Betygsfritt Inte Omdömeslöst

Betygsfritt inte omdömeslöst Miljöpartiets har alltid drivit frågan om en betygsfri skola. Nu har Mats Pertoft och Peter Ericsson gått ut med att de accepterar betyg i nian och i trean på gymnasiet. Nu undrar många om miljöpartiet är på väg att byta politik i skolfrågan. Grönt har pratat med Mats Pertoft för att reda ut vad som händer med grön skolpolitik just nu. - Vi vill ha ett system med skriftliga omdömen, det jobbar vi hårt för. En fungerande modell innehåller elevernas hela utveckling och inkluderar hur eleven fungerar socialt, dess kunskapsnivå och utvecklingsmöjligheter. Samtidigt vet vi att de omdömessystem som finns idag inte kan användas som urvalsinstrument till gymnasier och högskolor, uppger Mats. I partiprogrammet står det att ett system med omdömen kan användas som urvalsinstrument till högskolan. I realiteten är detta inte möjligt än, eftersom det inte finns något helhetstäckande system framtaget. Hittills har det enda förslag på alternativ varit intagningsprov. För Miljöpartiet är det inte någon lösning. - Den här frågan har vi duckat för alldeles för länge. Vi har inget välgrundat svar vad gäller urvalsfrågan men att ersätta betyg med intagningsprov är bara att byta ut en orättvisa mot en annan. Det blir som en idolsituation, och det måste vi undvika. För en elev som låser sig i provsituationer fungerar betyg bättre, men vi menar inte att ta bort kravet på en betygsfri skola, tillägger Mats bestämt. Bristen på ett välgrundat alternativ har alltså lett till acceptans mot att betyg får förekomma som urvalsinstrument. Mats försäkrar att Miljöpartiets linje att kämpa vidare för att få bort betygen från skolan står fast. - Betyg ska bara vara till för urval. Vi har försökt att fokusera på huvudpunkten i partiprogrammet, att ersätta betyg mot omdömen. Betyg är starkt stressande och upplevs av många som en stämpel som inte stämmer med den personens uppfattning om sig själv. Betyg är odugliga för att ge respons, feedback och stimulans till elever. Uppfattningen har stöd i forskningen. Ändå är det så svårt att få stöd för en betygsfri skola. Miljöpartiet jobbar nu för att skaffa opinion i frågan. Det viktigaste i Miljöpartiets strategi är att lyfta fram den pedagogiska forskningen och ta den på allvar. - Alla politiska områden utom skolan lutar sig mot forskning. Detta har lett till att skolan har väldigt låg trovärdighet, även bland riksdagsledamöter. Det verkar som om många tror att de vet hur skolan ska skötas för att de har gått i skolan, säger Mats och skrattar aningen frustrerat. Den skolpolitik som regeringen för tror inte Mats på alls. Framför allt betonar han att det är viktigt att noggrant läsa vad som står i regeringens förslag om det nya betygssystemet. Jan Björklund säger att de föreslår ett helt nytt betygssystem. I själva verket är det en komplettering av det gamla med två nya steg. Det ska inte utformas några kriterier för de nya stegen utan det ska göras ute i skolorna. - I realiteten blir det som VG+ och VG-, tycker Mats. Miljöpartiet vill stödja sin politik på forskning och tillsätta ett eget råd för pedagogisk forskning. Regeringen arbetar i motsatt riktning genom att skära ner på myndigheten för skolutveckling och lägga över det som blir kvar på skolverket, en myndighet som strikt håller

sig till regeringens uppdrag. Detta är ytterligare ett bevis på den stora klyftan mellan partierna i denna fråga. Samtidigt är elever och skolpersonal ute i landet trötta på allt hattande fram och tillbaka. - Miljöpartiet har efterlyst en partiöverskridande överenskommelse. Regeringens förslag hinner inte genomföras under den här mandatperioden, så blir det en rödgrön regering efter valet 2010 kommer vi jobba hårt för att få igenom vårt koncept. - Bara inte den borgerliga regeringen får sitta kvar, då kommer Björklund att införa en gammaldags statsstyrd skola. Med lärare som är utbildade i konsten att utföra utförliga konstruktiva omdömen om eleverna kommer elevernas medvetenhet om sin situation att öka. När elevernas kunskaper bedöms efter målen blir det lätt att översätta omdömen till ett urvalsinstrument. På så vis ökar självkännedomen, kunskapsnivån och välbefinnandet hos eleverna samtidigt som urvalet till högre studier blir mer rättvist. Forskningen har insett det, miljöpartiet har insett det och nu är det dags för övriga befolkningen och politiska partier att inse det.