Ekonomiska Konsekvenser Och Argument För Och Mot Emu-medlemskap …

Ekonomiska Konsekvenser och Argument För och Mot EMU-medlemskap Mahmoud Rezagholi

Inledning Ett inträde i EMU kan innebära både negativa och positiva konsekvenser samt stora förändringar för Sveriges samhällsekonomi. Debattörer från både nej-sidan och ja-sidan är medvetna om påståendet. Kommentarer, analyser och utvärderingar om framtida konsekvenser och förändringar är mycket olika hos debattörerna.

De

är

visserligen

eniga

om

att

arbetsmarknadspolitik,

penningpolitik, finanspolitik och utländsk handel i Sverige kommer att påverkas kraftigt med ett medlemskap i EMU, men deras utvärderingar av dessa

konsekvenser går åt olika håll. Om vissa framtida konsekvenser för samhällsekonomin brukar man prata med större säkerhet. Faktumet att Sveriges riksbank kommer att förlora sin självständiga penningpolitik med ett EMUmedlemskap är t ex något man kan påstå med en stor säkerhet. En gemensam valuta kan även ta växelkursjusteringsmöjligheten ifrån Sverige. Denna möjlighet har varit ett viktigt ekonomisk-politiskt instrument vid konjunkturnedgångar i syftet att stimulera ekonomin. Men konsekvensen betraktas inte helt negativt hos många debattörer. Det finns också en del fördelar med EMU som både nej-sidan och ja-sidan är överens om. En av de mest nämnda fördelarna innebär att en gemensam valuta eliminerar växlingskostnader och valutaosäkerheten inom unionen, och dessa kommer alla ekonomiska aktörer att vinna på. Det är uppenbart att de minskade växlingskostnaderna utgör en samhällsekonomisk vinst. Ingen kan förneka att detta är en fördel. Men man kan inte enas om hur effektiv och värdefull denna fördel är. I den här artikeln ska en översikt av debatten om EMU: s för- och nackdelar presenteras. Problemet med EMUdebatten är att diskussionsämnet är väldigt komplicerat. Flera av EMU: s möjliga effekter är svårbedömda och varken teoretiska eller empiriska metoder ger en säker ledning. Konsekvens och argument är inte samma sak, men när man vill ta ställning till ett beslutfattande i framtiden brukar man formulera argument i form av prognos av konsekvenser. I detta försök kommer stridiga argument för och mot Sveriges medlemskap i EMU presenteras.

1 Gemensam valuta Det första som händer med Sveriges eventuella medlemskap i EMU är att kronan ersätts av euron. Eftersom alla EMU-länder får samma valuta, försvinner alla växelkurserna

inom

valutaunionen.

Samtidigt

kommer

möjligheten

till

växelkursjusteringar som ett stabiliseringsinstrument vid konjunkturnedgångar att förloras. Dessa framtida konsekvenser medför olika resonemang och argument för och mot medlemskapet i EMU. Men första frågeställningen om en gemensam valuta handlar om valutaområdet:

Är EMU ett optimalt valutaområde? Alla geografiska områden passar inte för att införa en gemensam valuta. Det kommer att leda till stora problem för ett område om det inför en gemensam valuta trots att det inte är lämpat att göra det. Ekonomerna kallar dessa områden för icke optimala valutaområden. Ett optimalt valutaområde ska ha följande egenskaper: ett visst mått av pris- och löneflexibilitet, en likartad ekonomisk struktur, rörlighet av produktionsfaktorer, ett likartat konjunkturmönster och en förmåga att möta ekonomiska chocker effektivt med liknande penning- och finanspolitik. Men i frågan om hur bra/dåligt EMU kommer att fungera, är de båda sidorna inte alls eniga. Oenigheten ligger delvis i svårigheter med den empiriska analysen av optimala valutaområden. Placeringar efter ländernas strukturella likheter kan vara helt olika beroende på vilken indikator som väljs först.1

1.1 Försvinnande av växelkurs Argument för EMU-medlemskap: faktumet att vi kommer att slippa stora valutafluktuationer och deras negativa effekter på samhällsekonomin, är ja-sidans starkaste argument. Införande av en gemensam valuta innebär försvinnande av växelkurser inom valutaunionen. Detta leder till att växlingskostnader och valutavariationer som orsakar osäkerhet och risk i samband med transaktioner försvinner i unionen. Därtill försvinner kostnader för företagen att terminsäkra sina framtida inkomster mot icke önskade svängningar i växelkursen. I EMU får länderna inte längre använda sig av devalveringar för att stärka konkurrenskraften, vilket ska underlätta de ekonomiska relationerna inom EU. Betalningstrafiken i Europa kommer att bli effektivare och billigare med de stordriftfördelar som euron ger. Med EMU skapas alltså ett gemensamt betalningssystem. Många transaktioner i världen kommer att genomföras med euro i stället för dollar. Allt dessa resulterar i ökad handel, ökad konkurrenskraft i världen och därtill ökad nationalinkomst utan att inflationen tar fart. Detta innebär samhällsekonomiska dynamiska vinster.2

1 2

Carlén Stefan; ”EMU, självbestämmande eller anpassning”, s.75-76 Elgemyr Anders; ”Ja eller Nej till EMU?”, s.64-65

1.2 Ingen möjlighet till växelkursjustering Argument mot EMU-medlemskap: när Sverige förlorar sin valuta i och med ett medlemskap i EMU kommer möjligheten att devalvera/depreciera växelkursen för att öka exporten och stimulera ekonomin att gå förlorad. Växelkursjustering fungerar som en säkerhetsventil vid ekonomiska kriser. Nej-anhängarna hävdar att svensk ekonomi tidigare har drabbats av chocker, och risken finns även i framtiden. Det är därför nödvändigt att Sverige behåller möjligheten att kunna justera den egna växelkursen. Detta kan liknas vid en försäkring; en möjlighet att bespara samhällsekonomin stora kostnader vid extrema händelser. Drabbas Sverige ganska ensamt av en asymmetrisk störning, kommer Europeiska centralbanken inte att föra en penningpolitik som gynnar just Sverige. I valutaunionen finns ingen säkerhetsventil för enskilda länder, utan endast för hela euroområdet gemensamt.3 Argument för EMU-medlemskap: Ja-sidan debattörer anser att dessa kriser har varit

”hemmagjorda”.

Devalveringspolitiken

har

skapat

ett

avvikande

konjunkturmönster. De återkommande devalveringarna har främst gynnat basindustrin på bekostnad av andra sektorer. Att ständigt devalvera för att klara kriser är emellertid ingen önskemetod och kan långsiktigt ge olika negativa effekter på ekonomi och välstånd. Devalveringar har gett stigande inflation, eftersom importpriserna ökade när kronan tappade sitt värde. Resultatet blev fallande reallöner och köpkraften hos speciellt socialgrupper med låga inkomster avtog. Anpassningsalternativ: Det finns också alternativ till växelkursjusteringar även inom EMU. Följande möjligheter står till buds: Metod 1: Flexibla löner och priser. En anpassning kan ske genom att öka flexibiliteten hos löner och priser. Sverige fick t ex ett kostnadsproblem i början av 90-talet. Svenska produkter kostade 10 % mer än i omvärlden. Man kan lösa sådana problem genom att devalvera kronan med 10 % (om växelkursen flyter så 3

Ibid. s.69-70

sker detta automatiskt = depreciera) men det går också bra om alla löner och priser sänks med samma belopp. Denna metod kräver en reform i lönebildningen. En annan möjlighet för att åstadkomma flexibla priser är att man går in med subventioner i någon form till företagen som ett ekonomiskt stöd. Metod 2: Flytta arbetskraft och kapital. En annan anpassningsmekanism finns i flyttning av produktionsfaktorer. Geografisk rörlighet är en mekanism som kan anpassa ekonomin till störningar. Med en ökande faktorrörlighet som skapas av EMU, kommer faktorflyttningar att underlättas. Arbetslösa kan t ex flytta till länder inom EMU-blocket där det råder brist på arbetskraft. Metod

3:

Bidrag

från

blomstrande

till

fattiga

regioner.

En

tredje

anpassningsmekanism är centrala inkomstöverföringar: att transferera medel till de länder som drabbas av lågkonjunktur och arbetslöshet. Metod 4: Interndevalvering. Begreppet interndevalvering i korthet handlar om att sänka företagens kostnader på följande sätt: sänkning av företagsskatter, att subventionera företag med problem, sänkning av arbetsgivaravgifter samtidigt som egenavgifterna eller momsen som kompensationsmedel höjs. Metod 5: Finska buffertfonder. Finland har prövat en annan variant. Fackföreningar och arbetsgivare sparar pengar i goda tider i så kallade ”buffertfonder” för att i dåliga tider kunna använda dessa för att subventionera företag med problem. Metoden kan även hindra överhettning och inflationstryck vid hög konjunktur. Den allra första tillgängliga möjligheten är att med hjälp av finanspolitiska åtgärder som är EU-tillåtna stimulera ekonomin. Nej-sidans slutsats är att ingen av dessa mekanismer kan fungera lika snabbt och effektiv som växelkursjustering.

2 Gemensam penningpolitik: låg inflation och låga räntor I eurounionen kommer den gemensamma penningpolitiken att bedrivas av Europeiska centralbanken, ECB. Ett inträde i EMU betyder därför att makten över penningpolitiken, det vill säga styrmedel för ränta, växelkurs och inflation, flyttas över från den svenska riksbanken till Europeiska centralbanken, ECB. Sveriges riksbankschef får en plats i ECB-rådet, men får inte rösta efter svenska intressen. Huvudmålet för ECB är prisstabilitet inom hela valutaunionen. Europeiska centralbankens

gemensamma

penningpolitik

medför

konsekvenser

som

formuleras i argument för och emot Sveriges medlemskap i EMU. Utöver växelkursen har den gemensamma penningpolitiken andra viktiga saker att tänka på: penningutbud, ränta och inflation. Argument för ett medlemskap: Inom en valutaunion förs ju en gemensam penningpolitik för alla deltagarländer. Den gemensamma penningpolitiken inriktas inte mot ett speciellt land. Ökning av penningutbudet, oavsett i vilket land det sker, påverkar alla medlemsländer på ett likartat sätt via fria inre kapitalflöden. Ränteskillnaderna mellan deltagarländerna kommer att försvinna med ECB: s styrränta, vilket spelar en viktig roll för att klara ekonomiska kriser i hela valutaunionen. Ett medlemskap gör det lättare och säkrare för Sverige att långsiktigt uppnå låg inflation och låga räntor. Konflikter mellan riksbankens låginflationsmål och regeringens expansiva finanspolitik kommer att försvinna. Den svenska riksbanken är idag relativt oberoende jämförd med många centralbanker, men den är klart mindre oberoende än tyska Bundesbank. Europeiska centralbanken kommer att ha tyska Bundesbank som förebild och försöka ärva dess grundmurade rykte som försvarare av penningvärdet. Detta bäddar för en låg inflation och låga räntor i det framtida EMU. Visserligen har inflationen sjunkit rejält sedan Sverige införde ett rörligt växelkurssystem och en oberoende riksbank, men med tanke på vår tidigare historia är vi ännu ”en nykter alkoholist”. Svenska politiker kan lockas att tillfälligt köpa lägre arbetslöshet till priset av högre inflation, betonar ja-sidan.

Med hjälp av sin styrränta kommer ECB att hålla räntan nere, och ränterisken minskar efter försvinnandet av valutarisken. Både korta och långa räntor kommer att jämnas ut inom valutaunionen. Argument mot EMU-medlemskap: Ett inträde i EMU betyder att Sverige förlorar sin självständiga penningpolitik. Med Europeiska centralbankens gemensamma penningpolitik kommer de nuvarande nationella centralbankerna inte längre att kunna rädda en stat i finansiell kris genom att öka penningmängden (trycka ut sedlar). Landets statsskuld blir allt viktigare, hävdar nej-anhängare. Sverige har högre statsskuld än t ex Tyskland, och räntan på svenska statens lån bör därför vara högre än för den tyska. Enligt nationalekonomiska teorier kommer realräntorna mellan Sverige och EMUområdet att jämnas ut långsiktigt. Det finns då ingenting som säger att euroområdet kommer att ha en lägre realränta än Sverige på lång sikt. Dessutom är en låg och stabil ränta inget slutmål för en ekonomi. Räntan är ett instrument med hög sysselsättning och tillväxt som slutmål. Genom att bedriva en gemensam penningpolitik förlorar alltså länderna möjligheten att anpassa sin ränta till nationella konjunktursvängningar.

3 EMU: s stabilitetspakt och Sveriges finanspolitik Vid toppmötet i Dublin i december 1996 kom EU-länderna överens om hur stabilitets- och tillväxtpakten ska fungera när EMU startar. Syftet med stabilitetsoch tillväxtpakten är att säkra budgetdisciplinen för euron. EU-länderna förbinder sig att hålla de offentliga finanserna i balans.4 Det finns också krav på en ”öppen marknadsekonomi med fri konkurrens”. Båda dessa krav kan tolkas positivt eller negativt beroende på politiska och ideologiska värderingar. Men hur kommer Sveriges finanspolitik att påverkas av ett inträde i EMU? Olika konsekvenser prognostiseras från båda sidor:

4

Elgemyr Anders; ”Ja eller Nej till EMU?”

Argument mot ett medlemskap: Sverige förlorar även makten över den egna finanspolitiken om vi går med i valutaunionen. Inom EMU blir det svårt att hantera kriser som enbart drabbar ett medlemsland. Stabilitets- och tillväxtpakten minskar alltså möjligheten att ta sig ur en svår lågkonjunktur. Kravet för en fri marknadsekonomi försvårar saker som reglerade sektorer, statliga monopol, statligt stöd och bidrag. Deltagande länder kommer att steg för steg tvingas föra en alltmer marknadsliberal politik. De fria kapitalrörelserna har blivit ett hot mot stabiliteten i världsekonomin. EMU kommer också att bedriva en gemensam finans- och skattepolitik, och Sverige tvingas anpassa skatter och utgifter efter övriga EMU-länder. EMU ska föra en gemensam ekonomisk politik trots olika konjunkturer i deltagarländerna. Sverige har idag en klart högre skatte- och utgiftsnivå än genomsnittet inom EU. En anpassning till EU-nivån innebär därför att de svenska välfärdssystemen hotas. Sverige kan dessutom drabbas av asymmetriska störningar. Med begreppet asymmetrisk störning menar de att i europeiska monetära unionen kan varje medlemsland bedriva en expansiv finanspolitik, och detta leder till att nationalinkomsten faller i de andra medlemsländerna. Argument

för

ett

medlemskap:

Sverige

har

redan

förbundit

sig

i

Maastrichfördraget att uppfylla kraven oavsett om vi blir EMU-medlem eller inte. Kraven på finanspolitisk disciplin blir ännu hårdare vid ett utanförskap. Då måste Sverige övertyga marknaden om att vi på egen hand kan klara sunda statsfinanser och låg inflation. Den nationella finanspolitiken kan dessutom utnyttjas mer effektivt inom EMU när penningpolitiken flyttas till Europeiska centralbanken. EMU kan även ge större möjligheter att med gemensamma åtgärder, t ex gemensamma infrastrukturprojekt, stimulans av medlemsländernas ekonomier, etc. Nej-anhängarnas argument är dessutom motsägelsefulla. Asymmetriska störningar kommer inte att finnas om medlemsländerna skulle förlora makten över sina nationella finanspolitiker. Med Stabilitets- och tillväxtpakten skulle man inte behöva grubbla på asymmetriska störningar. Medlemsländerna kommer att bedriva en sund och realistisk finanspolitik för att klara eventuella kriser. Stabilitetspaktens krav innebär bara en sund begränsning av ansvarslösa politikers makt.

4 Handeln och näringslivet med EMU Argument mot ett EMU-medlemskap: Risken för handelsbråk med övriga världen kan öka, varnar nej-sidan. Med euron kan EU bli starkare och detta leder till maktstrider med de andra handelsblocken. Resultatet blir negativt för Sveriges handel med länder utanför EU-området. Sveriges senaste års kraftiga expansion av kunskapsintensiv industri visar att ett medlemskap i EMU inte är något nödvändigt villkor för en sådan strukturomvandling. Basindustrin är starkt beroende av den amerikanska dollarns kursutveckling. Euron blir med största sannolikhet starkare mot dollarn än vad kronan varit. Står Sverige utanför EMU, har vi möjlighet att parera en för svag dollar med en nedskrivning av kronan. Påståendet att euro kommer att bli en stark valuta, är ju ingen fördel med EMU. Det finns inget värde med en valuta som ständigt skrivs upp mot andra valutor. Det som man vinner i en ökning av den egna valutans köpkraft förlorar man i och med att unionens varor blir svårsålda. Med euron följer en allt starkare centralisering av industribranscher till vissa regioner i Europa. De finansiella företagen dras till London, och bilföretagen till vissa regioner i Mellaneuropa, etc. Svensk ekonomi blir därmed mer sårbar. Argument för EMU-medlemskap: införande av en gemensam valuta och avskaffande av växelkurs medför växande handel mellan medlemsländer. Hela valutaområdet blir hemmamarknad för svenska företag. Tillväxten i ekonomin blir därför större. Förekomsten av växelkursvariationer skapar osäkerhet om hur mycket ett exportföretag får betalt vid tillfället, och denna osäkerhet reducerar handeln. Genom terminsaffärer kan visserligen osäkerheten minskas, men en kostnad medföljer genom att företag tvingas anställa valutaexperter och betala avgifter till banker. Med EMU försvinner samtidigt risken med protektionistiska åtgärder för att skydda sig mot ogynnsamma förändringar av växelkurserna. Även detta främjar handeln mellan medlemsländerna.

En gemensam valuta ger också möjlighet för konsumenter att jämföra priserna, och detta skärper konkurrensen på den inre marknaden. Växande frihandel i större marknad gynnar särskild de mindre företagen. Denna utvecklingspotential är en av de största vinsterna med EMU, och är speciellt bra för svensk ekonomi, som domineras av starka storföretag och behöver därför fler livskraftiga små och medelstora företag. Småföretagen har ofta sämre kunskaper om hur man säkrar sig mot valutarisker. Osäkerheten avskräcker dem från exportaffärer. Det nya företagsklimatet leder dessutom till att nya företag bildas. Med ett medlemskap i EMU påskyndas strukturomvandlingen mot en allt större kunskapsintensiv industri. Den tidigare devalveringspolitiken har gynnat basindustrin på den kunskapsintensiva industrins bekostnad. Europa kommer inte att få en ensidigare ekonomisk struktur. Inom varje land finns starka traditioner på respektive tillverkningsområde som inte skulle försvinna över en natt.5

5 Hushållssektorn i valutaunionen Argument för ett medlemskap: Det mest uppenbara fördelen för hushållen är att växlingskostnaderna försvinner. Det är en fördel som var och en som varit på en utlandsresa har erfarenhet av. Man slipper växlingskostnader som dels gäller den direkta avgiften och dels gäller den indirekta avgift som ligger i att köp- och säljkurserna för en valuta är olika. En ytterligare fördel för hushållssektorn är att en gemensam valuta underlättar prisjämförelser mellan länder. Svenska priser på vissa varor, t ex kapitalvaror som bilar och hushållsmaskiner är högre än i andra EMU-länder. Med en gemensam valuta blir enklare att jämföra priser i och därmed ökar konkurrensen. Att handla på postorder och via Internet blir enklare. Detta kommer i sin tur att tvinga svenska företag att sänka sina priser. Även transaktionskostnader minskas med införande av en gemensam valuta, och detta sänker prisnivån i Sverige.

5

Ådal Martin; ”Allt om EMU”, s.114-122, Elgemyr, Anders; ”Ja eller Nej till EMU?” s.68

När alla växlingskostnader och kommissioner är borta, blir det enklare och billigare att semestra utomlands. Med försvinnande av valutarisken och sänkning av realräntan blir det också billigare och enklare att låna pengar utomlands. Det ökande handelsutbytet och den ökade rörligheten, som ett resultat av EU, kommer att förstärkas med ett EMU-medlemskap, och detta harmoniserar skatterna inom Europa ännu mer. Det innebär att utbildad arbetskraft inte längre flyr till andra EU-länder med lägre skatt. Alla dessa konsekvenser säger oss att hushållssektorn vinner på ett medlemskap i EMU. Argument mot ett medlemskap: nej-sidan hävdar att med ett EMU-medlemskap kommer trycket på Sverige att öka för att harmonisera skatterna till övriga EMUländer. Detta innebär lägre skatteinkomster för staten och bantning av den offentliga sektorn. Därmed kan hela den svenska välfärdsmodellen komma i gungning. Detta skulle drabba de svagaste grupperna i samhället.

6 Arbetsmarknaden inom valutaunionen Nej-sidan hävdar att EMU-medlemskapet leder till ökad arbetslöshet, medan jasidan betonar motsatsen! Argument mot ett medlemskap: EMU-reglerna gör att det inte går att föra en expansiv politik i valutaunionen. Stabilitetspakten sätter gränser för hur stora underskott det får finnas i medlemsländernas budgeter. Konvergensprogrammen och EMU-konstruktionen är asymmetrisk. Det existerar bara en tidtabell för en minskning av budgetunderskottet, men inte detsamma för en ökning av sysselsättningen. Det är i grunden arbetslösheten som är orsaken till staternas budgetunderskott. Det vore rimligare att också belöna de länderna som försöker att nå en hög tillväxt och utnyttja lediga produktionsfaktorer i ekonomin. Dessutom står i ECB: s regler mycket tydligt att den europeiska centralbanken strikt ska följa prisstabilitetsmålet. Kampen mot arbetslösheten kommer i andra

hand. En hård kamp mot inflation skulle innebära en stor risk för hög arbetslöshet. ECB: s regler försämrar alltså vår möjlighet att stimulera ekonomin för att bekämpa

arbetslösheten.

Detta

är

nej-sidans

huvudargument

på

det

arbetsmarknadspolitiska området mot ett medlemskap i EMU. Står vi utanför EMU, har vi kvar möjligheten att övervinna en kris med en svagare krona. I EMU finns mycket små resurser att hjälpa en region som drabbas av en ekonomisk kris. Ett EMU-medlemskap kommer därför att öka de regionala skillnaderna. En anpassning till EMU innebär också vidgade inkomstklyftor. Dagens jämlika lönesystem kommer då att ersättas av ett marknadsanpassat system. De offentliga och generella trygghetssystemen urholkas, förhandlingarna decentraliseras och arbetsrätten försämras. Argument för EMU-medlemskap: med EMU får Sverige ett nytt och effektivt redskap för att komma till rätta med massarbetslösheten. Möjligheten att med hjälp av finanspolitiska åtgärder bekämpa arbetslösheten kommer att öka när Sverige förlorar sin egen penningpolitik. En effektiv stimulanspolitik går att bedriva med EMU utan riskera högre räntor och svagare valuta. Realräntan (ränta minus inflation) sjunker om vi går med EMU. Därmed växer investeringarna, vilket leder till ökad sysselsättning.6 Den europeiska centralbankens mål står alltså inte i konflikt med målet om hög sysselsättning. För att öka investeringarna och skapa nya jobb måste räntorna vara låga. Eftersom räntorna direkt påverkas av inflationen, måste centralbankens främsta mål vara stabila priser. Men ECB: s kamp mot inflation resulterar alltså i minskad arbetslöshet. Med hög inflation följer i längden även ökad arbetslöshet, framhåller ja-sidan. Nej-anhängare tror fortfarande på 60-talets teorier. Enligt dessa teorier finns ett negativt samband mellan inflation och arbetslöshet. Länder skulle vara tvungna att välja mellan två onda ting: inflation och arbetslöshet. Dessutom ska ECB följa EU: s grundläggande mål i Maastrichtfördraget. Banken tar därför hänsyn till en hög nivå på sysselsättningen.

6

LO; ”Löntagare och EMU”, s.66-68

Med en gemensam valuta kan arbetsmarknadens parter vara helt säkra på att devalvering som utväg inte längre finns. Det går inte att rädda jobb genom att skriva ner värdet på den svenska kronan. Löntagarna vet att höjda priser inte kommer att leda till luft i lönekuvertet. Inflationen blir också låg och stabil. Löntagarna behöver därför inte ha extra lönekrav ”för säkerhetens skull”. Arbetsgivarna vet likaså att staten inte kan ”lösa” deras problem med konkurrenskraften. Deras motstånd mot för höga löneökningar blir då starkare. Facken kan jämföra sina krav på löneökningar, vilket skulle leda till mer rationella beslut vid löneförhandlingarna.

7 Sammanfattning Samlade argument för ett medlemskap: •

negativa effekter som växlingskostnader och valutafluktuationer kommer att försvinna. Detta leder till ökade handel och ökade tillväxt utan att inflationen tar fart.

•

gemensam penningpolitik med hänsyn till ECB:s prisstabilitetsmål ökar förtroende om en låg inflation och låga räntor, även i framtiden.

•

Stabilitets- och tillväxtpakten försäkrar oss att bara en sund och realistisk finanspolitik kommer att bedrivas i landet.

•

En gemensam valuta underlättar prisjämförelser mellan deltagarländer, och detta leder till ökade konkurrens i inre marknaden.

•

Med EMU kommer realräntan att sänkas, detta ökar realinvesteringar som ger i sin tur ger ökad sysselsättning.

Samlade argument mot ett medlemskap: •

EMU-inträde innebär att man avskaffar ett viktigt instrument, nämligen

växelkursjusteringen,

som

stimulerar

ekonomin

vid

lågkonjunktur. •

Med gemensam penningpolitik förlorar Sverige möjligheten att öka penningmängden i syftet att stimulera ekonomin.

•

Stabilitets- och tillväxtpakten avskaffar nationella makten över finanspolitiken, och detta hotar svenskt välfärdssystemet.

•

ECB: s prisstabilitetsmål låter arbetslösheten öka.