diktators ämbete; en diktators makt och myndighet") är en stat som är totalitär, styrd av en diktator. Diktaturen kännetecknas av maktkoncentration, men till skillnad från absolutism, envälde och tyranni betraktas diktaturen i regel som provisorisk. Ofta uppstår diktaturen i demokratier, där man samlar makten till en liten grupp, och upphäver → den personliga friheten.[1]

Diktaturen i den romerska republiken "I tider av oro eller fara för staten meddelade den romerska senaten ett senatus consultum som överlämnades till konsulerna. Detta innebar en rätt för konsulerna att utnämna en diktator för en period av 6 månader." Den romerska diktatorn hade fullständiga befogenheter att bestämma över den romerska staten under sin mandatperiod, men med ett viktigt undantag; han fick inte besluta över de allmänna medlen. Mellan 501 f.Kr. och 44 f.Kr. utsågs sammanlagt 88 diktatorer. De legitimerades med att diktatorn tillfälligt utsågs för att återställa ordningen i riket, och diktaturen var därigenom ett provisorium, till skillnad från en monarki som är på livstid och tillträds enligt en ärftlig successionsordning.

Diktaturens moderna innebörd Diktatur är i lexikalisk mening detsamma som regering utövad av en diktator. I sin moderna innebörd innefattar diktaturen även regering av ett totalitärt eller auktoritärt kollektiv, som exempelvis en militärjunta eller politbyrå. Diktaturen anses, framför allt enligt en liberal diskurs, som → demokratins motsats. Det är också vanligt att likställa diktaturen med polisstaten, det vill säga samhällsförhållanden med stark repression från myndigheternas sida. Definitionsmässigt är detta dock ej nödvändigt för att diktatur ska anses föreligga.

Demokratiindex enligt The Economist. De mörkaste länderna är i allmänhet diktaturer.

Somliga diktatorer har nämligen åtnjutit ett sådant folkligt stöd att någon repression inte varit nödvändig för dem i syfte att behålla makten. I sin mera inskränkta mening, är diktaturen en stat där fria, allmänna och lika val av politiska beslutsfattare inte förekommer. Inslagen av repression är alltså däremot inte oväsentliga. En diktaturs kännetecken är en totalitär statsmakt med en auktoritär repession av befolkningen med militära, polisiära och administrativa medel, vari ingår övervakning, inspärrning och tortyr. Ett typexempel på en sådan diktatur finns i George Orwells roman "1984" med det berömda uttrycket "En fot som trampar på ett ansikte. I evighet".[2]

Världens minst demokratiska stater Här listas de länderna som ingår i undersökningen Worst of the Worst: The World’s Most Repressive Societies, gjord av den USA-amerikanska organisationen Freedom House:[3]

Diktatur

19

Land

Politisk Mänskilga frihet rättigheter

 Ekvatorialguinea 7

7

 Libyen

7

7

 Myanmar

7

7

 Nordkorea

7

7

 Somalia

7

7

 Sudan

7

7

 Turkmenistan

7

7

 Uzbekistan

7

7

Partidiktatur En partidiktatur är en beteckning på stater vilka endast tillåter ett parti i maktställning, och är tämligen synonymt med enpartistat. En så kallad kommunistisk partidiktatur har exempelvis typexemplet Sovjetunionen, i och med dess bildande 1922.[4] [5] • År 1917 lägger bolsjevikerna grunden för den moderna diktaturen när Lenin leder dem till den absoluta makten i Ryssland.[6] • Fascistpartiet tar makten i Italien 1922 under Mussolini.[7] • I Tyskland upprättas den nationalsocialistiska/nazistiska diktaturen år 1933.[8] • I Spanien startas inbördeskriget 1936 där falangisterna tar makten under Franco.[9] • I Bulgarien och Rumänien ersattes → monarkin med kommunistisk partidiktatur år 1946.[10] • Polen och Ungern ombildas efter massarresteringar och andra terrorhandlingar till kommunistiska partidiktaturer år 1947.[11] • Nordkorea bildas på sovjetiskt initiativ 1948 som en kommunistisk partidiktatur under Koreanska arbetarpartiet, även om tre statsbärande partier formellt är lagliga. • Efter en statskupp i Tjeckoslovakien år 1948 infördes där kommunistisk partidiktatur.[12] • Med sovjetiskt stöd år 1949 blir Östtyskland en kommunistisk partidiktatur.[13] I spåren efter partidiktaturernas bildande kom blodiga utrensningar, i synnerhet oliktänkande människor i Bulgarien, Ungern och Tjeckoslovakien fick sätta livet till.[14] • Fidel Castro omvandlar den auktoritära polisstaten Kuba till en enpartidiktatur under kommunistpartiet genom revolutionen 1959. • Baathpartiet griper makten i Syrien 1963 och i Irak samma år, slutligen 1968 och omvandlar dessa till reella enpartistater. • Shah Mohammad Riza Pahlavi gör Iran till en enpartistat under det monarkistiska Rastakhizpartiet 1975.

Diktatur

20

Marknadsdiktatur Med marknadsdiktatur menas en totalitär kapitalism, där marknadskrafterna helt dominerar samhällslivet, ekonomin och politiken.

Militärdiktatur I en militärdiktatur kontrolleras makten ofta av en grupp officerer. Denna grupp kallas ofta för militärjunta eller bara junta. Historiskt sett så har de flesta militärdiktaturerna funnits i Latinamerika, men har även förekommit i länder som till exempel Pakistan, Burma, Portugal, Grekland, Spanien samt Algeriet, Kongo-Kinshasa och en del övriga länder i Afrika.

Diktaturens effekter Det är, som ovan sagts, inte alltid så att en diktatur är en polisstat. En diktatur tenderar dock i allmänhet att närma sig sådana samhällsförhållanden som sammanfattningsvis kan beskrivas som: 1. Ingen rättssäkerhet 2. Inga fungerande demokratiska strukturer 3. Ju längre en diktator härskar, desto större är risken för att en personkult uppkommer. 4. Enligt Rummels lag är det en betydande risk att invånarna mördas av regeringen 5. Det föreligger en större risk för krig än i icke-diktatur. 6. Sannolikt är den ekonomiska utvecklingen sämre än i en icke-diktatur. De ovan angivna premisserna kan användas för att visa att världens stater generellt före parlamentarismens genombrott inte var diktaturer, eftersom det där ofta fanns rättssäkerhet och vissa fungerande demokratiska strukturer. I moderna diktaturer som uppstod under 1900-talet var det vanligt att diktaturerna hade drag av demokrati, till exempel i form av val, och regimerna menade sig i flera fall företräda folket mot förtryck, så som i Östblocket och Kuba. I och med att dessa stater inte tillät opposition, uppfylls dock inte kriterierna på allmänna och fria val. Till skillnad från absolutism var diktaturerna officiellt proklamerade såsom tillfälliga, under det att regeringen skulle skapa folkstyre, som i detta fall har en annan innebörd än för liberaler.[15]

Se även • • • •

Diktator Proletariatets diktatur Statsskick Totalitarism

Källor Litteratur • Karvonen, Lauri, Diktatur, om ofrihetens politiska system, SNS Förlag 2008, ISBN 978-91-85695-43-0 • Petersen, Kai, När Hände Vad, Bokförlaget Forum AB, Stockholm 1983. ISBN 91-37-08214-0. • Bonniers Världshistoria, Den tudelade världen, Förstelektor Ole Kristian Grimnes, band 18, ISBN 91-34-50111-8. • Almqvist & Wiksell Förlag AB: "Lilla Focus". Stockholm. • Herbert Tingsten, Demokratiens problem, Bokförlaget Aldus/Bonniers Stockholm 1963.

Diktatur

21

• Bokia: "Illustrerad Världshistoria". Svenska utgåvan 2006. ISBN 1-4054-8220-6, ISBN 978-1-4054-8220-2 • Thomson, David, "Världshistoria 1914-1961", Bonniers bokförlag, Stockholm mwl:Ditadura

Referenser [1] Herbert Tingsten, Demokratiens problem, Bokförlaget Aldus/Bonniers Stockholm 1963, s. 18-19 [2] Orwell, George: Nineteen Eighthyfour. (1948). [3] http:/ / www. freedomhouse. org/ uploads/ WoW09/ WOW%202009. pdf [4] Illustrerad världshistoria, "1900-talets ideologier" - sidan 447. ISBN 978-1-4054-8220-2 [5] "Lilla Focus". uppslagsordet kommunism, Stockholm. [6] Thomson, David, "Världshistoria 1914-1961" - Enpartistaterna sidan 100 [7] Thomson, David, "Världshistoria 1914-1961" - Enpartistaterna sidan 100 [8] "Lilla Focus". uppslagsordet nazism, Stockholm. [9] Thomson, David, "Världshistoria 1914-1961" - Enpartistaterna sidan 100 ff [10] När Hände Vad,sidan 368. ISBN 91-37-08214-0. [11] När Hände Vad,sidan 368, 369. ISBN 91-37-08214-0. [12] När Hände Vad,sidan 369, 370. ISBN 91-37-08214-0. [13] När Hände Vad,sidan 370. ISBN 91-37-08214-0. [14] Bonniers Världshistoria, Förstelektor Ole Kristian Grimnes, band 18, Kommunistblocket, sidan 80 [15] Tingsten, ibid

Mänskliga rättigheter Rättighetsteorier

Djurrätt Medborgerliga rättigheter → Mänskliga rättigheter

Naturrätt Negativa och positiva rättigheter

Mänskliga rättigheter

Denna artikel handlar om mänskliga rättigheter som juridisk term. För en historik och ett mer allmänt perspektiv, se artikeln om naturrätt. De mänskliga rättigheterna (förkortas MR) är en del av folkrätten och övrig internationell rätt, och preciseras i olika internationella överenskommelser. Dessa rättigheter reglerar relationen mellan statsmakten och individen och fastställer samtidigt vissa skyldigheter som staten har gentemot individen. De mänskliga rättigheterna har sitt ursprung i den engelska Bill of Rights från 1689, den franska Förklaring av människans och medborgarens rättigheter från 1789 och den amerikanska självständighetsförklaringen från 1776. Vissa anger Kyros cylinder som ett tidigt exempel på en uppräkning av några av dagens mänskliga rättigheter. De mänskliga rättigheterna anses vara universella, vilket innebär Deklarationen om människans och medborgarens att de gäller över hela världen, oavsett land, kultur eller andra rättigheter, antagen av Frankrikes nationalförsamling omständigheter. De gäller för var och en, oavsett etnisk 1789 tillhörighet, hudfärg, kön, språk, religion, sexuell läggning, politisk uppfattning eller social ställning. De slår också fast att alla människor är födda fria, är lika i värde och har samma rättigheter. Endast de rättigheter som skyddas i den primära folkrätten kan dock upprätthållas i juridisk mening, oavsett viss stats anslutning till berörda internationella överenskommelser. De mänskliga rättigheterna preciseras alltså i olika internationella överenskommelser. Bland dessa överenskommelser kan man skilja mellan konventioner och protokoll, som blir bindande i.o.m. att staterna uttryckligen förklarar sig bundna av dem, och förklaringar och deklarationer som utgör politiska förpliktelser. Den mest kända deklarationen är FN:s Universella Deklaration om de Mänskliga Rättigheterna från 1948.

Universella konventioner Efter andra världskriget har olika dokument arbetats fram inom ramen för Förenta Nationernas stadgar som behandlar de mänskliga rättigheterna. De grundläggande internationella konventionerna är • • • • • • • • • •

FN:s universella deklaration om de mänskliga rättigheterna [1] (1948) Folkmordskonventionen (1948) Konventionen mot rasdiskriminering (1965) FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (1966) FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter (1966) Konventionen mot all slags diskriminering av kvinnor (1979) Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (1984) Konventionen om barnets rättigheter (1989) Konventionen till skydd för alla migrantarbetares och deras familjers rättigheter (1990) Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning [2] (2006)

Texten till deklarationen om de mänskliga rättigheterna skrevs av FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna, med Eleanor Roosevelt som ordförande. Den 10 december 1948 antogs den av generalförsamlingen med 48 röster för, 0 emot, och 8 blanka, däribland Sydafrika, Sovjetunionen och övriga länder i östblocket.

22

Mänskliga rättigheter

Internationella konventioner • Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, (1950) • Den amerikanska konventionen om mänskliga rättigheter, (1969) [3] • Afrikanska stadgan om mänskliga och folkens rättigheter, (1981) [4] • Kairodeklarationen om de mänskliga rättigheterna i islam (1990; aldrig officiellt antagen) [5] • Arabiska stadgan om de mänskliga rättigheterna (1994; har ännu inte trätt i kraft) [6] • Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, (2000) [7]

Kategorisering av de mänskliga rättigheterna Under Världskonferensen i Teheran 1968 fastslogs att de mänskliga rättigheterna och friheterna är odelbara och avhängiga varandra. Olika stater har emellertid sedan de ratificerat dem uttryckt kritik för att de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna utvecklats till ambitioner snarare än grundläggande, universella rättigheter. 1941 formulerade president Roosevelt fyra friheter (The Four Freedoms) som var hans vision om världen efter andra världskriget: frihet att tala och uttrycka sig över hela världen, frihet att tillbedja Gud på sitt eget sätt över hela världen, frihet från armod (want), och frihet från rädsla. I synnerhet de två sista friheterna brukar framhållas som beskrivning av de mänskliga rättigheterna, då de anses inbegripa de två förra. Olika kategoriseringar kan göras av de mänskliga rättigheterna, men detta görs alltid utan att dessa rättigheter graderas inbördes: Rättigheterna gäller varje individs rätt till ett drägligt liv, rätt till sina innersta tankar, skydd för familjen, frihet från tortyr och slaveri, rätt till utbildning och rätt till yttrandefrihet och deltagande i landets styrelse. Emellertid preciseras de mänskliga rättigheterna i detalj av en lång rad dokument. För att få en överblick över dessa kan till exempel följande kategorier av rättigheter urskiljas: • • • • • • • • •

Medborgerliga och politiska rättigheter Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Skydd mot diskriminering Nationella minoriteter och urbefolkningar Barnets rättigheter Kvinnors rättigheter Rättigheter för personer med funktionsnedsättning Asylfrågor Övriga frågor

Skillnader mellan olika deklarationer och konventioner Trots att de mänskliga rättigheterna är universella, har dess konventioner formulerats olika, varför det ibland uppstått konflikter i tolkningen. Europakonventionen och den amerikanska konventionen om de mänskliga rättigheterna, utgår huvudsakligen från individens rätt, och har sin idéhistoriska upprinnelse i humanismen, den västerländska debatten om naturrätten och upplysningens idédebatt. Vad beträffar den afrikanska stadgan om de mänskliga rättigheterna, och även generellt i u-länder och i totalitära stater, däribland Kina, har de mänskliga rättigheterna delvis kollektiva formuleringar, och betonar även folkets rätt till utveckling, men också individers skyldigheter. Under världskonferensen i Wien 1993 uppenbarades tolkningsolikheterna även så tillvida att bland annat Kina och Pakistan menade att de mänskliga rättigheterna är varje stats angelägenhet, och att FN inte har rätt att kontrollera att staterna efterlever dem. I samband med detta enades konferensen om en deklaration som slog fast att världssamfundet har en universell kontrollfunktion och ska se till att de mänskliga rättigheterna efterlevs. För detta instiftades samma år en högkommissarie för mänskliga rättigheter. Högkommissarien är placerad i Genève och är tillika chef för centret för de mänskliga rättigheterna.

23

Mänskliga rättigheter FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna kan betraktas som internationell lag genom praxis (international costumary law), även om den inte till formen är juridiskt bindande.

FN FN:s råd för mänskliga rättigheter Beslutet att etablera FN:s råd för mänskliga rättigheter skedde vid Världstoppmötet 2005,[8] och rådet grundades formellt av FN:s generalförsamling den 15 mars 2006. Rådet har mandat att undersöka brott mot mänskliga rättigheter samt framföra rekommendationer om dessa.[9] Rådet är ett underorgan till generalförsamlingen.[10]

EU och mänskliga rättigheter I EU har Mänskliga rättigheter numera en central plats.Länder som vill söka medlemskap i EU möter krav på respekt för grundläggande mänskliga rättigheter. EU ställer även krav på omvärlden. EU har också utarbetat särskilda riktlinjer för att främja de mänskliga rättigheterna genom sina relationer med tredje land. Det gäller bland annat riktlinjer om dödsstraff och tortyr samt barns och kvinnors rättigheter. EU:s höga krav gäller dock inte i alla situationer. När Mänskliga rättigheter står mot medlemsländers ekonomiska intressen låter EU ibland ekonomin gå före. Det mest flagranta exemplet är den forna spanska kolonin Västsahara, som invaderades av Marocko 1976 i strid med resolutioner från FN:s säkerhetsråd och domslut från Internationella domstolen i Haag . Ockupationsmakten uppträder med brutalitet, slår ned fredliga demonstrationer. Det förekommer många rapporter om tortyr och försvinnanden. Västsaharierna saknar grundläggande rättigheter enligt i rapporter från Amnesty International och Human Rights Watch. Trots den olagliga ockupationen och övergreppen har EU slutit viktiga avtal med Marocko.[11]

Referenser [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8]

http:/ / www. unhchr. ch/ udhr/ lang/ swd. htm http:/ / www. un. org/ disabilities/ http:/ / www. oas. org/ juridico/ english/ Treaties/ b-32. htm http:/ / www. achpr. org/ english/ _info/ charter_en. html http:/ / www. religlaw. org/ interdocs/ docs/ cairohrislam1990. htm http:/ / www1. umn. edu/ humanrts/ instree/ arabhrcharter. html http:/ / www. europarl. europa. eu/ charter/ default_sv. htm ”Resolution adopted by the General Assembly : [without reference to a Main Committee (A/60/L.1) (http:/ / daccessdds. un. org/ doc/ UNDOC/ GEN/ N05/ 487/ 60/ PDF/ N0548760. pdf?OpenElement) : 60/1. 2005 World Summit Outcome”] (PDF). Förenta Nationernas Generalförsamling. 24 oktober 2005. . Läst 2009-08-12. [9] ”The Human Rights Council” (http:/ / www2. ohchr. org/ english/ bodies/ hrcouncil/ ). Office of the High Commissioner for Human Rights. 2007. . Läst 2009-08-12. [10] ”The United Nations System” (http:/ / www. un. org/ aboutun/ chart_en. pdf) (PDF). Förenta Nationerna. . Läst 2009-08-12. [11] Världshorisont nr 3, 2009, s.8

• FN - Globalt uppdrag, huvudred. Lars Eriksson (Sthlm 1995) • Understanding Human rights. Manual om human rights education, Human Security Network, European Training and Research Centre for Human Rights and Democracy, ed. Wolfgang Benedek och Minna Nikolova (ETC) (Graz 2003) • Danelius, Hans, Mänskliga rättigheter (Sthlm 1993)

24

Mänskliga rättigheter

Se även • • • • •

Mänskliga rättigheter inom islam Brott mot personlig integritet Brott mot mänskligheten Kyros cylinder Amnesty International

Externa länkar •

Wikisource har originalverk relaterade till Mänskliga rättigheter

• Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna (http://www.ohchr.org/EN/UDHR/Pages/Language. aspx?LangID=swd) • Den svenska regeringens sida om de mänskliga rättigheterna (http://www.manskligarattigheter.gov.se/) • Svenska Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter (http://www.shc.se) • Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter (http://www.ostgruppen.se) • MRforum - Svenska icke-statliga organisationers sida om de mänskliga rättigheterna (http://www.mrforum.se/ ) • Svenska sektionen av Amnesty International (http://www.amnesty.se/) • Amnesty International (http://www.amnesty.org/) • IPS Inter Press Service (http://www.ipsinternational.org/se/human.asp) Nyheter om de mänskliga rättigheterna på svenska

President President, titel, som etymologiskt har ungefär samma betydelse som ordet ordförande. En "president" är någon som presiderar, som sitter som ledare (från lat. prae- "före", "framför" + sedere "att sitta"; jfr preses). Från början avsåg termen någon som ledde en ceremoni eller ett möte, som en ordförande, men numera avses ofta någon med exekutiv makt. 1. President är ofta titeln på statschefen i en republik. En president väljs oftast för en viss period, till exempel fyra år; se presidentval. Exempel på länder med president är Estland, Finland, Polen, Tyskland, USA, Ryssland, Indien och Kina. Det finns även en → monarki där statschefen har denna titel, nämligen Förenade arabemiraten. 2. Titlar som ministerpresident och konseljpresident används i vissa länder för → regeringschefen. 3. President tituleras även chefen för vissa svenska domstolar, närmare bestämt hovrätter och kammarrätter; förr även statliga myndigheter av typen kollegier. 4. Även ordförande i vissa föreningar kallas presidenter. 5. I engelsktalande länder används titeln president ofta om den person som är ordförande i en organisations styrelse.

25

President

Se även • • • • •

Presidium Förbundspresident Rikspresident Vicepresident Presidentialism

• Finlands president • USA:s president • Irans president

Premiärminister Premiärminister (förste minister) är titeln för regeringschefen i många länder, till exempel Frankrike, Indien och Storbritannien. Den motsvaras i de nordiska länderna av statsminister (i Danmark användes dock titeln premiärminister 1848-1854 (på danska Premierminister)). Se vidare artikeln → regeringschef.

Artiklar om premiärministerposter i olika länder • Kanadas premiärminister • Storbritanniens premiärminister

Listor över premiärministrar i olika länder • • • • • • • • • • •

Belgiens premiärministrar Frankrikes premiärministrar Indiens presidenter och premiärministrar Israels premiärministrar Italiens premiärministrar Japans premiärministrar Kanadas premiärministrar Nederländernas premiärministrar Rysslands premiärministrar Storbritanniens premiärministrar Vietnams premiärministrar

26

Regeringschef

Regeringschef Regeringschef är den person som är främste medlemmen i en stats regering och som leder regeringens arbete. Ofta är det också regeringschefen som formellt eller informellt utser övriga ministrar. Titeln för regeringschefen är olika i olika länder. I till exempel Finland och Sverige används titeln statsminister.

Regeringschefer i olika länder Chefsminister I många brittiska och tidigare brittiska områden används beteckningen chefsminister på en regeringschef för ett icke-suveränt område, såsom en besittning eller delstat.

Kansler I vissa länder, idag främst tyskspråkiga länder, kallas regeringschefen kansler eller förbundskansler, i Tyskland tidigare rikskansler. Se vidare • Tysklands förbundskanslerer

Konseljpresident Konseljpresident kallas regeringschefen i Italien. Titeln användes tidigare också för regeringscheferna i Frankrike (under tredje och fjärde republikerna) och Danmark. • Lista över Italiens konseljpresidenter

Premiärminister I många länder kallas regeringschefen efter brittiskt mönster → premiärminister. I Sverige är det inte ovanligt att regeringschefer i alla länder utom Norden och Tyskland slentrianmässigt kallas för premiärminister, oavsett om detta är den formella titeln eller inte. • • • •

Indiens presidenter och premiärministrar Japans premiärministrar Rysslands premiärministrar Storbritanniens premiärministrar

Presidentstyre I vissa länder är statschefen (ofta en → president) även regeringschef. Detta gäller bl.a. USA och många diktaturer, till exempel Zimbabwe.

Statsminister I Danmark, Norge, Finland och Sverige kallas regeringschefen statsminister. • • • •

Danmarks statsministrar Finlands statsministrar Norges statsministrar Sveriges statsministrar

27

Regeringschef

28

Taoiseach Den iriska titeln för regeringschefen i Republiken Irland är taoiseach, som ungefär betyder "hövding". På engelska, som är Irlands andra officiella språk, kallas den irländska regeringschefen dock ofta prime minister (premiärminister).

Se även • Statsskick • → Lista över statsöverhuvuden

Lista över statsöverhuvuden Detta är en lista över statschefer och regeringschefer i självständiga stater, som visar statschefer och → regeringschefer när dessa skiljer sig åt, vilket oftast är fallet i stater med parlamentarism; det bör noteras att dessa befattningar sammanfaller i stater med presidentialism och i → diktaturer. Vissa stater har semipresidentialism i vilka rollen av regeringschef innehas både av den listade statschefen och regeringschefen.

Lista över staters ledare Listan uppdaterad 12 februari 2009 (Gabon och Kroatien uppdaterade därefter, i övrigt inte genomgången) Stat

Regeringsform

Statschef

→ Regeringschef

 Afghanistan

presidentiell republik

 Albanien

parlamentarisk republik

President Bamir Topi

Premiärminister Sali Berisha

 Algeriet

semipresidentiell republik

President Abdelaziz Bouteflika

Premiärminister Ahmed Ouyahia

 Andorra

parlamentariskt furstendöme

Samregerande furstar Joan Enric Vives Regeringschef Albert Pintat Sicília (företrädd av Nemesi Marqués Oste) och Nicolas Sarkozy (företrädd av Christian Frémont)

 Angola

presidentiell republik

President José Eduardo dos Santos

Premiärminister Paulo Kassoma

parlamentarisk monarki

Drottning Elizabeth II, företrädd av Generalguvernör Sir Louise Lake-Tack

Premiärminister Baldwin Spencer

 Argentina

presidentiell republik

President Cristina Fernández de Kirchner

Premiärminister Sergio Massa

 Armenien

presidentiell republik

President Serzh Sargsyan

Premiärminister Tigran Sargsyan

 Australien

parlamentarisk monarki

Elizabeth II, företrädd av Generalguvernör Quentin Bryce

Premiärminister Kevin Rudd

 Azerbajdzjan

presidentiell republik

President İlham Aliyev

Premiärminister Artur Rasizade

 Bahamas

parlamentarisk monarki

Drottning Elizabeth II, företrädd av Generalguvernör Arthur Dion Hanna

Premiärminister Hubert Ingraham

 Bahrain

semikonstitutionell monarki Kung Hamad bin Isa Al Khalifa

Premiärminister Sheikh Khalifa ibn Salman Al Khalifa

 Bangladesh

parlamentarisk republik

President Iajuddin Ahmed

Premiärminister Hasina Wajed

 Barbados

parlamentarisk monarki

Drottning Elizabeth II, företrädd av Generalguvernör Sir Clifford Husbands

Premiärminister David Thompson

 Belgien

parlamentarisk monarki

Kung Albert II

Premiärminister Herman Van Rompuy

 Antigua och Barbuda

President Hamid Karzai

Lista över statsöverhuvuden

 Belize

parlamentarisk monarki

 Benin

presidentiell republik

 Bhutan

absolut monarki

 Bolivia

presidentiell republik

 Bosnien och Hercegovina

federal, parlamentarisk representativt demokratisk republik

29 Drottning Elizabeth II, företrädd av Generalguvernör Sir Colville Young

Premiärminister Dean Barrow

President Yayi Boni Kung Jigme Khesar Namgyal Wangchuck

Premiärminister Jigme Thinley

President Evo Morales Presidentråd: Nebojša Radmanović, Haris Silajdžić, Željko Komšić

Premiärminister Nikola Špirić

 Botswana

presidentiell republik

President Ian Khama

 Brasilien

presidentiell republik

President Luiz Inácio Lula da Silva

 Brunei

absolut monarki

 Bulgarien

parlamentarisk republik

President Georgi Parvanov

Premiärminister Sergej Stanisjev

 Burkina Faso

presidentiell republik

President Blaise Compaoré

Premiärminister Tertius Zongo

 Burundi

presidentiell republik

 Centralafrikanska republiken

presidentiell republik

Sultan Sir Hassanal Bolkiah

President Pierre Nkurunziza President François Bozizé

Premiärminister Faustin-Archange Touadéra

 Chile

presidentiell republik

President Michelle Bachelet

 Colombia

presidentiell republik

President Álvaro Uribe

 Costa Rica

presidentiell republik

President Óscar Arias

 Cypern

presidentiell republik

President Dimitris Christofias

 Danmark

parlamentarisk monarki

Drottning Margrethe II

Statsminister Lars Løkke Rasmussen

 Djibouti

presidentiell republik

President Ismail Omar Guelleh

Premiärminister Dileita Mohamed Dileita

 Dominica

parlamentarisk republik

President Nicholas Liverpool

Premiärminister Roosevelt Skerrit

 Dominikanska republiken

presidentiell republik

President Leonel Fernández

 Ecuador

presidentiell republik

President Rafael Correa

 Egypten

presidentiell republik

President Hosni Mubarak

Premiärminister Ahmed Nazif

 Ekvatorialguinea

presidentiell republik

President Teodoro Obiang Nguema Mbasogo

Premiärminister Ignacio Milam Tang

 Elfenbenskusten

presidentiell republik

President Laurent Gbagbo

Premiärminister Guillaume Soro

 El Salvador

presidentiell republik

 Eritrea

parlamentarisk republik

 Estland

parlamentarisk republik

President Toomas Hendrik Ilves

Premiärminister Andrus Ansip

 Etiopien

parlamentarisk republik

President Girma Wolde-Giorgis

Premiärminister Meles Zenawi

 Fiji

militärdiktatur

President Ratu Josefa Iloilo

Interim Premiärminister Frank Bainimarama

 Filippinerna

presidentiell republik

 Finland

semipresidentiell republik

President Tarja Halonen

Premiärminister Matti Vanhanen

 Frankrike

semipresidentiell republik

President Nicolas Sarkozy

Premiärminister François Fillon

 Förenade arabemiraten  Gabon

President Antonio Saca President Isaias Afewerki

President Gloria Macapagal-Arroyo

semikonstitutionell monarki President Sheikh Khalifa bin Zayed Al Nahayan

Premiärminister Sheikh Mohammed bin Rashid Al Maktoum

presidentiell republik

Premiärminister Jean Eyeghe Ndong

President Rose Francine Rogombé

Lista över statsöverhuvuden

30

 Gambia

presidentiell republik

 Georgien

presidentiell republik

 Ghana

presidentiell republik

 Grekland

parlamentarisk republik

President Karolos Papoulias

Premiärminister Kostas Karamanlis

 Grenada

parlamentarisk monarki

Drottning Elizabeth II, företrädd av Generalguvernör Carlyle Glean

Premiärminister Tillman Thomas

 Guatemala

presidentiell republik

 Guinea

presidentiell republik

President Moussa Dadis Camara

Premiärminister Kabiné Komara

 Guinea-Bissau

presidentiell republik

President João Bernardo Vieira

Premiärminister Carlos Gomes Júnior

 Guyana

presidentiell republik

President Bharrat Jagdeo

Premiärminister Sam Hinds

 Haiti

presidentiell republik

President René Préval

Premiärminister Michèle Pierre-Louis

 Honduras

presidentiell republik

 Indien

parlamentarisk republik

 Indonesien

presidentiell republik

 Irak

parlamentarisk republik

 Iran

presidentiell republik i teokratisk överhöghet

 Irland

parlamentarisk republik

President Mary McAleese

Taoiseach Brian Cowen

 Island

parlamentarisk republik

President Ólafur Ragnar Grímsson

Premiärminister Jóhanna Sigurðardóttir

 Israel

parlamentarisk republik

President Shimon Peres

Premiärminister Ehud Olmert

 Italien

parlamentarisk republik

President Giorgio Napolitano

Premiärminister Silvio Berlusconi

 Jamaica

parlamentarisk monarki

Drottning Elizabeth II, företrädd av Generalguvernör Kenneth Hall

Premiärminister Bruce Golding

 Japan

parlamentarisk monarki

Kejsare Akihito

Premiärminister Taro Aso

 Jemen

presidentiell republik

President Ali Abdullah Saleh

Premiärminister Ali Muhammad Mujawar

 Jordanien

semikonstitutionell monarki Kung Abdullah II

Premiärminister Nader al-Dahabi

 Kambodja

parlamentarisk monarki

Kung Norodom Sihamoni

Premiärminister Samdech Hun Sen

 Kamerun

presidentiell republik

President Paul Biya

Premiärminister Ephraïm Inoni

 Kanada

parlamentarisk monarki

Drottning Elizabeth II, företrädd av Generalguvernör Michaëlle Jean

Premiärminister Stephen Harper

 Kap Verde

semipresidentiell republik

President Pedro Pires

Premiärminister José Maria Neves

 Kazakstan

presidentiell republik

President Nursultan Nazarbayev

Premiärminister Karim Masimov

 Kenya

semipresidentiell republik

President Mwai Kibaki

Premiärminister Raila Odinga

 Kina

kommunistpartiledd republik

President Hu Jintao

Premiärminister Wen Jiabao

 Kirgizistan

presidentiell republik

President Kurmanbek Bakijev

Premiärminister Igor Chudinov

 Kiribati

presidentiell republik

President Anote Tong

 Komorerna

presidentiell republik

President Ahmed Abdallah Sambi

 Kongo, Demokratiska republiken  Kongo, Republiken

semipresidentiell republik

presidentiell republik

President Yahya Jammeh President Michail Saakasjvili

Premiärminister Nikoloz Gilauri President John Atta Mills

President Álvaro Colom

President Manuel Zelaya President Pratibha Patil

Premiärminister Manmohan Singh President Susilo Bambang Yudhoyono

President Jalal Talabani

Premiärminister Nouri al-Maliki

Revolutionens ledare Ayatollah Ali Khamenei; President Mahmoud Ahmadinejad

President Joseph Kabila

Premiärminister Adolphe Muzito

President Denis Sassou-Nguesso

Lista över statsöverhuvuden

31

 Nordkorea

kommunistpartiledd republik

Evig president Kim Il Sung; ÖverbefälhavareKim Jong Il; Statsöverhuvud för utrikes affärer i egenskap av ordförande för Verkställande utskottet för högsta folkförsamlingen Kim Yong Nam

Premiärminister Kim Jong Il

 Sydkorea

presidentiell republik

President Lee Myung-bak

Premiärminister Han Seung-soo

 Kroatien

parlamentarisk republik

President Stjepan Mesić

Premiärminister Jadranka Kosor

 Kuba

socialistisk republik

President Raúl Castro

Premiärminister Raúl Castro

 Kuwait

semikonstitutionell monarki Emir Sabah al-Ahmad al-Jabir al-Sabah

Premiärminister Nasser Al-Mohammed Al-Ahmed Al-Sabah

 Laos

kommunistpartiledd republik

President Choummaly Sayasone

Premiärminister Bouasone Bouphavanh

 Lesotho

parlamentarisk monarki

Kung Letsie III

Premiärminister Pakalitha Mosisili

 Lettland

parlamentarisk republik

President Valdis Zatlers

Premiärminister Ivars Godmanis

 Libanon

semipresidentiell konfessionell republik

President Michel Suleiman

Premiärminister Fouad Siniora

 Liberia

presidentiell republik

 Libyen

jamahiriya

 Liechtenstein

semikonstitutionell monarki Furst Hans-Adam II; Prinsregent Alois

Regeringschef Otmar Hasler

 Litauen

parlamentarisk republik

President Valdas Adamkus

Premiärminister Andrius Kubilius

 Luxemburg

parlamentarisk monarki

Storhertig Henri

Premiärminister Jean-Claude Juncker

 Madagaskar

presidentiell republik

President Marc Ravalomanana

Premiärminister Charles Rabemananjara

 Makedonien

semipresidentiell republik

President Branko Crvenkovski

Premiärminister Nikola Gruevski

 Malawi

presidentiell republik

 Malaysia

parlamentarisk monarki

 Maldiverna

presidentiell republik

 Mali

presidentiell republik

President Amadou Toumani Touré

Premiärminister Modibo Sidibé

 Malta

parlamentarisk republik

President Edward Fenech Adami

Premiärminister Lawrence Gonzi

 Marocko

semikonstitutionell monarki Kung Muhammed VI

 Marshallöarna

presidentiell republik

 Mauretanien

militärjunta

Ordförande för Militära rådet för rättvisa och demokrati Mohamed Ould Abdel Aziz

Premiärminister Moulaye Ould Mohamed Laghdaf

 Mauritius

parlamentarisk republik

President Sir Anerood Jugnauth

Premiärminister Navin Ramgoolam

 Mexiko

presidentiell republik

President Felipe Calderón

 Mikronesiens federerade stater

presidentiell republik

President Manny Mori

 Moçambique

presidentiell republik

President Armando Guebuza

 Moldavien

semipresidentiell republik

President Ellen Johnson-Sirleaf President Miftah Muhammed K'eba (officiell statschef); Revolutionsledare Muammar al-Qaddafi (de facto statschef)

Premiärminister Baghdadi Mahmudi

President Bingu wa Mutharika Yang di-Pertuan Agong Mizan Zainal Abidin

Premiärminister Dato' Seri Abdullah Ahmad Badawi

President Mohamed Nasheed

Premiärminister Abbas El Fassi President Litokwa Tomeing

President Vladimir Voronin

Premiärminister Zinaida Greceanîi

Lista över statsöverhuvuden

32

 Monaco

konstitutionell monarki

Furst Albert II

Statsminister Jean-Paul Proust

 Mongoliet

semipresidentiell republik

President Nambaryn Enkhbayar

Premiärminister Sandzjaagijn Bajar

 Montenegro

parlamentarisk republik

President Filip Vujanović

Premiärminister Milo Đukanović

 Myanmar

militärjunta utan representativa institutioner

Ordförande för Statens freds- och utvecklingsråd general Than Shwe

Premiärminister Thein Sein

 Namibia

presidentiell republik

President Hifikepunye Pohamba

 Nauru

parlamentarisk republik

 Nederländerna

parlamentarisk monarki

Drottning Beatrix

Premiärminister Jan Peter Balkenende

republik

President Ram Baran Yadav

Premiärminister Pushpa Kamal Dahal

 Nepal

President Marcus Stephen

 Nicaragua

presidentiell republik

President Daniel Ortega

 Niger

presidentiell republik

 Nigeria

presidentiell republik

 Norge

parlamentarisk monarki

Kung Harald V

Premiärminister Jens Stoltenberg

 Nya Zeeland

parlamentarisk monarki

Drottning Elizabeth II, företrädd av Generalguvernör Anand Satyanand

Premiärminister John Key

 Oman

absolut monarki

 Pakistan

presidentiell republik

 Palau

presidentiell republik

President Johnson Toribiong

 Panama

presidentiell republik

President Martín Torrijos

 Papua Nya Guinea

parlamentarisk monarki

 Paraguay

presidentiell republik

 Peru

presidentiell republik

President Alan García

Premiärminister Yehude Simon

 Polen

parlamentarisk republik

President Lech Kaczyński

Premiärminister Donald Tusk

 Portugal

parlamentarisk republik

President Aníbal Cavaco Silva

Premiärminister José Sócrates

 Qatar

absolut monarki

Emir Hamad ibn Khalifa Al Thani

Premiärminister Sheikh Hamad ibn Jaber Al Thani

 Rumänien

semipresidentiell republik

President Traian Băsescu

Premiärminister Emil Boc

 Ryssland

semipresidentiell republik

President Dmitrij Medvedev

Premiärminister Vladimir Putin

 Rwanda

presidentiell republik

President Paul Kagame

Premiärminister Bernard Makuza

 Saint Kitts och Nevis

parlamentarisk monarki

Drottning Elizabeth II, företrädd av Generalguvernör Sir Cuthbert Sebastian

Premiärminister Denzil Douglas

 Saint Lucia

parlamentarisk monarki

Drottning Elizabeth II, företrädd av Generalguvernör Dame Pearlette Louisy

Premiärminister Sir John Compton, ställföreträdare Stephenson King

 Saint Vincent och Grenadinerna

parlamentarisk monarki

Drottning Elizabeth II, företrädd av Generalguvernör Sir Frederick Ballantyne

Premiärminister Ralph Gonsalves

 Salomonöarna

parlamentarisk monarki

Drottning Elizabeth II, företrädd av Generalguvernör Sir Nathaniel Waena

Premiärminister Derek Sikua

 Samoa

parlamentarisk monarki

O le Ao o le Malo Tupuola Tufuga Efi

Premiärminister Tuila'epa Sailele Malielegaoi

 San Marino

parlamentarisk republik

Kaptenregenter Ernesto Benedettini och Assunta Meloni

President Tandja Mamadou

Premiärminister Seyni Oumarou President Umaru Yar'Adua

Sultan Qaboos bin Sa’id Al ‘Bu Sa’id President Asif Ali Zardari

Premiärminister Yousaf Raza Gillani

Drottning Elizabeth II, företrädd av Generalguvernör Sir Paulias Matane

Premiärminister Sir Michael Somare

President Fernando Lugo

Lista över statsöverhuvuden

 São Tomé och Príncipe  Saudiarabien

semipresidentiell republik

33 President Fradique de Menezes

absolut monarki

Premiärminister Joaquim Rafael Branco

Kung och regeringschef Abdullah

parlamentarisk republik

Schweiz förbundsråd: Hans-Rudolf Merz, Doris Leuthard, Moritz Leuenberger, Pascal Couchepin, Micheline Calmy-Rey, Eveline Widmer-Schlumpf, Ueli Maurer. Presidenten och vicepresidenten väljs för ett år ur medlemmar av Förbundsrådet.

 Senegal

presidentiell republik

President Abdoulaye Wade

Premiärminister Cheikh Hadjibou Soumaré

 Serbien

parlamentarisk republik

President Boris Tadić

Premiärminister Mirko Cvetković

 Seychellerna

presidentiell republik

President James Michel

 Sierra Leone

presidentiell republik

President Ernest Bai Koroma

 Singapore

parlamentarisk republik

President Sellapan Ramanathan

Premiärminister Lee Hsien Loong

 Slovakien

parlamentarisk republik

President Ivan Gašparovič

Premiärminister Robert Fico

 Slovenien

parlamentarisk republik

President Danilo Türk

Premiärminister Borut Pahor

 Somalia

de jure semipresidentiell republik

President Sharif Ahmed

Premiärminister Nur Hassan Hussein

 Spanien

parlamentarisk monarki

Kung Juan Carlos I

Premiärminister José Luis Rodríguez Zapatero

 Sri Lanka

semipresidentiell republik

 Storbritannien

parlamentarisk monarki

 Sudan

presidentiell republik

President Omar Hassan Ahmad al-Bashir

 Surinam

presidentiell republik

President Ronald Venetiaan

 Swaziland

absolut monarki

Kung Mswati III

Premiärminister Barnabas Sibusiso Dlamini

 Sverige

parlamentarisk monarki

Kung Carl XVI Gustaf

Statsminister Fredrik Reinfeldt

 Sydafrika

presidentiell republik

 Syrien

presidentiell republik

President Bashar al-Assad

Premiärminister Muhammad Naji al-Otari

 Tadzjikistan

presidentiell republik

President Emomali Rahmonov

Premiärminister Oqil Oqilov

 Tanzania

presidentiell republik

 Tchad

presidentiell republik

President Idriss Déby

Premiärminister Youssouf Saleh Abbas

 Thailand

parlamentarisk monarki

Kung Bhumibol Adulyadej

Premiärminister Abhisit Vejjajiva

 Tjeckien

parlamentarisk republik

President Václav Klaus

Premiärminister Mirek Topolánek

 Togo

presidentiell republik

President Faure Gnassingbé

Premiärminister Gilbert Houngbo

 Tonga

parlamentarisk monarki

Kung George Tupou V

Premiärminister Dr. Feleti Sevele

parlamentarisk republik

President George Maxwell Richards

Premiärminister Patrick Manning

 Tunisien

presidentiell republik

President Zine El Abidine Ben Ali

Premiärminister Mohamed Ghannouchi

 Turkiet

parlamentarisk republik

President Abdullah Gül

Premiärminister Recep Tayyip Erdoğan

 Turkmenistan

presidentiell republik

 Tuvalu

parlamentarisk monarki

Drottning Elizabeth II, företrädd av Generalguvernör Filoimea Telito

Premiärminister Apisai Ielemia

 Tyskland

parlamentarisk republik

President Horst Köhler

Kansler Angela Merkel

 Uganda

presidentiell republik

 Ukraina

semipresidentiell republik

 Schweiz

 Trinidad och Tobago

President Mahinda Rajapakse Drottning Elizabeth II

Premiärminister Gordon Brown

President Kgalema Motlanthe

President Jakaya Kikwete

President Gurbanguly Berdimuhammedow

President Yoweri Museveni President Viktor Jusjtjenko

Premiärminister Julia Tymosjenko

Lista över statsöverhuvuden

34

 Ungern

parlamentarisk republik

 Uruguay

presidentiell republik

President Tabaré Vázquez

 USA

presidentiell republik

President Barack Obama

 Uzbekistan

presidentiell republik

President Islam Karimov

 Vanuatu

parlamentarisk republik

President Kalkot Mataskelekele

Premiärminister Edward Natapei

påvedöme

Påve Benedictus XVI

Kardinalstatssekreterare Tarcisio Bertone; Guvernör ärkebiskop Giovanni Lajolo

 Vatikanstaten

President László Sólyom

Premiärminister Ferenc Gyurcsány

 Venezuela

presidentiell republik

President Hugo Chávez

 Vietnam

kommunistpartiledd republik

President Nguyen Minh Triet

Premiärminister Nguyen Tan Dung

 Vitryssland

presidentiell republik

President Aleksandr Lukasjenko

Premiärminister Sergey Sidorsky

 Zambia

presidentiell republik

 Zimbabwe

semipresidentiell republik

President Robert Mugabe

Premiärminister Morgan Tsvangirai

 Österrike

parlamentarisk republik

President Heinz Fischer

Förbundskansler Werner Faymann

 Östtimor

parlamentarisk republik

President José Ramos Horta

Premiärminister Xanana Gusmão

President Rupiah Banda

Lista över icke-erkända stater Denna lista behandlar ledare av geopolitiska enheter som saknar internationellt erkännande som stater, eller endast har erkänts av ett fåtal andra suveräna stater. Graden av vilken kontroll dessa ledare har över dessa territorier varierar. Stat

Regeringsform

 Abchazien

presidentiell republik

 Kosovo

delvis under ledning av FN och provinsiella institutioner

 Nagorno-Karabach presidentiell republik  Nordcypern  Palestina

Premiärminister Alexander Ankvab

Generalsekreterarens särskilda kommissionär: Joachim Rücker,President Fatmir Sejdiu, Premiärminister Hashim Thaçi President Bako Sahakyan Premiärminister Ferdi Sabit Soyer

semipresidentiell republik

President Mahmoud Abbas

Premiärminister Salam Fayyad

 Sydossetien

semipresidentiell republik

 Tamil Eelam

presidentiell republik

 Västsahara

President Sergei Bagapsh

President Mehmet Ali Talat

presidentiell republik

 Transnistrien

→ Regeringschef

semipresidentiell republik

 Somaliland

 Taiwan

Statschef

semipresidentiell republik presidentiell republik Huvudsakligen ockuperat av Marocko, exilregering administerar visst territorium.

President Dahir Riyale Kahin President Eduard Djabeevich Kokoyty

Premiärminister Aslanbek Bulatsev

Velupillai Prabhakaran President Ma Ying-jeou

Premiärminister Wu Den-yih President Igor Smirnov

President Mohamed Abdelaziz

Premiärminister Abdelkader Taleb Oumar

Lista över statsöverhuvuden

Källor Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från en annan språkversion av Wikipedia [1].

Externa länkar • Rulers.org [2] Listor över statsöverhuvuden i olika länder och i historien

Referenser [1] http:/ / en. wikipedia. org/ w/ index. php?title=List_of_state_leaders& oldid=118754854 [2] http:/ / www. rulers. org/

35

Artikelkällor och författare

Artikelkällor och författare Monarki  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=10515689  Bidragsgivare: Ace90, Andejons, Annika64, B****n, BjörnF, Bruno Rosta, Caesar, Calle Widmann, Den fjättrade ankan, E.G., E70, Ean, EmilEikS, Fenix, Fille166, FredrikT, Grillo, Grön, Isthmus, Jsdo1980, Kruosio, Lamré, LarsN, Liftarn, Luttrad, M.M.S., Narym, Nicke L, Oden, Peterhöglund, Philippos, Pralin, Ptunen, Qlaz, Rsonreborn, Rudolf 1922, Scooba, ShineB, Softssa, Stora Gurkan, TKU, Thuresson, Torvindus, Wasell, Wing, Wvs, Xenus, Yvwv, conversion script, t2o940p24.telia.com, 36 anonyma redigeringar Demokrati  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=10535139  Bidragsgivare: Abodi, Ace90, Aguila, Anfr0623, Av1123581321, B****n, Bibliotekstjänst, Bongoman, Caesar, Caspiax, Castrup, CommonsDelinker, Dakkour, Den fjättrade ankan, Dillinger, Diupwijk, Dodde, E70, Ean, Elinnea, Ericus Rex, Erif, Fenix, Fluff, GameOn, Ghostrider, Greverod, Grillo, Grön, Hakanand, Hannibal, Hashar, Heimvennar, Heldum, Herr Anonymus, Hib123, Hjalmar Staaf, IP, ISL 73, Icaros, Jacob Lundberg, Jakobi, Jlandin, Jlundqvi, Johdan, Jordgubbe, Karltony, Karmosin, Knuckles, Koios, LA2, LX, Lamré, Lars Törnqvist, Law, Liftarn, Lojak, Ludde23, M.M.S., Mankash, Marcustisk, Mattias Karlsson, Mimarob, Moralist, NERIUM, NH, Narcissist, Nicke L, Nicke Lilltroll, Notwist, Ntb, Nurka, PJ, Paul Levi, Popperipopp, Pratchett, Primus motor, Profanum vulgus, Reljons, Riggwelter, Rolf B, Rudolf 1922, Sakletare, Settembrini, Sjunnesson, Sjö, Slartibartfast, Slowmotion, Sollentuna, Staffan Jacobson, Sten André, Stora Gurkan, Svanjävel, SweJohan, TKU, Thuresson, Tim landegren, Torvindus, Tournesol, Trunkerad, Tubaist, Tudro, Ulto, Vatten, Wasell, Yakolev, Yger, Yvwv, Zaphod, Zman, Ztaffanb, conversion script, h64n1fls32o831.telia.com, 269 anonyma redigeringar Diktatur  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=10522435  Bidragsgivare: Aktalo, BjörnF, Bongoman, Calle, Chrizz, Den 10000:e, Dewil, Dillinger, Donyc, E70, Ericus Rex, Ettrig, Fenix, Fenrir, Filipman, Fredde 99, Greverod, Grillo, Grön, Habj, Hashar, Herr Anonymus, Historiker, IP, Kamfjord, Karpeth, Kruosio, LX, Lord Pelle, Ludde23, M.M.S., Mimarob, Miono, NERIUM, Nicke L, Rudolf 1922, Sabuni, Shaina94, Simson, Sintram, Sjö, Skagedal, SweJohan, TJ, TKU, Thuresson, Torvindus, Tubaist, Vints, Wasell, Xenus, Yvwv, 66 anonyma redigeringar Mänskliga rättigheter  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=10447264  Bidragsgivare: -nothingman-, Ace90, Aifos, Alter70, Anderssonskans, Apollonios Molon, Bongoman, Bruno Rosta, Caesar, Caltande, Dinglenisse, Dwar, Essin, Filipman, FöredettaMH, Ghostrider, Hejkompis, Hib123, IP, ISL98, Isrid, Isthmus, Jlundqvi, Jono, Jopparn, Jsdo1980, Koyos, Kstaden, LX, Lelle1987, LindaAlex, MagnusA, Markus a, Marsve, Mbideke, Modo, Muneyama, NERIUM, Natox, Paraply, Popperipopp, Rudolf 1922, Samuel klein, Sextiotalet, Sjö, Slartibartfast, Staffan Jacobson, Torvindus, Weser, Yvwv, 32 anonyma redigeringar President  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=10548998  Bidragsgivare: Andre Engels, B****n, Daymark, E.G., E70, Fenix, Grillo, Hm hm, IP, J 1982, Karmosin, Knuckles, Lamré, Liftarn, PJ, Rudolf 1922, Stora Gurkan, Suisui, TJ, TKU, Ulla, Wasell, 16 anonyma redigeringar Premiärminister  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=10447087  Bidragsgivare: Arezzo, Daymark, Den fjättrade ankan, Fenix, Iestyn, Markus a, Mux, NERIUM, OJH, Riggwelter, Rudolf 1922, Skvattram, TJ, TKU, Ulla, Vargungen, 4 anonyma redigeringar Regeringschef  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=10301827  Bidragsgivare: Daymark, Den fjättrade ankan, E.G., Ed hover, Essin, IP, NERIUM, Rudolf 1922, Stora Gurkan, TKU, Torvindus, 5 anonyma redigeringar Lista över statsöverhuvuden  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=10102600  Bidragsgivare: B****n, BjörnF, Bruno Rosta, E.G., Entheta, Essin, Fredde 99, Gottfried Multe, IP, Jopparn, Nicke L, Nisse VII, Riggwelter, Tomas e, Zeke333, 9 anonyma redigeringar

36

Bildkällor, -licenser och -bidragsgivare

Bildkällor, -licenser och -bidragsgivare Fil:Monarchies of the world.PNG  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Monarchies_of_the_world.PNG  Licens: GNU Free Documentation License  Bidragsgivare: User:Zntrip Fil:Freedom House electoral democracies 2009.png  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Freedom_House_electoral_democracies_2009.png  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Voland77 Fil:Polity data series map 2003.png  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Polity_data_series_map_2003.png  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Sbw01f Fil:Democracy Index.png  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Democracy_Index.png  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:M.M.S. Fil:Forms of government.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Forms_of_government.svg  Licens: okänd  Bidragsgivare: User:Jackaranga Fil:Democracy claims 2.PNG  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Democracy_claims_2.PNG  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Aridd Fil:Freedom House Country Rankings 1972-2005.png  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Freedom_House_Country_Rankings_1972-2005.png  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Ultramarine at en: wiki Fil:Bundestagswahl 05 stimmzett.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Bundestagswahl_05_stimmzett.jpg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: AndreasPraefcke, Ronaldino, Zantastik Fil:Pnyx.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Pnyx.jpg  Licens: GNU Free Documentation License  Bidragsgivare: ChristosV, Dorieo, Ultrogothe, Wart Dark Fil:Wiktionary small.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Wiktionary_small.svg  Licens: logo  Bidragsgivare: User:F l a n k e r Image:Wikiquote-logo.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Wikiquote-logo.svg  Licens: logo  Bidragsgivare: -xfi-, Dbc334, Doodledoo, Elian, Guillom, Jeffq, Maderibeyza, Majorly, Nishkid64, RedCoat, Rei-artur, Rocket000, 11 anonyma redigeringar Fil:Democracyindex2.png  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Democracyindex2.png  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Compiled by Yvwv. Fil:Flag of Equatorial Guinea.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Equatorial_Guinea.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Emc2, Homo lupus, Klemen Kocjancic, Mattes, Neq00, Nightstallion, ThomasPusch, 1 anonyma redigeringar Fil:Flag of Libya.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Libya.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: 16@r, Avala, Bapho, EugeneZelenko, Flad, Fred J, Homo lupus, JR98664, Klemen Kocjancic, MaggotMaster, Mattes, Nematavka, Neq00, Olavfin, Reisio, Rocket000, Simetrical, Str4nd, Superm401, Udonknome, Vzb83, Wutsje, Zscout370, 12 anonyma redigeringar Fil:Flag of Myanmar.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Myanmar.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: *drew, AnonMoos, Homo lupus, Klemen Kocjancic, Mattes, Neq00, Nightstallion, Pixeltoo, Rfc1394, ThomasPusch, WikipediaMaster, 1 anonyma redigeringar Fil:Flag of North Korea.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_North_Korea.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Zscout370 Fil:Flag of Somalia.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Somalia.svg  Licens: okänd  Bidragsgivare: Anakin101, Anonymous101, Flad, Gdgourou, Homo lupus, JLogan, Klemen Kocjancic, Mattes, SKopp, ThomasPusch, Tvdm, Ultratomio, Vzb83, ‫دمحا‬.‫ةيطع‬1, 9 anonyma redigeringar Fil:Flag of Sudan.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Sudan.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Anime Addict AA, Doodledoo, Homo lupus, Klemen Kocjancic, Ludger1961, Madden, Nightstallion, Reisio, ThomasPusch, Vzb83, Zscout370, 7 anonyma redigeringar Fil:Flag of Turkmenistan.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Turkmenistan.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Vzb83 Fil:Flag of Uzbekistan.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Uzbekistan.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Zscout370 Fil:Declaration of Human Rights.jpg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Declaration_of_Human_Rights.jpg  Licens: okänd  Bidragsgivare: Agrafian Hem Rarko, Anne97432, AnonMoos, Cecil, Chaemera, Consta, David.Monniaux, Erasoft24, Eugrus, Herbythyme, Kallerna, Maksim, Shizhao, Thabet202, Unai Fdz. de Betoño, かぬま, 11 anonyma redigeringar Image:wikisource-logo.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Wikisource-logo.svg  Licens: logo  Bidragsgivare: Nicholas Moreau Fil:Flag of Afghanistan.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Afghanistan.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: 5ko, Ahmad2099, Avala, Bastique, Dancingwombatsrule, Dbenbenn, Denelson83, Domhnall, F l a n k e r, Happenstance, Herbythyme, Homo lupus, Klemen Kocjancic, Kookaburra, Lokal Profil, Ludger1961, MPF, Mattes, Myself488, Neq00, Nersy, Nightstallion, Orange Tuesday, Rainforest tropicana, Reisio, Rocket000, Sojah, Tabasco, 23 anonyma redigeringar Fil:Flag of Albania.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Albania.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Anime Addict AA, Consta, David Kernow, Dbenbenn, Denelson83, Esc, Frumpy, Happenstance, Homo lupus, Klemen Kocjancic, Neq00, Nightstallion, Nikola Smolenski, Radu Gherasim, Ratatosk, Reisio, Sgt bilko, Sir Iain, Slomox, ThomasPusch, TigerTjäder, Torstein, 2 anonyma redigeringar Fil:Flag of Algeria.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Algeria.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKopp Fil:Flag of Andorra.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Andorra.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:HansenBCN Fil:Flag of Angola.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Angola.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKopp Fil:Flag of Antigua and Barbuda.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Antigua_and_Barbuda.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Dbenbenn Fil:Flag of Argentina.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Argentina.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Dbenbenn Fil:Flag of Armenia.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Armenia.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKopp Fil:Flag of Australia.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Australia.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Ian Fieggen Fil:Flag of Azerbaijan.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Azerbaijan.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: user:jacobolus Fil:Flag of the Bahamas.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_the_Bahamas.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Bahamas government Fil:Flag of Bahrain.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Bahrain.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKopp, User:Zscout370 Fil:Flag of Bangladesh.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Bangladesh.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKopp Fil:Flag of Barbados.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Barbados.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Denelson83 Fil:Flag of Belgium (civil).svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Belgium_(civil).svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Bean49, David Descamps, Dbenbenn, Denelson83, Howcome, Ms2ger, Nightstallion, Oreo Priest, Rocket000, Sir Iain, ThomasPusch, Warddr, 3 anonyma redigeringar Fil:Flag of Belize.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Belize.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Caleb Moore Fil:Flag of Benin.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Benin.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Gabbe, User:SKopp Fil:Flag of Bhutan.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Bhutan.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Ahsoous, Anime Addict AA, Dbenbenn, Denelson83, Ed veg, Himasaram, Homo lupus, Juliancolton, Klemen Kocjancic, Mattes, Mormegil, Neq00, Nightstallion, Ninane, VAIO HK, Zscout370, 2 anonyma redigeringar Fil:Flag of Bolivia.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Bolivia.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKopp Fil:Flag of Bosnia and Herzegovina.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Bosnia_and_Herzegovina.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Dead-pain, Denelson83, DzWiki, Editor at Large, George McFinnigan, Himasaram, Klemen Kocjancic, Kseferovic, MKay, Madden, Mattes, Neq00, Nightstallion, Quahadi, SKopp, Sojah, Torstein, Zscout370, 19 anonyma redigeringar Fil:Flag of Botswana.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Botswana.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Gabbe, User:Madden, User:SKopp Fil:Flag of Brazil.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Brazil.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Brazilian Government Fil:Flag of Brunei.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Brunei.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Anime Addict AA, Denelson83, Klemen Kocjancic, Kookaburra, Mattes, Nightstallion, Permjak, Reisio, Zscout370, 4 anonyma redigeringar Fil:Flag of Bulgaria.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Bulgaria.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Avala, Denelson83, Homo lupus, Ikonact, Kallerna, Klemen Kocjancic, Martyr, Mattes, Neq00, Pumbaa80, SKopp, Spacebirdy, Srtxg, Ultratomio, Vonvon, Zscout370, 8 anonyma redigeringar Fil:Flag of Burkina Faso.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Burkina_Faso.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Gabbe, User:SKopp Fil:Flag of Burundi.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Burundi.svg  Licens: okänd  Bidragsgivare: User:Pumbaa80 Fil:Flag of the Central African Republic.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_the_Central_African_Republic.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Vzb83 Fil:Flag of Chile.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Chile.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKopp Fil:Flag of Colombia.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Colombia.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKopp

37

Bildkällor, -licenser och -bidragsgivare Fil:Flag of Costa Rica (state).svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Costa_Rica_(state).svg  Licens: okänd  Bidragsgivare: Denelson83, Homo lupus, Lokal Profil, Neq00, Nightstallion, Oren neu dag, Serinde, 6 anonyma redigeringar Fil:Flag of Cyprus.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Cyprus.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: AnonMoos, Consta, Dbenbenn, Denelson83, Er Komandante, Homo lupus, Klemen Kocjancic, Mattes, NeoCy, Neq00, Nightstallion, Oleh Kernytskyi, Pumbaa80, Reisio, Telim tor, ThomasPusch, Vzb83, 13 anonyma redigeringar Fil:Flag of Denmark.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Denmark.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Madden Fil:Flag of Djibouti.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Djibouti.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: EugeneZelenko, Homo lupus, Klemen Kocjancic, Mattes, Neq00, Nightstallion, Nishkid64, Pymouss, Ratatosk, Str4nd, ThomasPusch, Thyes, Tomasdd, 8 anonyma redigeringar Fil:Flag of Dominica.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Dominica.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Vzb83 Fil:Flag of the Dominican Republic.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_the_Dominican_Republic.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Avala, Denelson83, Er Komandante, Frispar, Herbythyme, Homo lupus, Klemen Kocjancic, Mattes, Mschel, Neq00, Nightstallion, Rastrojo, Reisio, ThomasPusch, 43 anonyma redigeringar Fil:Flag of Ecuador.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Ecuador.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: B1mbo, Denelson83, Editor at Large, Eleassar, EugeneZelenko, Fsopolonezcaro, Herbythyme, Homo lupus, Klemen Kocjancic, Lokal Profil, Ludger1961, M.C., Madden, Neq00, Night Ranger, Nightstallion, Reisio, SkyBon, Srtxg, Valentinian, Vonvon, Yonatanh, Zscout370, 32 anonyma redigeringar Fil:Flag of Egypt.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Egypt.svg  Licens: okänd  Bidragsgivare: 16@r, Alnokta, ArséniureDeGallium, BomBom, Denelson83, Dinsdagskind, Duesentrieb, F l a n k e r, Flad, Foroa, Herbythyme, Homo lupus, Iamunknown, Klemen Kocjancic, Kookaburra, Ludger1961, Lumijaguaari, Mattes, Moroboshi, Neq00, Nightstallion, OsamaK, Reisio, Rimshot, Str4nd, ThomasPusch, Thyes, Vonvon, Wikiborg, Wikimedia is Communism, Überraschungsbilder, 27 anonyma redigeringar Fil:Flag of Cote d'Ivoire.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Cote_d'Ivoire.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Jon Harald Søby Fil:Flag of El Salvador.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_El_Salvador.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Dahn, Darwinek, Discospinster, F l a n k e r, Jack Phoenix, Jarekt, Klemen Kocjancic, Kookaburra, Mattes, Neq00, Nightstallion, Ninane, Reisio, ThomasPusch, Vzb83, Wikiborg, Ysangkok, 16 anonyma redigeringar Fil:Flag of Eritrea.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Eritrea.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Homo lupus, Klemen Kocjancic, Mattes, Neq00, Nightstallion, Ninane, Ratatosk, ThomasPusch, Vzb83, WikipediaMaster, 1 anonyma redigeringar Fil:Flag of Estonia.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Estonia.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:PeepP, User:SKopp Fil:Flag of Ethiopia.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Ethiopia.svg  Licens: okänd  Bidragsgivare: Aaker, F l a n k e r, Happenstance, Homo lupus, Huhsunqu, Ixfd64, Klemen Kocjancic, Mattes, Neq00, Pumbaa80, Rainforest tropicana, Reisio, SKopp, Smooth O, Spiritia, ThomasPusch, Torstein, Zscout370, 14 anonyma redigeringar Fil:Flag of Fiji.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Fiji.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Avala, ButterStick, Denelson83, Fry1989, Greentubing, Herbythyme, Homo lupus, Klemen Kocjancic, Krun, Lokal Profil, Mattes, Multichill, Neq00, Nightstallion, Sam916, Urhixidur, Vzb83, 6 anonyma redigeringar Fil:Flag of the Philippines.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_the_Philippines.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Homo lupus, Icqgirl, Kallerna, Klemen Kocjancic, Ludger1961, Mattes, Pumbaa80, Slomox, Srtxg, ThomasPusch, Wikiborg, Zscout370, 24 anonyma redigeringar Fil:Flag of Finland.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Finland.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKopp Fil:Flag of France.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_France.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKopp, User:SKopp, User:SKopp, User:SKopp, User:SKopp, User:SKopp Fil:Flag of the United Arab Emirates.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_the_United_Arab_Emirates.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Anime Addict AA, Avala, Dbenbenn, F l a n k e r, Fukaumi, Gryffindor, Guanaco, Homo lupus, Kacir, Klemen Kocjancic, Krun, Madden, Neq00, Nightstallion, Piccadilly Circus, Pmsyyz, RamzyAbueita, 3 anonyma redigeringar Fil:Flag of Gabon.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Gabon.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Gabbe, User:SKopp Fil:Flag of The Gambia.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_The_Gambia.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Atamari, Avala, Denniss, Klemen Kocjancic, Mattes, Neq00, Nightstallion, Porao, ThomasPusch, Vzb83, WikipediaMaster, Zscout370, 3 anonyma redigeringar Fil:Flag of Georgia.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Georgia.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKopp Fil:Flag of Ghana.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Ghana.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Homo lupus, Indolences, Klemen Kocjancic, Neq00, SKopp, ThomasPusch, Torstein, 2 anonyma redigeringar Fil:Flag of Greece.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Greece.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: (of code) (talk) Fil:Flag of Grenada.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Grenada.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKopp Fil:Flag of Guatemala.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Guatemala.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Denelson83, User:Vzb83 Fil:Flag of Guinea.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Guinea.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKopp Fil:Flag of Guinea-Bissau.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Guinea-Bissau.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKopp Fil:Flag of Guyana.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Guyana.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKopp Fil:Flag of Haiti.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Haiti.svg  Licens: okänd  Bidragsgivare: User:Chanheigeorge, User:Denelson83, User:Lokal_Profil, User:Madden, User:Nightstallion, User:Vzb83, User:Zscout370 Fil:Flag of Honduras.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Honduras.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: D1990, Denelson83, Feydey, Fred J, Homo lupus, Klemen Kocjancic, Mattes, Matthew hk, Neq00, Oak27, Pumbaa80, Rocket000, RubiksMaster110, SKopp, ThomasPusch, Tocino, Vzb83, Yuval Madar, 10 anonyma redigeringar Fil:Flag of India.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_India.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKopp Fil:Flag of Indonesia.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Indonesia.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Gabbe, User:SKopp Fil:Flag of Iraq.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Iraq.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Hoshie, User:Militaryace Fil:Flag of Iran.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Iran.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Various Fil:Flag of Ireland.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Ireland.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKopp Fil:Flag of Iceland.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Iceland.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Ævar Arnfjörð Bjarmason Fil:Flag of Israel.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Israel.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: AnonMoos, Bastique, Bobika, Brown spite, Cerveaugenie, Drork, Etams, Fred J, Himasaram, Homo lupus, Humus sapiens, Klemen Kocjancic, Kookaburra, Madden, Neq00, NielsF, Nightstallion, Oren neu dag, Patstuart, Pumbaa80, Ramiy, Reisio, SKopp, Technion, Valentinian, Yellow up, 31 anonyma redigeringar Fil:Flag of Italy.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Italy.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: see below Fil:Flag of Jamaica.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Jamaica.svg  Licens: GNU Free Documentation License  Bidragsgivare: User:SKopp Fil:Flag of Japan.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Japan.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Various Fil:Flag of Yemen.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Yemen.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Fil:Flag of Jordan.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Jordan.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKopp Fil:Flag of Cambodia.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Cambodia.svg  Licens: okänd  Bidragsgivare: User:Nightstallion Fil:Flag of Cameroon.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Cameroon.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: (of code) Fil:Flag of Canada.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Canada.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:E Pluribus Anthony, User:Mzajac Fil:Flag of Cape Verde.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Cape_Verde.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKopp Fil:Flag of Kazakhstan.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Kazakhstan.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: -xfi-, AnonMoos, Davepape, Homo lupus, Klemen Kocjancic, Mattes, Mnmazur, Nightstallion, Potatoswatter, Reisio, Rocket000, SkyBon, Vonvon, Winterheart, Zscout370, 15 anonyma redigeringar Fil:Flag of Kenya.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Kenya.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Pumbaa80 Fil:Flag of the People's Republic of China.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_the_People's_Republic_of_China.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Denelson83, User:SKopp, User:Shizhao, User:Zscout370 Fil:Flag of Kyrgyzstan.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Kyrgyzstan.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Made by Andrew Duhan for the Sodipodi SVG flag collection, and is public domain. Fil:Flag of Kiribati.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Kiribati.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKopp

38

Bildkällor, -licenser och -bidragsgivare Fil:Flag of the Comoros.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_the_Comoros.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKopp Fil:Flag of the Democratic Republic of the Congo.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_the_Democratic_Republic_of_the_Congo.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Anime Addict AA, ChongDae, Denelson83, Ed veg, Homo lupus, Klemen Kocjancic, LA2, Mattes, Moyogo, Nagy, Neq00, Nightstallion, ThomasPusch, Urhixidur, Vzb83, Westermarck, Zscout370, 5 anonyma redigeringar Fil:Flag of the Republic of the Congo.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_the_Republic_of_the_Congo.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Denelson83, Estrilda, Homo lupus, Klemen Kocjancic, LA2, Madden, Mattes, Moyogo, Neq00, Nightstallion, Ratatosk, ThomasPusch, Thuresson Fil:Flag of South Korea.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_South_Korea.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Various Fil:Flag of Croatia.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Croatia.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Ante Perkovic, AnyFile, Denelson83, Denniss, Dijxtra, Klemen Kocjancic, Kseferovic, Minestrone, Multichill, Neoneo13, Nightstallion, O, PatríciaR, Platonides, R-41, Rainman, Reisio, Rocket000, Suradnik13, Zicera, Zscout370, 5 anonyma redigeringar Fil:Flag of Cuba.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Cuba.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: see below Fil:Flag of Kuwait.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Kuwait.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKopp Fil:Flag of Laos.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Laos.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKopp Fil:Flag of Lesotho.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Lesotho.svg  Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 2.5  Bidragsgivare: User:Zscout370 Fil:Flag of Latvia.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Latvia.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKopp Fil:Flag of Lebanon.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Lebanon.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Ilmari Karonen Fil:Flag of Liberia.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Liberia.svg  Licens: okänd  Bidragsgivare: Government of Liberia Fil:Flag of Liechtenstein.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Liechtenstein.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Denelson83, F l a n k e r, Himasaram, Homo lupus, IJA, Klemen Kocjancic, Krun, Madden, Mattes, Mevsfotw, Nightstallion, Reisio, Umaluagr, WikipediaMaster, 7 anonyma redigeringar Fil:Flag of Lithuania.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Lithuania.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKopp Fil:Flag of Luxembourg.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Luxembourg.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKopp Fil:Flag of Madagascar.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Madagascar.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKopp Fil:Flag of Macedonia.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Macedonia.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Gabbe, User:SKopp Fil:Flag of Malawi.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Malawi.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKopp Fil:Flag of Malaysia.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Malaysia.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKopp Fil:Flag of Maldives.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Maldives.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Anime Addict AA, Gabbe, Klemen Kocjancic, Mattes, Nightstallion, Ninane, Rfc1394, VAIO HK, Vzb83, 3 anonyma redigeringar Fil:Flag of Mali.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Mali.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKopp Fil:Flag of Malta.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Malta.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Gabbe, Klemen Kocjancic, Liftarn, Mattes, Nightstallion, Peeperman, Pumbaa80, Ratatosk, Zscout370, 2 anonyma redigeringar Fil:Flag of Morocco.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Morocco.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Anime Addict AA, Barryob, Bgag, Cimoi, Cycn, Denelson83, Doodledoo, EugeneZelenko, Flad, Fred J, Gmaxwell, Herbythyme, Klemen Kocjancic, Mattes, Meno25, Mindspillage, OsamaK, Ppntori, Reisio, Str4nd, ThomasPusch, Vispec, Xiquet, Zscout370, 6 anonyma redigeringar Fil:Flag of the Marshall Islands.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_the_Marshall_Islands.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKopp Fil:Flag of Mauritania.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Mauritania.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Anime Addict AA, AnonMoos, Cactus26, Flad, Fred J, Fry1989, Gabbe, Herbythyme, Homo lupus, Juiced lemon, Klemen Kocjancic, Mattes, SKopp, ThomasPusch, 7 anonyma redigeringar Fil:Flag of Mauritius.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Mauritius.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Gabbe, User:SKopp Fil:Flag of Mexico.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Mexico.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Nightstallion Fil:Flag of Micronesia.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Micronesia.svg  Licens: okänd  Bidragsgivare: Fil:Flag of Mozambique.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Mozambique.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: AFBorchert, FedericoF, Hautala, Homo lupus, Klemen Kocjancic, Kookaburra, Mattes, Nemo5576, Nightstallion, Ratatosk, ThomasPusch, 3 anonyma redigeringar Fil:Flag of Moldova.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Moldova.svg  Licens: okänd  Bidragsgivare: User:Nameneko Fil:Flag of Monaco.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Monaco.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKopp Fil:Flag of Mongolia.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Mongolia.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKopp Fil:Flag of Montenegro.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Montenegro.svg  Licens: okänd  Bidragsgivare: User:B1mbo, User:Froztbyte Fil:Flag of Namibia.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Namibia.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Vzb83 Fil:Flag of Nauru.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Nauru.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKopp Fil:Flag of the Netherlands.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_the_Netherlands.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Anarkangel, Bawolff, Dbenbenn, Fibonacci, Klemen Kocjancic, Madden, Ms2ger, Odder, Pumbaa80, RaakaArska87, Reisio, Rfc1394, SB Johnny, Upquark, Urhixidur, Wisg, Zscout370, 21 anonyma redigeringar Fil:Flag of Nepal.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Nepal.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKopp Fil:Flag of Nicaragua.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Nicaragua.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Dahn, Davepape, GeorgHH, Giggy, Klemen Kocjancic, Kookaburra, Lokal Profil, Mattes, Muro de Aguas, Nightstallion, Rfc1394, ThomasPusch, Vzb83, Zscout370, 9 anonyma redigeringar Fil:Flag of Niger.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Niger.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:verdy_p Fil:Flag of Nigeria.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Nigeria.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Jhs Fil:Flag of Norway.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Norway.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Dbenbenn Fil:Flag of New Zealand.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_New_Zealand.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Adambro, Arria Belli, Bawolff, Bjankuloski06en, ButterStick, Denelson83, Donk, EugeneZelenko, Fred J, Fry1989, Hugh Jass, Ibagli, Jusjih, Klemen Kocjancic, Mattes, Nightstallion, O, Peeperman, Poromiami, Reisio, Rfc1394, Shizhao, Tabasco, Transparent Blue, Väsk, Xufanc, Zscout370, 34 anonyma redigeringar Fil:Flag of Oman.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Oman.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: *drew, Happenstance, Homo lupus, Klemen Kocjancic, Liftarn, Mattes, Neq00, Nightstallion, Orange Tuesday, Pumbaa80, Rfc1394, ThomasPusch Fil:Flag of Pakistan.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Pakistan.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Abaezriv, AnonMoos, Badseed, Dbenbenn, Gabbe, Himasaram, Homo lupus, Juiced lemon, Klemen Kocjancic, Mattes, Neq00, Pumbaa80, Rfc1394, Srtxg, ThomasPusch, Túrelio, Zscout370, 7 anonyma redigeringar Fil:Flag of Palau.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Palau.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Gabbe Fil:Flag of Panama.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Panama.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: -xfi-, Addicted04, Fadi the philologer, Klemen Kocjancic, Liftarn, Mattes, Nightstallion, Ninane, Pumbaa80, Reisio, Rfc1394, Thomas81, ThomasPusch, Zscout370, 17 anonyma redigeringar Fil:Flag of Papua New Guinea.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Papua_New_Guinea.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Anime Addict AA, Herbythyme, Klemen Kocjancic, Mattes, Nightstallion, Sarang, VAIO HK, Vzb83, Xufanc, 3 anonyma redigeringar Fil:Flag of Paraguay.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Paraguay.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Republica del Paraguay Fil:Flag of Peru.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Peru.svg  Licens: okänd  Bidragsgivare: User:Dbenbenn, User:Dbenbenn, User:Dbenbenn Fil:Flag of Poland.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Poland.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Mareklug, User:Wanted Fil:Flag of Portugal.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Portugal.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: AFBorchert, ALE!, Afonso Silva, Anime Addict AA, Conscious, Denniss, Er Komandante, Flad, FoeNyx, Herbythyme, Jelte, Kam Solusar, Klemen Kocjancic, Kookaburra, Mattes, Nick, Nightstallion, Reisio, Rkt2312, Skatefreak, Stunteltje, Thomas81, Tuvalkin, 27 anonyma redigeringar Fil:Flag of Qatar.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Qatar.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: (of code) Fil:Flag of Romania.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Romania.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: AdiJapan

39

Bildkällor, -licenser och -bidragsgivare Fil:Flag of Russia.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Russia.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: AndriusG, Davepape, Dmitry Strotsev, Enbéká, Fred J, Gleb Borisov, Herbythyme, Homo lupus, Kiensvay, Klemen Kocjancic, Kwj2772, Mattes, Maximaximax, Miyokan, Nightstallion, Ondřej Žváček, Pianist, Pumbaa80, Putnik, R-41, Radziun, Rainman, Reisio, Rfc1394, Rkt2312, Sasa Stefanovic, SeNeKa, SkyBon, Srtxg, Stianbh, Westermarck, Wikiborg, Winterheart, Zscout370, Zyido, ОйЛ, 34 anonyma redigeringar Fil:Flag of Rwanda.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Rwanda.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Reisio Fil:Flag of Saint Kitts and Nevis.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Saint_Kitts_and_Nevis.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Pumbaa80 Bild:Flag of Saint Lucia.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Saint_Lucia.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKopp Fil:Flag of Saint Vincent and the Grenadines.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Saint_Vincent_and_the_Grenadines.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKopp Fil:Flag of the Solomon Islands.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_the_Solomon_Islands.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKopp Fil:Flag of Samoa.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Samoa.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Avala, Emijrp, Fry1989, Klemen Kocjancic, Kookaburra, Kronocide, Mattes, Nightstallion, Telim tor, Vzb83, Xufanc, 1 anonyma redigeringar Fil:Flag of San Marino.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_San_Marino.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: B1mbo, Dbenbenn, Denelson83, Dzordzm, Gabbe, Herbythyme, Keepscases, Klemen Kocjancic, Lokal Profil, Mattes, MichaelMaggs, Nameless, Neq00, Nightstallion, Pumbaa80, Vonvon, Vzb83, 5 anonyma redigeringar Fil:Flag of Sao Tome and Principe.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Sao_Tome_and_Principe.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Gabbe Fil:Flag of Saudi Arabia.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Saudi_Arabia.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: some flag-maker Fil:Flag of Switzerland.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Switzerland.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:-xfi-, User:Marc Mongenet, User:Zscout370 Fil:Flag of Senegal.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Senegal.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: user:Nightstallion Fil:Flag of Serbia.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Serbia.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: ABF, Avala, B1mbo, Denelson83, EDUCA33E, Herbythyme, Imbris, Nightstallion, Nikola Smolenski, Nuno Gabriel Cabral, R-41, Rainman, Rokerismoravee, Sasa Stefanovic, Siebrand, ThomasPusch, Zscout370, 7 anonyma redigeringar Fil:Flag of the Seychelles.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_the_Seychelles.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Denniss, Emijrp, Gabbe, Homo lupus, Klemen Kocjancic, Nightstallion, Porao, Sertion, ThomasPusch, Vzb83, Zscout370, 2 anonyma redigeringar Fil:Flag of Sierra Leone.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Sierra_Leone.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Klemen Kocjancic, Kookaburra, Mattes, Nightstallion, Rocket000, ThomasPusch, Zscout370, 1 anonyma redigeringar Fil:Flag of Singapore.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Singapore.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Various Fil:Flag of Slovakia.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Slovakia.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKopp Fil:Flag of Slovenia.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Slovenia.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKopp, User:Vzb83, User:Zscout370 Fil:Flag of Spain.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Spain.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Pedro A. Gracia Fajardo, escudo de Manual de Imagen Institucional de la Administración General del Estado Fil:Flag of Sri Lanka.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Sri_Lanka.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Anime Addict AA, Arria Belli, Ezeu, Fred Bauder, Fsopolonezcaro, Juliancolton, Kanonkas, Klemen Kocjancic, Krun, Lokal Profil, MPF, Mattes, Nightstallion, Ninane, Patstuart, PhilKnight, Spiritia, ThomasPusch, 14 anonyma redigeringar Fil:Flag of the United Kingdom.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_the_United_Kingdom.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Zscout370 Fil:Flag of Suriname.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Suriname.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: ALE!, Homo lupus, Klemen Kocjancic, Kookaburra, Krun, Mattes, Mmxx, Nightstallion, Pfctdayelise, Reisio, ThomasPusch, Vzb83, 13 anonyma redigeringar Fil:Flag of Swaziland.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Swaziland.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: EugeneZelenko, Homo lupus, Klemen Kocjancic, Mogelzahn, Nightstallion, Ratatosk, ThomasPusch Fil:Flag of Sweden.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Sweden.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Hejsa, Herbythyme, J budissin, Jon Harald Søby, Klemen Kocjancic, Lefna, Mattes, Meno25, Odder, Peeperman, Quilbert, Reisio, Sir Iain, Str4nd, Tabasco, Tene, Thomas Blomberg, Thuresson, Wiklas, 31 anonyma redigeringar Fil:Flag of South Africa.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_South_Africa.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKopp Fil:Flag of Syria.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Syria.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: see below Fil:Flag of Tajikistan.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Tajikistan.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Alex Spade, Apatomerus, EugeneZelenko, Homo lupus, Klemen Kocjancic, Mattes, Nameneko, Neq00, Nightstallion, Rinkio, Умед Джайхони, 3 anonyma redigeringar Fil:Flag of Tanzania.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Tanzania.svg  Licens: okänd  Bidragsgivare: User:SKopp Fil:Flag of Chad.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Chad.svg  Licens: okänd  Bidragsgivare: ALE!, ANDROBETA, Aaker, Bff24, Denelson83, Klemen Kocjancic, Neq00, Pixeltoo, SKopp, Shizhao, ThomasPusch, Tryphon, Zscout370, 12 anonyma redigeringar Fil:Flag of Thailand.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Thailand.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Betacommand, Emerentia, Gabbe, Gurch, Homo lupus, Juiced lemon, Klemen Kocjancic, Mattes, Neq00, Paul 012, Rugby471, TOR, Teetaweepo, Zscout370, 22 anonyma redigeringar Fil:Flag of the Czech Republic.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_the_Czech_Republic.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: special commission (of code): SVG version by cs:-xfi-. Colors according to Appendix No. 3 of czech legal Act 3/1993. cs:Zirland. Fil:Flag of Togo.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Togo.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Aaker, Ahsoous, EugeneZelenko, Klemen Kocjancic, Mattes, Mxn, Neq00, Nightstallion, Reisio, ThomasPusch, Vzb83 Fil:Flag of Tonga.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Tonga.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Badseed, Herbythyme, Klemen Kocjancic, Krun, Liftarn, Mattes, Neq00, Nightstallion, Pumbaa80, 5 anonyma redigeringar Fil:Flag of Trinidad and Tobago.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Trinidad_and_Tobago.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Boricuaeddie, Enbéká, Homo lupus, Klemen Kocjancic, Madden, Mattes, Nagy, Neq00, Nightstallion, Pumbaa80, SKopp, Tomia, 9 anonyma redigeringar Fil:Flag of Tunisia.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Tunisia.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: AnonMoos, Avala, Bender235, Elina2308, Emmanuel.boutet, Flad, Gabbe, Juiced lemon, Klemen Kocjancic, Mattes, Meno25, Neq00, Nightstallion, Reisio, Str4nd, 5 anonyma redigeringar Fil:Flag of Turkey.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Turkey.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Dbenbenn Fil:Flag of Tuvalu.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Tuvalu.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Avala, CommonsDelinker, Davepape, Denelson83, DiamondVertex, Fry1989, Greentubing, Homo lupus, Jed, Klemen Kocjancic, Kookaburra, Mattes, Neq00, Nightstallion, Vzb83, 8 anonyma redigeringar Fil:Flag of Germany.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Germany.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Pumbaa80 Fil:Flag of Uganda.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Uganda.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Anime Addict AA, Emijrp, Ezeu, J. Patrick Fischer, Klemen Kocjancic, Kookaburra, Madden, Mattes, Mxn, Neq00, Nightstallion, Ninane, Rechta, Reisio, Str4nd, ThomasPusch, Wikiborg, 9 anonyma redigeringar Fil:Flag of Ukraine.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Ukraine.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Jhs Fil:Flag of Hungary.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Hungary.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKopp Fil:Flag of Uruguay.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Uruguay.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Huhsunqu, Klemen Kocjancic, Kookaburra, Lorakesz, Mattes, Neq00, Nightstallion, Pumbaa80, Reisio, ThomasPusch, 5 anonyma redigeringar Fil:Flag of the United States.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_the_United_States.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Dbenbenn, User:Indolences, User:Jacobolus, User:Technion, User:Zscout370 Fil:Flag of Vanuatu.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Vanuatu.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: EugeneZelenko, Klemen Kocjancic, Mattes, Neq00, Nightstallion, PeterSymonds, Vzb83 Fil:Flag of the Vatican City.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_the_Vatican_City.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: user:F l a n k e r Fil:Flag of Venezuela.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Venezuela.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Bastique, Denelson83, George McFinnigan, Herbythyme, Homo lupus, Huhsunqu, Infrogmation, Klemen Kocjancic, Ludger1961, Neq00, Nightstallion, Reisio, ThomasPusch, Vzb83, Wikisole, Zscout370, 9 anonyma redigeringar Fil:Flag of Vietnam.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Vietnam.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: user:Lưu Ly

40

Bildkällor, -licenser och -bidragsgivare Fil:Flag of Belarus.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Belarus.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Andrew c, Bender235, Denelson83, Gmaxwell, Homo lupus, Klemen Kocjancic, Liftarn, Neq00, Nightstallion, Permjak, Pianist, Pumbaa80, Sir Iain, SndrAndrss, Str4nd, Vzb83, Zscout370, 11 anonyma redigeringar Fil:Flag of Zambia.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Zambia.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Zscout370 Fil:Flag of Zimbabwe.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Zimbabwe.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Madden Fil:Flag of Austria.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Austria.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKopp Fil:Flag of East Timor.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_East_Timor.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:SKopp Bild:Flag of Abkhazia.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Abkhazia.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Alaexis, Anime Addict AA, AnonMoos, Cybrut, EugeneZelenko, Herbythyme, Homo lupus, Huhsunqu, Jarekt, Libertad y Saber, Mattes, Nokka, Reisio, Rp., SkyBon, Urmas, Valentinian, 5 anonyma redigeringar Bild:Flag of the United Nations.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_the_United_Nations.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Denelson83, User:Madden, User:Zscout370, User:Denelson83, User:Madden, User:Zscout370 Bild:Flag of Nagorno-Karabakh.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Nagorno-Karabakh.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Dbenbenn Bild:Flag of the Turkish Republic of Northern Cyprus.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_the_Turkish_Republic_of_Northern_Cyprus.svg  Licens: okänd  Bidragsgivare: Absar, Bjs, Carnildo, Dbenbenn, Himasaram, Homo lupus, Juiced lemon, Mattes, Multichill, Neq00, Ninane, Nokka, Pumbaa80, Reuvenk, SkyBon, Slomox, Wutsje, 10 anonyma redigeringar Fil:Flag of Palestine.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Palestine.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: user:Makaristos Bild:Flag of Somaliland.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Somaliland.svg  Licens: okänd  Bidragsgivare: Anime Addict AA, AnonMoos, B1mbo, Gildemax, Hellerick, Homo lupus, Ketiltrout, Mattes, Yakoo, Yonidebest, 3 anonyma redigeringar Bild:Flag of South Ossetia.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_South_Ossetia.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: User:Dbenbenn Bild:Flag of Tamil Eelam.png  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Tamil_Eelam.png  Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 2.5  Bidragsgivare: B1mbo, Bryan Derksen, Himasaram, Hugo.arg, LERK, Mattes, Nightstallion, Ninane, R-41, 1 anonyma redigeringar Fil:Flag of the Republic of China.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_the_Republic_of_China.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: 555, Bestalex, Bigmorr, Denelson83, Ed veg, Gzdavidwong, Herbythyme, Isletakee, Kakoui, Kallerna, Kibinsky, Mattes, Mizunoryu, Neq00, Nickpo, Nightstallion, Odder, Pymouss, R.O.C, Reisio, Reuvenk, Rkt2312, Rocket000, Runningfridgesrule, Samwingkit, Shizhao, Sk, Tabasco, Vzb83, Wrightbus, Zscout370, 72 anonyma redigeringar Bild:Flag of Transnistria.svg  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Transnistria.svg  Licens: Public Domain  Bidragsgivare: Homo lupus, Mattes, Max sonnelid, Nokka, Perconte, Urmas, Walden69, Zscout370, 2 anonyma redigeringar Fil:Flag of Western Sahara.png  Källa: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Western_Sahara.png  Licens: GNU Free Documentation License  Bidragsgivare: User:SKopp

41

Licens

Licens Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0 Unported http:/ / creativecommons. org/ licenses/ by-sa/ 3. 0/

42