A 02 Term

Anatomisk terminologi

2

ANATOMISK TERMINOLOGI

Anatomins officiella språk är latinet, dels som en kvarleva av det medeltida universitetet där det var det allmänna umgängesspråket, men också ett resultat av strävandet efter en enhetlig anatomisk terminologi. Dessa strävanden började i 1895 med vad som nu är känt som den Baselska Nomina Anatomica (BNA). Denna förteckning över anatomiska strukturer, som gjordes av en grupp anatomer från de tyskspråkiga länderna, accepterades dock inte internationellt och först 1955 kunde den första internationellt accepterade förteckningen antas. Denna förteckning, Nomina Anatomica, var baserad på BNA, men utvidgade bl a antalet listade anatomiska strukturer från 4286 till 5640. Nomina Anatomica reviderades under perioden fram till 1985 med jämna mellanrum. En genomgripande revision slutfördes 1998 som Terminologia Anatomica. I Terminologia Anatomica, som upptar mer än 7000 anatomiska strukturer, har varje struktur ett nummer och ett officiellt latinskt och engelskt namn. I vissa fall finns det två (ibland t o m tre) accepterade namn för samma struktur. Det är meningen att det även nationellt ska finnas en officiell nomenklaturlista, men en sådan har inte (än) kommit tillstånd i Sverige. Dessutom finns det för ett antal strukturer eponymer, alternativa namn, där strukturen är benämnd efter den anatom som först beskrivit den, t.ex. ampulla Vateri (Vaters ampull) istället för ampulla hepatopancreatica. Trots att användning av eponymer inte rekommenderas (bl a för att de kan skilja sig mellan olika länder) finns de kvar i kliniskt språkbruk. En lista över de vanligaste eponymerna finns i slutet av detta kapitel.

anteriort

posteriort

framför (naveln ligger anteriort om kotpelaren) har samma betydelse som anteriort men används endast för huvudet bakom

ventralt dorsalt

på buksidan1 på ryggsidan

superiort

över (pannan ligger superiort om näsan) under

rostralt

inferiort kranialt kaudalt

högre, närmare huvudet2 lägre, längre bort från huvudet, ”mot svansen”

medialt

mot kroppens mittlinje (näsroten ligger medialt om vänster öga); mediant betyder: i mitten bort från kroppens mittlinje

lateralt proximalt distalt

närmare början av en struktur (för arm och ben: närmare bålen) längre bort från början av en struktur (för arm och ben: längre bort från bålen)

superficiellt profunt

ytligt djupt

1

Ventralt/dorsalt används endast för strukturer på bålen och mera sällan än anteriort/ posteriort, som egentligen betyder samma sak (hos människan). Ibland behöver man en enhetlig terminologi för både människan och djur (bl a för att kunna studera jämförande anatomi).

Anatomisk terminologi Alla anatomiska lägesbeskrivningar (figur 2-1) utgår från den ”anatomiska positionen” där personen står upprätt med armarna längs kroppen (handryggen bakåt).

2

Kranialt/kaudalt används endast för strukturer på bålen och mera sällan än superiort/inferiort.

15

Anatomisk terminologi

Figur 2-1. Anatomiska lägesbeskrivningar.

palmart volart dorsalt

2. Nämn en struktur som ligger anteriort om tungan! 3. Hur ligger din stortå i förhållande till (a) lilltån, (b) ditt knä? 4. Hur ligger ringfingret i förhållandet till (a) lillfingret, (b) tummen?

på handflatans sida på den sida av underarmen som övergår i handflatan på handryggens sida eller den sida av överarmen som övergår i handryggen

ulnart radialt

på lillfingrets sida av handen på tummens sida av handen

plantart dorsalt

på fotsulans sida på fotryggens sida

Följande begrepp anger olika typer av rörelser (figur 2-2): flexion extension

Uppgifter 1. Nämn två lägesangivelser som gäller för vänsterörat i förhållande i vänsterögat!

plantarflexion dorsalflexion

16

böjning (om man böjer i knäleden blir man mindre) sträckning rörelse där tårna och fotsulan förs närmare underbenets bak-sida (alt. extension) rörelse där tårna

Anatomisk terminologi

Figur 2-2. Rörelser. och fotryggen förs närmare under benets framsida palmarflexion

dorsalflexion

radialflexion ulnarflexion

rörelse i handleden där handflatan förs närmare underarmens palmarsida (alt. extension) rörelse i handleden där handryggen förs närmare underarmens dorsalsida

rotation

vridning; i vissa leder kan man utföra både inåt- och utåtrotation.

abduktion

rörelse från kroppens (handens, fotens) medellinje rörelse mot kroppens (handens, fotens) medellinje

adduktion

rörelse i handleden där tummen förs närmare underarmen rörelse i handleden där lillfingret förs närmare underarmen

17

protraktion retraktion

rörelse framåt (t ex underkäken) rörelse bakåt

supination

rörelse av underarmen/handen så att handflatan kommer överst

Anatomisk terminologi

translation

glidrörelse

Uppgifter: Vilken rörelse (vilka rörelser) utför du när du: 1. Skakar hand med någon? 2. Sparkar på en boll? 3. Skakar ”nej” med huvudet? 4. Sätter dig på en stol? 5. Öppnar kranen? 6. Dricker en nubbe till sillen? Viktiga antomiska begrepp som anger plan är: (a) medianplan (b) sagittalplan, (c) coronalplan eller frontalplan, och (d) tvärsnitt (figur 2-3). Vanliga förkortningar A. Aa. Gl. Gll. M. Mm. N. Nn. Nl. Nll. R. Rr. V. Vv. Figur 2-3. Anatomiska snittytor. pronation

rörelse av underarmen/handen så att handryggen kommer överst

eversion

rörelse i vristen så att fotsulan riktas utåt (lateralt) rörelse i vristen så att fotsulan riktas inåt (medialt) (sjukgymnaster och atleter tenderar att följa amerikansk nomenklatur och använda termerna supination och pronation även i foten; enligt svensk anatomisk nomenklatur skall man dock använda eversion och inversion istället).

inversion

arteria (artär) arteriae (artärer) glandula (körtel) glandulae (körtlar) musculus (muskel) musculi (muskler) nervus (nerv) nervi (nerver) nodulus lymphaticus (lymfknuta) noduli lymphatici (lymfknutor) ramus (gren) rami (grenar) vena (ven) venae (vener)

Liten ordlista Allmänna termer ala vinge anulus liten ring apex spets arcus båge basis bas capsula kapsel caput huvud centrum medelpunkt cervix hals collum hals corpus kropp cortex bark crus skänkel

18

Anatomisk terminologi facies fundus isthmus lacrima linea medulla nodus nodulus os/oris os/ossis paries plexus porta radix ramus rete septum spatium tendo truncus valva

(1) yta, (2) ansikte botten förträngning tår linje märg knuta liten knuta mun ben vägg fläta port rot gren nät skiljevägg rum sena stam klaff

Kroppsdelar abdomen brachium caput collum digitus hallux index inguen manus pelvis pes phalanx pollux thorax

buk arm huvud hals finger, tå stortå pekfinger ljumske hand bäcken fot finger-, tåben tumme bröstkorg

Muskler erector extensor flexor levator

lyftare sträckare böjare höjare

Egenskaper afferens albus ascendens

tillförande vit uppstigande

19

bicaecus descendens efferens latus longus luteus magnus major maximus minimus minor niger obliquus rectus ruber sigmoideus tri-

tvåblind nedstigande bortförande bred lång gul stor större störst minst mindre svart sned rak röd S-formig tre-

Upphöjningar condylus crista eminentia epicondylus hamulus processus protuberantia spina spinosus tuber tuberculum tuberositas

ledutskott benås, benkamm upphöjning, mer diffust utbuktning på condylus hake, krok, böjd tagg utskott knöl, spetsigare än ”tuber” tagg taggformig knöl liten knöl skrovlighet, ofta muskelfäste

Hål, håligheter aditus apertura canalis canaliculus cavum fissura foramen hiatus meatus ostium porus sinus

öppning öppning kanal liten kanal hålrum spricka hål öppning gång, bredare än kanal mynning öppning hålighet, t ex näsbihålorna

Anatomisk terminologi Nedsänkningar fossa fovea, foveola impressio incisura sulcus

Tuba auditiva Graafsk follikel (Reinier de Graaf, 1641-1673, holländsk läkare) Folliculus ovaricus vesiculosus Henles slynga (Jakob Henle, 1809-1885, tysk anatom) His’ka bunten (Wilhelm His, 1863-1934, tysk kardiolog) Fasciculus atrioventricularis Keith-Flackska knuten (Sir Arthur Keith, engelsk fysiolog; Martin Flack, 1882-1931, engelsk fysiolog) Nodus sinuatrialis Kerckringska veck (Theodor Kerckring, 1640-1693, tysk läkare) Plicae circulares Locus Kiesselbachii (Wilhelm Kiesselbach, 1839-1902, tysk ÖNH-läkare) Langerhanska öar (Paul Langerhans, 1847-1888, tysk anatom) Insulae pancreaticae Luschka’s foramen (Hubert von Luschka, 1820-1875, tysk apotekare och läkare) Apertura lateralis (ventriculi quarti) Magendie’s foramen

grop grop ”intryckning”, grund grop inskärning (två incisurer kan bilda ett foramen) fåra (häri löper nerver och kärl)

Vanliga eponymer Achillessena (Achilles, mytologisk grekisk krigare och halvgud) Tendo calcaneus Adamsäpplet (Adam, första människan enligt bibeln) Prominentia laryngea Aschoff-Tawara knuten (Ludwig Aschoff, tysk patolog; Sunao Tawara, japansk patolog) Nodus atrioventricularis Auerbachs plexus (Leopold Auerbach, 1828-1897, tjeckisk/ österrikisk anatom) Plexus myentericus Bartholinska körtlar (Caspar Bartholin, 1655-1738, dansk filosof och läkare) Gll. vestibulares majores Botallos ligament (gång) (Leonardo Botallo, ca1530-1600, italiensk/fransk läkare) Ligamentum arteriosum Ductus arteriosus Bowmanska kapseln (Sir William Bowman, 1816-1892, engelsk anatom och ögonläkare) Cowperska körtlar (William Cowper, 1666-1709, engelsk anatom) Gll. bulbourethrales Fossa Douglasi (James Douglas, 1675-1742, skotsk anatom och gynekolog) Excavatio rectouterina Eustachiska röret (Bartolomeo Eustachi, död 1574, italiensk anatom och läkare)

(Francois Magendie, 1783-1855, fransk fysiolog och patolog)

Apertura mediana (ventriculi quarti) Meissners plexus (Georg Meissner, 1829-1905, schweizisk fysiolog) Plexus submucosus Oddi’s sfinkter M. sphincter ampullae Peyerska plaques (Johann Konrad Peyer, 1653-1712, schweizisk läkare och retoriker) Noduli lymphoidei aggregati Purkinjefibrer (Johannes Evangelista von Purkinje, 17871869, tjeckisk fysiolog) Rr. subendocardiales (fasciculi atrioventricularis)

20

Anatomisk terminologi Santorini’s gång (Giovanni Santorini, 1681-1737, italiensk anatom) Ductus pancreaticus accessorius Stensens gång (Niels Stensen/Steno/Stenonius, 16381686, dansk/italiensk anatom och biskop, helgon) Ductus parotideus Sylvius’ aqueduct (Franciscus Sylvius, 1614-1672, holländsk läkare) Aqueductus mesencephali Thebesiska kärl (Adam Christian Thebesius, 16781732, polsk läkare) Vv. cordis minimae Treitz’ ligament (muskel) (Wenzel Treitz, 1819-1872, polsk patolog) Lig. suspensorium duodeni M. suspensorius duodeni Pons Varolii (Constanzo Varolio, 1543-1575, italiensk anatom) Pons Vaters ampull (Abraham Vater, 1684-1751, tysk anatom) Ampulla hepatopancreatica Circulus Willisi (Thomas Willis, 1622-1675, engelsk naturvetare och läkare) Circulus arteriosus cerebri Wirsungs (Wirsüngs) gång (Johan Georg Wirsüng, död 1643, tysk/ italiensk anatom) Ductus pancreaticus

21